Håller med, uppgifterna var kanske inte riktigt bra. Ta att spela fotboll istället 
Där betalar du t.o.m för att göra det när det är hobby.
1 gillning
Ja, att inte göra det som är kul och lönsamt bara för att det är kul, och eventuellt i framtiden blir tråkigt, är ju lite som att inte fira jul för att man uppskattar maten, umgänget och paketen men är rädd för att man ska tappa den känslan
Jag vänder mig dock lite emot när folk säger att man bara ska kasta sig ut och göra Y/småsyskonen för det är kul och sedan hitta ett sätt att tjäna pengar på det. Kanske man inte överlever om man inte parallelt med det säkrar lite stabilt och lönsamt X om än något tråkigt? Kanske de som säger “bara kör på Y” för att de lyckades är exempel på “survivorship bias”?
Jag tror på principen att tänka “och” dvs. inte “antingen eller” är en väg till framgång. Som i boken “The Power of And”. Att göra både X/Storebror och Y/småsyskonen samtidigt. Tjäna pengar och lära sig nytt parallellt om än inte samtidigt ännu, men med planen att man ska kunna leva på det som också är kul i framtiden. Som du säger.
Dessutom att prova nya saker är ett bra sätt att inte stagnera. Nya saker som kanske både är kul och blir i framtiden lönsamma, men som man inte ens tänkt på förrän man provade. Jag tror dessa principer fungerar lika bra som entreprenör och som anställd. Man måste hela tiden utmana sig, lära nytt, och tänka framåt för att vara intressant för sina kunder och/eller arbetsgivare. Same same but different
Håller helt och hållet med. Hela tricket är ju att göra det parallellt. Ungefär så som duktiga företag gör. Modellen med syskonen kommer ju från företagsvärlden.
Det är ju faktiskt en variant på BCG-matrisen fast översatt för privatpersoner.
1 gillning
@janbolmeson Hur stor del av befolkningen tror du har lyxen att skryta med om att ha sitt hobby som sitt huvudsakliga levebröd? Till och med de flesta konstnärer måste ha ett sidojobb vid sidan av sin verksamhet. Kalla det för hobbyverksamhet om du vill. För en del kan det vara ett hobby att tjäna pengar, men jag tror att de är en liten minoritet.
Men för att svara på din fråga: en viktig skillnad är att det är inte så många som har drabbats av utmattningssyndrom och långvarig sjukskrivning på grund av ett hobby (bortsett från de som inte kan skilja mellan arbete och fritid).
Men det viktigaste är att man trivs med sitt jobb. Och det bästa är att det är faktiskt de allra flesta som också gör det. Även om för det stora flertalet handlar det om ett ansvarsfullt arbete och inte ett hobby.
Enig! Fast man lägger ju inte tid på hundarna som individ … det är nog bara storföretag som inte har riktig koll som sitter kvar med dem 
1 gillning
Det är ju absolut få. Men t.ex. konstnärer har jag träffat ganska många och jag skulle definitivt säga att många konstnärers största hinder är deras egna. T.ex. att de inte gillar att sälja eller marknadsföra och inte tar hjälp att göra det, att det är fult att tjäna pengar och att man ska göra det för konsten etc.
Men är inte det här också jättespännande? Tänk om dessa utmattningssyndrom är ett symptom på att man egentligen borde göra något annat med sitt liv? Jag tror att det är en liten förklaring till den psykologiska ohälsa vi har idag, man agerar inte i linje med sina innersta värderingar, drivkrafter och intentioner. Utan lite tvärtom, många brukar våld på sig själv varje dag. Helt ovetenskapligt och anekdotiskt, men ändå.
1 gillning
Om man inte längre tycker något är kul kan man ju byta till något annat som är roligare.
Att satsa på något man inte tycker är kul och göra det 8 timmar om dagen i ett helt liv verkar oklokt. Själsligt utarmande.
2 gillningar
Konstnärer är en brokig skara individualister så lite svårt att generalisera. Men nog är det så att för personer med dominerande högra hjärnhalva är det inte alltid pengar som har det högsta prioritet här i livet. Känslomänniskor, drömmare och vänsterfolk i allmänhet. Trygghetsbehovet är dock stort så det kanske kan ge lite kompensation. Vid val av livspartner, till exempel.
Det största problemet med folk i konstnärliga yrken, som jag ser det, är nog ändå att de har alldeles för höga inre ambitioner. I stället för att tvångsmässigt blotta sitt innersta borde de kanske sänka kvaliteten något och inrikta sig till de stora massorna. Det är där marknaden finns. Om man målar tavlor finns det alltid en stor efterfråga på vackra solnedgångar, söta kattdjur och nakna kvinnor (de två sistnämnda gäller också för skulptörer).
Men poeter har det nog ändå allra svårast: det är omöjligt att tjäna pengar hur de än gör. Lika bra att ge upp och börja skriva deckare istället. Det är ju ändå det som säljer, så varför inte försöka?
