Hej @janbolmeson
Tack för allt jobb du lägger ned. Jag gillar din artikel och din kalkylator. Jag tror dock att det smugit sig in några faktafel/otydligheter:
- I bakgrunden skriver du
då kunde du köpa något nytt för 4 Mkr (eller mer)
Det är faktiskt inte ett krav att det nya boendet ska vara dyrare än det gamla för att man ska få göra uppskov. Reglerna har ändrats några gånger så de exakta reglerna får man läsa om på Skatteverkets hemsida. Generellt kan man säga att man beroende på hur mycket billigare ersättningsbostaden är kan få göra uppskov med en mindre del av vinsten.
-
I samma stycke tycker jag man kan tydliggöra att uppskovsräntan 0.5% av hela vinsten är en årlig ränta. Det syns tydligt längre ned i artikeln, men man skulle kunna nämna det även här.
-
I stycket “Konsumera pengarna?” skriver du
någon gång i framtiden kommer du att behöva betala tillbaka det.
Du får det att låta som om man har ett val av återbetalningstidpunkt. Det har man ju i och för sig i så motto att man alltid kan välja att frivilligt återföra uppskovet till beskattning i sin deklaration (eller omprövning av en tidigare deklaration), men det finns också en definitiv återbetalningstidpunkt i samband med att man säljer sin nuvarande bostad. Möjligen kan man då få ett nytt uppskov, under förutsättning att man köper en ny bostad, men det är en annan fråga. Just detta med kravet att återföra uppskovet till beskattning vid försäljning av bostaden tycker jag är en viktig aspekt att ta med när man tittar på alternativet “Investera pengarna?”. Den “tidshorisont” du där skriver om handlar inte bara om horisonten på ditt sparande utan också på hur länge man tänker sig att bo kvar i sitt nuvarande boende. Om det bara är några få år kanske investeringstiden inte räcker till för att täcka “uppskovskostnaden”. Ännu viktigare blir detta i alternativet “Gör en extra-amortering?” som rimligen kräver en längre period givet dagens låga bolåneräntor.
- Småspararguidens kryphål tror jag beskrivs som lite bättre än vad det egentligen är. När de säger att lånet under åren 2021-2023 är gratis givet att man gör en ny omprövning senast 2023 för att återföra uppskovet till beskattning. Det är rätt att man då får tillbaka en uppskovsränta man betalat och att man själv måste betala tillbaka de pengar man fick ut i samband med den första omprövningen. Men eftersom det man faktiskt gör är en omprövning av en 6 år gammal deklaration som innebär att man får högre skatt 2017 så blir man även skyldig att betala kostnadsränta på sitt skattekonto från och med 13 februari 2018 (tidpunkten då man enligt omprövningen skulle ha betalat in skatt överskjutande 30 000 kr) fram till den tidpunkt 2023 då pengarna återbetalas. Denna ränta är för tillfället 1.25%. Så det innebär att “gratislånet” i detta fall kostar ungefär 6 * 1.25% = 7.5% icke avdragsgill ränta som en engångskostnad.
Så avslutningsvis en egen spekulation:
Hela artikeln, och även Skatteverkets nya tjänst och allt de hittills skrivit om förändringen, fokuserar på att den som sålt en bostad med vinst 2014 eller senare och avstått från att begära uppskov nu har möjlighet att begära omprövning och få ett uppskov retroaktivt.
Min spekulation är att givet att denna möjlighet helt baserar sig på de generella reglerna för omprövning av deklaration borde det även gå att få tillgång till uppskovet retroaktivt för den, som likt mig, sålt en bostad före 2014 och då begärt uppskov som sedan i en deklaration 2014 eller senare frivilligt återförts till beskattning (via blankett K2, inte genom att göra omprövning på den tidigare deklarationen). Genom att nu begära omprövning av den deklarationen och helt enkelt ångra återföringen borde resultatet kunna bli detsamma som för den som gjort sin bostadsaffär i perioden från 2014 fram till nu. Jag har inte sett något som direkt motsäger detta, mer än möjligen att Skatteverkets nya tjänst inte har höjd för det. Jag tänker att det kan vara värt att prova att skicka in en begäran om omprövning på vanligt blankett och se vad som händer.