Hur långt är ett snöre? Helt riskfritt blir det aldrig . Man får fundera över hur mycket risk man tål och lägga sig där till att börja med. Går det som tåget kan man öka lite i framtiden eller tvärsom…
På denna hemsida kan man mata in sina siffror och skatta risk statistisk att bli pank… 4% uttag årligen ger typiskt hyfsat låg risk över 30 år. Större delen aktiemarknad ofta 70/30 eller 80/20 brukar bli minst risk för pank under 30 år, “Hälsosam ickerökare” ger ungefär svensk medianlivslängd ca 85 år för en man med hyfsad ekonomi.
Jag brukar mata in 1,2 % som förvaltningskostnad (årlig). Det täcker 1% ISK skatt + 0,2 % avgift på billig indexfond. “tax siffran” är en engångsskatt vid uttaget. Den har inte vi på ISK sparande.
Lägg in en justering för 5 % årlig lifestyle creep också, då kanske vi får döpa om det till 3,5 %-regeln…
Så är det ju. Jag ska primärt brygga 17 år (men jag räknar på 20) innan pensionen kickar in. Så jag är inte så orolig oavsett.
Ja, det är ju klokt. Jag satt ett minimibelopp, ett önskebelopp och en definitiv tid. Det fick mig att undvika one more year-syndrome.
50 är det nya svarta, nya 30, nya fria och allt det där. 
3 gillningar
Varför? 
Jag tänker att man ska känna sig och sin ekonomi så bra att man inte börja chansa och köra sitt liv i fristilsläge.
Har man sådana vanor tycker jag man ska lägga in den marginalen från start eller helt skita i att räkna på Trinitystudien och köra som man känner för istället. 
Det är verkligen givande att läsa alla inspel som vi lärt oss en hel del av, TACK! Jag förstår dock att jag varit lite väl kortfattad i beskrivningen i min situation. Pengarna ska användas till en tidig pension. Tanken är att (förhoppningsvis om ett år kunna) ta ut pensionen när vi är berättigad till uttag (vid 63 år istället för 67). Pensionsuttaget kommer göra att vi ”går runt” men inte mycket mer, i alla fall inte de första åren. Denna del känns ganska klar.
Men sen gäller det besparingarna dvs Lysapengarna ska som sedan ska användas som ”guldkant” dvs till exempelvis resor. Genom era råd har vi fått bekräftat att det vi tänkt känns bra. Tanken är att en gång om året ta ut 4% av värdet och sedan sätta pengarna på ett konto som vi kan roa oss för under året. Någon större uppräkning av pensionen kan vi inte räkna med och att gå tillbaks till arbetslivet är inget alternativ. Det vi tidigare kände oss osäkra på (min ursprungliga fråga) handlar alltså om vad vi genomsnittligt med 4% regeln kan räkna med när vi också betalat skatt på Lysa. Att det inte finns något givet svar är ju givet, mycket kan hända politiskt, men på något vis måste vi ändå göra en uppskattning vad vi får i plånboken. Vi är snart där! Om pengarna sedan inte räcker längre tills vi fyllt runt 93 må vara hänt.
3 gillningar
Då tycker jag att ni kan ta det som det kommer. I ert läge är det ju inte överlevnad vi talar om utan kanske en flaska skumpa mindre eller en kortare sommarresa ett år. 
1 gillning
Jag skämtade lite, men om man ska vara lite allvarlig så är det klart att man kan ta höjd för att man kan komma att vilja leva dyrare (inflationsjusterat) med tiden. De flesta med jobb som kräver utbildning, och möjligen också andra, har nog ett lifestyle creep eftersom man normalt tjänar mer och mer med tiden vilket för de flesta leder till mer spend i absoluta termer, även om man också sparar mer. Om man har creep när man jobbar så kanske det är en rimlig ansats att man vill ha det även under RE. Eftersom man börjar med studiebidrag, ingångslön, mm finns det rimligen creep hos alla - frågan är var/när eller rent av OM det stannar av?
Det finns ju inget som hindrar att man räknar med det i sin FIRE-kalkyl. Om man så att säga räknar hem det så kan man ju vara lika fri. Sen är ju 4 %-regeln konstruerad så att det är stor sannolikhet att man ändå kommer att kunna spendera mer över tid, så det kanske löser sig ändå 
1 gillning
Japp, vi är överens… även om stor sannolikhet hänger på så mycket.
Problemet som jag ser det är att så många från början missuppfattar regeln, men ändå slänger sig med begreppet. Men förstår man den kan man absolut räkna upp och ned på olika sätt beroende på hur ens egen situation ser ut i livet.
2 gillningar
Ja det blir lite löjligt att mikrooptimera något som ändå bara är en schablon från början, typ. Både i termer av börsens avkastning och i termer av, well, livet. Man kanske får ett arv, vinner på lotto, eller dör imorgon. Eller så hittar man en ny partner som är fattig, slösaktig, eller rik. Lite marginaler eller flexibilitet är nog inte fel, oavsett riktning.
Å andra sidan är väl mikrooptimering forumets paradgren och DNA, och det är kul att nörda ner sig 
3 gillningar
Ju bättre man lyckas optimera, ju lättare är det att nå ens mål. Man behöver inte spara lika länge, behöver inte vänta lika länge, kan få bättre marginaler, kan känna sig tryggare att det blivit rätt.
Mer njutning för mindre ansträngning, helt enkelt.