Keramiker däremot, måste jag säga, brukar klara sig rätt så bra. Men nu handlar det ju också mer om hantverk och bruksföremål än ren konst.
Visst finns också några konstnärer som är rika och tjänar massor med pengar, men man kan fråga sig om det alltid har varit så kul och värt priset. Kostnaden i mänskligt lidande för framgångarna har ofta hög. Inte ovanligt att hälsan tar stryk. Ta Bob Dylan, till exempel. Så mycket smärta och svärta, sorg och längtan, som det finns i hans texter och låtar. Och inte har det blivit bättre med åren. Tänk om han i sina unga år hade hittat en bra terapeut och blivit botat från sin existentiella ångest! Kanske skulle han ha hittat andra vägar, bytt bana och blivit en grönsaksodlare istället. Vem vet, det finns ju många som har upptäckt att sånt kan vara kul och avkopplande.
Men inte är jag alltid så imponerad av alla de som har en välutvecklad och vältränad vänster hjärnhalva heller. Logiskt tänkande är inte alltid så rationellt som man skulle tro. Ta schackpelare som ett exempel. En rolig hobby, så säkert, men svårt att tjäna pengar på det. Utom inom den yppersta världseliten, såklart. De som finns där, det är ju riktiga genier, de. Personer som har fått gåvan och de skarpaste hjärnorna på hela planeten. Och vad gör de? - Nu kan jag faktiskt bli lite förbannad: istället för att göra något nytta för mänskligheten och göra världen till en lite bättre platss för oss alla flyttar de bara små träfigurer fram och tillbaks, fram och tillbaks, på ett litet bord, dagarna till ända, år in, år ut. Så totalt meningslöst! Snacka om slöseri med mänskliga resurser.
Sen finns det personer som Greta. Var det någon som frågade hur kul hade hon när hon satt där ensam och frös, framför Riksdagshuset? Tog ledigt från skolan, strejkade till och med. Och på så sätt sänkte även sitt humankapital. Eller ta någon som Navalnyj som nu sitter bakom bom och lås där i Ryssland. Hur mycket bättre skulle han ha det nu om han bara hade haft förstånd att stanna Tyskland? Man kan inte sluta bli förvånad på vad tillsynes intelligenta människor kan utsätta sig själva för, dessutom helt frivilligt. Vad i helsike är det som driver folk, egentligen? Och Jesus, hur kul hade han när han hängde där på korset? Blottad och urfattig. Kunde inte ens klia på sig själv.
Från mitt eget liv finns det också ett par exemplar på samma tema: När jag var yngre var jag en lovande medeldistanslöpare. Målet var inställt på att hamna bland de bästa i Europa, men jag insåg ganska tidigt att där finns det inga stora pengar att tjäna på. Den största anledningen till att jag slutade träna var dock att jag kom på att jag inte gillar att svettas och bli andfådd. Inte alls! Det är inget som jag tycker är kul, inte det minsta. Mycket roligare att sitta här på soffan, äta choklad och filosofera.
7 gillningar
Tack @Tale för ett läsvärt och intressant inlägg. Har inte funderat på det så djupt som du, men onekligen har du poänger här. 
Underbart inlägg Tale!
För mig så känns den här diskussionen så avlägsen, att jag skulle kunna tjäna pengar på min hobby för jag känner knappt att jag har någon hobby. Jag gillar att läsa böcker, lyssna på podcasts och spela The Sims. När det inte är Corona älskar jag att äta på restaurang och prova ny mat och jag har på grund av Corona insett att jag tycker om att vandra och vara ute i naturen på dagsturer. Men inget av det är egentligen starkare än det andra och jag vill inte bara göra en av grejerna. Och vem skulle vilja betala för att se mig sitta och läsa en bok någon timme innan jag rullar över i soffan och scrollar Reddit för att sen glo på någon TV-serie? Ska jag kunna tjäna pengar på det måste det ju vara till värde för andra och det är det ju knappast (mer än kanske för mina nära och kära).
4 gillningar
Samma insikt kom Demis Hassabis till när han var typ 12 år, så han skapade DeepMind och löste proteinveckning (protein folding) med AlphaFold istället för att fortsätta med shack. Rätt så bra!
2 gillningar
Fast kan det inte lätt bli att man kliver ur hobbyrocken och in i tvångströjan om man gillar att måla ”smal” konst men börjar måla mer kommersiellt gångbar konst?
Risken finns ju, risken finns. Och de redan etablerade konstnärerna är nog inte alls så glada om den ökade konkurrens som den utvecklingen medför med sig.
På andra sidan livnär sig en stor del av de etablerade erkända konstnärerna med offentligt konst. Och för att få tillgång till den marknaden måste man vara ansluten till KRO, som i de flesta fall kräver att man gått på Konstfack eller motsvarande (och för att komma in där handlar nog mer om tur än skicklighet).
Och eftersom det är kommunpolitiker, och inte medborgare eller konstnärer, som bestämmer över vår offentliga konst kan vi nu se att varannan svensk stad är utsmyckad med minst ett falliskt objekt, i form av ett högt torn. Eller åtminstone en lång pinne.
