Informationseffektivitet betyder inte att varje enskild aktie prissätts perfekt utifrån sina fundamenta varje minut. Det betyder att ny information snabbt reflekteras i priserna.
När ny makroinformation kommer är det därför ganska normalt att risk prissätts om brett i marknaden. Market makers, prop-firms, hedge/kvant-fonder mfl. justerar sina modeller och kvoterar nya priser. Då rör sig många tillgångar samtidigt, även sådana som inte påverkas direkt. Eventuella kortsiktiga avvikelser mellan enskilda aktier och deras fundamenta är också just sånt som arbitrageaktörer snabbt utnyttjar, vilket gör att priset normalt justeras.
Den relevanta frågan är hur snabbt ny information reflekteras i priserna. Där visar forskningen att den stora prisjusteringen i regel sker mycket snabbt.
Det betyder inte att massköp inte kan trycka upp priset.
Om många köpare kommer in samtidigt måste de:
köpa från säljare
som ofta kräver högre pris
alla priser sätts av ett orderflöde, om fler vill köpa än sälja måste priset stiga tills någon vill sälja.
Detta är inte kontroversiellt tänkande inom finansvärlden. Du kan kalla det anekdoter, eller påstå att man är oerhört okunnig men det hjälper inte. Mina exempel duger. Det finns ganska mkt forskning som visar att indexfonder och ETF-flöden kan trycka upp priser. De Faktormodeller du hänvisar till förklarar avkastningsmönster, men de säger inget om att orderflöden inte påverkar priset.
I praktiken sätts alla priser av köp och säljtryck.
Det är återigen liksom du med några få som försöker omkullkasta finansteorier, då funkar det inte att kalla andra dumma, eller komma med anekdot-kort.
Effektiva marknader betyder inte att efterfrågan saknar effekt. Om tusentals indexfonder måste köpa samma aktie samtidigt så påverkar det självklart priset.
Jo det är precis vad det betyder. Det betyder att tillgången alltid skapas vid en liten avvikelse uppåt i pris från det pris som det hade varit utan massköpen. Massköp skapar samtidigt massälj så fort priset har en liten avvikelse uppåt.
Annars hade marknaden inte varit effektiv.
Absolut inte. Det handlar om vid vilka priser buden ligger på, möts inte buden blir ingen affär.
Går buden för att köpa upp kommer aktiva aktörer in och kastar in bud för att sälja (inklusive aktier de inte har genom blankning).
Nej det gör dem inte. Du påstår att flödet har påverkat priset. Det kan vara precis tvärtom, priset har påverkat flödet. Eller t.o.m. inget speciellt flöde alls och bara ökade priser.
Fel. De säger att marknadspriset motsvarar rent statistiskt det underliggande värdet eftersom risk (sannolikhet för olika utfall) prisätts korrekt.
Flödet på aktiemarknaden kan omöjligen påverka priserna signifikant om det ovan är sant. Eftersom flödena på aktiemarknaden inte kan påverka det underliggande bolaget.
Underliggande bolagets ekonomiska utveckling är helt oberoende aktiemarknadens flöde. Priset på aktiemarknaden speglar det underliggande värdet på bolaget (enligt faktormodellerna). Därmed måste priset vara mer eller mindre oberoende av flödet.
Sälj och köptrycket är alltid lika stort. Båda sätts av priset. Du har fel håll på orsakssambandet. Tillgång och efterfrågan sätts av priset.
Det stämmer inte. Tillgången ökar (skapas) från aktiva aktörer när de ser en liten ökning i omotiverat pris. I pratiken ligger de alltid med säljbud lite över vad de anser är högsta rimliga värde. Detta begränsar priset uppåt från effektivt pris (korrekt värde).
Det är du som försöker omkullkasta finansteorier. Inte jag. Med påståenden om att marknaden inte alls är effektiv o.s.v.
Efterfrågan styrt av flöde på finansmarknaden saknar effekt i effektiva marknader. Efterfrågan på högre prisnivå p.g.a. underliggande bolag har blivit mer värt (deras verksamhet) → påverkar direkt priset i effektiva marknader.
Om indexfonderna höjer sina bud så köper de färre antal aktier, eftersom de har ett fixt antal pengar att köpa för. Högre bud ger i sig själv lägre efterfrågan på antalet aktier.
