Utkast på det nya RikaTillsammans-ramverket | Låt oss samskapa

En aspekt som ett sånt här ramverk på något sätt borde ta med är det sociala sammanhanget. Det är ju relativt ofta man har andra runt sig som kan vara praktiska resurser eller förvisso även bromsklotsar. De kan också utgöra ekonomiska möjligheter eller begränsningar på ett sätt man själv inte kan kontrollera. Ekonomin befinner sig helt enkelt i en kontext. Detta kan vara bra att utforska. Jag upplever relativt ofta att det finns målkonflikter mellan det optimala sättet att leva på och ens faktiska liv. Kompromisser är nödvändiga.

Man behöver, som balansekonomi uttrycker det, tex värva sin partner till förändringar.

Man kan behöva ta höjd för ökade kostnader tex för växande barn.

Man kan ha äldre släktingar som behöver hjälp.

Osv.

3 gillningar

Jag hade tänkt stå utanför och observera diskussionen men jag tar nog ett litet kliv in ändå. Kan ev ge andra en möjlighet att ta en selfie och njuta av utsikten.

Jag vill påstå att det här inte är enkelt. Risken att börja försöka förenkla och ändra på verkligheten istället för metoden är hög. Det är lätt att lura sig själv.

Vad som är en princip och inte, kan man diskutera. Men att bygga en grund i principer som stämmer in på ovan citat är definitivt intressant, och jag skulle påstå fördelaktigt, särskilt om man arbetar med komplexa problem.

Sen får bör man vara noga när man sätter sina definitioner om dessa ska delas med andra, så att principen förblir allmängiltig. En del rubriker kan vara bra, men inte alltid sanna, en del definitioner kan hjälpa, men inte alltid med rätt sak. Som sagt, det här är svårt och det är lätt att lura sig själv. Men belöningen när man lyckas är stor.

Att skapa handlingsplaner, som för dessa fyra, kommer sällan vara sanna för varje individ i respektive grupp. Stora variationer kommer finnas inom de som är helt oerfarna, precis som de förvaltar flera miljoner. Det är bra att förenkla, men det är viktigt att inte förenkla för långt/mycket. Metoden “handlingsplan” är en välanvänd metod av människor över hela världen men är allt annat än allmängiltig, räcker med att en liten förutsättning förändras så kan planen bli otillräcklig, eller värre.

En allmängiltig princip behöver vara kort och koncis för att du ska kunna komma ihåg den och använda den när du behöver den. Att lära sig en handfull, eller ännu färre, med dess innebörd, kan räcka för att du ska kunna fatta rätt beslut. Behövs inga noveller. Däremot ska kan processen för att ta fram principerna vara lång, ta mycket energi, och ibland vara svår.

Absolut en metod man kan använda. Hur skulle du bygga en wizard som tar höjd för de frågor du inte vet att du behöver ställa om de förutsättningar vi ännu inte känner till men som ändå blir extremt relevant i användarens liv/case för att kunna välja rätt lösning?

Jag skulle vilja påstå att ett ramverk absolut kan ta inspiration ifrån något liknande. Frågan är hur bra det blir. Hur kommer du veta vilka enheter som behöver finnas i förväg? Och att dessa kommer vara relevant för att som använder din metod som lösning? De förutsättningar vi inte vet om kan ibland vara mer intressanta än de vi vet om vilket kan göra det svårt för en sån här lösning att fungera. Som du själv beskriver finns det begränsningar.

Absolut en effektivisering och ett sätt att göra det på som kan hjälpa. Kommer inte alltid vara sann men fortfarande ett sätt som kan få en metod att bli mer effektiv. Det mest intressanta här skulle kunna vara att använda listan för att pröva några av principerna, är principen sann i alla olika nivåerna eller är det någon nivå det den inte är tillämpbar. Om så är fallet så är inte principen allmängiltig och därför inte alltid sann.

Som musik för min öron.

Absolut en intressant fråga. För att hitta sitt NÄR kan en princip som reglerar anpassningen mellan olika nivåer vara hjälpsam, förutsatt att den är sann och hjälpsam när du behöver den.

