Vilka förändringar av grundskyddet kan man förvänta sig kommer bli aktuella?
Hur kan man planera inför en situation där man vet att man kommer att få låg total pension där garantipension ingår?
Hur effektivt är det att jobba efter riktåldern om målet är att höja den totala pensionsnivån för garantipension ingår men inte bostadstillägg?
Frågorna här avser alltså inte pensionen eller pensionssystemet i sig utan mer hur man kan planera allt annat i livet för att optimera helheten, utifrån hur pensionssystemet ser ut.
Jag skulle vilja ha lite färsk data på vad snittpension ligger på, och andra punkter t ex vad snittpersonen i vissa åldrar har för insättning och totalt pensionskaptial
Detta har jag funderat mycket på. Är själv ca 25-28 år från riktåldern men har redan uppnått en nivå som jag skulle kunna leva gott på resten av livet. Om jag lever på kapital i 25 år antar jag att allmän pension och ppm endast ger garantipension. Det skulle ju betyda 0 kr om jag inte bor kvar i Sverige. Å andra sidan skulle jag kunna leva vidare på kapitalet… men vad var då poängen att betala in allmän pension och ppm i 20 år?
Men så fungerar det väl inte? Du får väl inte garantipension om du bor utanför Sverige, men du får väl fortfarande den pension du betalat in utbetald, men den kan då vara lägre än garantipensionsnivån, som du hade fått om du bor kvar i Sverige.
Jag hade mycket gärna kunnnat gå i pension om 10 år, bott 5 år i Portugal och tagit ut all tjänstepension skattefritt, för att sedan förfoga både över kapital och vart jag väljer att bo helt fritt för resten av mitt liv.
Nu är den dörren stängd, men vad finns det för alternativ att sikta in sig på?
Hur optimerar någon med 20M+ i tjänstepension en tidig pension där man är villig att optimera sin skatt genom att ta ut pengarna i någon annan del av världen? (dagens och framtidens Portugal)
Medhåll på denna. Jag blir bekymrad av “så här ska du född på 80-talet pensionsspara”.
Vi lever i en värld där många knappt hunnit köpa en egen bostad eller börjat göra karriär eller skaffat familj vid 30, att avsätta sparande öronmärkt för pension i låg ålder kan bli mycket ogynnsamt, men marknadsförs likväl som det “kloka” valet.
Det tycks fortfarande vara “sanningen” att man ska ha så mycket pengar som möjligt vid pension, istället för att ha så låga fasta utgifter som möjligt vid pension.
gärna lite konkreta tankeväckande räkneexempel för olika personas. T.ex.
Familj A är ett gift par med 2 barn som bor hemma cirka 10 år till.
De är 40 och 45 år gamla och tjänar 500k respektive 1M om året.
De har bolån på 6M och ett hus värt 10M.
Vad är mest förmånligt för dem (och vad är utfallet när man räknar på det), amortera på huset eller löneväxling? Vad hade effekterna blivit efter 20 år om de sätter av 5k extra i månaden till TP istället för att amortera samma summa (efter skatt).
Ett exempel, finns många flera. Men tänker mig att det kan vara rätt så tankeväckande.
Tankar om att se del av bostaden som ett pensionssparande, vilken kan säljas för att frigöra kapital vid pension? Tex att man flyttar ut från staden när närhet till jobbet och bra skolområden inte längre är relevant.
Har exakt den frågan. Är oro befogat för mig som ung? Jag tror detta går att sopa undan rätt fort för ett proffs som @Monica , men det är ändå en oro som gnagt i mig som 90-talist. Jag vet att hon har svarat bra på domedagsidéer i forumet tidigare:
Riktåldern är uppåt 70 år idag. I många, både fysiska, tekniska och sociala yrken har man nog svårt att se sig själv trivas och funka på arbetsmarknaden så länge. Kanske beroende på roll, men många känner ju av både fysisk och mental stress tidigt.
Samtidigt finns säkert utbredd oro för breda åtgärder att bromsa ekonomin för att “rädda klimatet”, klimatförändringarna i sig, migrationsströmmar i anslutning till befolkningskollaps och hur allt det frestar offentliga system. Låter som att mindre offentliga medel ska räcka till fler och att det finns risk för periodvis hög inflation och skarpa klyftor.
Mycket att oroa sig för som ung utan förmögenhet idag. Kommer pensionen räcka till vad man vill om 40-50 år? “Kommer systemet hålla” tänker nog många unga.
