Jag har plötsligt blivit uppsagt pga arbetsbrist. Till saken hör att jag planerar att sälja mitt boende och köpa ett större då det är trångt (har två barn varannan vecka). Bor i Sthlm på 50 kvm och det är verkligen trångt när barnen är hos mig.
Nu har jag alltså blivit uppsagd och har 5 månaders uppsägningstid (arbetsbefriad) och funderar på om jag ska skynda mig på att sälja och köpa nytt så fort som möjligt, och om jag ens hinner det på 5 månader när tillträde och allt är inräknat. Min bransch befinner sig i en usel lågkonjunktur sedan några år tillbaka och det kan ta lång tid för mig att få ett nytt jobb, i värsta fall måste jag omutbilda mig.
Någon som har ett gott råd? Jag har lite sparkapital på kanske 1,5m samt ungefär lika mycket i bostaden. Bostaden är belånad till under 50% så jag amorterar inget i dagsläget. Avgiften till föreningen är billig. Bostaden är fin i övrigt och ligger på en bra adress men den är verkligen för liten för tre personer. Ska jag skynda mig att sälja+köpa nytt innan arbetslösheten kickar in eller ska jag vänta ut detta, ha is i magen och bita ihop i något år tills jag förhoppningsvis landat ett nytt jobb?
Tänker spontant, får du ens ett bolån när du inte har en inkomst?
Du bor billigt och bra även om det är litet, jag tror inte jag hade vågat mig på att öka kostnader samtidigt som inkomsten kan komma att sänkas. Oavsett om du blir arbetslös efter 5 månader, eller om du ska plugga, så blir det väl en sänkning, får jag anta.
Att hyra en större lägenhet hade nog ökat din månadskostnad.
Tror du att du istället ska fokusera på 1 sak i taget, dvs landa ett jobb. Och sedan fundera över boendet?
Tyvärr är hyresmarknaden i Sthlm inte den bästa. Med mina köpoäng kan jag få en större lägenhet i ett utsatt område, men inte i området jag bor i och där barnen har sin skola.
Jag är ju fortfarande anställd, så skulle kunna snabba på innan jag går in i arbetslöshet för att kunna köpa ett något större boende för ungefär samma pris som jag säljer, men en eller två stationer längre bort från stan. Månadsavgiften till föreningen skulle nog bli kanske 1.500kr dyrare då det är svårt att ha så låg avgift som jag har nu. Jag vantrivs pga den lilla ytan vi har.
Ryggmärgskänslan är ju att inte ta på sig mer risk och köpa större när man blir arbetslös. Över tid borde det bästa fokuset vara att få ett arbete igen och flytta när det är på plats och inte fokusera på “fel” grej.
Givet att du ens får för banken, nya bostaden har samma värde som nuvarande och att du inte spenderar tid på att leta bostad som du hade kunnat lägga på att leta jobb, så är dock en ökad månadskostnad på 1 500 kr inte mycket. Jämfört med ditt sparade kapital är det åtminstone lite, det är mycket pengar ifall du inte längre får lön flera år framåt.
Hade du inte blivit arbetslös hade jag sagt kör utan tvekan, du verkar trots allt inte trivas. Det är lite svårt att veta andra omständigheter som påverkar beslutet: Inkomstförsäkring, A-kassa, levnadskostnader, nuvarande lön, möjlighet att snabbt hitta jobb med lägre lön etc.
Tack för input. Jag har ca 50k i nuvarande lön och lön året ut. Möjlighet att snabbt hitta jobb känns just nu rätt hopplösa, därav tanken att jag kanske måste skynda på med bostadsbytet medan jag fortfarande har en inkomst, så att jag åtminstone trivs med boendet trots några eventuellt svåra år innan situationen löst sig.
Tack för input! Vi har bott ca 5 år, det var menat som ett mittemellan-boende men det har varit så mycket med jobb och familjeliv dessa år så har haft noll tid över att greja med en försäljning.
Beroende av omständigheter som gäller för dig så kan det vara bra eller dåligt, det vet du bäst själv. Det är ju inte gratis att flytta heller även om månadskostnaden sedan blir samma samma.
Uppskattar du det som troligt att du kommer att klara av det nya boende oavsett inkomst, eller givet den inkomst du har om 5 månader, så då är det väl inget monetärt problem i sig.
Jag skriver som jag (tror att) jag hade tänkt om det gällt mig själv och mina barn, nämligen att om jag bott där i fem år så vad spelar ytterligare ett år för roll?!
Jag är likafullt väl medveten om att det är lätt att säga när det inte gäller en själv och jag förstår verkligen att det börjar bli trångt varannan vecka och nu är det dessutom vår och aldrig vill man väl flytta till nytt och större mer än under just den här tiden på året… men samtidigt så hade jag tänkt att plötsligt bli uppsagd, osäkerhet om nytt jobb, ev. omskolning osv. att det hade räckt och blivit över av orosmoment för min egen del. Jag hade velat ha full koll på min ekonomi och när jobbsituationen är löst kunna satsa fullt ut på flyttplaner med försäljning/köp och allt arbete som det innebär.