Detta upplever som en väldigt specifik metod, inte alls allmängiltig. Men den löser definitivt ett problem! Och du lyfter ju upp en syfte som jag absolut tycker är en bra poäng. Men även om målet var att avdramatisera aktiesparande, och det var den enda förutsättningen vi behövde ta höjd för i ett vakum, så finns det fler lösningar som löser det problemet, samt att med vissa förutsättningar så är lösningen t.o.m. fel.

Finns definitivt många utmaningar, och jag tror inte att tråden här i forumet har grävt fram en bråkdel av dem ännu. Även om jag förstår att du bara tar upp buffert som ett exempel så är det värt att nämna för andra att förenkla diskussion till att handla om buffert är en förenkling långt förbi vad som att rekommendera. Däremot så måste jag säga att buffert definitivt är en förutsättning man borde testa sina principer på, för att se att de håller.

Absolut, självklart har jag det. Den stora skillnaden mellan en bredspektrumlösning och en princip är ju att en bredspektrumlösning inte alltid är sann. Snarare skulle jag vilja påstå att det är rätt ofta den inte är sann. Däremot så är den väldigt effektiv inom ett väldigt smalt avgränsat område med tydliga förutsättningar, där kan en METOD lösa flera olika problem, vilket ofta kan vara att föredra.

Absolut en viktigt förutsättning att ta höjd för i problembilden. En princip ska kunna tillämpas även i den situationen.

Super intressant att du säger det! Jag upplever att det väldigt vanligt att vi slänger oss med begreppet att det inte finns något rätt eller fel, men du räddar upp det ganska snyggt. Så klart det finns rätt och fel. Storleken på spannat kan vi sedan diskutera, det jag vill påstå att desto bättre vi kan definiera problemet, desto tydligare och med högre precision så minskar spannet och till slut står vi med ett väldigt väldigt smalt spann där kanske inga av de lösningar vi har tillgängliga idag passar in. Då blir frågan om man har förmågan att anpassa sig och ändra om eller om man har lagt all energi på att effektivisera gamla metoder.

Jag håller helt med. Det sociala är en väldigt viktig förutsättning och har en självklar plats i den utökade problembilden. Den kan forma oss till vem vi är, till vad våra mål blir och vilka verktyg vi har att tillgå, men de också påverka desamma i en negativ aspekt. Det sociala spelar roll.

Så.
Tror jag har lyckats besvara de flesta. En del svar kan ev upplevas som hårda, det är inte syftet. Syftet, just nu iallafall, är mer att visa att detta är svårt, och att det kan ta tid, men också att göra detta tillsammans kan vara en väldigt bra metod! Så länge man vågar ifrågasätta varandra.

Ni får gärna skriva och berätta vart jag har fel någonstans och varför. Lyssnar mer än gärna.

2 gillningar

Haha… :joy: Roligt att jag känner mig nervös att du tittar på. Du är ju lite Yoda för mig i det här området och det blir ju så tydligt att jag känner mig som bambi på hal is när jag ska återberätta om principer och metoder för andra och är smärtsamt medveten om att jag blandar äpplen med päron. :blush:

Vilket; kanske leder in på en ny aspekt som förmodligen överlappar “informerade beslut” / “lura inte dig själv” som är typ “beginners mind”.

2 gillningar

Du har tänkt mycket och klokt. Vad gäller kommentaren till mitt inlägg ser jag på saken så här. En plan, för mig, är den trygghet varifrån man gör lämpliga avvikelser. Är därför fortfarande övertygad att en bra grundplatta för de nämnda typfallen är en mycket bättre situation än att för var och en starta helt från scratch.

2 gillningar

Jag tror överlag att det är viktigt med någon sorts avgränsning avseende målgrupp. Rikatillsammans bygger mycket på ett sorts paradigm där ekonomi är något oproblematiskt som man kan göra rationella analyser av. Det är en bild som är normal bland personer som har det relativt gott ställt. Bland dem som, av olika anledningar, inte har god ekonomi är bilden betydligt mer blandad. Vissa är så att säga på väg uppåt och kan mycket väl ta till sig en rationell modell. Andra sitter fast i skiten och kommer inte därifrån. Det finns säkert lösningar som skulle kunna hjälpa även dessa personer men rationella tips är sannolikt inte det första som de personerna behöver åtgärda. När de väl fått ordning på sin situation i andra avseenden kan förstås dessa tips vara bra. Det är bra att på något sätt tydliggöra detta, alltså att målgruppen för informationen ser ut si och så.

