Rätta mig om jag har fel:
Enligt mig ser det ut som att folk blandar ihop nominellt och realt i diskussionen. Vilket gör att ni pratar förbi varandra.
Själv håller jag med @Nightowl, @janbolmeson, med flera.
Så länge vi inte pratar räntepapper eller kontanter! Dessa är kopplade till nominell valuta!
Jag ÖNSKAR att en journalist hade 12 timmar att nörda i en fråga så som vi gör här. Då hade vi haft en mycket mer kvalitativ media.
Helt okej att vara oense OCH alla får ju ta och utvärdera sannolikheten och konsekvensen för att man tar ett felaktigt beslut eller beslut som leder till konsekvenser man inte har tänkt sig.
2 gillningar
Just den här biten är nog den de allra flesta tänker på när de hör/tänker valutarisk, och den som spelar ngn roll för de flesta i praktiken. Så det finns en valutapåverkan, sen vad den ska kallas är en annan fråga.
Tänker jag 
Exakt. Det är det jag försökte kasta ljus på med “The Money Illusion (wikipedia)” som @Marknadstajmarn gjorde mig uppmärksam först.
3 gillningar
Hela argumentationen bygger på att marknaden är (nästan) 100% effektiv dock. Om man inte accepterat den principen så blir även detta resonemang svårt att hålla med om.
Jag tror detta citat bara gör det hela ännu mer förvirrande. Tveksam till att det gör diskussionen tydligare,
Det tog ett tag för mig att förstå, men om du tänker utifrån aspekten att marknaden är effektiv och att en ändring i valutakurs kommer återspeglas i kursen på alla aktier i den valutan så kommer det kanske klarna?
Ja, håller med. Men det spelar ju roll vad den kallas eftersom om man tror att den ligger i aktien (och inte i köpkraften) så drar man slutsats att det är bättre med en aktie i SEK än USD. Och det har vi ju flera gånger visat att det är fel. Skriver om det här.
2 gillningar
Min tolkning av @Klosterkatten:s kommentar är att folkt tänker på mitt exempel ovan att de får 1 kg mindre bananer på ICA om kronan stärks och man hade en aktie i USD.
Förmodligen, men jag vet inte hur jag ska göra det tydligare. 
Visst, men då kan man förkasta typ allt bakom indexfonder. FF3/ 5 faktor o.s.v.
Man är liksom tillbaka i att man bör förvalta aktivt.
2 gillningar
Ja, det är svårt. Jag läste igenom ditt exempel men jag hade svårt att relatera dem till frågan vi diskuterade. Tror det behöver vara mera tydligt vad det har att göra med det vi diskuterar. Jag vet inte hur du ska göra, jag kan bara förklara min upplevelse av exemplen och att de inte hjälpte mig förstå.
Den pusselbit jag saknade var följande samband:
SEK stärks → Köpkraften från utländska köpare minskar → Alla aktier noterade i SEK sjunker i kostnad/värde.
1 gillning
Tack, ja, det är bra uttryckt, men jag skulle korrigera lite ovan.
SEK stärks → Köpkraften från utländska köpare minskar → Alla aktier prissatta i SEK sjunker i pris uttryckt i svenska kronor
För värdet på bolaget är ju oförändrat (dvs. summan av alla kassaflöden, fabriker, förväntningar, risker, kunder, anställda etc)
Det är det jag tjatar om, det är inte det vi mäter som har ändrats. Det är måttstocken som har förändrats. Det är det här som jag tror också är klurigt, men där jag känner att jag har haft hjälp av min fysik-utbildning. Där är det rätt vanligt att man gör detta perspektivskifte.
Mindre bra jämförelse med snöre och linjal
För man kan jämföra det med att vi ska mäta längden på ett snöre med en linjal. Ena dagen mäter vi snöret och kommer fram till att det är 10 cm. Dagen efter kommer vi tillbaka och mäter och konstaterar att det är 9 cm. Då kommer de flesta tro att någon har klippt av 1 cm på snöret - för vi tänker inte intuitivt på att någon kan ha mixtrat med linjalen och tightat till mm-linjerna. I princip är det ju det som händer. Aktien är snöret. Snöret är oförändrat. Beroende på om jag mäter med en linjal i cm, feet eller manipulerad linjal så är det lika långt men uttryckts annorlunda.
För att sparka in en öppen dörr, omvänt gäller ju också:
SEK försvagas → Köpkraften för utländska köpare ökar → Alla aktier prissatta i SEK ökar i pris i svenska kronor
1 gillning
Så tänkte iaf jag, och jag har trott att det var pga att SEK stärkts gentemot USD. Det var dock nytt för mig att det hade samma effekt om jag köpt svenska aktier ist för amerikanska.
Kan man sammanfatta det hela som “det finns en valutarisk (eller valutapåverkan) i form att det påverkar köpkraften när valutor stärks/försvagas”?