Med nuvarande regler är det svårt för majoriteten arbetstagare i Sverige med löner under ca 40.000 per månad att effektivt öka på sin levnadsstandard som pensionär efter riktåldern vare sig genom lite mer mer arbete per månad, , löneförhöjning eller eget modest sparande till pension på ex ISK. Arbeta ett år till lönar sig lite extra pga mycket låg skatt efter riktåldern. Men lite högre pensionen pga ett extra år ger inte heller det någon större extra effekt.
Alla sådana åtgärder gör i normalfallet att behovsprövade tillägg sänks pga mindre behov.
Det gäller även om man har “normal” tjänstepension.
Jag upplever att stor andel av Sveriges befolkning inte vet om detta.
Det är bra för statskassan förstås som behöver betala ut mindre tillägg till individer med låg lön som sparat ihop pengar inför sin pensionering men individerna känner sig rimligen indirekt lurade när exempelvis 1 sparad miljon använd för att dryga ut under pensionsåren knappt har någon positiv nettoeffekt alls.
Detta fenomen har förstärkts på senare år.
V g resonera kring detta.
Alla har rätt att förstå dom viktiga pusselbitarna som kan påverka ens ekonomi både före och efter pensioneringen.
Vad bör ens totalt intjänade pension vara som LÄGST vid respektive årtionde, dvs som 30-,40-,50-,60-,70-åring? Alltså absoluta golvet för vad varje svensk bör ha för att överleva som pensionär. Räkna med 0 kr privat pensionssparande.
Det där låter som en väldigt svår fråga. Man kan leva på många sätt som pensionär.
Det boende som har lägst månadskostnad är sannolikt ett ägt boende utan lån. Har man ett sådant ser bilden ut på ett sätt. En fördel dör är också att man inte blir beroende av bostadstillägg. Just bostadstillägget ”bakbinder” många pensionärer ekonomiskt. Det blir komplicerat med extra inkomster eftersom man då kan riskera att få bostadstillägget sänkt.
Hade gärna sett en enklare beskrivning vad man ska välja i tjänstepensionen för ITP och AKAP-KR. Också nyfiken på om tankar om Alecta är värt att flytta från eller om man bör stanna kvar.
Jag funderar en del på löneväxling och när det egentligen slutar vara fördelaktigt. Alltså när tjänstepensionen redan är så pass generös att ett eventuellt tillskott kanske gör större nytta i ett privat, mer flexibelt sparande. Finns det någon bra tumregel här?
Ta till exempel någon i 30–40-årsåldern som har ett tjänstepensionskapital på 1,5–2 miljoner kronor, med en årlig avsättning på cirka 200 000 kronor. Finns det i ett sådant läge egentligen någon större poäng med att skjuta in ytterligare pengar i ett låst sparande?
Prata lite om värdet/vikten/fördelarna av att sprida ut pensions uttagen till en JÄMN nivå ÄVEN om det då blir högre skattesats på de pengar som tas ut åren före riktålder. (Det du brukar lyfta fram att man måste räkna på och SKILLNADERNA blir i slutändan ganska små)
Tror många snålar/sparar i onödan med uttag av pension/pensionsdelar när de är 55-65årmed avsikt att sen blåsa på med pensionsuttag när skattesatsen är klart lägre efter riktåldern i tron att de spar en massa pengar på det sättet.
Optimera uttag: ska man alltid undvika “livet ut” om man inte har efterlevandeskydd? För att va säker på man får ut hela beloppet? Är det smart att ta ut på så kort tid som möjligt för att stoppa in på sparkonto med ränta och en del på ISK i stället?
Det finns många sätt att välja hur man ska ta ut pension. Ex. kan välja ålder, antal år eller livet ut för utbetalning på respektive pension. Finns det några val som är rekommenderade som förväntas ge mest pengar? Jag är i 30 års åldern och vill kunna få en bild av hur det ser ut ifall jag vill gå i pension vid 60 års åldern. Hur mycket kommer jag behöva spara privat?
Om jag exempel kan förväntas få 30 000 kr/mån i utbetalning. Hur ska jag veta vad det räcker till? 30 000 kr nu räcker långt, men hur ser det ut om 40 år?
Ibland talas det om att privat spara 10% av lönen till pension men det är sällan något om hur mycket man ska tänka är lagom. Hur ska man tänka om man redan har en stor summa sparat? Vad är en stor summa? Finns det riktlinjer? Kanske man skulle ha större glädje av pengarna innan pensionen?
Vart ska man vända sig med frågor om sin pension? Ska man kolla med rådgivare redan i 30 års åldern eller räcker det med gratis rådgivning?