Ekonomiskt självförtroende tror jag är en viktig parameter allmänt, om vi pratar om personer som ligger på lite lägre nivå i sin privatekonomi. Det kunde vara intressant att titta på den frågan men det skulle sannolikt behövas lite andra typer av namn för att komma framåt där.

4 gillningar

Att använda en plan som grundmetod är absolut en typ av lösning. Precis som du identifierat kommer den lösningen ibland vara fel. Vill vi sen avvika från den planen och anpassa den, så är frågan om det kan vara bra att ha någon regel som styr hur vi ska anpassa och när vi ska göra det. Är dessa regler alltid sanna så skulle jag påstå att sannolikheten att vi lyckas ökar.

En grundplatta, en färdig mall eller något motsvarande kan ju vara ett stöd för människor att komma igång. De bör dock vara medvetna om att den inte är anpassad efter dem själva och kommer missa vissa förutsättningar i deras problembild. Desto fler förutsättning som missas, vilket är enkelt då våra hjärnor sällan ser eller förstår alla förutsättningar som råder, gör att risken att vi väljer fel lösning ökar.

Som sagt, vill man välja en metod som sin grund att stå på så tycker jag att det är helt okej, förutsatt man är införstådd och accepterar att ens grund kommer vara fel ibland.

1 gillning

Finns det någon särskilt vinst med att avgränsa för avgränsandets skull? Är det inte mer intressant att hitta något som är sant för alla målgrupper som de sedan kan använda för att skapa sin egen lösning?

Det du beskriver om att alla kanske inte är redo är jätte viktigt. Bra formulerat. Den förutsättningen kan man ta med i sin problemformulering när man definierar problem innan man väljer vilken lösning som passar. Alternativt så kan man skapa något likt de jag nämnde ovan som finns där, när de känner sig redo att använda det.

1 gillning

Om man utgår från att alla kan förhålla sig rationellt till ekonomi så gör man det för enkelt för sig. Man kanske kan formulera regler som passar även för dem som är nedtyngda av andra problem i livet - saker som diagnoser, taskig uppväxt, brottsregister, betalningsanmärkningar, sjukskrivning, missbruksproblem, skilsmässa, dödsfall, bedrägeri, demens, diskriminering, rasism och många andra saker. Om det kan gå så är det förstås inte fel men det finns en ganska stor identitetspolitisk komponent gällande många av de här tillstånden. Det uppfattas lätt som ett övertramp om någon vit man med gott om pengar försöker formulera regler som ska gälla för mig som har en väldigt annan profil. Det kan absolut vara så att den vite mannen de facto vet bäst och har väldigt genomtänkta idéer men den identitetspolitiska faktorn kan lätt göra att budskapet inte går fram. Detta kan tyckas dumt men det är så världen idag ser ut.

Just det faktum att ekonomin för många har koppling till en mängd mer privata förhållanden i livet gör det för många är svårt att prata om ekonomi på ett otvunget sätt. Man kan förstås se det som att man anser att “samhället”, “de rika” eller någon annan är de som ska lastas för ens eget dåliga utfall i livet. Det är ju en vanlig psykologisk försvarsmekanism att vilja förklara misslyckanden med att någon annan är dum, inte att min egen kapacitet var otillräcklig eller att jag fattade fel beslut.

Jag har själv varit missnöjd med olika saker i livet tidigare. Under den perioden när jag satt mitt i skiten var jag väldigt inriktad på idéer om att allt som gått fel berodde på yttre faktorer, alltså saker som jag inte kunnat påverka. När jag senare fått ordning på tillvaron har jag rannsakat mig själv rätt ordentligt. Min bild idag är att de flesta av de negativa händelserna berott på felaktiga beslut som jag själv fattat. De felaktiga besluten har ofta legat längre tillbaka i tiden och inte haft ett uppenbart samband med att det senare gått dåligt. Det här kanske kan ses som ett långsökt exempel i relation till ovanstående men jag ser de här psykologiska mekanismerna som universella. Om man ska kunna förbättra sitt liv eller sin ekonomi behöver man ha en rimligt objektiv bild av var felen sitter och hur de ska gå att åtgärda. Att bara sitta med armarna i kors och tycka att allt är någon annans fel är ingen väg framåt.

