Invändning mot indexfonder: det är en risk med den stora koncentrationen till de få stora bolagen

Spara och investera Fonder, fondrobotar och indexfonder
1

Provprat. Jag upplever att de som invänder mot indexfonder brukar invända mot indexfonder med följande argument:

  • Indexfonder är tråkigt - sant. Inte så mycket att säga. Det är mer “it’s a feature not a bug.” :sunglasses:

  • Indexfonder förstör prissättningen och gör marknader ineffektiva. - det upplever jag att vi har hanterat i avsnitt såsom “Nej, indexfonder är varken ett casino, Solvalla eller en ragglande jätte på finansmarknaden | #320”

  • Indexfonder koncenterar väldigt mycket pengar i ett få tal aktier - som någon skrev häromdagen - jag skulle aldrig lägga 8 kr i Apple eller liknande. Denna invändning upplever jag att vi har hanterat sämst. Argumentet är typ “Indexfonder är dåligt för att du får en koncentrationsrisk till ett par bolag.”

Således lite bakgrundsmaterial för ett kommande avsnitt. Jag upplever det INTE som ett problem att vi får en koncentration i ett par bolag eftersom det också är en “feature” och inte en “bug”. Anledningen är den stora skevheten i hur avkastning på börsen fördelas.

Vi har den klassiska Bessembinder studien “Do Stocks Outperform Treasury Bills?” som visar att det är mindre än 2.000 bolag av 60.000 noterade bolag som står för i princip hela börsuppgången. De flesta bolag på börsen levererar inte ens en avkastning bättre än motsvarande riskfri ränta. Nedan följer en bra graf som visar fördelningen av avkastning per antal bolag. Källa.

image
image1677×985 168 KB

Genom att investera i en indexfond får vi exponering mot alla bolag och därmed ökar sannolikheten för att vi fångar dessa fåtal bolag som står för den största delen av avkastningen. Eftersom vi dessutom investerar marknadsviktat kommer vi få mer och mer av dem ju längre tiden går och ju bättre de blir.

Många reagerar på att det är ett fåtal stora bolag som t.ex. under 2023 står för hela uppgången och att det är farligt. Jag tänker spontant att återigen, det är som det ska och historiskt har det också varit så. Det bästa hade ju naturligtvis bara varit att investera i vinnarna, men dessa vet vi ju inte på förväg och som nedanstående länkar visar så har det skiftat ganska friskt mellan vilka de största bolagen har varit.

Så här skriver t.ex. Eric Strand 4 november:

I detta månadsbrev vill vi fokusera lite på den extrema koncentrationen av de sju största aktierna i S&P 500 som åter är på tapeten. Koncentrationsrisk är ett fenomen som oftast inträffar vid börstoppar och det är en förvaltningsrisk som är viktig att uppmärksamma för alla investerare.

De 7 bolagen; Apple, Microsoft, Amazon, Google, Nvidia, Tesla and Meta som nu kallas ”the magificent seven”, gick under en 10-årsperiod fram till 2022, från att vara minde än 10% till nästan 30% av hela S&P500.

Sen kom den kraftiga korrigeringen under 2022, där dessa bolag som grupp föll ca -40% (USD), vilken skall jämföras med minus 14% för de andra 493 bolagen. Efter denna mini-krasch så var deras andel nere på ca 20% av S&P 500.

Nu under 2023 har de 7 bolagen varit allas ”darlings” igen, och i samband med AI-hypen också haft stora korrigeringar åt andra hållet, uppåt. Nu har de 7 bolagen åter nått nivån att vara ca 30% av hela S&P500.

Deras P/E tal (värdering) som grupp är nu också dubbelt så högt som för de andra 493 bolagen: Ett annat problem som tillkommer är att alla sju bolagen kommer från samma sektor, big-tech. Aldrig har så mycket likviditet sugits in i så få aktier, och risken kan visa sig vara ett svart hål för kapital. Detta kan komma att tynga avkastningen i många portföljer och ge en ökad volatilitet med tanke på deras höga korrelation med varandra.

För att uttrycka det annorlunda, för varje krona som investeras i ett S&P 500 index, går idag nästan 30 öre till sju aktier, och de återstående 70 örena går till resterande 493 andra aktierna.

Nu har vi börjat se viss sårbarhet i både Nvidia (-10% och över 100 miljarder USD i marknadsvärde på bara några dagar) i spåren av USAs handelskrig med Kina samt även vid Googles kraftiga nedgång (-9% på en dag) i samband med deras rapport.

