Personligen har jag alltid funderat på vad som är roligt personligen och som går bra att leva på.
Hamnade då inom det som då kallades data. Det var mycket nytt kontinuerligt frånsett vissa hjälpmedel som kunde bli tråkiga men ändå var bra att kunna och ha.
Sen fick man hjälpa personer, för min del, som jobbade inom samma företag.
Kan känna tristess ibland men har aldrig gjort det i jobbet.
Är pensionerad idag och numer har jag börjat botanisera i fonder i stället. Ibland går det bra och ibland mindre bra. Så ibland har man mer avkastning på sina sidouppdrag än pension men vissa år kan det bli tvärtom. Förra året tror jag var ett av de bästa jag varit med om, runt dubbla pensionen på mina sidouppdrag. Men i år blir det troligen ett mindre bra år. Dessutom är det oroligt i vår närhet.
Jo det går att jobba som chaufför också men tror inte att du får ut så mycket av det. Var försiktig om det blir tunga och många lyft, ryggen och kroppen kan ta slut tidigt.
Fundera på dina studieår, de har spänt över många olika ämnen. Vilka tycker du har varit intressant och roliga att hålla på med. Att läsa masterexamen utan att vara intresserad av några ämnen kan vara svårt och leder antagligen till att man i bästa fall bara får godkänt.
När du vet vilka ämnen du trivs med så får man försöka leta jobb där man får praktisera det man tycker om och trivs med. Skulle inte tro att du känner tristess om du hamnar rätt.
Man kan gå via psykolog också och lära sig att se saker på andra sätt för att trivas i tillvaron. Men finns risk att man kan vantrivas lite ändå. Annars är jobbet en stor del av livet men det är inte hela. Det går att skaffa sig fritidsintressen också för att må bättre. Men då måste man återigen börja söka efter vad man vill göra. Eller varför inte bygga ett företag som gör något man trivs med.