Vägval i livet, företagande eller anställd?

Jag har en lång universitetsexamen och verkligen älskar mitt arbete. Men, det är alltid ett men, på min arbetsplats finns kollegor som gör allt för att göra livet sur för mig. Jag har varit anställd i två år och nu är min gräns nådd. En av mina kollegor har gjort ett stort övertramp. Ledningen är inblandad och kollegan har fått en tillsägelse men kollegan förstår inte och jag tror inte att kollegan kommer sluta göra livet sur för mig.

Nu är det så att min far snart går i pension. Han driver ett företag utan anställda som går bra, arbetet är vansinnigt tråkigt men väldigt lönsamt och upptar inte en heltid. Jag funderar på att ta över efter min far och arbeta deltid med företaget men fortsätta arbeta deltid eller på timmar inom branschen jag är utbildad inom. Lite som ett gig-jobb när det finns möjlighet för företaget.

Det skulle kunna ge oss mer pengar totalt. Min sambo har en spetskompetens inom ett bristyrke och ligger över brytgränsen. Hans arbetsgivare har godkänt att han på deltid arbetar för en annan arbetsgivare och fakturerar ur eget företag (så gör de flesta inom hans yrke för att undvika) Då skulle vi kunna kombinera mitt företagande och sambons konsultande i samma företag och ta ut lågbeskattad utdelning enligt huvudregeln eftersom jag skulle ta ut lön i företaget. Det skulle ge mer pengar i plånboken och mindre hos Skatteverket.

Jag är rådvill, jag kan inte starta eget inom min egen bransch. Det skulle krävas mycket mer både erfarenhet och framförallt resurser än vad jag har och det är inte aktuellt på många år, kanske någonsin. Ska jag söka nytt jobb inom min bransch, som jag älskar, eller ska jag ta över pappas företag och jobba deltid inom min bransch?
Kan någon hjälpa mig att bolla idéer?

Skulle det vara möjligt att ta över din fars verksamhet och ta in en anställd som kan dela arbetsbelastningen med dig? Så kan det vara ditt lillebror-projekt vid sidan av ditt storebror-jobb. (jobbet du älskar på en ny arbetsplats)

Du kommer spendera en så stor del av ditt liv på jobbet, så i mina ögon är det viktigaste att du trivs och njuter av de timmarna. Sen låter din fars business som en bra möjlighet också, men kanske något du kan investera en mindre portion tid i med tanke på att du beskriver uppgifterna som vansinnigt tråkiga.
Med en anställd kanske du kan axla ansvaret och ta del av förtjänsterna utan att behöva spendera så värst många timmar per vecka med det.

Pengar är inte allt i livet… Men det är lätt för mig som har gott om dem att säga.

Är det viktigt för dig att jobba med något du brinner för?

Lever du för att jobba eller jobbar du för att leva?

Svåra frågor…

Hej Woody, tack för feedback.
Jag har funderat på att ta in en anställd i min fars verksamhet. Men jag funderar på om det verkligen blir lönsamt eller om fördelarna försvinner iom att jag blir högt beskattad.
Jag har en relativt hög lön i mitt arbete och kommer snart hamna över brytpunkten. Det gör det mindre lönsamt då jag behöver ta ut över 400 000 i företaget för att kunna använda huvudregeln på utdelningen. Det känns som att det kommer försvinna mycket i skatt.
Sedan lägger inte min far ned ens en heltid på verksamheten, i perioder är det ingenting och i andra perioder jobbar han 10 timmar om dagen, men utslaget på året så är det mindre än heltid. Finns det anställda som accepterar att jobba så?

Men det låter lockande att bara arbeta med fakturering, bokföring och kundkontakt och låta en anställd stå för produktionen.

Hej Nightowl!

Jag har ändå lagt 5,5 år av mitt liv på att utbilda mig och jag tycker det är roligt, jag växer av mitt arbete. Men det viktigaste för mig är mina två små troll och min sambo.
Fördelen med min fars verksamhet är att den är flexibel. Kunderna struntar i om jag jobbar på förmiddagen, eller kvällen, så länge de får sina varor. Därför skulle jag och barnen kunna ta en sovmorgon någon dag, äta lång frukost innan förskolan eller skolka en solig eftermiddag och sticka till stranden och bada.

