Jag har hela mitt innehav i Länsförsäkringar Global Index sedan flera år tillbaka. USA aktier utgör ungefär 75% av det totala innehavet. Fördelningen ser ut som det gör för att fonden ska spegla marknaden och idag har USA den största marknaden globalt. De som är oroade över denna “ojämna” fördelning får ofta till svar att om marknadsläget förändras, tex om Europa tar en större andel av marknaden kommer fördelningen att justeras automatiskt och därför behöver man tex inte en extra Europafond för att diversifiera sin portfölj.
Jag har två frågor:
Om vi utgår från att världsläget förändras och att USA tappar en del av världsmarknaden och Europa får en större andel av marknaden, kommer inte en stor del av vårt innehav redan vara “förlorat” innan denna korrigering och omviktning sker? Dvs vad händer egentligen i praktiken?
Varför rekommenderar Jan en portfölj enligt följande modell: 70% global 20% Sverige och 10% lekhink, när det bästa rent statistiskt är att enbart ha en global indexfond? Förlorar man inte 30% av en potentiell högre avkastning (statistiskt) med denna fördelning?
Ja, om USA:s andel av världsmarknaden sjunker och Europa växer, sker förändringen successivt. Eftersom en global indexfond speglar marknaden passivt, justeras vikterna i takt med att bolagsvärden förändras. Det betyder att om USA tappar marknadsandelar, kommer ditt innehav i USA-bolag att ha sjunkit i värde innan vikten i fonden minskar. Men om du redan har en global fond får du automatiskt exponering mot de nya tillväxtmarknaderna utan att själv behöva ombalansera.
Jans portföljfördelning
Jans rekommendation bygger på två saker:
• Home bias och riskspridning – Att ha 20 % Sverige ger viss valutasäkring och kan minska risken vid stora valutaförändringar eller om den globala fonden underpresterar i svenska kronor.
• Lekhinken – Den är till för den som vill ta mer risk eller ha en aktiv del i portföljen. Det är inte en ren optimering för maxad avkastning, utan handlar mer om att hantera sin egen risktolerans och investeringsstrategi långsiktigt.
Om du enbart vill optimera avkastning utifrån historisk data, är en global indexfond ett statistiskt bättre val. Men för vissa kan en portfölj med inslag av Sverige och en lekhink ge en bättre psykologisk trygghet och stabilitet över tid.
Min gissning är att folk har fomo och vill inte vara sämre än “grannen” och därför vill ha lite extra home bias. Detsamma gäller 10% lek. Många har ett behov av att få pilla, köpa, sälja, leka, spekulera med mera. Även om det går helt emot forskningen. Men det är bättre att få utlopp för detta i endast en liten del av portföljen.
Så 70/20/10-fördelningen låter folk investera majoriteten enligt forskningen, men en mindre del kan få vara mer känslostyrt. Man får inte glömma bort att de flesta är inte helt rationella och endast gör det forskning och matematik säger är bäst. Känslor spelar också en stor roll.
Kommentar fråga 1. Med det sagt är Global Indexfonder inte “vattentäta” om fördelningen i världsmarknaden förändras, utan endast om marknadsfördelningen fortsätter att se ut som den gör idag. Justering sker passivt, först efter att vi gjort förlust. Då är min följdfråga, varför är det så dumt att ha en extra Europafond som gör portföljen lite mindre känslig för marknadsförändringar? Är det för att vi är så “säkra” på att fördelningen (överviktning mot USA) alltid kommer att se ut som den gör och det därför anses onödigt att gå emot marknaden?
Kommentar fråga 2. Hmm jag förstår, personligen tycker jag det är märkligt, då vi investerare och speciellt Jan som sakkunning borde förspråkare “rätt val” framför “psykologiska val”.
Det är inte så att någon enskild tyckare eller grupp tyckare bestämmer fördelningen av indexen. Det är i stället så att indexen innehåller exakt lika stor andel av varje företag som ingår i indexet, det innebär att om ett företags värde är stort i förhållande till alla andra företag, kommer en stor del av indexfonden vara investerad i det företaget. Nu har det slumpat sig så att en stor andel av de största företagen i västvärlden är noterade i samma land vilket gör att det landet utgör en ovanligt stor andel av indexen.
Notera också att det inte heller är någon liten grupp tyckare som bestämmer vad ett företag är värt, Det bestäms i stället av vad alla (aktiva) investerare är beredda att betala för företaget i den auktionsliknande handelsplats som kallas börsen. Om du tycker att något företag eller grupp av företag är övervärderat kan du fråga dig vad du känner till som de som ägnar hela sin arbetstid åt att värdera dessa företag missat.
Den fördelning som är nu kommer med säkerhet inte att bestå, men när och hur förändringarna kommer är det ännu ingen som listat ut hur man kan förutspå. Så fort det går att förutspå en ändring kommer denna ändring att inträffa omedelbart.
Om du satsar extra på någon europafond bettar du på att världens samlade investerare har undervärderat europeiska företag. Vad känner du till om europeiska företag som inte alla andra också vet?
Håller med, men en sak som är värd att nämna är väl också valutarisken för oss som inte har USD som vardagsvaluta - om USD/SEK ändras så påverkar det ju värdet i SEK, vilket högst sannolikt är det man kommer ta ut sina investerade pengar i och använda.
Tänker att en stor del av “världens samlade investerare” sitter just i USA eller på annat sätt har USD som sin vardagsvaluta. Då är ju en skillnad för TS gentemot dem att han har investerat och vill ta ut SEK, inte USD?
