@janbolmeson får nog göra ett avsnitt 101 hur marknader fungerar, och inte.
4 gillningar
En del är kunskap eller brist på densamma. En del är semantik och ordvrängande.
Enklast och bäst vore nog att skapa en lista med påståenden som bara kan svaras med Ja eller Nej samt att bygga på den listan med fler och fler detaljerade påståenden.
Om det mot förmodan skulle vara så att de detaljerade påståståendena skapar debatt så kan de diskuteras isolerat. Nu tas ju alla frågor om från början hela tiden.
2 gillningar
Ja jag föreslog det för valutarisker, en matris där alla kan ange vad de tror skapar valutarisker. Problemet är bara att de som tror de finns vägrar svara på detaljerade frågor om det. Det hindrar dem dock inte från att fortsätta påstå att det existerar.
Däremot håller jag inte med om att en del är semantik eller ordvrängeri, det handlar om att precist beskriva saker som de är och göra upp med svepande och felaktiga beskrivningar. Det är viktigt för att på djupet förstå saker. Ungefär som när en tjänsteman från patentverket kom och sa att gravitation inte är en kraft även om den beskrivningen varit så självklar och accepterad av alla i århundraden. En illusion sa han och bevisade det.
2 gillningar
Sen handlar ju mycket om att ha ett öppet sinne för att kunna ta in ny information, acceptera där man tänkt fel, och att lära sig använda mer precisa termer. Tex. som när @Nightowl utbildade mig i flöde 
2 gillningar
Jag tror vi är väldigt få som direkt vet vem detta var…
2 gillningar
Det är nog en hel del som vet detta trots allt.
1 gillning
Ja det är ju relativt (haha) få fd patenttjänstemän som haft den typen av karriär.
1 gillning
Finns ju andra med en extrem karriär också, en Mc Donalds anställd steg snabbt i graderna och fick stort inflytande i världen…
Ah ok, tack för förtydligandet. Ja det är förvirrande för “alla” snackar om detta hela tiden som att det är en självklarhet att så är det. Mycket fake news då som t.ex: Spot Bitcoin ETFs Log Second Weekly Inflows in 5 Months, Ether ETFs Rebound
Frågade dock ChatGPT lite och fick “delvis rätt” på min fråga och den slutade med denna summering:
Bottom line
- ETF inflows are not a myth.
- Transactions net to zero shares, but not demand pressure.
- Flows shift ownership and can move prices.
Den är väl tränad på fel information så 
Men ja det är offtopic för denna tråden.
Bitcoin är inte aktier. På samma sätt som valutor (eller t.o.m. räntepapper) inte är aktier. De fungerar på annat sätt och därmed fungerar marknaden också olika. Beroende på vad man diskuterar så får man blandade resultat.
T.ex. har räntepapper valutarisk i sin handelsvaluta. Det har inte aktier och guld. Bitcoin saknar valutarisk i handelsvalutan, men påverkas av omsättningen i transaktioner. Vilket aktier inte påverkas av (signifikant).
2 gillningar
De köper mer just av de aktierna när det flödar in mer kapital såklart. inte just för att värdet ökar i fonden utan när mer kapital kommer in. Trodde jag var självklart att man läste det så.
Fascinerande vet jag inte. Det funkar så.
Det står inte så. Det står “skapar en självförstärkande loop”. Någon sådan loop existerar inte. Då enda stället den kan finnas är om fonden behöver köpa mer utan mer inkommande kapital till fonden.
1 gillning
Fast de köper procentuellt samma inom varje.
1 av 100
är samma som
10 av 1000
Dvs att företaget har större marknadsandel innebär inte att det ”driver” kursen på sig själv mer. Man köper mer men det är samtidigt ett större totalt värde att köpa från, så det tar ut sig.
1 gillning
Det är inte själva transaktionen som gör att aktiepriserna ökar utan det faktum att det finns fler köpare som vill in med sina pengar i marknaden men samma antal aktier (kan såklart variera men vi säger att det är samma för att klargöra poängen). Ökad efterfrågan driver såklart upp priser.