Ja, det är ju här grunddilemmat ligger i diskussionen. Några citat från Wikipedia-artikeln.
In economics, nominal value refers to value measured in terms of absolute money amounts, whereas real value is considered and measured against the actual goods or services for which it can be exchanged at a given time. Real value takes into account inflation and the value of an asset in relation to its purchasing power.
Real and nominal value - Wikipedia
In economics, money illusion, or price illusion, is a cognitive bias where money is thought of in nominal, rather than real terms. In other words, the face value (nominal value) of money is mistaken for its purchasing power (real value) at a previous point in time. Viewing purchasing power as measured by the nominal value is false, as modern fiat currencies have no intrinsic value and their real value depends purely on the price level.
Money illusion - Wikipedia
4 gillningar
Jag fattar vad du menar, så till dig skulle jag säga “ja”. Men det går att formulera bättre. När den svenska kronan stärks / försvagas så påverkas min ekonomi på olika sätt.
Från artikeln:
Kronan stärks Kronan försvagas Aktier, guld & indexfonder 0 – Priset i kronor faller direkt 0 – Priset i kronor stiger direkt Sparkonto + Mer varor för pengarna (-) Mindre varor för pengarna Lån du tagit (bolån) (-) Dåligt, lånet värt mer realt + Bra, lånet värt mindre realt Lön du får + Lönen ger fler varor (-) Dåligt, färre varor, dyrare utomlands Hyra du betalar (-) Hyran dyrare realt + Hyran billigare realt Matinköp + Import billigare för ICA (-) Import dyrare för ICA Utlandsresa + Pengarna räcker längre (-) Pengarna räcker till mindre Så i praktiken kommer matinköp och annan konsumtion att innebära en viss valutarisk eftersom priserna inte uppdateras lika snabbt som aktieportföljen, om man inte beställer sina grejer från utlandet eller kan vänta på att affärerna sänker sina priser.
Det är ju därför att om man skulle vilja spekulera så är två rattar:
-
Pengar på sparkontot - om jag tror på en kronförstärkning är det jättebra att ha pengar på sparkontot.
-
Lån - om jag tror på en kronförsvagning så är det jättebra att ha lån i SEK.
5 gillningar
Grymt bra med överskådlig tabell för detta! 
Något OT egentligen och har tagits upp på många andra ställen men jag tycker det är ganska relevant även i det här sammanhanget: eftersom generellt inflation innebär en SEK-försvagning (eller valfri valuta) och detta “ständigt” sker så är ju detta ett bra argument för ökad negativ valutaexponering genom att bland annat bolån blir realt billigare med tiden.
Jan, då tror jag att vi skriver om olika saker, växelkurs jämfört med inflation.
Det jag pratar om är att växelkursen ändras t.ex. USD mot SEK vilket är något annat än att dollarns köpkraft faller i USA. Det senare är inflation. Båda kan hända men är olika saker och ger olika effekt för mig som är svensk sparare.
Om vi tar Apple som exempel igen. Vi verkar vara helt överens om att Apples värde i grunden styrs av resultat, kassaflöden, skulder, förväntningar, politik, vad Trump hittar på etc. Men, min avkastning som svensk mäts dock i kronor.
Om Apple står still i USD och USD rör sig mot SEK, då rör sig mitt värde i SEK. Det är den praktiska valutarisken jag talar om.
Visst kan vi beskriva Apples värde som ett realt X men det gör inte att växelkursens svängningar slutar påverka mitt SEK-belopp här och nu.
Vi verkar också vara överens om att svenska priser inte rör sig i lås med växelkursen dag för dag, att ICA inte ändrar prislapparna varje morgon. Det kan månader, år, eller inte alls. Jag skulle vilja vara så fräck att påstå att ICA sällan väljer att sänka priserna om de inte måste, vilket kan bero på flera andra orsaker som för få aktörer på marknaden och även om de sänker priset tids nog så behöver det inte vara 1:1. Bananerna på ICA är kanske heller inte importerade från USA utan från ett annat land med annan valuta som har annan utveckling mot SEK än vad USD har haft mot SEK. Då finns det kanske heller inte någon anledning att justera priset på just bananer.
I mitt exempel om en växelkursskillnad där kronan går som en jojo ett par dagar, så skulle det lika gärna kunna hamna i en situation där det inte finns några priser att justera för ICA.
I ett exempel där SEK kraftigt stärks ena dagen för att andra dagen återgå till tidigare dags kurs är inte ett osannolikt scenario, precis som det kan ske gällande värderingen av en aktie där man tar en marknadsrisk. Om valutan återgår den andra dagen, så finns det inget pris för ICA att justera. Det spelar dock roll vilken dag du sålde på för hur många kronor du fick.
