Vågar man lita på högräntekonton?

Jag har ibland haft sparbengar på så kallade högräntekonton, t.ex Hoist, Komplett bank, Klarna, Marginalen etc. De har insättningsgaranti så går de i konkurs ska man få ut pengarna från staten. Men finns det andra risker vi inte har tänkt på? Det är ganska små och nya företag. Har de nya och egenutvecklade datorsystem, granskar finansinspektionen deras verktyg och processer? Om pengarna bara tappas bort lär insättningsgaranti inte hjälpa?

Här är ett exempel där marginalen bank blandat ihop två kunders konton, så nu är det oklart vems pengarna är. Marginalen vägrar betala ut pengarna trots att kunden fått rätt i ARN. Känns inte som man vågar använda de i fortsättningen!?

Oj mardröm OM kunden har betalt in 150 000 och inte får tillbaka dem men känns ju som att Marginalen är tämligen säkra på att kunden aldrig satt in några pengar? Dock konstigt att de inte kan bevisa det i så fall, eller? Borde det inte finnas loggat? Låter ju verkligen inte säkert att såna fel kan ske pga en anställd slarvar.

Jag har använt mig av flera olika nisch-banker i perioder, bytt ibland när någon haft bättre ränta och så. Just nu har jag Northmill som förmodligen inte har bäst ränta längre men väldigt smidig och enkel app så jag blir kvar. Bra fråga kring om man kan lita på det egentligen dock, det är ju frågan med insättningsgarantin överhuvudtaget känner jag. Fungerar den om det verkligen verkligen blir kris och alla ekonomiska system kraschar? Är det ”bara” en bank som går i konkurs känner jag mig ändå rätt trygg med statens hjälp men det kanske är naivt. :slight_smile:

Om banken går i konkurs räknar jag med att vara utan pengarna ett tag, kanske några månader i värsta fall, men ändå att insättningsgarantin ska fungera. Förtroendet för banksystemet skulle rasera annars och jag har aldrig hört att någon inte fått pengar från insättningsgarantin.

Men om bankerna inte har koll på kontona och transaktionerna spelar det ingen roll. Det går ju inte begära ut pengar om det inte finns några förteckning eller andra spår av dem.

I detta fallet har spararen fått en bekräftelse och årsbesked på sitt sparande. Det är ju det bevis man har som kund på pengarna. Om banken har gjort fel borde de kunna skicka en rättelse inom rimlig tid men det har inte skett här. Kunden har också fått rätt i ARN. Det känns inte rimligt att man ska behöva gå till tingsrätten för att få ut sina pengar.

Men du, som jag läser artikeln så är det att den som av misstag fått ett besked på en insättning är den som försöker få ut pengarna … alltså att den personen inte satte in pengarna (bara fick ett besked av misstag). I så fall tycker jag banken hanterat det rätt. Enl artikeln var det på bankens inrådan att han skulle anmäla dem till ARN.

Visst skulle det kunna ske fel men jag har mycket svårt att tänka mig att det inte finns svenska och EU regler hur sådant måste hanteras för att skydda kunderna.

Om en bank går i konkurs och har insättningsskydd så ska Riksgälden betala ut inom 6 veckor, som jag kommer ihåg det.

Har bra erfarenhet av Hoist, SVEA, Avida och Collector men visst måste man spara kontoutdrag åtminstone årligen för att ha bevis på ens pengar om det värsta skulle hända.

1 gillning

I det här fallet försöker väl kunden få ut någon annans pengar?

1 gillning

Det är ju i alla fall bankens version, och det verkar väl ganska troligt att det är så. Är lite otydligt i artikeln om kundens eget yttrande.

Den här kunden hade ju fått årsbesked i fem år vad jag förstår. Så jag vet inte vad det ska hjälpa att spara årsbeskeden, om banken ändå hävdar att det var någon annans pengar. Man får ta det till tingsrätten som i det här fallet då.

Nä antagligen inte mycket lönt att spara årsbeskedet annat än man faktiskt satt in pengarna :joy: