Nej, bara att formeln för åldern var tvungen att dras ner manuellt för alla raderna.
Förstod inte men tolkar det som en justering och att di gamle sover som de bör.
Mina farbröder lägger sig 7 på kvällen.
Utan att själv ha några konkreta siffror att utgå ifrån så är vi nog en absolut minoritet
Har nog själv aldrig stött på någon jämngammal i min bekantskap som känt till detta forum/podden. Möts ofta av förvåning när dom får höra att jag gärna avnjuter 1,5 timmas promenad på helgmornarna med privatekonomi i öronen ![]()
Lönestatestik är ju skit kul att kolla på. Jag saknar däremot kopplingen mellan yrke och lön, det skulle ge ännu mer inspiration. Dessutom ger det en bra inblick i landets ekonomi och möjligheten att jämföra sig. Min hjärna går igång på sånt totalt, det blir lite som en tävling – vilket jag tror att många kan känna igen sig i.
När det gäller yngre och optimering av livet, så känner jag inte av alla dessa optimeringsfreaks. Jag bor nämligen inte i en storstad, vilket kanske spelar in. Men visst kan det vara så att det blir mer vanligt.
33500 innan skatt. Systemingenjör. 35år.
Hur ska semester ersättning, traktamente friskvård , tjänstepension etc räknas @janbolmeson ?
Ok, kul.
Håller med om att redovisning av yrken är relevant och ger mer. Hoppas fler yngre får upp ögonen som du.
Det är allt sådant här som det skulle behövas en räknesnurra för att synliggöra. Som det är nu kommer personer som jobbar utomlands, är konsulter eller har otypiska förhållanden att framstå som mer välavlönade än de rent faktiskt är.
Hur omräknar man bonusar och förmåner?
Exempel: en konsult med tjänsteställe hemma men med uppdrag i flera olika städer tjänar 60 000 kr/mån.
Bonus: 60 000 kr för föregående år (= 5000 kr/mån)
Skattefria förmåner:
Friskvårdsbidrag 5000 kr/år = 417 kr/mån
Pendlarkort: 3400 kr/mån
Hur omräknar man de skattefria förmånerna?
Det spelar i min värld inte så stor roll så länge metoden är samma för alla.
Varför blir du det?
Semantik. Dela ditt föregående års löneinkomst med 12, sen slänger du på några procent för att ta hänsyn till eventuella höjningar.
“Månadslön” är en förenkling från första början. T ex brukar de flesta inte ta med sina semestertillägg när de säger månadslönen. Sjuksköterskor brukar också glömma bort att ta med utbetald jour och OB, som kan vara en tredjedel av lönen.
Det finns fler aspekter att ta hänsyn till om personer med avvikande förhållanden ska få sina olika ersättningar jämförbara med en vanlig månadslön i en organisation med kollektivavtal (eller andra likvärdiga förhållanden).
Vad skulle detta säga dig egentligen? Visst, det finns säkert enstaka (som Jan antydde) där du kan dra slutsatser. Jag gissar i det absoluta toppskiktet och i botten, men det finns ju tusentals yrken.
På förskolan var det lättast för barnen vars föräldrar var poliser eller lärare. En statsvetare, en art director eller en församlingspedagog är svårare att reda ut för kompisarna.
Vad jag menar är att på några hundra svarande får du göra enorma förenklingar för att statistiken inte ska hamna på individnivå.
Jag tolkar det som att man endast räknar med de beskattningsbara förmånerna. Jag tror inte att de skattefria förmånerna finns med i den redovisade inkomsten (även fast de i exemplet utgjorde ett betydande belopp).
Man behöver korrigera för sjukdom, VAB och föräldraledighet med om man utgår från förra årets siffror så att det motsvarar en heltid. Och övertid om man är lagd åt det hållet.
Bolmeson: Åh, medlemmarnas lön är normalfördelade.
RTs 95:e kvantil: Hold my beer. To the moon!
Jag antar att de som tjänar mycket är högre chefer, driver företag, är konsulter eller jobbar utomlands. Finns det någon mer kategori så är det något jag missat.
Jag kanske har fel men jag tror att det enbart är i utlandskategorin som det kan finnas regelrätta överraskningar. Jag menar då att man bor i landet X där löneläget är annorlunda eller har utlandsavtal med speciella villkor. Man har alltså ingen radikalt annorlunda nivå av ansvar än på ett motsvarande jobb i Sverige men ändå en betydligt högre ersättningsnivå. Här kan det alltså vara relevant att prata om yrken.
När det gäller de andra högavlönade rollerna så kan ju innehavarna vara utbildade kulturantropologer, biologer, historiker eller typ vad som helst men den högavlönade rollen har främst med personliga egenskaper och erfarenheter att göra. Det finns inga genvägar som någon annan kulturantropolog enkelt kan välja för att nå samma resultat.
I vilken mån det är möjligt för ”vem som helst” att komma i fråga för ovan nämnda roller är förstås en öppen fråga. Allt beror ju på hur ens startposition ser ut.
Utlandssvensk här. 180000/mån. Inte svarat i undersökningen.
Så här ser det ut just nu, en bra bit ovanför Medlingsinstitutets siffror för RT-användarna ![]()
OBS, detta visar 99:e kvantilen av de angivna lönerna, och alla som har svarat 0 i lön är också bortrensade, det är tillräckligt många outliers som det är… (finns även en som svarat födelseår 88 också som är bortplockad)
Varje stabel är 1000 SEK bred.
Ca. 15 % av lönerna ligger över 80000 SEK.
Data för hela datasettet med alla löner över 0 (och födelseår > 1900):

Samma data fast för 99:e lönekvantilen:

Tydligt att det är männen som sticker ut med höga rapporterade inkomster:
Det är tydligen flera som postar från ditt konto, dags att byta lösenord


