Trygghetslösning för äldre med låg pension

Spara och investera Portföljer och allokering
1

Min far har en särbo sedan många år och hon hör till den gruppen pensionärer som har låg pension. Hon har jobbat heltid hela livet men hade även i slutlön en påtagligt låg lönenivå. Min far har en mer normal situation med hygglig pension och även relativt mycket kapital bundet i fastigheter.

För det fall att min far går bort före sin särbo vill han att hennes fortsatta ekonomiska trygghet ska vara säkrad. Det kommer då att innebära att en del av det sammanlagda arvet läggs undan för att ge henne ett månatligt ekonomiskt tillskott.

Särbon har en hyresrätt med hög hyra. Lägenheten är bra på många sätt och det är inte troligt att hon skulle vilja byta bort den. Rent hypotetiskt skulle hon annars säkert kunna offra det mycket fina och centrala läget för en billigare lägenhet i sämre läge. I hennes ekonomi är därför bostadstillägget en mycket central parameter.

Jag har noterat att bostadstillägget påverkas väldigt starkt negativt av att ha pengar på banken. Om hon skulle få 1 mkr i reda pengar skulle hon inte längre vara berättigad till bostadstillägg alls. Om hon istället skulle få en utbetalning varje månad, men utan att vara formell ägare till själva kapitalet, skulle påverkan bli betydligt mindre. Jag räknade på ett bidrag på 7000 per månad och det skulle ge en minskning av bostadstillägget med 10%. Det finns en räknesnurra på Försäkringskassans hemsida för detta.

Särbon har stora svårigheter att hantera risk i förhållande till ekonomi och förvarar sedan många år allt sitt sparande på ett bankkonto med 0% ränta. Vi har försökt prata om det ibland men frågan är känslig. I samband med “SBB-kraschen” föreslog jag att hon skulle lägga pengarna i SBB D till 9% avkastning. Det framstod som en unikt bra möjlighet att köpa en bra lågrisk-tillgång till fyndpris. Av det blev det ingenting.

Jag funderar därför på en lösning där vi barn (jag och mina två syskon) skulle vara ägare till kapitalet som skulle ge särbon trygghet så länge hon lever. Kapitalet är hyfsat stort totalt sett. Hur stor del som skulle kopplas till trygghetslösningen är i någon mening en öppen fråga. I princip finns det två huvudspår:

  1. En mindre summa avsätts som förväntas konsumeras, kanske 1 mkr.
  2. En större summa avsätts där avkastningen förväntas motsvara trygghetslösningen, kanske 4 mkr.

Jag lutar åt alternativ 2 här men beslutet är förstås inte mitt att fatta i slutänden. Min far äger frågan som sådan men även mina syskon kan ha synpunkter. Det är inte säkert att de gillar modellen. De här lösningarna innebär att vi skulle sätta upp en “virtuell livförsäkring” med månatlig utbetalning.

Med alternativ 2 tänker jag mig att något av följande alternativ vore möjliga:

  1. Alla pengar in i Lysa 100% aktier med månatlig utbetalning
  2. Alla pengar in i XACT Norden högutdelande

Båda de här lösningarna skulle innebära att det kommer utbetalningar som kan täcka trygghetslösningen. Iom att “utdelningen” skulle vara liten i förhållande till kapitalet framstår inte risken som så problematisk. De pengar som “blir över” när trygghetslösningen inte längre behövs skulle sannolikt bli långsiktigt barnsparande. Lysa skulle sannolikt ge högre avkastning än XACT men XACT skulle sannolikt vara mindre volatil. Lysa skulle sannolikt vara bättre men XACT skulle rimma bättre med särbons svårigheter att hantera risk.

Med alternativ 1 skulle en räntefond framstå som ett mer realistiskt alternativ. Den skulle ge lite avkastning men inte vara volatil på samma sätt.

Några tankar kring det här upplägget?

2

Hur skall ni göra denna lösning juridiskt bindande och garantera att särbon får utbetalningar oavsett vad som händer i övrigt vad gäller dödsfall, separation, personliga konkurser och annat vad gäller er som administrerar den “virtuella livförsäkringen” ?

3

Att bostadstillägget upphör spelar kanske mindre roll om man ärver 1Mkr och är pensionär sedan många år. Fast, det blir ju mindre kvar till er bröstarvingar då…

4

Jag tror inte att alla de risker du nämner går att hitta hållbara lösningar för. Det jag har tänkt är följande:

  1. Min far gör upp i testamentet att vi syskon ska vara särskilda förvaltare av det aktuella kapitalet och gemensamt ansvara för det.
  2. Jag blir själv huvudförvaltare för pengarna. Mina syskon får fullmakt till kontot där de finns så att alla kan komma åt dem.
  3. I min fars testamente anges att alla förändringar av upplägget ska beslutas gemensamt av oss syskon innan något görs.
  4. Jag gör upp i mitt eget testamente att dessa pengar ska hållas separata från mina övriga tillgångar och att förvaltningen ska övergå till mina syskon om jag skulle dö.

Det är en konkret risk att jag eller något av mina syskon skulle dö under den tiden som trygghetslösningen finns. Att vi ändå är tre gör att den risken framstår som hanterbar.

Rent allmänt har jag fullt förtroende för mina syskon. Det är ingen som har några särskilda problem med olämplig konsumtion, spel, droger eller något liknande. Ingen av oss är purunga så eventuella sådana saker borde ha uppdagats nu.

5

Om man tänker att trygghetslösningen finns under 10 år skulle det tappade bostadstillägget kunna motsvara halva kostnaden för trygghetslösningen. Det blir krasst sett en dyr trygghetslösning då. För just äldre med hög hyra och låg pension är bostadstillägget i princip de pengar man har att köpa mat för medan pensionen täcker hyran.

6

Går det öht i Sverige att testamentera med förbehåll om hur arvet skall användas?

7

Jag har inte satt mig in i den frågan och i slutänden uppfattar jag att allt kokar ner till en förtroendefråga. Hur det än är skulle jag i princip kunna ta alla pengar. Just genom att vi är tre som kan hålla koll på varandra skulle risken för konstigheter kunna bli hanterbar.

I vissa sammanhang kommer man hela vägen med “hård juridik”, i andra fall får en “mjukare” linje fungera som komplement. Är önskan att det ska finnas en trygghetslösning så ser varken jag eller mina syskon det som något oklart.

8

Jag diskuterade den här frågan med min far. Hans förslag var att ha en del av arvet oskiftat och att den potten skulle utgöra trygghetslösningen. Så vitt jag förstår är det en möjlig lösning men det kräver ett avtal mellan arvingarna.

Det som är viktigt är att definiera storleken på månadsutbetalningen till den efterlevande. Med den som utgångspunkt går det ju att räkna ut hur stort kapitalet behöver vara. Det är ju skillnaden i livslängd mellan min far och hans sambo som är den avgörande faktorn. Det är en faktor som är svår att bedöma före dödsfallet.

Min far tyckte precis som jag att någon typ av lågvolatila tillgångar med viss avkastning skulle vara vettigt att lägga pengarna i. Lysa skulle rimligen uppfylla det kravet.