En valutas volatilitet är det som orsakar valutarisken. Skulle jag t.ex. syssla med daytrading med utländska aktier, så hade större makrohändelse gällande valutan absolut spelat in en stor roll i risktagandet, inte bara marknadsrisken.
Gällande ditt exempel när en fallande köpkraft i USD, dvs. inflation sker, att det automatiskt ska kompenseras genom att Apple dubblas i dollar är dock för teoretiskt.
I praktiken påverkar inflation, intäkter, kostnader, räntor, förhoppningar, rädsla etc. olika mycket och vid olika tidpunkter. Ibland hänger aktier med, ibland inte. Någon automatisk 1:1-förhållande tror jag inte finns. Det kommer påverka, men behöver inte uppnå exakthet, speciellt för enskilda aktier. Även om det vid en tidpunkt gör det, så återstår fortfarande faktorn växelkursen mot kronan. Den delen försvinner inte av att vi kallar värdet realt.
I ditt exempel om att du byter från en amerikansk aktie till en annan amerikansk aktie med mindre antal SEK, tror jag inte någon protesterar mot. Det är ju självklart så att om du fortsätter handla amerikanska aktier eller köper varor från USA, eller reser till USA och konsumerar där så får du samma för de 900 kr (i teorin om du lyckas få samma växelkurs som när du sålde), men vi svenskar mäter vår avkastning i vår hemvaluta och vi värderar vår hemvaluta efter vad vi kan använda våra pengar till i vårt land. Inte i den valuta vi råkade äga en aktie i. Det är här valutarisken finns.
Det är också vad jag tolkar branschen när de skriver om vad valutarisk är:
FINRA:
Currency risk refers to the potential for either better or worse financial performance due to the fluctuation of foreign exchange rates between your home currency and another where you have exposure. For example, say you hold a European stock denominated in euros that has risen 10 percent. But during this time, the euro has fallen 10 percent against the U.S. dollar. If you sold your position and converted your funds back to dollars, you’d break even.
When you buy a foreign security, you’re investing in the asset itself and in the currency in which it’s denominated. If you hold an investment denominated in a currency that outperforms the U.S. dollar, this can boost your returns, while an investment denominated in a currency that underperforms the dollar can lower your returns.
Fondbolagens förening:
Om en investering görs i utländska värdepapper påverkas värdet i svenska kronor av växelkursen. Detta kallas valutarisk. Investering i exempelvis en Nordamerikafond som köper amerikanska värdepapper innebär en exponering mot den amerikanska dollarn. Om dollarkursen stärks gentemot den svenska kronan stiger värdet på fonden mätt i svenska kronor och det omvända gäller om dollarn skulle försvagas mot kronan.
Artikel från Unga Aktiesparare:
– Investerar man i en utländsk aktie beror aktiens marknadsvärde på aktiekursens avkastning, men också på valutaeffekter. Går dessa två faktorer åt olika håll kan de delvis ta ut varandra. Avkastningen för din portfölj visas alltid i svenska kronor, där valutaeffekten alltså finns med. Så förutom marknadsrisk och bolagsspecifik risk tar du även valutarisk när du investerar i utländska aktier, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
Morningstar:
När man sparar i fonder som placerar utomlands investerar man också i en annan valuta, vilket kan påverka ens avkastning. Fondens utveckling kommer nämligen även beror på hur de utländska valutorna har utvecklats gentemot den svenska kronan.
Nordnet:
Att handla med värdepapper i annan valuta innebär att du tar en valutarisk. Både aktiekursen och valutakursernas svängningar i relation till din egen valuta, påverkar värdet på dina värdepapper. Även om ett värdepapper ökar i värde, är det inte säkert att du kan ta del av hela ökningen.
Handel med utländska aktier handlas i respektive lands valuta. Det innebär att det tillkommer en valutaexponering som även den kan innebära en risk, ovanpå bolagsrisken och marknadsrisken.
SEB:
Något du bör ha med dig när du handlar aktier som är noterade i en annan valuta är att avkastningen också kommer att påverkas av valutakursen. Avkastningen kan påverkas både positivt och negativt beroende på hur kursen mellan svenska kronan och den aktuella valutan förändras.
Om du till exempel handlar aktier på tyska börsen (noterade i euro), kommer avkastningen att öka om euron stärks mot svenska kronan. Omvänt kommer avkastningen att minska om euron försvagas i förhållande till vår krona. Samma förhållande gäller förstås för övriga länder och valutor.
Nordea:
Något att tänka på är att om du har ett sparande i svenska kronor i en global aktiefond så uppstår en valutarisk. När den globala fonden investerar i företag som har exponering mot andra valutor än svenska kronor kommer utvecklingen i svenska kronor mot de nuvarande utländska valutorna att påverka avkastningen på fonden du är investerad i. De fonder som säljs på den svenska marknaden har ofta en basvaluta som är en annan än svenska kronor, vanligast euro eller dollar, och då uppstår även en valutarisk mellan fondens basvaluta och svenska kronan.
