Jag lyssnar på gamla avsnitt och är just nu på ” vad krävs för att slå index?”
Jag hör Jans uppgivenhet till 2and level thinking, det är jobbigt, han mår inte bra av det, säger att han själv är dum i huvudet… osv osv… det enda jag kan tänka på när jag hör detta är varför fortsätter du?
Det är ingen elak fråga eller uppkäftig på något vis. Tycker Jan är beundransvärd som orkar avsnitt efter avsnitt o bevisar för oss alla att index is the shit! Med all forskning, bevis och studier…
Vad driver dig / er? Att ändå hålla på med aktier osv? Är det pengarna? Kicken? Varför kan ni eller vi inte bara acceptera o köra den tråkiga raksträckan??? Vad är det för fel på oss???
För många är det nog en hobby också. Jag tycker ändå det är okej att hobbys får kosta pengar. Jag har hobbys jag lägger pengar på men de ger ingen inkomst.
För mig är det nog delvis en hobby. Det kommer säkert från att jag gjort en del bra affärer. Såklart har jag en del fonder och har alltid haft.
En anledning är att jag vill lära mig mer om hur börsbolag använder sina pengar om jag själv startar eget någon dag eller jobbar i toppen på ett. Men förmodligen så har jag något innerligt hopp på att jag en dag ska kunna förutspå bra bolag, men inte förutspå börsen.
Det är först denna höst jag tyckt saker sett enskilda bolag vara bra värderat på många många år. Och det fick upp mitt intresse igen.
Personligen är det såhär jag ser på det. Precis som att jag gillar att spela poker och betta på odds (med måtta) så har jag mentalt budgeterat för det.
Med den lilla mängd aktier jag har är jag mer ute efter att försöka lista ut vad marknaden har missat och att få rätt i mina case. Snarare än att tjäna pengar per se. Det är inte bara roligt och utmanande utan jag upplever att man får kunskap av det som man kan nyttja i andra delar av livet och karriären.
Jag var 25 år när jag upptäckte börsen. Blev som frälst direkt. För mig handlade det inte så mycket om att bli rik, få en dräglig pension, stäva efter FIRE osv. Jag hade fått ett nytt brinnande intresse där en av de positiva bieffekterna var att man också fick en buffert.
Jag ville lära mig allt. Hur världen verkligen satt ihop. Hur en sprängning av en oljepipeline i Nigeria genom en komplicerad kedja kunde påverka priset på lokala ägg. Ja, allt!
Efter att ha gått på alla nybörjarmisstag man kan tänka sig började jag äntligen få grepp om min dåvarande investeringsfilosofi - djupdyk i fundamental analys. Tanganyika Oil släppte ett pressmeddelande angående ett oljeflöde ur en brunn och marknaden misstolkade flödets betydelse under några minuter. Jag gjorde min tolkning som genererade en rejäl vinst och för första gången kände jag mig smartare än marknaden. En enormt belönande känsla där och då.
Nu har det gått 20 år och man har hunnit ändra sin investeringsfilosofi några gånger längs med vägen. Dock äger jag fortfarande inga fonder utöver barnportföljen.
Så för att besvara frågan. Vad driver mig idag?
Varför kan inte jag investera i hela höstacken, den globala indexfonden, den där billiga produkten som forskningen säger är så bra? Ja du, för att det skulle ta musten ur varför jag är här. Att stirra på färgen som torkar på väggen. Nej, gud vad tråkigt. Då är jag hellre där ute med siktet på att slå index. Att tävla med världens bästa investerare. Halva nöjet med att vara här överhuvudtaget.
Det finns egentligen inget “speciellt” med marknadsviktat aktieindex.
Att köra 100% marknadsviktat aktieindex är ju egentligen inte att köpa “hela höstacken”, för man köper ju då bara aktier och ignorerar då marknadens alla andra tillgångar (obligationer, etc).
Man kan då säga: “Ja, men jag vill ha högre avkastning och är villig att ta mig an högre risk för att uppnå det, så därför investerar jag i 100% globalt aktieindex!”
Enligt samma princip kan man ju då enligt forskningen ta det ännu längre och öka sin förväntade avkastning ytterligare, genom att investera i mer riskabla aktier.
När forskningen säger att “det är praktiskt taget omöjligt att konsekvent slå index” så är det INTE marknadsviktat index forskningen pratar om. Känner att många på forumet är förvirrade kring det.
Jag personligen försöker inte slå index, men jag försöker definitivt slå marknadsviktat index!
För att jag fortfarande leder över index. Nu har Index visserligen tagit in lite på mig i år så vi får väl se hur det går. Konsensus här är ju att man måste jämföra minst 30, 50 eller 100 år för att kunna avgöra om man slår index. Så jag lär få fortsätta mitt experiment ett tag.
Jag hade lite samma historia som Robert, men skillnaden är att jag valde en annan väg. Blev först introducerad till aktier som 17 årig och föll direkt ner i fällan med teknisk analys. Men gav upp på aktier totalt en stund och började igen med hela Gamestop härvan.
Jag har en rätt så stor position i index men har det som driver mig är en känsla av att lära och utvecklas. Jag handlar mycket med optioner då mycket av matematiken bakom intresserar mig. Man kan verkligen spendera timmar på att förstå grekiskan bakom optionlära men det är min hobby med att testa strategier.
Plus så tänker jag såhär: om hypotesen om en effektiv marknaden även gäller för optioner så spelar det ingen roll vad jag gör. Jag kommer ändå hamna på medel så småningom om.
