Du är väldigt opedagogisk.
Nej, det finns inte oändlig tillgång av pengar att investera (=efterfrågan)i något enskilt tillgångsslag.
Nej det finns inte oändligt utbud av aktier, guld, olja eller obligationer.
Priserna sätts på en marknad.
1 gillning
Det finns oändligt med tillgång av en aktie. Derivat och blankning ger möjlighet för aktörer att skapa tillgång om priset de kan sälja för är signifikant högre än vad de anser underliggande värde är
Dessutom så finns det oändligt med pengar.
Pengar skapas genom lån om någon vill ta risken. De är finns ingen gräns på hur många lån och pengar som kan skapas om någon vill ta risken och täcka räntan.
En och samma fysiska aktie kan säljas och blankas (lånas och säljas) oändligt många gånger. Det är bara en fråga om risk. Är priset någon vill betala rejält högt i förhållande till värdet så kommer andra parter blanka och därmed ta fram mer tillgång. Detta har ingen som helst gräns.
4 gillningar
Bra att du verkligen försökte vara pedagogisk!
Idag finns 1 821 936 744 Investor B aktier. Det är dem köpare och säljare har att röra sig med.
Risk: Även om man kan låna pengar för att köpa (eller sälja) en tillgång så finns det ingen rationell anledning att göra det bortanför punkten där tillgång och efterfågan möts. Om jag tar fruktansvärt mycket lån kan jag i teorin driva upp världsmarknadspriset på råolja så bensinen vid pump skulle kosta 1000 kr/litern. Men då skulle jag sälja väldigt lite olja för priset blir för högt.
Det är inte heller rationellt att belåna sig för att driva ner priset på olja till 5 dollar fatet, för då skulle jag stå med massor med lån och en hel marknad som handlade billigt mot mig.
Eftersom det inte är rationellt att spekulera långt bortanför priset för jämviktsläget för tillgång och efterfrågan så finns det inte incitament att låna hur mycket som helst- Det begränsar tillgången på pengar.
Nej. Blankning kan sälja samma fysiska aktie igen och igen och igen. Vet du hur blankning funkar?
Derivat behöver inte ens involvera en faktiskt försäljning av en aktie, men kan ändå driva priset. T.ex. om någon ställer ut (eller köper) optioner samtidigt som de äger aktien.
Tänk det hypotetiska klädföretaget Invästor. Det har 100 utställda aktier. Dessa ägs av 10 aktieägare på Avanza som har 10 var.
En ägare (Bill) får en knäpp och vill köpa fler, till ett tokhögt pris. Jeff vill inte sälja, men han vill tjäna pengar (ränta på aktielån). Så han lånar ut sina 10 aktier till Elon, Elon säljer de 10 aktierna till Bill som nu har 20.
Då tycker Bill det är lagom. Men han vill också tjäna pengar, Elon tycker fortfarande att marknsdspriset är för högt så han lånar Bills 20 aktier och säljer till Mark som vill ha aktier.
Även Mark vill tjäna pengar så han lånar ut sina aktier till Elon, som säljer även dessa. Denna gång tillbaka till Mark!
Sen fortsätter det såhär, aktietillgången är oändlig genom blankning.
Det enda som behövs är att priset är såpass fel att någon vill blanka. Professionella aktörer gör detta delvis/helt automatiserat hela tiden i marknaden. Till väldigt låga transaktionskostnader.
1 gillning
GameStop…?
Jag har redan besvarat just Gamestop ovan. Marknaden var inte effektiv, motivet var inte rationella, det var en shortsqueeze. Det har hänt förr och kommer hända igen.
1 gillning
Ja Ben Felix gjorde en video om detta och han påpekade att detta leder till att indexfonder underpresterar en aning pga att andra aktörer driver priset innan indexfonderna kan agera. Detta då indexomviktningen är känd i förväg.
Han är förstås ändå positiv till indexfonder men denna punkt är ett litet minus. Hur stort problemet är beror förstås också på hur många aktier som är med i indexet, det slår mycket hårdare för OMXS30 än för SP500 då det minsta innehavet utgör mycket lägre andel av indexet när antalet aktier är stort.
Sedan är det en annan sak om detta högre pris för en aktie som inkluderas är permanent eller bara en tillfällig effekt när den inkluderas. Jag minns inte riktigt vad Ben Felix kom fram till men om den är tillfällig får alltså indexfonder betala ett överpris för aktien då priset sedan faller tillbaka.
Short Squeeze" (Blankningspress): När aktiekursen började stiga tvingades blankarna (hedgefonderna) att köpa tillbaka aktierna för att begränsa sina förluster. Detta skapade en positiv feedback-loop: högre priser ledde till fler köp, vilket ledde till ännu högre priser
Keith Gill (“Roaring Kitty”): En enskild investerare, Keith Gill, spelade en avgörande roll genom att tidigt identifiera att aktien var undervärderad och dela sina analyser, vilket utlöste det stora intresset.
det är givet att en tillgång ökar pris med större efterfrågan, precis som många skriver i gruppen.
lite lustigt när du ”nightowl” då Skriver att kunskapen är skrämmande låg kring hur aktievärdering fungerar.