Degiro:
Valutarisk, även kallad valutakursrisk eller FX-risk, kan definieras som risken att investerarnas tillgångar påverkas negativt av en valutadepreciering. Eftersom valutakurserna ständigt förändras bör investerare som handlar i olika valutor ta hänsyn till detta när de gör utländska investeringar. Valutasvängningar kan ha en betydande inverkan på din avkastning, både positivt och negativt.
Om du bestämmer dig för att investera i en produkt som är denominerad i en utländsk valuta, oavsett om det är för att köpa eller sälja, kommer transaktionen att ske i den valutan. Därför kommer en valutaväxling att ske. Naturligtvis kan den aktuella växelkursen eller eventuella fluktuationer påverka det pris du betalar samt resultatet av din portfölj.
Swedbank:
Att investera i utländska värdepapper innebär en valutarisk, vilket betyder att vi exponeras mot svängningar på valutamarknaden, utöver de ”vanliga” riskerna som det innebär att placera pengar på aktiemarknaden.
Handelsbanken:
Tänk på att om du köper utländska aktier så tar du dessutom en valutarisk. Även om din amerikanska aktie går upp kan du förlora pengarna om dollarn faller.
Om du köper utländska aktier har du en valutarisk. Även om dina aktier gått upp kan du totalt sett gå minus om valutan i landet du investerat i fallit mot kronan.
SAVR:
När du köper utländska aktier utsätter du dig för valutarisk. Även om aktiekursen stiger kan du förlora pengar om valutan i landet där du investerat faller i värde jämfört med svenska kronan.
Riksbanken:
Ett annat vanligt motiv till att aktörer vill byta till sig olika valutor är att man vill skydda sig mot den valutarisk som uppstår i handeln med varor och tjänster i utländsk valuta eller placeringar i utländska värdepapper.
MSCI:
… we found that currency risk’s share of overall risk has increased across many home currencies, such as the JPY, EUR and CAD. JPY-based investors have been most affected by elevated volatilities and correlations, with currency accounting for 30% of risk for investments in single international equity markets, on average. CAD- and AUD-based investors have also experienced large swings in risk over the last two-and-a-half years.
Blackrock:
International investing often comes with exposure to foreign currency movements, which can have a significant impact on returns. The more volatile the exchange rate between two currencies, the higher the risk and potential impact on returns.
S&P Dow Jones Indices:
When investing in the U.S. stock market, non-U.S. investors take on both
equity risk and currency risk. Adverse moves in exchange rates can
dramatically affect investment outcomes.
Nasdaq:
When you buy a foreign security, you’re investing in the asset itself and in the currency in which it’s denominated. If you hold an investment denominated in a currency that outperforms the U.S. dollar, this can boost your returns, while an investment denominated in a currency that underperforms the dollar can lower your returns.
6 gillningar
Det är inte olika saker. Inflation är dock något annat om man mäter det på konventionellt sätt.
Växelkursen USD/SEK är alltid lika med realt värde på USD delat med realt värde på SEK.
jag menar att ericsson prissätts helt i SEK, oavsett vad som händer med valutorna.
Ericsson om vi nu tar just det exemplet har ju kanske hälften av intäkterna i dollar och då faller i och för sig intäkterna och vinsterna som kommer från dollar med hälften.
dock speglar prissättningen på en aktie inte något annat än förväntad framtida vinst och då skulle då kanske aktien kunna falla 5% men inte 10. De valutasäkrar en del av pengaflödena, marknaden har också säkerligen diskonterat en kronförstärkning gentemot dollarn. Resultatet skull kunna bli en kursrörelse på 2-5% kanske just pga det inträffade, men inte 1:1.
Sen är det ju också så att exportberoende företag som säljer utomlands i princip alltid också köper råvaror och delar från utlandet så en del av valutaeffekten försvinner så. (varorna blir billigare för dem)
Och Ericsson handlas i Stockholm, i princip kan man säga att den endast handlas i Stockholm om man är insatt i hur den handlas utomlands.
Det är fel. Som Jans exempel visar.
Ericsson handlas på två börser med olika valutor. Aktien prisätts realt. Precis som alla aktier.
Allt det hanteras av variablerna Y och Z.
Känner återigen att det blir en sned diskussion. Jag visar allting med siffror, exempel och resonemang men jag får ju inga svar - varken på t.ex. nedan:
Så jag upplever det lite meningslöst att fortsätta konversationen tyvärr. Visa mig steg för steg hur det går till så är jag beredd att ändra åsikt. Har inget investerat i att ha rätt. Jag börjar ju min artikel med att jag har fel.
2 gillningar