Mitt nuvarande yrke är inte flexibelt, jag måste vara på plats i tid och kan inte flexa ut. Men det är så mycket roligare.
Jag blir inte riktigt klok på vad jag ska göra… Hur tänker du? Som redan har gott om pengar?

Kan du inte bara prova? :thinking:

Jag tänker att ibland så ska vi tänka och analysera så mycket. Ibland tycker jag att vi bara borde göra, se vad som händer och anpassa oss till resultatet. Som min coach sa, om du inte gillar ditt beslut, ta ett nytt beslut. Lite enligt principen:

If you don’t like where you are, move. Your are not a f-ing tree…

Som min var väldigt tydligt med. :joy:

Jag tror nämligen inte du kommer att kunna lista ut något smart. Alla råd du kommer få är som @Nightowl subjektiva. Jag själv är väldigt inspirationsstyrd så jag skulle gå på det som är roligt, men å andra sidan är tiden man har med sina barn ganska begränsad så varför inte unna sig det. Du kommer ju alltid kunna jobba mer sedan. Men det är svårt att ta tillbaka tiden med barnen när de växt upp.

3 gillningar

Jag följer mitt hjärta. Sån är jag.

På frågan vad som passar dig, kan bara du svara på. Vad jag gör spelar ingen roll för dig och ditt liv.

Ja, självklart. Men anledningen till att jag skrev tråden var att jag ville höra vad andra skulle göra i mitt ställe, eller om de varit med om liknande val, läsa synvinklar eller idéer som jag kanske inte tänkt på.
Floskler som ”följ ditt hjärta” ger inte så mycket då jag varken har en starkare dragning till det ena eller det andra så båda ger väldigt olika, men viktiga fördelar. Hade jag haft det hade jag inte haft något behov av tråden.

Jag tycker du kan göra både och :slight_smile:

Ta över din fars företag och kör det på deltid. Här får du in bra med pengar uppenbarligen men inte inspirerande innehåll.

Gigga inom det du är utbildad för, som du tycker är så kul, åt din nuvarande arbetsgivare och andra.

Samtidigt kan din sambo gigga genom bolaget.

Det ger dig ju hög flexibilitet och trygghet med flera ben att stå på. Ekonomiskt måste det ju vara bra också. Kanske du kan köra det som 40% + 40% och ha 20% för mer flexibilitet med familjetid? Du kan ju styra alla %en åtminstone över tid.

Jag tänker också att om du inte tar över din fars företag när det sker, så kommer den chansen inte tillbaka. Du kan ju alltid avveckla den delen senare eller sälja bolaget om det inte funkar för dig, och gå tillbaka till en anställning inom ditt yrke. Alltså prova att ha det som deltid, tycker jag. Kanske det inte är så sjukt tråkigt, eller du kan utföra det och samtidigt tänka på annat, ungefär som när man städar :slight_smile:

Sen tänker jag att det inte heller är ett alternativ att vara kvar på nuvarande jobb eftersom det blivit toxiskt. Alltså måste du ändå byta arbetsgivare och då tänker jag att du kan prova på något annat (deltid inom din fars gebit + deltid inom ditt eget) och se vad som händer.

En annan tanke är att karriären ändrar sig över tid. Jag har också en lång utbildning och har jobbat åt en bra arbetsgivare under många år. De första åren var absolut roligast eftersom man var ung, lärde sig sjukt mycket, hade kul kollegor (och en del idioter :slight_smile: ) och spännande jobb. Den tiden är lite i ett ”rosa skimmer”. Men så är ju inte en hel karriär även om man verkligen gillar de jobben man haft. I min mening innehåller de flesta jobb någonstans 20-40% av uppgifter som är urtråkiga (admin, meningslösa möten som man ”måste” vara med på osv speciellt när man börjar gå in i chefsroller). Det är OK för merparten är så kul. Giggar man så slipper man oftast mycket av det tråkiga. Jag tänker alltså att din fars tråkiga deltid finns där oftast ändå även i anställningar senare i karriären, åtminstone har det varit så för mig och mina närmsta vänner som man delar med sig öppet med.

