Vad är att tänka bra och hur tänker man bättre?

Som en lite mer specifik utbrytare från diskussioner i andra trådar där det diskuteras personlig utveckling, vad som ör definitionen av bra och dåligt så tänkte jag ta upp det första och viktigaste steget i min egen resa som en del på forumet säkert känner till.

Grunden för mig var frågorna jag ställde mig själv vad är tänka bra och hur gör man det. Efterföljande frågor blev hur tränar man på det och utvärderar man det.
Jag har lagt skapligt mycket rid och energi på det här med gott resultat och tänkte nu dela med mig av mina tankar och ser fram emot era.

Ska jag försöka definiera bra tänkande i en mening blir det något i stil med : Förmågan att komma fram till slutsatser som ligger så nära verkligheten som möjligt, trots osäkerhet och känslor.

Vad innebär det?

1:Tydligt tänkande
Ställ frågor som:

Vad vet jag faktiskt?
Vad tror jag?
Vad gissar?

Set hör verkar ofta blandas ihop eller smälta samman.

2: Probabilistiskt tänkande

Istället för att tänka: att det här kommer att fungera eller att det inte kommer att fungera

Tänk: Jag tror att det är ca 70 procent sannolikhet att….

3: Första principers tänkande

Bryt ner problem till deras mest grundläggande beståndsdelar.

Istället för: det går inte att lyckas utan att bo i eller nära en storstad!

Ställ frågor som:

Varför
Vilka mekanismer ligger bakom
Finns det andra sätt att uppnå samma resultat

4: Metakognition

Det kanske viktigaste! Att tänka på sitt eget tänkande.

Varför tror jag det här?
Vilka bevis skulle få mig att ändra mig?
Söker jag sanning eller bekräftelse

5: Intellektuell ödmjukhet

Jag vet inte!
Jag kan ha fel
Vad säger evidensen

Hur tränar man då det här ???

Läs mycket och brett och inte bara böcker som bekräftar åsikter.
Ju fler perspektiv desto bättre och mer kompletta mentala modeller.

Läs:

psykologi
ekonomi
historia
biologi
filosofi
statistik

Studera och lär dig statistik:

slump
sannolikhet
regression mot medelvärdet
basfrekvenser
korrelation kontra kausalitet

Skriv:

Att skriva ner gör tankar tydliga och konkreta

Vad tror jag?
Varför tror jag det?
Vad talar emot?

Diskutera med oliktänkande med målet att upptäcka blinda fläckar!

Gör prognoser:
Försök förutsäga saker:
Skriv ner vilken information du tolkar , hur och varför du tolkar den som du gör och skriv ner en sannolikhet i förväg.

Hur mäter man då framsteg?

1: kalibrering

Om du säger:

“Jag är 80 % säker.”

Har du då rätt ungefär 80 % av gångerna?

Detta går att mäta över tid.

2: Prognosförmåga

Håll en loggbok
Prognos. - sannolikhet- utfall

3: Förmåga att ändra uppfattning
Ett av mina favoritcitat” det som skiljer den vise från den dumma är förmågan att ändra uppfattning”
För statistik!

Hur många gånger det senaste året har jag ändrat åsikt när evidensen förändrats?
Om svaret är ingenkan det vara ett tecken på att du håller fast vid uppfattningar snarare än prövar dem.

4: Beslutskvalitet

Bedöm inte bara result utan även processen.
Du fattade ett genomtänkt beslut men hade otur.
Du fattade ett dåligt beslut men hade tur.

Det finns också forskning som visar på att vissa aktiviteter förbättrar förutsättningarna för bra tänkande: regelbunden motion, god sömn, stresshantering och kontinuerligt lärande. De gör inte automatiskt någon till en bättre tänkare, men de förbättrar hjärnans förmåga att använda sina kognitiva resurser.

10 gillningar

Kloka tankar tycker jag. Du har verkligen lyckats konkretisera området.

Einstein lär för övrigt ha varit inne på samma spår som ditt favoritcitat:

“Måttet på intelligens är förmågan att förändras.”

och

“Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat.”

4 gillningar

Tack för ett tankeväckande inlägg!

När det gäller investeringsbeslut skulle jag vilja säga något i stil med: bedöm processen i första hand och resultatet (framför allt det kortsiktiga) i andra hand.

“Det är svårt att inse att framtiden inte går att förutsäga när man dagligen ser hur enkelt det är att förklara det som redan har skett".” (Daniel Kahneman)

“You need the best strategy you can stick with, not the even-better-in-theory strategy that you can’t.” (Cliff Asness)

3 gillningar

Intressant!