5 gillningar

Håller med.

Absolut.

Jag ser att ordet “regler” kan bli problematiskt. För att vara lite tydligare, istället för att se det som regler som ska bestämma över individer, se det som verktyg som hjälper dem att fatta rätt beslut. Givetvis förutsatt att de vill ha hjälp.

De principer som jag syftar på är skapade för att vara allmängiltiga. Dvs de är sanna i fler områden än ekonomi, ex. relationer, marketing, nattning av barn eller väpnad strid. Är dem inte det så är de inte längre allmängiltiga varpå principen tas bort. Dessa principer kan absolut öka chanserna att lyckas inom de ämnen du nämnde, och sen även i det ekonomiska när individen är där.

Amen brother.

Sammanfattningsvis tycker jag att du lyfter många bra saker. Många bra perspektiv. Flera förutsättningar som alla spelar stor roll i problembilden, och som vi som försöker lösa problem inom den behöver ta hänsyn till.

2 gillningar

Det här med avgränsningar behöver inte vara så svårt. Jag tänker bara att det är rimligt att påpeka att vi förstår att alla bra/vettiga saker inte är tillgängliga handlingsalternativ för precis alla. Av olika skäl kan man ha en situation i livet som gör att “den smarta vägen” får skjutas på framtiden något. Sedan behöver ju inte alla möjligheter vara stängda men man får ta lite lättare på råden och vara nöjd om man kan pricka in iallafall någon bra grej här och nu.

2 gillningar

Jag skulle t.o.m. påstå att att det är enkelt att avgränsa, dock inte alltid nödvändigt.

Alla METODER är inte det nej, det är sant. Något som alltid är sant är ju just det dock, alltid sant. Vilket innebär att alla kan använda, förhålla sig till eller utnyttja det, oavsett vart man är i livet.

Det jag tror @janbolmeson syftade att diskussion skulle generera, var inte massa bra metoder - “investera si” eller “investera så” - utan istället om det fanns någon bakomliggande sanning till de metoder som vi upplever som bra. Vad har alla dem som gemensam nämnare? Och är den gemensamma nämnare även sanna i andra delar av livet? Kan man sen ta det resultat för vägleda andra? Vad tror du?

2 gillningar

Varför göra det så komplext och ge färdig tuggad mat?

Grundläggande text om hur man gör en enkel risk bedömning bör ju vara bäst sen rekommendation att utföra den.

Typ,
Rubrik.
Beskrivning av risk.
Sannolikhet av risken i 5-gradig skala.
Privatekonomisk konsekvens av risk i 5-gradig skala.
Riskvärd = Sannorlikhet * konsekvens

Om riskvärde över 10 rekommenderas att åtgärder sätts in
sannorlikhet efter åtgärd.
Konsekvens efter åtgärd

Sen repeat tills alla risker är under 10 i riskvärde…

Tycker det är lättaste sättet att hantera risker men sen är jag ingenjör i grunden som tycker om att tänka själv och är lite präglad av det.

1 gillning

Jag tycker det låter mycket intressant att ta hänsyn till var man befinner sig i livet och i sitt sparande/investerande. Och härmed olika typer av strategitänk.
-Lyfta fram de bästa fonderna.
-Tips och diskussioner om aktier.
-Marknaden just nu på macro och micronivå - risker - svängningar i branscher - framtidsbolag - … det som påverkar i stort och smått - hur göra sig beredd mm
-Beräkningar och analyser.
Fyra hinkar principen har varit till hjälp för mig när jag startade mitt sparade och nu funnit min strategi efter 2 år.
Antar att jag tillhör en liten grupp här - pensionär med pension som räcker men inte direkt till så himla mycket mer. Det handlar mer om att förvalta, det som sparats, på absolut bästa sätt.