Men högre bud skapar också mer tillgång från aktiva aktörer som blankar fram tillgång.
Det betyder att denna effekten är högst marginell och oerhört kortlivad.
Om alla småsparare skulle sälja MAG7 skulle institutioner köpa till en något lägre kurs (stort utbud bör pressa kursen). Det skulle nog inte vara någon dramatik.
Inte mycket. Alla dessa aktier skulle köpas upp av institionella aktörer till en liten rabatt. De indexfonder som inte äger aktien utan replikerar med derivat (swaps o.s.v.) kommer stänga sina positioner utan någon affär av aktierna.
Många korta positioner stänger vid en liten nergång (med vinst), vilket snabbt köper upp delar av tillgången. Vidare kommer återköp bli aktuellt om avvikelsen mot fundamentalt värde blir för stor.
Prisfallet som krävs för alla dessa saker ska ske är ganska litet. Transaktionerskostnaderna är väldigt låga för dessa aktörer och de kommer tjäna pengar om de kan (köpa bolag till rabatt, d.v.s. hög framtida förväntad avkastning).
Indexfonderna kommer dessutom sälja alla aktier på marknaden proportionellt mot marknadsvikt, vid uttag. Nerviktningen i index orsakar inget extra sälj och det finns ingen feedback-loop. Något du tidigare påstått.
Den tråden är verkligen intressant - för att använda ord från den, som jag ser på det (kan vara fel såklart - @Nightowl verkar varit väldigt delaktig i tråden) om du behöver använda pengarna som i detta exempel så har du en konsumtionsrisk som kanske matchar samma som med valutarisken i SEK för obligationer (men en bra portfölj balanserar det så klart) för den perioden då det behövs, allt så klart beroende på att du behöver sälja fonder för kunna leva på. Du kan kontrollera det genom att ta valutarisk i SEK under perioder.
En sak jag inte riktigt är med på i tråden, ska fråga, är ju att det känns som man tar en risk i koppelingen av valutor, vet inte riktigt vad jag ska kalla det, kanske konsumtionsrisk är ett bra ord
Den konsumtionsrisken har inget med din investering i fonder att göra och det är bäst att ta valutadiskussioner i den tråden och inte skapa en debatt om det här.
Glöm valutarisker vid investeringar är slutsatsen av artikeln som det länkas till och det är korrekt.
Så klart den har om du behöver använda pengarna i nutid, vilket även finns som exempel i tråden.
Eftersom det finns en debatt så verkar inte alla vara helt överens även om du får det att låta som en sanning. Jag är nog på sidan du har rätt efter läst tråden, dock, och ska fråga där, om man behöver pengarna blir inte det lite samma sak som ränte risk etc.
Finns ingen valutarisk i varken växling eller risk från handelsvalutan i att äga reala tillgångar (aktier/guld).
USD handlade aktier har samma valutarisk från sin handelsvaluta som SEK handlade aktier. Detta är samma för alla investerare på jorden! Så du kan varken motverka eller ta valutarisk genom att ändra i vilken valuta dina aktier handlas.
Det finns en debatt för att några få skribenter är rent ut sagt ointresserade i att förstå. De kommer med inkonsekventa och icke granskningsbara argument. Läs själv. Eller läs artikeln, den är glasklar.
Är helt med på det, dock finns det en risk att jag inte kan konsumera lika mycket för pengarna för att jag hade dom i en annan valuta när jag behövde dom. Eller har jag tappat något? Håller på läsa tråden, den är ju inte direkt kort, är någonstans runt bananer och aktier i valutor spelar ingen roll, och är helt med på det. För någon som behöver pengarna så borde det ju spela roll, även om det inte är valuta risk så är det en risk, eller?
Var inte riktigt min fråga, tex om jag behöver sälja 0.5% varje månad för att överleva för kunna betala saker som har valutarisk, finns det inte en risk (inte valutarisk) kopplat till att dom har en annan exponering. Förmodar att om jag kunde sälja dom i SEK (eftersom värdet på bolagen är samma, är med på det) som tex med guld, men aktiefonder/aktier (flesta iaf) är det ju inte fallet.
Har läst artikeln också. Är med på vad som menas med valutarisk, är inte riktigt vad frågorna gäller (även om jag tidigare helt klart var på sidan att det är valutarisk, så alltid något gott med denna tråd)