Men det här är såklart bara min personliga åsikt och för dig kanske det jag nämner öht inte ens känns som ett problem.
Det du föreslår är inte ett alternativ tyvärr. Du har inte längre en tillsvidareanställning vilket gör att ingen bank kommer att ge dig ett bolån före du har hittat ett nytt jobb.
Tråkigt att höra om ditt jobb! Eftersom boendet ändå fungerat i fem år så hade jag bott kvar och snarare lagt lite pengar på att hitta kompakta smarta lösningar för att maxa nyttan med bostaden när barnen är hos dig.
Alternativt lagt pengar på att göra mer saker med barnen ute på stan så det ändå är roligt.
Mycket hellre det än dra på sig högre bostadskostnader, lån och amorteringar i vad som riskerar att bli en miljö med högre räntor.
Så lite tråkigt råd, bit ihop, gör det bästa av situationen och lägg hellre pengar på att förbättra nuvarande situation
Lycka tlll och hoppas det löser sig rimligt snart med jobb
Hade jag varot i din situation hade jag hellre varit stressad/irriterad över att bo lite för trångt än att stressad över ökade kostnader och att ev tvingas sälja/flytta för att jag inte har råd eller se sparkapitalet försvinna i onödan
Värst vad alla va eniga. Ja tycker inte alls att byta till något större är ett stort problem givet situationen.
Med 1.5 millar på banken och lön i ett halvår till. Rätt till A-kassa om nytt jobb drar ut på tiden (gissar jag) samt att han är beredd att flytta längre bort från centrum för att få större för samma månadskostnad ser jag inte särskilt stora risker med att byta till något större jämfört med att stanna kvar och må sämre.
Visst kan man försöka ”lura” bankerna/systemet men personligen är jag tveksam till det särskilt i din situation.
Banker/lån har ju ett ”framåtriktat” fokus på återbetalningsförmågan och dess risk. De har faktiskt mycket mindre fokus på ”lånets säkerhet/belåningsgrad” än man kan tro. T ex sänker en obelånad sommarstuga risken MEN den drar samtidigt med sig löpande kostnader så i praktiken minskar den ofta låneutrymmet.
Statistik ”bakåt/historik/nutid” är egentligen helt ointressant MEN är ofta det enda bankerna har att gå på. Det blir väldigt tydligt när man t ex börjar närma sig pensionsåldern.
Säg att du påbörjar köp/försäljning och låneprocessen med banken ”hakar upp sig” vid fel tillfälle så kan det bli riktigt besvärligt.
Du kanske är mitt i köp alt säljprocessen av ditt nuvarande med påskrifter på köpesvtal gjorda MEN banken blir helt plötsligt ointresserade att ge dig lån enligt nuvarande villkor. Då kan det bli dyrt/struligt att dra sig ur, så situationen kan bli betydligt mer jobbig än idag.
Observera t ex att man har ett motsvarande lån idag eller ett ”lånelöfte” inför bostadsbytet INTE är samma sak som att nytt lån på annan bostad är ”lovat/klart” när det väl kommer till kritan.
Du kan t ex tvingas backa ett tänkt/påskrivet köp av ny lägenhet eftersom banken när tillträdet närmar sig inte beviljar lånet på nuvarande lånevillkor som du tänkt pga din nya situation, eller att du inte får din nuvarande lgh såld. Du kanske börjar med och har redan sålt din nuvarande lägenhet men får inget lån till ett nytt/bättre boende som tänkt när du väl ska tillträda på det nya.
Att då i panik kontakta massa banker och fråga om lån genererar då dessutom fler UC och kan i värsta fall försämra möjligheterna ännu mer.
Så jag tycker du i första hand ska fokusera på få ett nytt heltidsjobb och efter det börja leta större/bättre boende. Att bo trång är jobbigt men i praktiken löser sig det mesta med lite klurighet och anpassningsförmåga, särskilt om det kanske enbart är under en övergångsperiod.
Mitt goda råd är att sitta still i båten när det stormar så pass mycket. Ser inte varför du behöver dra igång ett så pass stort projekt som att sälja/köpa bostad när du inom kort står utan arbete. I en miljö där du också beskriver en djup lågkonjuktur samt eventuellt behöva skola om dig för att hitta nytt jobb.
Alternativet är att du drar igång processen, något oväntat händer och du står där då med större problem än vad du räknat med. För jag tror med din utgångspunkt, så är du inte en så intressant kund för bankerna.
Försök gärna komma i kontakt med en bank, förklara din situation. Att du har ett sparkapital tror jag inte banken bryr sig om, utan det handlar här om att vara tillsvidareanställd.
Ha is i magen, sommaren är runt hörnet - spendera mer tid ute med barnen.
