Det är nog inte så att ni har bevisat och övertygat alla så som du vill göra gällande. Det hade varit mycket lättare om vi kunnat göra ett belastningsprov på en järnbalk. Går balken av har du rätt! 
nu går ju inte i ekonomi.
Hur som helst om valutarisken är en illusion som ni säger. I så fall behöver vi inte gå med i euron.
Dagens garv signerat @Nightowl i chatten. Har uppderat artikeln nu:
Ett analogt exempel som visar på samma poäng signerat @nightowl i forumet:
En amerikan och en svensk är på semester i alperna. De kommer till Zermatt i Schweiz för att bestiga berget Matterhorn. När de börjar klättra är temperaturen 1.7 grader Celsius (35 grader Fahrenheit).
De klättrar och klättrar. Ju högre de kommer desto mer sjunker temperaturen. När de efter en strapatsrik klättring närmar sig toppen kollar de termometern. Temperaturen har sjunkit till 0 grader Celsius (32 grader Fahrenheit).
Svensken har gjort en förlust på 100% av temperaturen. Han dör. Amerikanen klarar sig dock bra för han har bara förlorat knappt 9%.
— @nightowl i forumchatten 28 oktober 2025
Eftersom:
- Startläge: 35 Fahrenheit = 1.67 grader Celcius
Blir det fånigt att säga att amerikanen har det varmare än svensken eftersom 35 grader är en högre siffra än 1.67. Båda har ju exakt samma temperatur. Men vi kan bara konstatera att de har samma temperatur när vi mäter i en annan måttstock, t.ex. Kelvin eller en av dem går med på att omvandla sin temperatur från sin egen måttstock till den andres.
På samma sätt blir det missvisande att göra en jämförelse i temperatur-skillnad mellan två tillfällen i tiden då temperaturen förändras.
- Slutläge: 32 Fahrenheit = 0 grader Celsius
Förändringen procentuellt sett är:
- Amerikan: -8.57% (=(32-35)/35)
- Svensk: -100% (=(0 – 1.67)/1.67)
Ja, det stämmer att svensken har upplevt en större procentuell temperaturskillnad i grader än amerikanen. Men att säga att amerikanen upplever en annan real temperatur än svensken blir ju väldigt knepigt.
Exemplet visar det jag tjatar om i artikeln:
- Termometern – oavsett vilken enhet den mäter i (Celsius, Fahrenheit eller Kelvin) – påverkar inte temperaturen på berget Matterhorn överhuvudtaget.
- Mätt med olika linjaler kommer man fram till olika resultat i absoluta tal (C, F eller Kelvin).
- Mätt med olika linjaler blir det därmed även olika procentuell skillnader (ΔD, ΔF eller ΔK).
- Om man byter till en gemensam linjal, t.ex. Kelvin så kommer man få samma resultat i både absoluta tal och procentuella skillnader.
- Om amerikanen är okej att byta till C så kommer han få samma resultat som svensken.
- Om svensken är okej att byta till F så kommer han få samma resultat som amerikanen.
Här är det logiskt eftersom vi är vana vid temperatur och har en intuitiv förståelse för det. Men vi måste tänka efter mycket mer noggrant för att förstå valutor som är mycket mer ointuitiva.
Nu blandar du bort korten fullständigt.
Alla har hitintills varit överens om att handelsvalutan om man köper samma tillgång i inte påverkar ens avkastning nominellt över huvud taget.
Ditt exempel med globalfond är just handelsvalutan.
Köp en identisk guldklimp för EUR och en för SEK. Vilken är värd nominellt mest i SEK om ett år?
Min ursprungliga fråga är ju om vi vinner något på att gå med i euron?
Du förlorar köpkraftsrisken som kommer med SEK och du får köpkraftsrisken som kommer med EUR.
Det har ingen koppling till vilken valuta du köper (eller säljer) dina globalfonder i.
Tack! Nu snöar du in dig på rätt sak! 
Huj vilken mastodont tråd. Jag har valt att inte kommentera i tråden pga mina okunskaper i ämnet men känner att jag vill visa med en bild hur de flesta tänker som har USD aktier på kontot som redovisas i SEK.
Tar Realty Income som exempel. Inköpskurs 56,50 USD och i skrivande stund står kursen i 59,70 USD vilket avanza redovisar med -4% på grund av valutan. De flesta ser sina portföljer i SEK och då blir man påverkad eftersom SEK försvagats i år sedan köp.
Avanzas grafer visar dessutom fel. Lägger du till värdepapper i olika valutor i samma graf så lägger de bara procenten på varandra.
Så har du ett konto med endast ett utländskt värdepapper och du tittar på grafen med ditt konto och lägger till värdepappret som jämförelse så blir kurvorna olika. Trots att det är exakt samma innehav.
Likaså i efterföljande tabell:
Läste igenom artikeln i övrigt nu och såg att du nyanserat den väldigt bra på övriga platser där home bias tidigare nämndes, snyggt!