Efterfrågan finns på olika prisnivåer och det som avgör vilket håll priset går åt är utbud och efterfrågan på respektive prisnivå.
Det finns t.ex. väldigt hög efterfrågan av en ny Ferrari för 100,000 kr men det driver inte upp priset. Priset drivs upp om det kommer köpare på högre prisnivåer än nuvarande marknadspris.
Givetvis finns det även en säljsida, om det kommer säljare som accepterar lägre pris än nuvaranae marknadspris pressas priset ned. Inte sällan är det också så att både köp och säljsida samtidigt ökar i volym.
1 gillning
Fast det finns lika mycket pengar som vill ut! Det är hela tiden detta som missas. Tillgång skapas på de nivåer det finns köpare och säljare.
Man kan alltså ha ett mycket kraftigt nettoinflöde i fonderna samtidigt som det finns mer pengar som vill sälja de aktier som ingår i fonderna. Så samtidigt som fondens har nettoinsättnnigar så går aktiepriset ner.
Man måste också titta på säljsidan av transaktionerna.
Det finns heller inte ett begränsat antal aktier att köpa, blankning gör tillgången oändlig. Så ditt påstående om att det finns begränsat med aktier är direkt felaktigt.
Du blandar ihop flöden och prisbildning. Om fler vill köpa pressas priserna generellt upp.
Jag vet inte vilka fonder du pratar om (har vi diskuterat fonder?) men om vi nu pratar om t ex fonder/ETF. Om alla taxichaufförerna i ursprungsposten sätter in sina pengar i fonder tvingas dessa fonder köpa aktier för dom, och priserna pressas upp (om det var det enda inspelande faktorn). Självklart finns det situationer då priserna går ner samtidigt går ner eftersom det finns andra aktörer med på marknaden.
Att blankning gör att tillgången på aktier är oändlig stämmer inte.
Ditt scenario gällande Ferraris stämmer i det specifika scenariot men beskriver inte i typiskt beteende på börsen.
Det typiska fallet på börsen är att när mer pengar vill in > fler köpordrar läggs nära eller över aktuellt pris > säljordrar på den nivån köps upp > handeln flyttar upp till nästa nivå.
Den effekten är marginell. På en högre prisnivå (ovan vad som är rimligt värde för det underliggande bolaget) finns fler som vill sälja och dessutom tillkommer ännu mer tillgång genom blankning. Detta trycker tillbaka priset och håller låser kvar priset marginellt över vad det underliggandebolaget rimligtvis är värt (transaktionskostnader för proffsen plus en liten liten riskpremie). Denna låsning finns kvar även om fonderna får mycket kraftigare inflöden.
Med den marginella prisökningen så skjuter tillgången i höjden. Det lyfter endast jämviktspriset marginellt från vad som är rimligt underliggande värde.
Jo det är exakt vad som sker. En och samma “fysiska” aktie kan säljas oändligt många gånger genom blankning.
Detta leder till att tillgången skjuter i höjden, då priset är högre än rimligt bolagsvärde. Professionella aktörer har oerhört små transaktionskostnader för att skapa tillgång om priset bara är lite för högt mot rimligt bolagsvärde. När marknadspriset redan är förhöjt så ökar tillgången mycket starkt bara priset ökar lite lite. Detta låser in marknadspriset runt omkring bolagets mer fundamenta värde.
Vilket också är det vi ser på aggregerad nivå när man undersöker om marknaden är effektiv, vilket den visat sig huvudsakligen vara
Du förutsätter att det underliggande värdet är känt eller fast på något sätt. Vi alla tycker ju uppenbarligen att aktier generellt är bra prissatta då vi lägger alla våra sparpengar i dessa. Skulle vi inte tycka det om samtliga P/E-värden ökade med 20%? En effektiv marknad innebär bara att priset regleras av all tillgänglig info, inte att det finns ett exakt känt underliggande värde.
Om din tes stämmer, varför ökar priset på aktier på företag när de inkluderas i viktiga index?