Hur förhåller du dig till känslor? Är det något du verkligen försöker rationalisera bort eller får känslorna också vikt vid beslut? Olika typer av beslut kanske?

Citerar mig själv: Förmågan att komma fram till slutsatser som ligger så nära verkligheten som möjligt, trots osäkerhet och känslor.

Känslor har naturligtvis en plats i många sorters beslut och många delar av livet. Men de är också extremt subjektiva och sannolikt aldrig en bra återspegling av den objektiva verkligheten.
Så de ska kanske inte ska ta plats i tänkande kring och analyserande av fakta och information! Mina känslor kommer ju aldrig kunna ändra en objektiv verklighet men de kan definitivt förvrida min tolkning av den. Att ta beslut på felaktig information är ju inte ett generellt recept på framgång eller lyckade beslut.
Det betyder ju inte att man inte kan välja att ta hänsyn till sina känslor, de ska bara kanske inte vara en del av tänkandet. Mer en faktor att ta hänsyn till när beslut väl ska tas.

Eftersom vi är på ett forum tillsammans, flikar jag in något som jag ständigt försöker påminna mig själv om:

Tänk igenom och diskutera de starkaste och mest försvarbara versionerna av din meningsmotståndares argument.

3 gillningar

Du har beskrivit frågan vad och hur väldigt bra, TS! Men jag vill nog också lägga till frågan varför och när? :smiley:

Vad är det filosofiska målet med att tänka bra från första början? Ska man göra det ofta? Kring allt ifrån val av bostad, till kvällens val av restaurang på stan? Vad är slutmålet med att bryta ner problem/beslut i sannolikhetslära och följa upp sin träffsäkerhet?

Våra känslor får orimligt oförtjänt kritik i samhällsdebatt och psykologi. Men det är inte en bugg att de så kallade känslorna är good enough, det är vad vi är evolutionärt formade för. Att sitta och tänka med frontalloben i tid och otid över huvud taget, lägga energi på probabilistiska scenarion, och ställa fakta mot varandra är en oerhört dyr och i någon mån onaturlig del av att vara människa. Beroende på hur långt man drar det :zany_face:

Jag säger inte emot dina slutsatser alls. De är oerhört användbara för rätt typ av beslut! Jag säger bara att de har en kostnad.

6 gillningar

Jag saknar lite att tänka mer som lösning för att “tänka bättre”.

I mångt och mycket upplever jag att “folk” inte tänker eller undviker att tänka. Vilket så vitt jag vet är i alla fall delvis något vi är biologiskt betingade till. Vi försöker helt enkelt undvika att tänka, då det är jobbigt.

I många fall är inte begränsningen tid/möjlighet att tänka, så att aktivt faktiskt tänka mer förbättrar förmågan att nå bättre slutsatser.

Dom flesta äldre kommer till följande slutats.

  • Att tänka bra
  • Att göra bra
  • Att vara bra

Sedan är livets lott olika beskaffade med olika moraliska kompass i ett samhälle, ett land, där seder och bruk ser olika ut. Finns inte en universell måttstock. Men dessa tre har varit återkommande under de tjugofem år vi arbetat med äldre.

Vem som helst kan bli Dali Lama under ett års inlärning, med och av boken I Ching.
Särskilja, urskilja ursprung och det kombinatoriska hos de åtta triogrammen och sedan växla mellan 8 x 8 betingelser ur 3000 år visdomskälla som slår AI alla dagar i veckan.

VSOMM

På tal om känsla kontra förnuft läste jag boken Bestäm dig : Vetenskapen om hur du fattar bättre beslut för ett tag sedan. I den nämndes studier som har gjorts dels på personer som ofrivilligt (sjukdom, skador) inte kunde använda den emotionella delen av beslutsmekanismen, dels på personer som fått skador på den rationella delen av beslutsmekanismen.

Personerna som bara kunde använda sin rationella sida hade mycket svårt att komma till några beslut överhuvudtaget. Det verkade helt enkelt som att motivation till beslut saknades. Det gällde även enkla och små val som att bestämma datum för träffar och liknande. Valen analyserades i minsta detalj och det blev som @Saihtam uttryckte det:

Personerna som å andra sidan fick förlita sig på känslor, hade svårt att tänka långsiktigt, planera och att värdera vilken information som är viktigt för ett beslut.

På något sätt kan det vara befriande att både känsla och förnuft behövs för att vi ska fungera som beslutsfattare. Om vi då och då påminner oss om detta faktum kanske det blir lättare för oss att avgöra när känsla eller förnuft ska väga tyngst i vågskålen. :sweat_smile:

4 gillningar