1 gillning

Jag gillar din variant på hur man ska attackera buffert och skulle gärna se den synvinkeln på andra områden i sin privatekonomi. Så fortsätt i denna riktning :blush:

1 gillning

Jag håller med om att en grundplatta för olika typfall som man sen modifierar utifrån sig själv (exempelvis Jans exempel om buffert) vore grymt :blush:

1 gillning

@janbolmeson

  • Förstå varför du investerar.
  • Basera dina investeringar på informerade beslut som tas med mentalt överskott.
  • Spara med oddsen på din sida i relation till dina mål.
  • Fördela tillräckliga resurser för att hantera det som både är farligt & troligt för ditt sparande, börja med det som är farligast och troligast, och därefter det nästa, osv.

Välj metoder därefter.

4 gillningar

Tack för dina bidragande tankar. Mitt senast motto är EASIER, NOT HARDER. Kan man förenkla? Har vi skapat produktinveckling istället för produktutveckling? Jättesvårt att leva upp till det när man älskar att optimera och kläcka idéer, för ofta har man ju inte gjort det lättare i slutändan. En punkt på checklistan.

2 gillningar

Rimligen borde man väl också ta hänsyn till den potentiella konsekvensen av att X händer. För person 1 är arbetslöshet ingen stor grej. Man är mycket efterfrågad och bor på en ort där det finns massor av arbetsgivare. För person 2 kan det få enorma konsekvenser. Blir jag uppsagd betyder det att bruket lägger ner och vem vill då köpa mitt hus när jag måste flytta? Om man är gift eller sambo kanske det för vissa ändå funkar att leva på en lön ett tag. Man har inga stora lån eller andra större fasta utgifter. Det blir ett ekonomiskt avbräck men det går att hantera genom smärre justeringar. För någon annan skulle konsekvenserna bli betydande.

1 gillning

En fantastisk idé! Och jag vill verkligen inte försöka döda men…

Min erfarenhet av flödesscheman, eller där man svarar på frågor för komplexa saker är inte den bästa. Det brukar ofta sluta med att jag modiferar mitt beslut. :grinning:

Samtidigt är jag också ett fan av riktlinjer och handböcker men det brukar passa bättre i organisationer eller på arbetsplatser där man ser nyttan av att konsultera eller chefen har sagt så. Då är man ju redan med på tåget. I detta fall kanske det kan gå om man redan är intresserad.

Min erfarenhet av att försöka “putta” någon privatperson i rätt riktning har oftast slutat med att “det bidde ingenting” och jag står vid sidan om och blir frustrerad. Har i alla fall ett lyckat exempel på att få med en vännina till Lysa men då ringde jag upp henne och sa endast idag kan vi få 6 månaders rabatt om du börjar spara på Lysa. Sedan guidade jag henne genom frågor mm.

Så egentligen tror jag mer på att ge mycket enkla och raka råd gärna med konkreta exempel om man vill påverka någon. Tror t ex stenhårt på att bara komma igång för då brukar intresset mer eller mindre följa med.

Jag brukar också alltid försöka få andra att tänka själv och läsa på om det går. Det upplever jag också är syftet med detta ramverk - så det är bra!

Två saker som jag t ex tagit till mig från RikaTillsammans är 1. Sprida riskerna mer men med min egen variant inte bara indexfonder. 2. SWR, hur jag nu som pensionär ska kunna ta ut lagom mängd pengar varje månad från mitt sparkapital. Också här modifierat utifrån min risknivå, totalt sparkapital och risk för stor nedgång.

Verkligen stor eloge till allt jobb som uppenbarligen lagts ner :heavy_heart_exclamation:

Till sist - vem är mottagaren? Den som hittar till RikaTillsammans? I så fall kanske man kan glömma de som är svårflörtade och fokusera på de med ett grundläggande intresse för sin ekonomi?

4 gillningar

Jag erkänner…

Jag orkade inte läsa varken hela första inlägget då min hjärntrötthet kickade in big time eller alla VÄLDIGT engagerade kommentarer.

“Slå er trötta så kommer jag in när ni inte orkar längre”

Jag har själv spånat på tanken att göra en enkel lathund typ, “Ekonomisk Pekbok”.
Målgrupp: totalt ointresserade. (Mina vuxna barn som inte orkade skaffa konto på LYSA när det var förlängd rabatt)
“Förklara inte, säg bara vad jag ska göra”

Annars skulle det vara bra att använda gamification, där man inte kan komma vidare innan man har gjort vissa saker.

Ha en riktigt bra helg och sitt inte uppe för länge i forumet!

3 gillningar