Begära uppskov eller inte?

Har nu sålt bostaden och gjorde en vinst på 400000.

Vi kommer köpa ny bostad direkt där vi skulle kunna ha nytta av pengarna som ska skattas för att göra renoveringar.

Ska man göra uppskov eller inte?

Läst att det räntan ska försvinna och vad är isåfall anledningen till att betala den?

Tror det är högst individuellt, nu är jag inte så insatt i uppskov men vad jag förstått det som så är väl räntan ganska låg? 0,5? Det känns ju rimligt att då föra med det till nästa bostad. Som sagt, jag är dåligt insatt men jag tror inte du kommer avskrivas från räntan ifall den skulle försvinna, det gäller väl i så fall från nya uppskov o framåt är min gissning? Ju längre du skjuter på summan desto mer äts den ju upp av inflationen också :slight_smile:

Lite tankar bara, men jag är som sagt inte påläst kring ämnet.

Nej Drojn. Du är inte helt insatt i ämnet. O.5 % tas ut på uppskovsbeloppet. Eftersom skatten är 22 % av detta belopp blir den verkliga räntan skyhögt högre än en ränta i ett bolåneinstitut.

Försvinner denna ränta innebär detta att det blir betydligt intressantare att begära uppskov. 0 i ränta i stället för kanske 1.50 är givetvis en fördel.

Som jag förstår det så kommer nu uppskovsränta försvinna from årsskiftet, detta innebär förenklat att om du tar “smällen” att betala uppskovsränta tom årsskiftet så har du sedan ett räntefritt “lån” från staten på 88 000 kr (22 % * 400 000 kr).

Det tackar inte jag nej till, vem gör det?

För dessa pengar kan du tex amortera av på ditt nya bolån eller kanske renovera ditt nya boende eller varför inte investera dessa?

Även om uppskovsräntan försvinner så tillkommer en kostnadsränta på 1,25% på den vinstskatt (88000kr i detta fall) man vill skjuta upp. Är fortfarande värt att ompröva?

I vilket läge menar du att det tillkommer en kostnadsränta?

Lägg där till alternativkostanden aka ”smällen” för det räntafria lånet. Vad blir slutsumman?
Inte så självklart som det låter enligt min mening.

Kostnadsräntan tillkommer för den kvarskatt man skapar i samband med uppskov av vinstskatt.

Nej, uppskovet innebär att man inte för vinsten, eller del därav, till beskattning nu. Därmed skapas ingen kvarskatt.

Vilken alternativkostnad tänker du på här?

Finns ett bra exempel här:

Se ”Så mycket kostar uppskovet”

Det ser ut som att skatteverket tar ut en ränta utöver uppskovsräntan.

Det är jag menar med alternativkostnaden är den retroaktiva uppskovsräntan man åker på för perioden mellan 2015-2020.

Artikeln är gammal (dec 2019) och speglar inte nuvarande regler.

Kostnadsränta uppstår om man, som i ett av exemplen i artikeln, gör en omprövning av en gammal deklaration och ångrar sitt uppskov. Så det är liksom lite det motsatta scenariot.

Absolut, det behöver man räkna på. Ju längre sedan det var man gjorde sin bostadsaffär desto högre kostnad.
Här är en länk till en artikel där Jan sammanfattar och resonerar om just detta: https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-uppskov/

För den som gjort bostadsaffär under 2020 är detta dock inte ett problem eftersom uppskovsräntan är borttagen från och med i år.

1 gillning

Man ska väl kunna betala av sitt uppskov när det passar en själv, utan någon extra avgift? (Frivilllig återföring)

Söker jag på kostandsränta i skatteverkets hemsida så får jag följande:

’ Räntan på skattekontot räknas på saldot dag för dag och ett underskott innebär kostnadsränta. Den här räntan får du inte göra avdrag för.’

Om jag i efterhand ansöker om ett uppskov, så skapar jag mig själv ett underskott i skattekontot, eller hur?

Du nämner faktiskt den extra tillkommande kostnadsräntan i länken du hänvisade till:


Småspararguidens kryphål tror jag beskrivs som lite bättre än vad det egentligen är. När de säger att lånet under åren 2021-2023 är gratis givet att man gör en ny omprövning senast 2023 för att återföra uppskovet till beskattning.

Det är rätt att man då får tillbaka en uppskovsränta man betalat och att man själv måste betala tillbaka de pengar man fick ut i samband med den första omprövningen. Men eftersom det man faktiskt gör är en omprövning av en 6 år gammal deklaration som innebär att man får högre skatt 2017 så blir man även [skyldig att betala kostnadsränta på sitt skattekonto från och med 13 februari 2018 (tidpunkten då man enligt omprövningen skulle ha betalat in skatt överskjutande 30 000 kr) fram till den tidpunkt 2023 då pengarna återbetalas]

Denna ränta är för tillfället 1.25%. Så det innebär att “gratislånet” i detta fall kostar ungefär 6 * 1.25% = 7.5% icke avdragsgill ränta som en engångskostnad.

Jorgen (@jorander) i forumet

Ja, precis. Eftersom det i detta scenario handlade om att gå bakåt i tiden och ändra en gammal deklaration via en omprövning.

Ja, det kan man göra i sin deklaration vilket år som helst. Men för de åren då det funnits uppskovsränta har det funnits ett 'trix", som Skatteverket faktiskt skriver om på sin webb, som går ut på att man gör en omprövning av en gammal deklaration och då får tillbaka den uppskovsränta man betalat för senare år. I gengäld uppstår då en skatteskuld eftersom du efter omprövning en sagt att du ville betala skatten för ett antal år sedan. I det läget får man betala kostnadsränta. Den har dock varit lägre än uppskovsränta varför det ändå varit fördelaktigt att göra så. När nu uppskovsräntan tas bort försvinner behovet att göra så.

Om jag i efterhand ansöker om ett uppskov, så skapar jag mig själv ett underskott i skattekontot, eller hur?

Nej, om du nu begär omprövning för att få ett uppskov kommer Skatteverket betala tillbaka den skatt du betalat in, minus uppskovsräntan för de år den skulle betalas. Därmed uppstår ett överskott på skattekontot. Dvs ingen kostnadsränta. Inte heller någon intäktsränta eftersom den är borttagen sedan ett antal år.

2 gillningar

ok, så mao så berörs jag inte av en extra kostnadsränta ifall jag ansöker om en uppskov på vinstskatt från tex 2017. Jag får tillbaka beloppet minus den uppskovsränta som varit aktuell till o med 2020.
Från o med 2021 blir det “gratis” med uppskovet, utan någon extra kostnadsränta eftersom mitt uppskov inte räknas som underskott i skattekontot?
Jag lånar ju i praktiken pengar från staten, så jag förstår inte riktigt varför det skulle räknas som överskott…
Tack för alla svar :slight_smile:

Därför att du inte låter bli att betala den skatt du måste betala utan utnyttjar den möjlighet som uppskovsreglerna ger att föra vinsten till beskattning vid ett senare tillfälle.
Den risk som finns i detta är att ett politiskt beslut i framtiden för att skatten på vinsten blir högre när uppskovet väl återförs, men eftersom det kommer vara ett politiskt beslut i riksdagen i så fall så utgår jag från att det kommer vara känt i god tid och därmed möjligt att undvika.

Jag planerar själv att göra samma sak.