Motivationen verkar komma från att fonderna tidigare betalade skatt internt i fonden. Det ändrades till att bli en schablonskatt som fondandelsägaren betalar.
Hela resonemanget finns med i Lagrådsremissen “Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras
delägare” (PDF) från 2011. Orkar inte gräva i den nu men där kan du börja!
Edit: Hittade det i lagrådsremissen, sida 37:
Beskattning på delägarnivå eller inte
Ett flertal remissinstanser har framfört åsikten att den slopade
beskattningen av investeringsfonder inte bör åtföljas av några nya regler
om beskattning på delägarnivå (noll-alternativet). Som argument för
denna lösning har bland annat framförts att skattebortfallet när
investeringsfonderna befrias från skatt kompenseras genom högre
kapitalvinster vid avyttring och att Sverige inte bör ha hårdare
beskattning än övriga EU-länder.
Enligt noll-alternativet skulle alltså svenska skattskyldiga på samma
sätt som i dag betala skatt på utdelning och vid vinster när andelar
avyttras. Några särskilda åtgärder för att överföra beskattningen av
investeringsfonderna till delägarna skulle inte vidtas. Det bakomliggande
resonemanget bygger på tanken att den slopade beskattningen av
fondernas inkomster och vinster över tiden ändå skulle bli beskattade hos
delägarna när utdelning och kapitalvinster beskattas. Inkomstskatte-
reglerna och reglerna om skyldighet att deklarera och lämna
kontrolluppgifter skulle vara desamma som i dag.
Nollalternativet har fördelar. Det skulle i princip stämma överens med
regler som är förhållandevis vanliga i utlandet, dvs. att fonderna inte
betalar någon skatt alls eller att skatten är mycket låg och att delägarna
betalar skatt på utdelning och vinster. Rent lagtekniskt skulle modellen
också innebära det minsta ingreppet. Det finns emellertid betydande och
för frågan avgörande invändningar mot detta alternativ.
Ett problem med denna modell är att det inte skulle bli likvärdigt att
äga aktier direkt och att äga aktier indirekt genom en fond. Detta
nollalternativ skulle nämligen innebära att delägarna ges ett mer
omfattande skatteuppskov, och därmed en lägre effektiv skattesats,
jämfört med om de ägt aktierna direkt. Den som äger en aktie direkt
måste beskattas för varje utdelning. Utdelning på en aktie i en fond skulle
inte beskattas förrän fonden gör en utdelning eller fondandelen säljs. Inte
heller är alternativet lämpligt med beaktande av de generella riktlinjer för
skattereglernas utformning som riksdagen antagit våren 2008 (prop.
2007/08:100, avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259). I dessa
riktlinjer anges bland annat att på inkomstskatteområdet bör på sikt olika
inslag av s.k. uppskjuten beskattning undvikas. Regeringen förslår
således att det bör införas en kompletterande beskattning på delägarnivå.