Det där är lite intressant (och off topic). Varför finns det så många symboler för det manliga könet i det offentliga rummet, men nästan inga för det kvinnliga? Jag kan ha fel, men min känsla är att det bland konst i övrigt är mer vanligt med nakna kvinnor än nakna män.
Eftersom jag inte själv sysslar med politik är det är bättre om du tar den här frågan med dig till medborgarkontoret (går också bra att mejla). Men om jag får gissa kanhända att det fyller en kompensatorisk funktion gentemot den egna politiska förmågan. Men avsaknaden av kvinnliga symboler… kan det vara så att de kvinnliga politikerna helt enkelt inte har samma överdrivna självhävdelsebehov?
Jag vet inte hur det är med den saken idag, men förr i tiden var det ju mest män som var rika och hade råd att köpa konst. För att överleva fick konstnärer producera sånt som de rika herrarna ville dekorera sina väggar med.
Kan också vara så att den här nämnda obalansen beror på att män har större behov av det visuella än kvinnor (män har mer könshormoner i visuell cortex).
Eftersom den västerländska människan sitter mer och mer stilla i våra jobb, inte alla naturligtvis men väldigt många, så kan man ju “tjäna pengar” samtidigt som man rör sig utomhus och får lite motion. Ett exempel är den här mannen:
Kolla in bilderna från Öland som är riktigt fina. 
Det krävs ju en del humankapital för att tjäna pengar både som anställd och företagare.
Förhoppningsvis har man väl kunnat utbilda sig till ett yrke som känns meningsfullt. Vill man sedan byta till ett annat yrke kan det ju krävas en längre utbildning för att skaffa sig de färdigheter som krävs. Att starta ett företag är ju ett risktagande som bygger på att man är en bra säljare och kan leverera varor eller tjänster som andra vill betala för.
En hobby ställer ju inte samma krav på ens humankapital, arbetsinsats, riskaptit och omvärldens betalningsvilja.
FIRE kanske ska förstås som en flykt från marknaden. Att man vill kunna mäta värdet av sitt arbete och sin tid enligt andra parametrar än tillgång och efterfrågan. Man kan inte ersätta denna flykt från marknaden med att börja sälja nånting annat på marknaden.
Häromdagen släppte Adam Savage ett intressant klipp där han delar med sig av sina tankar kring att börja leva på sin hobby. Klart sevärt. Han klarar av att hålla flera tankar i luften och tar upp både det positiva och det negativa.
“The idea of taking your side excitement and making a living of it is fantastic. Just, you can’t expect it to give you the same thing it was giving you when you were just doing it for your own pleasure.”
Här på forumet har det ju funnits två åsikter i ämnet. Antingen “Klart du ska tjäna pengar på din hobby!” eller “Gör det inte! Det kommer förstöra din passion”.
Adam tar upp ett tredje spår:
"… whether or not you turn that thing into a business, the enjoyment you get from that thing is going to change and it’s going to diminish over time. I think that’s a universal human truth. "
Vidare pratar han om att hans upplevelse är att majoriteten av arbetstiden läggs på mindre roliga uppgifter, oavsett om du är anställd eller har eget företag. Men att det är en fantastisk känsla att få första lönen som man har skapat i sin egen verksamhet.
5 gillningar
Att tjäna pengar på sin passion blir alltid ett tvång och förstör passionen totalt. Det tar bort “livsgnistan” och inspirationen ur intresset ganska snabbt.
Att däremot tjäna pengar på något man tycker är lite intressant kan fungera mycket länge.
Tror det många gånger handlar om ingångsläget, lagom mycket intresse kan då få växa ihop med “tjäna pengar” -delen.
1 gillning
Det här är ett intressant ämne!
Jag har själv en hobbyverksamhet som rör hantverk vid sidan av min anställning. Jag får ofta frågan om när jag tänker växla upp hobbyn till heltid. För att känna på upplägget så har jag under en period tagit emot beställningar. En hobby som är underbart kul och inspirerande övergick efter bara några veckor till att bli ytterligare ett jobb. Med skillnaden att jag inte längre hade en hobby att vända mig till för att få omväxling.
Så i mitt fall kommer jag fortsätta betrakta min hobby som en ren hobbyverksamhet. Jag har upptäckt att nöjet ligger i att få använda fantasin fritt och designa efter eget huvud. Inte behöva göra samma saker om och om igen. Så jag har återgått till min tidigare modell, jag designar och bygger det jag känner för - och sätter sedan ut till försäljning. Det genererar dock (som väntat) en något större osäkerhet i kassaflödet. Hittills har allt jag satt ut sålt, men ibland tar det lite längre tid att hitta “rätt kund”, till skillnad från specifika beställningar där kunden redan är känd.
Så när jag gör tidig exit från det traditionella arbetslivet kommer jag att fortsätta på detta spår för att inte tappa bort det som gör hobbyn fantastiskt kul och utmanande.
5 gillningar