Jag har “fria besparingar” (aktier/fonder/räntepapper/ allvädersfond) på cirka 2,5 msek
Är 62 år
Har slutat jobba, tänkte fortsätta vara ledig.
Ganska defensiv när det gäller aktier, cirka 22% av total förmögenhet i aktier.
Jag tänker att det är smartast att först göra slut på sparpengarna.
Sedan växla över till att ta ut pension, vanlig och tjänste och premie det år jag fyller 68.
Det fina med detta är att jag får ut sek 2 700 mer per månad, vid pension på 30’ per månad.
Det verkar bero på något som kallas förhöjt grundavdrag.
Skatt: Om jag tar ut 30’ i månaden i pension före det år jag fyller 68 (60*2700= 162’ mindre skatt pga skatt 6500 istället för 9200 per månad) Jag sparar alltså rätt mycket skattepengar på mina pensionspengar. Dessutom går lite ISK skatt och ränteskatt bort när jag sätter sprätt på de sparade pengarna.
Är det något viktigt jag missar med detta resonemang ?
Ett argument för att ta ut pension tidigare trots högre skatt är väl att man annars kan vara död innan dess och beroende på pensionsform har man då inte fått något alls av den.
Om du tittar i skattetabellen så ser du att du kan ta ut en mindre summa per månad fram till riktåldern och ändå ligga på samma skattesats som du kommer ha vid uttag av 30k per månad. Är ungefär lika skattesats vid 5000 kr uttag innan riktålder som 30000 kr efter riktålder.
Så ta chansen och plocka en mindre del redan nu. Om du har efterlevandeskydd på tjänstepensioner kan det då vara bäst att plocka en liten del av inkomstpensionen.
Mm, det är väl mest arvsmässigt det kan bli tråkigt att ha ansamlat massa kapital som brinner inne om man inte har efterlevandeskydd på tjänstepension osv.
Är 61 år och planerar att sluta jobba i mitten av nästa år. Jag tänkte lägga upp det så att jag maximerar uttagen av min tjänstepension de första tio åren (till jag är 71 år), vilket kommer att räcka till gott och väl. Detta av anledningen som nämns tidigare, i och med att jag inte har efterlevandeskydd. Ja, det är skattemässigt mindre smart men jag vill nyttja stålarna själv medans jag förhoppningsvis inte ligger på frostfritt :-).
Under tiden får besparingarna växa tills sig så att det finns pengar att leva för “de sista åren”.
Bra tänkt, men jag får dåligt samvete om jag dör. Har precis fått en ny höftled inopererad av vår fin-fina sjukvård med en livslängd på 30 år. Därför känner jag en moralisk skyldighet att leva till 92 år. Med vänlig hälsning, Herr spara !
Beror mycket på om man har som ambition att lämna något till efterlevande eller siktar på att dö med noll tillgångar. För min del gäller det första och därför tar jag redan nu vid 64 års ålder ut inkomstpensionen som inte kan komma andra än mig till del trots den lite högre skatten innan riktåldern. I bästa fall kanske den högre skatten kompenseras av att avkastningen på det orörda sparkapitalet blir högre men det är ju inte säkert
Sen beror det nog också på hur stort sparkapitalet är. Ju större det är desto mindre beroende är man av pensionen. I så fall är det ett skäl att ta ut pension tidigt - det spelar ju då mindre roll att den blir lägre om man har “oturen” att bli väldigt gammal.
Bra tänkt, får erkänna att jag inte hade tänkt färdigt angående efterlevandeskydd och att lämna kvar till efterlevande.
Hade inte heller koll på att inkomstpensionen “ försvinner helt” för de efterlevande.
Nu blir det till att fundera rejält ett varv till.
Jag hade tänkt mig någon sorts modell där jag räknar fram hur mycket jag bör göra av med för att vara nästan på noll vid 92. (Die with Zero modellen)
Det fina med att bränna besparingarna först är att pensionsmyndigheten räknar fram det åt mig efter 68 fyllda, och man slipper tänka på tullar, corona och PE tal och AI bubblan.
Och sedan ser man till att skänka bort/ skapa fest och glam / det man inte gör av med på månadsbasis till efterlevande och andra med förmåga att sätta sprätt på pengarna. (Hur man nu gör det på ett bra sätt?)
Jag skulle nog göra tvärtom utan att ha räknat på det. Känns som att det är bättre att använda upp tjänstepensionen och allmänna pensionen ifall det värsta händer och man hamnar i backen. Då har du kvar den privata delen till efterlevande. Vill du dwz och inga barn, fru så förstår jag dig.
En hel del bra synpunkter har du fått redan…
En till synpunkt kan vara att man generellt sätt ofta har mycket svårt att få större lån med bra vilkor när man gått i pension.
Svensk praxis är att bara titta på säkra månatliga intäkter dvs om du äger ex ett lågt belånat hus hjälper inte.
Dvs Om du skulle drabbas av önskan att köpa ex en tillgång som när orken senare tryter kan säljas igen ex en lägenhet i Spanien eller en svindyr beg husbil att ha kul med några år är det nice att ha likvida medel som täcker utan att behöva låna upp pengar.
Många tänker inte på extra beskattningen av pension uttagen före riktåldern som är rent av drakonisk och ojuste tycker jag med en extra ca 10% skatt på bruttot uttaget upp till ca 35.000 SEK per månad. Det har du inte missat.
När det gäller efterlevandeskydd vill jag påminna om att när du börjar ta ut PPM delen första gången får du ett val jag var oförberedd på . Man kan då och endast då välja om man vill ha efterlevandeskydd eller inte på PPM.
Jag tänker även att man kan överväga att spara PPM ett antal år om man väljer efterlevandeskydd i alla fall. Avgifterna på fonder där är mycket lägre än i andra fall. Dvs OM man skulle vilja labba med fonder med normalt sett högre avgifter kan det passa för den som vill labba med sådana. ( oftast ingen smart idee ekonomiskt men kan ge lite adrenalinkickar )
. Man kan då och endast då välja om man vill ha efterlevandeskydd eller inte på PPM.