Lite tankar. Hoppas de hjälper dig framåt :slight_smile:

Det låter så lätt Jan :sweat_smile:
Men jag tar till mig det du skriver. Inga beslut behöver vara definitiva och min utbildning och mitt yrke kan ingen ta ifrån mig utan det är kanon att kunna falla tillbaka till om det inte skulle fungera. Jag är inget träd :joy:

Jag vill gärna ha subjektiva åsikter :smiley: Jag har försökt diskutera med mina vänner, men majoriteten finns i samma eller närliggande branscher, en ganska traditionell/konservativ bransch, och de tycker att jag är galen som vill kasta bort min ”karriär” :sweat_smile:

Tack för dina tankar JFB!
Precis som du säger så försvinner chansen om jag inte tar den nu när pappa går i pension. Det är ingenting som jag med lätthet kan starta upp i efterhand eftersom han har inarbetade kunder, stora kända bolag, så det känns ändå som att jag får det serverat på silverfat.

Ja, att dela upp det 40, 40, 20 med extra tid till familjen tycker jag var en väldigt bra idé, det gör att det tråkiga arbetet med pappas företag kanske mest känns som omväxling, men då behöver jag ta in någon mer i företaget och jag och sambon har pratat om att ev ta in en arbetslös närstående. Vilket skulle innebära både ett arbetstillfälle för vår närstående samt att det bidrar till vårt utdelningsutrymme. Win-win.

Jag tar till mig det du säger ang tråkiga arbetsuppgifter så som administration, det skulle innebära att om jag giggar slipper jag saker som APT och urtråkiga möten. I min fars verksamhet kan jag lyssna på podd eller ljudbok medan jag utför tråkiga arbetsuppgifter. Det är inte uppskattat på APT :joy:

Tack för att jag fick bolla tankar med dig! Det gav mig mycket :grin:

2 gillningar

Hämnas först… :pinching_hand:

Det min kollega har gjort strider mot gällande lagstiftning. Men det är hämnd nog att lämna företaget, min kompetens är bristvara. Jag var ensam sökande till min tjänst när jag fick den. Konkurrerande verksamhet i staden jag arbetar i hade vakans på motsvarande min tjänst i 3 år innan de lyckades hitta en ersättare.

2 gillningar

Har läst vad du skriver. Du låter ung och därmed har du många år framför dig i ditt yrkesliv. Precis som många säger - det går faktiskt att ändra sig om det inte blir bra.

Sedan har jag också tagit mig friheten att tolka dina inlägg: Uppfattar att du egentligen i ditt " undermedvetana" redan tagit ställning. Att du tar över pappas företag och sedan gigar.

Hoppas du landar i ett bra beslut!

Ja, jag har fler år kvar i arbetet än vad jag har levt hittills. Så jag har väldigt många år kvar att arbeta.

Jag känner att beslutet har mognat fram mer och mer under veckan, men det känns fortfarande läskigt. Att gå från en trygg anställning där man vet att pengarna trillar in på kontot, oavsett vab eller sjukdom till att allt hänger på mig är lite otäckt.

Fast jag tror på devisen: Man ångrar oftast mer det man inte tordes göra än det man faktiskt gjorde. Jag är själv i grunden en försiktig general med ett yrkesliv bakom mig.

Har en gedigen högskoleutbildning och jobbat i bristyrke. Ju mer erfarenhet jag fick och provade saker “utanför boxen” desto bättre blev det. Jag trodde att vissa val skulle vara negativa för min karriär men så var det inte. Att vara kvar inom vad som betraktas som rätt ger inte en bra livserfarenhet som du sedan har nytta av framöver.

Kan du kanske ta tjänstledigt och arbeta bredvid din pappa i några månader för att se hur du trivs? Då har du möjligheten att gå tillbaka om det inte var din grej.

1 gillning

Det kommer jag bli tvungen att göra för att lära mig jobbet :blush: Mycket ny kunskap som måste inhämtas, så det krävs att pappa jobbar kvar 6mån-ett år för att lära mig alla bitar, dels kring produktionen och de olika produkterna/materialen, felsökning, fakturering, vad jag behöver för att kunna räkna på offerter :see_no_evil:
Men frågan är om jag tar tjänstledigt eller bara säger upp mig med tanke på jobbsituationen :thinking:

Vad är det värsta som kan hända, om du tar tjänstledigt?

Tar du tjänstledigt finns åtminstone jobbet kvar. Kanske har situationen förändrats. Kanske behöver du pengarna för att vad som helst har inträffat eller du fått nya insikter. Du förlorar inget på tjänstledigt. Tänker jag :thinking: