Vad vill vi ha?
Lägre fondavgifter!
När vill vi ha det?
Nu!
Trevligt, hoppas fler hakar på!
Fattas bara valutakonto på ISK och KF så är vi hemma.
Savr’s VD är inne på samma spår.
“Jag tror inte alla förstår hur lönsam denna bransch är, här finns stora möjligheter att erbjuda låga priser”.
Hur länge behöver de gå med förlust för att bli lönsamma?
Har ingen sub där.
Jag har inte det heller faktiskt. Kör på di.se istället.
Så det kan stå lite vad som helst i artikeln. 
Förstår det som att detta gäller mutal funds i USA? Så tror inte vi i EU får smaka på kakan. Men man kan alltid hoppas att t.ex. VWCE får sänkt avgift. SPYI och WEBN har ju lägre avgift för motsvarande produkt. Sen vet man inte hur länge SPYI och WEBN kan ha dessa låga avgifter. 
Artikeln säger egentligen inte så mycket – journalister har skrivit om våra förluster med samma clickbait rubriker i 8 år nu 
Men jag ger gärna lite mer kontext. Våra investerare har totalt lagt in 400mkr i SAVR på affärsplanen att det går att bygga ett modernare, effektivare AVA/NON och samtidigt tag mindre betalt mot kunderna.
Ambitionen är hög och målet är att passera AVA/NON. Därför efterhand som vi växer och adderar mer intäkter, så istället för att sikta på lönsamhet, så väljer vi att anställa fler utvecklare, investera ännu mer i produkten, sänka priserna ytterligare. Eftersom skalfördelarna är så stora när plattformen och förvaltat kapital kommer upp i en viss nivå så är det bättre att växa på och slå över till lönsamhet senare.
Vi har 6mdr i förvaltat kapital idag och kan slå över till lönsamhet någonstans vid 20mdr. Vi växer just nu netto runt 10mkr/dag.
Får erkänna att jag inte förstod så mycket av ditt svar.
Men tror chatgpt kunde förklara bra och på min fråga om hur länge behöver ni gå med förlust för att bli lönsamma, så är svaret cirka 4 år.
Om ni behåller samma takt på 10 miljoner in per dag, som idag.
Vi växer fortare för varje månad som går och med nya produkter som släpps, så jag skulle säg vi når 20mdr betydligt tidigare än 4 år
Det är de amerikanska ETF:erna som avgiften sänks på. T.ex. vår VWCE är inte med på listan.
Vet inte om detta kanske kan leda till en avgiftssänkning hos Lysa? Men sist när de tog hem hållbara fonderna så resulterade det inte i en avgiftssänkning för kunderna, de höjde avgiften vi betalar till Lysa istället och behöll samma totala avgift till kunderna…
Bara under antagande att din extrapolering där är en korrekt förutsägelse av framtiden. Just sayin’.
Varför skulle extrapoleringen vara fel…? Ingen aning. 
Du är en tankeläsare, detta har jag också funderat mycket på!
Det måste ha varit Europeiska banker och fondindustri som drev igenom detta av egenintresse, det kan inte finnas något annat svar. Motiveringen var att skydda kunder när prospekt bara fanns på det otillgängliga språket engelska!
För mig handlade det ännu mer om utbudet av olika typer av fonder, det är ju enormt i USA, även om avgifterna är viktiga också.
Jag kanske skall vara tacksam ändå för denna “förbättringsreform”, för det fick mig att släppa fonder och satsa helt på enskilda aktier. Vi får väl tacka Gud för att de inte ännu förbjudit köp av utomeuropeiska aktier? Vem vet, om Tesla “tankar” kanske vi konsumenter “behöver” detta skydd?
Också skönt och tacksamt att kundorienterade Vanguard gör denna avgiftssänkning med tanke på att det lär drabba skitföretaget BlackRock!
Du kan ta av dig konspirationshatten… 
Initiativet för MFID II kom från Europeiska kommissionen som en reaktion på finanskrisen 2008. Fanns stort behov av reform på den tiden!
Men MIFID II var inget ensamt initiativ, det var en del av ett mycket större EMIR (European Market Infrastructure Regulation) och MAR (Market Abuse Regulation), för att helt enkelt göra finansiella systemet mer robust i Europa.
Men tillbaka till “jag kan läsa ett prospekt på engelska” argumentet, det är lite att förlöjliga situationen. Amerikanska ETF:er ett “prospectus” och “fact sheets” men de kan se ut lite hur man vill. Ett KID dokument som Europa efterfrågar måste båda innehålla specifik information (riskindikator, resultatscenarier, detaljerad kostnadsinformation, information om likviditet) men också visas på ett standardiserat sätt.
Och även fast du säkert är helt flytande på engelska, så lycka till att en farfar i Frankrike nödvändigtvis är det. Men problemet är inte själva översättningen, utan att KID dokumentet inte ens finns på engelska för amerikanska ETF:er.
Då kanske EU helt enkelt inte är rätt region för dig att bo i?
Maten vi äter: EU har strikta regler om innehållsförteckningar, allergimärkning och tillsatser. Man skulle ju kunna säga “läs på själv om vad som är farligt att äta”, men istället har vi gemensamma standarder.
Leksaker: EU har omfattande säkerhetskrav. Här skulle samma person kunnat argumentera “föräldrar borde själva kunna avgöra om en leksak är säker”, men vi har ändå regler.
Elektronik: Alla laddare måste nu följa USB-C standard. Enligt “ta ansvar”-logiken borde vi själva kunna läsa på om vilken laddare som passar, men EU valde att göra det enklare för konsumenter.
Bilsäkerhet: EU kräver särskilda säkerhetsfunktioner i alla bilar. Även här skulle man kunnat säga “köp bara säkra bilar om du bryr dig”, men istället har vi gemensamma standarder.
Listan kan göras väldigt lång (märkning av läkemedel, arbetsmiljö, rättigheter vid försenade och inställda flyg, etc etc etc). Argumentet att “folk får ta ansvar själva” används sällan i konsumentfrågor inom EU.
Absolut, man ska använda sin demokratiska röst för att påverka EU:s politik.
Min första mening var inte menad som en uppmaning att flytta, utan en observation att det verkar finns en stor skillnad mellan din syn på konsumentskydd och EU:s approach. För faktum kvarstår att EU:s grundtanke är att ha gemensamma standarder för konsumentskydd på den inre marknaden. Det är en väldigt central del i hur EU fungerar.
När jag lät AI leta:
vilka lobby organisationer låg bakom MIFDI II
Flera lobbyorganisationer och intressenter var involverade i processen bakom MiFID II. Bland de mest framträdande fanns:
-
Finansindustrins lobbygrupper: Organisationer som European Banking Federation (EBF), Association for Financial Markets in Europe (AFME) och liknande branschorgan spenderade stora resurser för att påverka reglerna, särskilt kring transparens och investerarskydd[9].
-
Civilsamhällesorganisationer: Organisationer som Finance Watch och Corporate Europe Observatory arbetade för att stärka investerarskyddet och minska finanssektorns dominans i regelutformningen[9].
-
Expertgrupper: EU-kommissionens expertgrupper, där företagsintressen ofta är överrepresenterade, spelade en stor roll i att ge tekniska råd under utformningen av MiFID II[9].
Finansindustrin hade dock ett betydande övertag i resurser och närvaro jämfört med ideella aktörer.
Citations:
[1] [PDF] Riktlinjer https://www.esma.europa.eu/sites/default/files/library/esma35-43-1163_guidelines_on_mifid_ii_suitability_requirements_sv.pdf
[2] Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och … Nya regler om marknader för finansiella instrument (MiFID II och MiFIR) - Regeringen.se
[3] Reglerna i korthet - Finansinspektionen Reglerna i korthet | Finansinspektionen
[4] Värdepappersmarknaden, MiFID II och MiFIR - lagen.nu Värdepappersmarknaden, MiFID II och MiFIR | lagen.nu
[5] Om Mifid/Mifir - Finansinspektionen Om Mifid/Mifir | Finansinspektionen
[6] MiFID II - | European Securities and Markets Authority MiFID II | European Securities and Markets Authority
[7] Lobbygrupper och öppenhet Lobbygrupper och öppenhet
[8] Värdepappersmarknaden, MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 Värdepappersmarknaden, MiFID II och MiFIR - Regeringen.se
[9] Lobbyism | Europaportalen Lobbyism | Europaportalen
Man får det svar man vill med AI beroende på hur man promptar. Bättre att prompta mer neutralt om man vill ha neutrala AI svar.
var det lobby organisationer som låg bakom MIFDI II
När det gäller MIFID II fanns det flera olika lobbygrupper som var aktiva, men på olika sidor.
Finansbranschen, särskilt genom organisationer som European Banking Federation (EBF) och Association for Financial Markets in Europe (AFME), lobbade för mindre strikta regleringar. De argumenterade att för mycket reglering skulle minska marknadens effektivitet och öka kostnaderna.
På andra sidan fanns konsumentorganisationer som Better Finance och BEUC (The European Consumer Organisation) som pushade för starkare investerarskydd. De ville ha mer transparens och tydligare information till konsumenter.
Intressant nog fanns också en stark lobby från olika nationella finansinspektioner genom ESMA (European Securities and Markets Authority). De ville ha bättre verktyg för övervakning och kontroll av marknaden.
Det som gör MIFID II speciellt är att slutresultatet blev betydligt närmare vad konsumentorganisationerna och tillsynsmyndigheterna ville ha, snarare än vad finansbranschen förespråkade. Detta var ovanligt eftersom finansbranschen ofta har starkare lobbyresurser. Men timing spelade roll - MIFID II kom efter finanskrisen när det fanns stark politisk vilja att reglera finansmarknaden hårdare.