De 10 största bolagen i världen mellan 1979 och 2021

Att bara äga det största bolaget

En vanlig invändning är - varför då inte bara äga det största bolaget när de är som populärast? Det har visat sig vara en dum idé som följande graf visar. Nu visar grafen bara det enskilda men principen är samma för grupper av t.ex. topp-10.

image
image1095×847 98.1 KB

Tricket är att som indexfonden äga det på vägen upp.

View from the Top
Annualized returns in excess of the US market before and after joining the top 10 largest US stocks, January 1927–December 2022

image
image1200×865 39.6 KB

Största innehaven i SP500 sedan 1980

image
image1003×812 109 KB

image
image1151×756 79 KB

Komplettering följer

Jag tänker att jag efterhand kommer att fylla på nedan.

Du får gärna komplettera med tankar, länkar, artiklar eller liknande.

Ping @Nightowl

19 gillningar
2

Nå men absolut bör vi ha en stor koncentration i dom största typ 100 bolagen. Dom är ju bästa bolagen med mestkända produkterna, och de har råd att satsa på bästa personalen och R&D så att ni behåller sin position också framöver.

Man vill äga vinnare.

2 gillningar
3

Ett par grejer till:

  • de har pricing power
  • de kan köpa mindre konkurrenter på marknaden
2 gillningar
4

Bra tråd.

Den globala aktiemarknaden är väldigt koncentrerad. Apple är tre gånger så stort som den svenska börsen :joy::muscle:

4 gillningar
5

Varför är marknadsvikt konstigt?

Marknaden värderar såklart ett bolag med hänsyn till den risk som finns.

Den naturliga vikten är ju marknadsvikt. Att likavikta är “onaturligt” då det innebär att man anser att Mickes mekaniska verkstad AB har samma bolagsrisk som Apple. Ganska givet att Apple har ett mycket större politiskt inflytande och inflytande över sin marknad än microbolag har.

8 gillningar
6

Jag tycker inte heller det, men jag upplever att det ofta poppar upp i olika konversationer. T.ex. här:

och ofta när jag pratar med folk som inte är lika insatta. De andra argumenten upplever jag att jag har ganska lätt att bemöta, men denna “kämpar” jag mest med. Inte för att jag inte tror på den, snarare att jag inte har slipat på argumenten. :wink:

Argumentet låter typ:

“Men det är en stor risk nu när Apple, Google, Microsoft är en så stor del av index, så det betyder att när marknaden faller så kommer dessa bolag som har gått upp mest falla mest…”

1 gillning
7

Jag har aldrig tänkt på aktierna, jag bara köper aktiemarknadstillgångar under ett par kategorier, typ ”large cap DM”, ”small cap DM”, ”småbolag Norden”. Indexet definierar aktierna. Lätt som en plätt.

1 gillning
8

Om man accepterar forskningen bakom faktormodeller (specifikt FF3 eller femfaktor) som jag skulle vilja påstå är välbeladga.

Då visar ju de att stora bolag har lägre risk ån små bolag. Tillomed till den gräns att marknaden prisar in att stora bolag har lägre risk och lägre förväntad avkastning än små bolag som har högre förväntad avkastning och högre risk.

Småbolagspremien är en positiv riskfaktor. Eller omvänt, storbolagspremien är en negativ riskfaktor.

Det betyder ju att man anser att marknaden har fel och att man själv kan nu se att de stora bolagen är övervärderade. Det kan ju lika gärna vara så att de stora bolagen just nått den prisnivån där de faktiskt är korrekt värderade och de var undervärderade för ett litet tag sen.

Sen måste ju storbolagen vara högre värderade I förhållande till nyckeltal för att de ska vara lägre förväntad avkastning och lägre risk (enligt småbolagspremien).

7 gillningar
9

Och dessa blir i praktiken obetydliga när vi köper bägge stora och små bolag enligt deras marknadsvikter. :wink: Samt ombalanserar vid behov.

1 gillning
10

Förstår inte relevansen av detta?

Man kan ju välja att övervikta småbolag för att få högre risk och högre förväntad avkastning. Ett lilaviktat index gör detta i relation till marknadsviktat dito. Därför kan man förvänta sig att se högre avkastning över lång tid hos likaviktat index.

Tom det man gör till viss del när man begränsar ett enskilds bolags vikt till x%. Då ökar man risken enligt faktorteorin.

11

Nej. Man ska ha en marknadsviktad portfölj som utgångspunkt. Allt annat är risk som förmodligen inte belönar sig. Några har tur, men ingen vet vem.

Större risk menar också större volatilitet = sämre riskjusterad och geometrisk avkastning.