4 gillningar
Bengen har en uppdaterad studie från 2006 där han kommer fram till 4,5% utan hänsyn till skatter och 4,1% med hänsyn till skatt. (jag har inte läst studien, bara läste om resultatet) Tänker man svenska förhållanden så bör man ha tagit viss höjd för ISK-skatten om man börjar på 4% uttag av kapitalet och sen ökar med inflationen.
1 gillning
Ja, det finns ju flera som uppdaterat och “tweakat” Bengens undersökning med olika tester med de förutsättningar vi har idag och de verktyg vi kan ta hjälp av.
De flesta av dessa har pekat på att högre uttag är rimligt, samtidigt blir det ju lätt så att en term som använts ett tag fastnar hos folk.
Våra (mina iaf) förutsättningar med ISK-skatten är ju också så att den förändras med räntan. Det vi ofta missar i samtalet är ju att Bengen planerade för blivande pensionärer, så det är så mycket annat som spelar in, på gott och ont, när man använder regeln vid andra tidpunkter i livet.
Jo, ISK-skatten är ju inte försumbar och funderar man på det lite så är det inte helt lätt att göra ett avdrag för den, dels för att den varierar på grund av räntan, men också för att uttagen (4% start+inflation) inte kommer utgöra en konstant andel av kapitalet, eftersom börsen varierar. Vet du om det gjorts någon svensk studie på motsvarande sätt, där man bakat in våra skatter i simuleringen? Risken tror jag är att om man utgår från 4%-regeln och sen höftar till med ett skatteavdrag på låt oss säga en procentenhet för att man vill vara på säkra sidan, då är risken att man har lite för mycket säkerhetsmarginal, och att det tar onödig lång tid innan man vågar ta steget.
1 gillning
Det är ju tvärtom billigare att leva utan lönejobb. Man behöver tex inte pendla till jobbet, man har tid att fixa saker själv istället för att köpa osv.
1 gillning
Tänk om det fanns en snurra där man matar in land (eller procent mellan länder) och snurran tar fram den där tabellen ovan baserat på historik till dags dato. Vore väl inte helt omöjligt?
1 gillning
För en del kanske men inte för alla. Man hinner ju göra mer roliga saker när man har 8-10 timmar mer fritid per dag och allt som är kul är inte gratis.
2 gillningar
Nä, men har man tid kan man göra det som kostar pengar betydligt billigare, tex resa off season. Galet mycket billigare, bekvämare och trevligare. Man kan även gå till badhus och liknande anläggningar där det är billigare (och lugnare) under vissa tider.
1 gillning
Ja, det där med hur mycket man “behöver” som pensionär varierar ju väldigt. Här på forumet sägs det ju inte sällan att man behöver av med färre pengar när man är äldre. Där håller jag inte alls med. Jag vet inte heller varifrån föreställningen kommer att det MÅSTE vara så, även om det ofta är så (jo, jag har sett tabellerna över att pengarna på kontot ökar med åldern) Även om man kanske inte åker så många utförslopp på skidor när man är 70, 80 eller 90+ kan man ju göra andra saker. Det finns kanske de som när de går i pension måste eller väljer att mest sitta och titta på TV när de letat efter billiga alternativ för mat eller annat. När man väljer att gå i pension handlar ju mycket om ifall man mest vill slippa jobba och då nöjer sig med att spela kort och leta extrapriser. Det kan ju också vara att man längtar till ett friare liv och tänker att man då också behöver pengar för att kunna göra det man drömt om men som tidigare i livet inte varit möjligt.
MEN de äldre jag har pratat med har tyckt att de åren efter pension när de fortfarande är pigga är bland de bästa i livet och också de år som de antingen kunnat eller velat spendera en massa pengar. Vad kan man då göra med pengar efter pension? Istället för att mest leta extrapriser kan man ju också med en väldigt bra ekonomi använda tiden till att bjuda barn och barnbarn på en kryssning till Caribien, anlita städhjälp, renovera bostaden eller ägna sig åt en dyr hobby.
Min poäng är att jag är övertygad om att man absolut har nytta av “en massa” pengar även som pensionär. När de egna barn var små räckte det långt med ett besök på lekplatsen med en spännande egengjord matsäck. Med lite äldre barn blir det dyrare. Jag ser det alltså snarare som att önskan om mer pengar skiftar över tid, snarare än att önskan om pengar blir lägre och lägre.
3 gillningar
Även där haltar ofta resonemanget. Med mer tillgänglig tid gör man förmodligen sakerna man gillar vid fler tillfällen!
Gillar man att resa mycket är man (oftast) beroende av semester eller annan ledighet från jobbet. Utan jobb är man bara begränsad av tillgängliga medel. Många andra aktiviteter man gör oftare drar även med sig andra ökande kostnader som t.ex transport och slitage på sakert och ting.
Jag säger inte att det inte “kan” vara billigare att leva utan lönejobb men inte att det “är” så för alla!
Tveksamt om det finns, mer än på olika kammare… Jag pingar in @axr så kanske han vet mer. Jag tror han Monte Carlo-simulerat antalet frukostflingor i filen också. 
Men, jag jag är av åsikten att varje “riktig” FIRE-ivrare ska ha en vettig marginal. Som den här tråden inleddes så uppfattar jag TS som att det nog var lite väl snålt i kalkylbladet (och därmed en bra idé att fråga forumet) innan pluggen dras.
Det finns ju alltid en lite procent eller del av en procent i alla simuleringar som ändå hamnar utanför målet. Oftast p g a svarta svanar el dyl. Man vill ju inte representera det utfallet.
1 gillning