Underemployment efter utbildning

Hittade statistik på skills underemployment. Där individer inte nyttjar sin utbildning för arbetet de utför för USA(Källa). Där det generellt sett varit stabilt trots ökningen av andelen med högskoleutbildning(källa).

Det jag funderat på är hur fördelningen ser ut i Sverige samt hur den eventuellt förändrats över tid efter utbildning. Någon som har koll?

Utbildningsområde (Major) underemplyment i %
Criminal Justice 71,30
Performing Arts 64
Medical Technicians 59,50
Leisure and Hospitality 58,60
Philosophy 57,10
Fine Arts 55,40
Liberal Arts 55,20
Business Management 55,10
Ethnic Studies 53,70
Anthropology 53,30
Communications 52,70
Animal and Plant Sciences 52,50
General Business 52,40
Agriculture 52,10
Marketing 52
Mass Media 51,70
Sociology 51,30
General Social Sciences 50,60
Environmental Studies 50,20
Foreign Language 50,10
Public Policy and Law 49,40
International Affairs 49,30
Political Science 49,20
History 49,10
Art History 48,80
English Language 48,70
Miscellaneous Biological Science 48,60
Miscellaneous Technologies 48,40
Family and Consumer Sciences 47,90
Journalism 47,70
Psychology 47,60
Biology 46,80
Interdisciplinary Studies 46,30
Health Services 45,60
Nutrition Sciences 45
Geography 44,50
Treatment Theraphy 41,30
Overall 39,80
Engineering Technologies 39,60
Chemistry 39,50
Advertising and Public Relations 39,20
Earth Sciences 38,80
Biochemistry 37,40
Theology and Religion 35,50
Economics 35,30
Physics 34,90
Commercial Art & Graphic Design 33,50
Mathematics 30,70
Architecture 29,10
Finance 28,70
Social Services 27,70
Aerospace Engineering 27,70
Secondary Education 27
General Engineering 25,30
Business Analytics 24,80
Information Systems & Management 24,70
Early Childhood Education 24,50
Miscellaneous Physical Sciences 23,20
Miscellaneous Engineering 22,90
General Education 22,90
Accounting 22,60
Chemical Engineering 19,60
Computer Science 19,10
Industrial Engineering 18,30
Computer Engineering 17,80
Construction Services 17,70
Special Education 17,70
Miscellaneous Education 16,70
Mechanical Engineering 15,80
Electrical Engineering 15,40
Elementary Education 15,20
Civil Engineering 15,10
Pharmacy 14,70
Nursing 10,10
6 gillningar

Finns här också! Sociologiska forskare har studerat det här. Främst är det väl utbildningsinflation eftersom arbeten som tidigare inte krävde gymnasieexamen numer kräver det. Exempel på det är arbetsförmedlare.

Det finns en undanträngningseffekt om arbetsgivarna kan välja akademiker till klassiska arbetaryrken typ vårdare på hvb-hem och gruppbostäder. Annat klassiskt exempel är högskoleekonomer som arbetar som ekonomiassistenter.

5 gillningar

Misstänker också det, men hade gärna sett lite statistik för det i Sverige. Misstänker att där finns skillnader mellan Sverige och USA i hur det ser ut och exakt vilka orsaker som ligger bakom

UKÄ gör uppföljning av etableringsgrad efter högskolestudier exempelvis.

SCB har också del, ex Arbete i linje med utbildningen vanligare bland examinerade

Intressant!
Verkar som att underemployment är en mindre sak i Sverige jämfört med USA. Kan det bero på att vi ställer högre krav på utbildning eller att vårat utbildningsystem helt enkelt lyckas bättre med att anpassa utbudet efter efterfrågan?

Tja, som ssk i Sverige lär man aldrig bli arbetslös iaf. :sunglasses:

En lista alla borde ha på näthinnan :clap:

Jag hittade en artikel i Aftonbladet som hänvisade till en undersökning från Svenskt Näringsliv.

De redovisar andelen som etablerats och som har svag eller osäker position på arbetsmarknaden med olika utbildningsbakgrund efter tre år. Liknar listan i TS.

Rätt intressant. noterar att yrkesexamina verkar vara i topp och generella och “kreativa” i botten. hade varit kul att se hur många som har arbete som genomför kvalificerat arbete också istället för bara etablerat

2 gillningar

Kan det ha att göra med “gratis” vs avgiftsbelagd utbildning? Med det senare får kunderna vad de vill ha, oavsett om marknaden sedan vill ha vad kunderna utbildat sig till.

Lite det spåret jag också är inne på. Tänker att det blir lättare för staten att prioritera utbildningar genom att ge olika mycket elevpeng för olika utbildningar. Är dock ingen expert på hur detta systemet funkat i Sverige så är mest spekulation från min sida

1 gillning

Jag har inte heller någon aning, jag bara inbillar mig det bestäms delvis efter behov … och sen kryddar man med lite humaniora för det skadar inte ha nån tomte med 120 poäng filosofi.

Medan USA är nog krasst precis vad eleverna/kunderna vill ha.