Hej
Jag har fått en utbetalning på nästan 250 000kr av en försäkring då vi fått fastställd diagnos på ett av våra barn.
Nu är jag lite vilsen hur dessa pengar ska brukas.
Vi har idag två olika sparande till barnen, ett kortsiktigt sparande där födelsedagspengar och halva barnbidraget hamnar. Vi använder det till saker som cyklar, och lite större barnrelaterade köp tas ifrån. Brukar vara runt 50 000 på detta konto. Vilket är lite i överkant.
Sen har vi ett ISK 100% aktieindex på lysa för långsiktigt sparande till barnen. Här är det 150 000kr. Vi sparar här halva barnbidraget. Älsta barnet är 6 år så när barnen är 18-20 så kommer det finnas tillräckligt här för körkort och förhoppningsvis även kontantinsats till lägenhet.
Hur använder man pengar man fått på grund av en diagnos? Summan är för liten för att gå ner i tid i någon större utsträckning. En resa och upplevelser för barnen? Är det rimligt? Eller ska jag öppna ett till långsiktigt sparande som enbart är till det barn med diagnosen?
Jag fick en diagnos som ungdom och en mindre klumpsumma. Mamma lade undan den i ett sparkonto till mig.
Kommer diagnosen påverka barnets framtida arbetsförmåga? Kommer det innebära dyrare kostnader som vuxen i form av vård, medicin, rehab och hjälpmedel? Svårare att få försäkringar?
Om svaret på ovan är ja, så skulle jag nog öronmärkt större delen till ett långsiktigt sparande till barnet. Men kanske även sätta av lite för roliga aktiviteter för familjen under uppväxten.
Hade det själv det rätt tufft som barn, så utflykter och aktiviteter skapade fina minnen.
Vi har ett gemensamt sparande för våra barn i våra namn. När vi fick en betydligt lägre summa än ni (ca 12000) för ett ärr vår dotter fått öppnade vi ett separat isk i våra namn och investerade dem som en “sidopott”. Tanken var att pengarna är tänkta att ersätta -hennes- eventuella framtida “problem”, därför bör de rimligen gå till henne.
Jag skulle tänka ungefär likadant här, faktiskt. Däremot finns det ju en hel klart större risk för att det andra barnet känner sig förfördelat när det är en sådan stor summa.
Det är bara ni som kan fatta det beslutet… Men för input - vi gjorde så här: 30% gick till den förälder som vabade massor- tillskott till pensionssparande. 30% gick till att hantera livet under det akuta skedet. Resten gick till långsiktigt sparande för barnets vuxenliv (en piss i Missisippi för en som aldrig kommer kunna jobba mer än 50%, men bättre än inget).
Vi fick utbetalningen som försäkringstagare, barnet som försäkrad. Pengarna kommer alltså till oss och inte till barnets eget konto (dem har inga egna konton)
Det kan vara olika beroende på försäkringsbolag men också på diagnos. Vi har också trygg Hansa och ena barnet har fått ut för adhd och autism, de pengarna gick till oss. Andra barnet har fått för celiaki, de pengarna gick till barnet och är på överförmyndarspärrat konto i en indexfond nu.
De pengarna vi fått har vi satt i en indexfond i vårt namn, hälften var för att vi inte var gifta än då. Vi är i en situation just nu där vi känner att de pengarna kan vara där och växa tills barnet blir vuxen. Men vi tänker också att saker kan ändras och då kommer vi ta av de pengarna vid behov.
Vår son råkade ut för en traumatisk händelse när vi var i Thailand och låg 10 dagar på barnsjukhuset i Bangkok. Han var då 10 år gammal. Vi fick också ut en stor summa från barnförsäkringen.
Vi frågade honom vad han ville. Han ville ha en dyrare legogrej hellre än någon upplevelse. Han fick den och resten satte vi i hans kapitalförsäkring. Den fick han ta över nu när han fyllde 18.