Du må ha rätt i en DEL av dina kunskaper till er hur det fungerar men det finns betydligt mer som spelar in. Vet inte hur många ggr jag hoppat på tåget i min lekhink under alla år när köphets i en aktie pågår.
Det går att tjäna mycket pengar på detta och det tjänas mkt pengar på det.
Det var precis så som hände fallet Tesla både innan det blev känt att de skulle in i indexet och efter. Det hade ingenting med fundamental värdering att göra överhuvudtaget.. titta på Teslas P/E nu och historiskt.
Ett massivt köp tryck drev upp kursen. Och visst den var grymt blankad hela tiden men den tappade aldrig. När sen blankarna skulle in igen så drevs kursen upp kursen ännu mer.
Kika på tex alla bolag som ARK blåste upp värdet i genom köphets. Invitae tex.
luftbubbla som är borta nu.
Eller svenske bloggaren som med hjälp av den norrländske affärsmannen hetsade upp kurser på Facebook. Stod mkt i tidningarna om det.
Det var hur lätt som helst - bara köpa av säljsidan och ställa upp sig på högre och högre köpkurser. Det driver upp priset utan att bolaget är värt ett skvatt egentligen..
Det finns extrema exempel, men de går att applicera även på vanliga bolag.
Kortfattat precis som många skriver ovan
Ökar efterfrågan så drivs priset upp.
1 gillning
Och om det går över förväntade reala värdet så kommer blankarna in och sänker det till detsamma
1 gillning
Nordea menar att valuta rörelser påverkar sparandets värde i sek. Har de fel?
Deras artikel börjas så här:
# Valutan kan påverka ditt sparande
## När du sparar i en fond som investerar utomlands är det inte bara marknaden som påverkar fondens värde. Även valutakursförändringar kan göra att värdet på ditt fondsparande ökar eller minskar, oberoende av värdeutvecklingen på den underliggande tillgången. Under 2025 och även början av 2026 har valutaeffekten varit stor för svenskar som investerat globalt. Här förklarar vi mer.
På detta forum argumenteras ofta för motsatsen, att valuta effekter inte spelar roll för värdet på din Svenska depå i kronor.
“Värde i sek”
Ja om SEK tappar värde krävs det fler SEK att köpa samma vara. Motsatsen om SEK stiger i värde krävs det färre SEK att köpa samma vara.
Nyckeln här är att förstå att SEK är inte detsamma som värde. Du blir inte gladare av att äga fler SEK om varje SEK är mindre värd.
2 gillningar
Jo, men de flesta småsparare räknar nog värdet i kronor, inte i underliggande värden i bolagens förmåga att generera vinst eller i några andra sätt att se på värde.
De flesta vill nog att det tickar in fler kronor på depån.
Räknar man värdet i kronor på sin depå, då påverkar valuta effekter. Valuta effekter finns, som Handelsbanken sa.
1 gillning
Det spelar ingen roll vad de flesta gör eller hur de flesta tänker, det påverkar inte värdet.
Meningslöst påstående om du inte tydligt definierar värde.
Jag tror de flesta mäter värde på sin depå i kronor och inte i andra abstrakta former.
Mäter man värdet på sin depå i kronor då har Handelsbanken rätt!
2 gillningar
Fast SEK är inte värde även om du känner så.
Detta förstår alla som levt i länder med hyperinflation.
Du definierade inte värde. Är det företagens förmåga att tjäna pengar eller depåägarens köpkraft eller något annat värde?
Värde är något abstrakt teoretiskt, men antal kronor i depån är konkret i verkligheten.
Om du räknar varde i kronor, då finns valutaeffekter och det ser alla som har utländska tillgångar i en Svensk depå.
Du definierade inte heller värde trots att du använde det begreppet. Man kan snöa in på definitionen i detaljer men i grunden menar jag köpkraft.
Yes, det är därför denna tråden är 2000+ inlägg lång.
Jag skulle tillägga
de flesta småsparare räknar nog värdet i kronor, och betraktar kronor som ett fixt mått av värde
3 gillningar
I teorin, men för företag som tex Tesla blir begreppet ”förväntade reala värdet” helt meningslöst. Många blankare som bränt sig på den spisen.
Köpkraft är beroende av vilket land du shoppar. Min köpkraft är mycket bättre om jag shoppar i Indien än om jag handlar mina varor i Svenska butiker.
Jag lever på avkastningen i min depå, FIRE. I Sverige med Svensk depå.
Stärks kronan och jag har mycket utländska tillgångar, då får jag mindre pengar att leva av i kronor när depåns värde mätt i kronor sjunker.
Försvagas kronan blir importerade varorna jag handlar i Sverige dyrare.
Stabil krona med låg inflation är bäst.
Eftersom jag handlar varor i Sverige så är depåns värdet i Svenska kronor viktigast för mig.