12

Nej faktorteorin har visat just detta. Småbolag har högre risk och högre förväntad avkastning. Fama French 3 faktor modellen har storlek som en faktor. Även Fama French 5 faktor har en storleksfaktor som visar precis samma sak.

@Alec Någon input här?

1 gillning
13

Lyssnade på en föreläsning om detta - med fokus på small cap value - i förra veckan. Kontentan var “ja, det är en faktor”, “ja, du kan få betalt för den” men du kan också få vänta på den betalningen i 5 - 25 år… :see_no_evil:

Vilket i sig introducerar en ny risk - beteenderisken - för hur många kommer sitta med portfölj som underpresterat i X antal år. Där och då bestämde jag mig för att inte heller hålla på och vikta efter faktorer framgent… :sunglasses:

3 gillningar
14

Nightowl, jag fattar och har läst mina FF3 & FF5. De är baserade på historisk data och French, Fama et al har ingen kristalkula.

Det enda rätta agerandet för dom tusentals småinvesterare som läser detta är att köpa stora och små bolag enligt deras marknadsvikter. Jag vågar inte rekommendera nåt annat.

Och det var det för min skull.

1 gillning
15

Ja det är högre risk… det är liksom kontentan.

1 gillning
16

Jag vill bara kasta in ett järn i elden… :fire:

Kan det ändå finnas något argument i datan för att vara särskilt benägen att tilta bort från storbolagen när enskilda bolag utgör så mycket som 50%+ av index? Tänk Ericsson och idag Novo Nordisk i Danmark.

Ja, utöver att småbolagspremien alltid kan antas existera, då. Som tidigare konstaterat :slight_smile:

För säga vad man vill om amerikanska techjättar… Men sådana siffror är vi fortfarande långt ifrån!

1 gillning
17

Glöm inte att det även innebär att man går miste om en del av dessa bolags uppgång.

4 gillningar
18

Koncentrationen är ju absolut en risk. Se till magnificent 7 år 1999 och var de är idag. All good things come to an end, så även FAANG men ingen kan förutse när eller hur.

Sen behöver problemställningen vara mer specifik. Indexfonder i sig är inget problem. Det är specifikt indexfonder baserade på SP500 som ser ut att vara ett problem, eftersom du först och främst har konstanta kapitalströmmar i form av sparad lön varje månad/vecka från amerikaner, som alla går in i samma index mer eller mindre, som pensionssparande. Väldigt få andra länder har samma fenomen. Därför väljer även pensionssparare från andra länder att köpa just SP500.

2 gillningar
19

Håller med @JayR att investerare bör utgå från marknadsportföljen, då även med räntor, och som svensk gärna med home bias.
Så tex Lysa 50/50 är en bra grund tycker jag, vill man ha mer risk än så, höj till aktier 100/0.
Vill man ha ännu högre risk och förväntad avkastning så tycker jag man det är ett mycket rimligt alternativ att titta på SCV fonder, så som ZPRV/X eller Dimensional GTV, alternativt belåning. Men skulle enbart rekommendera det till avancerade investerare med djupare förståelse.

Dock ska man komma ihåg att marknadsfaktorn (breda indexfonder) också bara är en riskfaktor, som under långa historiska perioder (över 10 år) presterat sämre än riskfria räntan (sparkonto), finns inga garantier. Det finns dom som hävdar att det är viktigare att diversifiera sig inom olika riskfaktorer än att äga så bred del av marknaden som möjligt, går även att backa upp påståedet med historiska backtests, vad som kommer fungera i framtiden vet ingen.

10 gillningar
20

Det beror väl på varför man investerar i marknadsviktade ETFer. Om det är riskspridning man vill åt är väl koncentrationen i sig ett problem, speciellt nu när den nåt historiskt höga nivåer. Jag säger inte att marknaden har fel i att den värderar Apple som världens bästa företag. Jag håller med, jag älskar Apple. Fantastiskt företag. Men jag skulle inte känna mig bekväm med att ha Apple som min största position om jag startade en ny portfölj idag, givet värderingen och exponeringen gentemot Kina.

Jag är också förvånad över att Lysa inte valutasäkra ens en portion av aktieandelen. Det är något jag skulle vara jätteorolig över som svensk investerare nu när SEK är på historiskt låga nivåer.

Jag tycker överlag att passiva investeringar är jättebra, speciellt för den ointresserade investeraren. Min partner tycker att börsen är det tråkigaste som finns och är väldigt nöjd med sin engelska fondrobot. Men det är inte per automatik så att den som investerar passivt är mer diversifierad eller tar mindre risk. Speciellt inte om de har 90% valutarisk och sitter i bara marknadsviktade internationella ETFer.

1 gillning