Jag tänker att det är självklart att pengarna ska placeras och användas i barnets vuxenliv. Vill man inte att barnet ska få tillgång till allt när det fyller 18 kan man använda en KF i förälderns namn. Ett av mina barn fick utbetalning från sin barnförsäkring för en åkomma och det var ganska självklart att det var det vuxna barnets egna pengar.
Jag tycker inte alls det är självklart. Ett barn med autism och adhd kan behöva mycket stöd för att tex klara skolgången. Om man behöver gå ner i tid från jobbet för att stötta och inte har ekonomi för det utan att ta av försäkringspengarna ser jag det som självklart att ta från dem. Att se till att barnet får bättre förutsättningar att klara vuxenlivet under uppväxten ser jag som ett bättre alternativ till att de inte klarar skolan men får pengar när de fyller 18.
Det vet jag inte, men det hade ju varit märkligt om en 6 åring får 250 000 utbetalt till sitt konto och inte kunna använda pengarna till något vettigt, som typ att förenkla dess vardag eller investera
Min dotters utbetalning på liknande summa från Folksam var jag tvungen att sätta på ett överförmyndarspärrat konto i hennes namn. Vill jag ta ut en summa eller investera i fonder måste jag lämna in underlag som ska godkännas.
Jag har hamnat i ett liknande dilemma. Försäkringsbolaget vill betala ut pengar till ett konto i mitt barns namn. Det är 16 år kvar till 18 årsdagen…
Investerar jag pengarna kommer det bli på tok för mycket pengar för en 18-åring. Dessutom har vi ju ett barn till som inte kommer få dom pengarna på 18-årsdagen. Även om vi sparar kommer vi omöjligt kunna spara ikapp till den summan… Och vårt privata barnspar är tänkt att delas mellan barnen och kanske betalas ut fram tills 30-års åldern med en första utbetalning på 18-årsdagen.
Och skulle vi hypotetiskt lyckas med att spara ihop lika mycket pengar tills barn nr 2 18-årsdag så vill vi ju inte betala ut den summan vid 18-år…
Just nu är jag förbannad över att jag inte kollade villkoren mer för utbetalningar mellan de olika bolagen, det är också galet att jag som vårdnadshavare tas ifrån möjligheten att få bestämma över mitt barn.
Det sista alternativet är att placera pengarna utan avkastning, då kommer inflationen ha ätit upp värdet en del på 16 år och vi kommer kunna ge barn 2 lika mycket pengar på 18 årsdagen. Och det kommer bli hanterbart i storleken. Men det känns så fruktansvärt fel det med. Att vaska en eventuell kontantinsats…
Vi visste ju att vi skulle få pengar utbetalda och ungefär i vilken storleksordning, så har diskuterat med min fru tidigare och vi är helt överens. Vi hade helst sett att pengarna placeras på ett konto i vårt namn för att hantera problemet längre fram. Vi hade en tanke om att använda pengarna eventuellt för resor och semestrar för familjen i framtiden. För att det skulle kunna ge en bättre kompensation för det vi har varit med om, och att då hela familjen får ta del av det. Men det känns ju som en omöjlighet nu.
För att förtydliga har vårt barn inte fått någon diagnos och är helt återställd nu. Därför finns inte “behovet” av pengarna i framtiden på samma vis. Vi har däremot tillbringat månader i vården där vi inte vetat om vårt barn skulle överleva. Därför känner vi också båda att vi som föräldrar också lidigt väldigt mycket och att framtida semestrar tillsammans med familjen i alla fall kunde kompensera för det lite.
Vi fick tyvärr inga försäkringspengar, då vi inte hade försäkring innan födseln. Däremot har vi fått en dtörre summa i gåva som är tänkt att användas för barnet i framtiden då barnet kommer ha behov av stöd. Idag är dessa på ett ISK (100% Global)som vi föräldrar förvaltar. Vi funderar mycket på hur vi ska göra så att pengarna förvaltas på bästa sätt för vårt barn när vi inte längre finns med i bilden. Pengarna är tänkta att kunna ge vårt barn guldkant i livet och säkerställa rätt stöd.
Hur tänker ni andra föräldrar med barn med särskilda behov kring ekonomiskt stöd för barnet i det långa loppet?