Stort tack @zino! Uppdaterad nu. 
Om jag ska göra ett argumentationsfel i form av “Yoda-argument” eller “appeal to authority” så verkar nu i forumet följande forumrävar:
och jag stå på samma sida kring artikeln. Ni som vet, ni vet. För mig hade det varit sjukt jobbigt om någon av er hade varit emot. 
Kan inte säga att det var där vi började för 600 inlägg sedan. 
Ok, då släpper vi det imorgon som avsnitt och så får vi se vart det tar vägen. 
Japp det blir intressant. Tack för ett strålande jobb.
Vill inte sätta myror i huvudet på dig nu Jan efter mastodontarbetet du lagt ned på artikeln, men jag kan fortfarande inte släppa FIs definition av valutarisk i deras regelverk mot låneinstitut m.fl.
Men kan nog tycka att det kan vara värt att undersöka om du bör lägga till en fjärde risk i artikeln. Ursäkta AI genererat innehåll på förhand, har knyte tid att skriva själv nu.
4. Balansräkningsvalutarisk
Definition:
Uppstår när ett företag, institut eller en investerare har tillgångar och skulder i olika valutor, vilket gör att växelkursrörelser påverkar det egna kapitalets värde uttryckt i hemvalutan.
Exempel:
En svensk bank äger amerikanska aktier värda 10 miljarder USD men har sina skulder i SEK. Om kronan stärks 10 % minskar tillgångarnas värde i SEK med 10 %, medan skulderna är oförändrade. Resultatet blir att soliditeten försämras.
Existerar den?
Ja, för aktörer med obalanserad valutaexponering i balansräkningen.
Inte för en privatperson som äger reala tillgångar utan motsvarande skulder i annan valuta.
Var sitter risken?
I skillnaden mellan tillgångar och skulder uttryckta i olika valutor – alltså i själva balansräkningens sammansättning, inte i de underliggande tillgångarna.
Relevant för vem?
Banker, försäkringsbolag, fonder och företag med internationella balansräkningar.
Inte för småsparare med globala fonder.
Hur hanteras den?
Genom aktiv valutasäkring, matchning av tillgångar och skulder i samma valuta, eller kapitaltäckning enligt regelverk (t.ex. FI:s Pelare 1 och 2).
Det som beskrivs där är ju en form av företagsintern valutarisk. Inte sällan har multinationella företag skulder i flers valutor och tillgångar i flera valutor.
Är skulderna balanserade med tillgångarna så är ju tekniskt sett bolaget helt okänsligt mot valutarörelser realt sett.
Men oavsett så är väl detta redan omnämnt (fast för privatpersoner och bara en valuta, men man kan ju distribuera alla skulder och tillgångar över flera valutor, med en ekvation för varje):
Håller med @Nightowl, men jag kan lägga till den som en underklass. Har fått mejl från folk som jobbar på bank som tycker att jag har fel på grund av att den risken inte tas upp. Lite enligt det vi skojade om i sidokonversationen - “balansräkningen ser ut som skit, men realt är det lugnt”. Särskit när jag gissar att FI:s krav på kapitaltäckning dessutom garanterat är nominella (vet inte, gissar).
Om jag maxar bolånet och köper amerikanska aktier, är jag då enligt FI, en investerare med Balansräkningsvalutarisk? Kännns ju som jag kanske är lite obalanserad då?
Eftersom du kallas @Bankmannen99 så ligger du pyrt till. Skulle du hetat Cryptodude89 är det nog mer Skatteverket som hade haft en åsikt.
Jag tänker att skillnaden mellan de två ligger i vilken nivå av redovisningen man tittar på.
Den företagsinterna valutarisken handlar om hur växelkursrörelser påverkar bolagets verksamhet, alltså rörelsens egna intäkter, kostnader och skulder i olika valutor. Det påverkar kassaflöden, marginaler och resultat, och därmed värdet på bolaget.
Balansräkningsvalutarisken uppstår först när man summerar allt och redovisar koncernens tillgångar och skulder i hemvalutan. Då påverkas det egna kapitalet nominellt av valutakursrörelser, även om de underliggande verksamheterna står still.
Så ett multinationellt bolag som Volvo har i praktiken båda. Den interna risken finns i exportflödena, den balansräkningsmässiga i själva omräkningen av koncernens tillgångar till SEK.
Tror inte det, för då har du ju boendet som säkerhet som dom kan få dig att tvångssälja om du inte kan betala för dig
Dessa är A respektive C i ekvationen. Där A kan brytas ner till en mängd olika valutors A. Samma för B
Egna kapitalet utgörs väl inte av utländska tillgångar? Eller?
Oavsett är dessa B och D i ekvationen och kan brytas ner på dotterbolag (och/eller multipla valutor)
Oavsett så är ju ekvationen satt under “konsumtionsvalutarisk” så det behöver ändå förtydligas att det gäller företagen också.
