Inte helt ny här, läser mycket, men nyskapad medlem.
Mina föräldrar upprättar testamente ihop med jurister i samband med att min bror skall ta över/köpa föräldragården. Då jag inte är intresserad av just denna fastigheten utan de hus som mina föräldrar äger och bor idag i (året runt bostad på annan ort). Dvs 2 fastigheter om lika stort vardera värde.
I samband med detta kommer min bror att få förskott på arv.
Motsvarande summa xxx kommer att betalas ut i två delar till mig i samma testamente.
Del 1 i pengar inom 1år och Del 2 penninglegat (inskrivet belopp xxx i testamente).
Del 1 har jag bra koll på vad som skall användas till, renovering befintligt hus som jag och frun äger och investering.
Del 2 vill jag ska växa maximalt, men säkert, under den tiden mina föräldrar lever (bägge är idag i 60år åldern), därefter kommer dessa betalas ut alt räknas av fastighet nummer 2 om jag nu köper den.
Min fråga:
Skall jag då koppla Del 2 mot A) styrräntan, B) KPI eller kanske en fast förutbestämd ränta i just testamentet.
Detta skall skrivas in så alla parter (jag, min bror och föräldrar är överens). Tacksam på era tankar och idéer!
De stämmer mera. Vi ska i testamentet skriva in hur pengarna skall “förvaltas/växa”.
Hur ska man tänka för att med ett säkert sätt få pengarna att inte tappa i värde.
Jag vill ju snarare att pengarna med tiden ska öka sitt värde ihop med övriga faktorer som omvärlden avspeglar osv.
Detta borde väl juristen kunna bidra med synpunkter på. Just detta upplägg är inget som jag har erfarenhet av.
Rent spontant beror väl detta även på hur brodern övertar fastigheten. Är det gåva mot vederlag får han fastigheten billigt. Då är det ju extra viktigt att det andra syskonen blir kompenserat.
En fundering. Styrräntan låter väl bra. Då bör räntan kapitaliseras varje årsskifte så att det blir ränta på räntaeffekt.
Svårt att ha synpunkter när man inte har hela bilden.
Fastigheten kommer han förvärva genom vederlag och gåva. Motsvarande gåva kommer jag bli kompenserad för i de två delarna. Vilket ska man ta? Fast ränta eller styrd mot referänsräntan.
Utdrag från utkastet:
“Beloppet skall belöpa med en ränta motsvarande
den av Riksbanken fastställda referensräntan, med ett påslag på XXX %. (Innan jag färdigställer
originalhandlingen, är jag tacksam om ni meddelar mig aktuell räntesats – förslagsvis anges antingen en fast räntesats, eller
en ränta som motsvarar referensräntan + ett visst påslag (t.ex. + 1 eller 2 %. Referensränta är f.n. 4 %)”
Fast ränta är alltid riskabel. Tar man en låg ränta, drar inflationenen iväg och du sitter med Svarte Petter. Sjunker räntan, blir din bror på ren svenska förbannad, eftersom han då anser att du blivit överkompenserad.
Personligen hade jag varit nöjd med referensräntan + 1 procent. Den bör långsiktigt ligga ungefär på bolåneräntan, vilket borde kännas rimligt.
Samtidigt rör detta sig troligen om en lång låneperiod, så allt kan förstås hända. Detta alternativ är, i mitt tycke, bättre än en fadt ränta.
Stäm av med juristen så att detta med kapitalisering av räntan blir rätt. Det blir ju en enorm skillnad om man lånar ett belopp på säg 25 år om räntan skall beräknas på ursprungsbeloppet under 9125 dagar, eller om beloppet räknas upp med upplupen ränta varje årsskifte.
Om tanken är att inflationsskydda belopp över tid så tycker jag KPI är rimligast.
Styrräntan är ju något riksbanken använder för att kontrollera inflationen så de hänger ihop men som grund för inflationsskydd menar jag att KPI är bättre.
Det är tex så pensionsbolag inflationsskyddar vissa fribrev i förmånsbestämd pension så det borde vara ganska vedertaget tänker jag