Jag funderar lite kring valutarisken kopplad till ETF:er som handlas i EUR och hur ni andra resonerar kring det.
Själv äger jag Amundi Prime All Country World UCITS ETF (ACWI) som är noterad i euro, och jag har både denna ETF och mina indexfonder på Avanza. Det jag gillar med den ETF är att den är väldigt bred (hela världen inkl. tillväxtmarknader) och har låg avgift (~0,07 %).
Av den anledningen valde jag att sälja en del av mitt tidigare sparande i olika globala indexfonder och göra ett större engångsköp i denna ETF.
Samtidigt månadssparar jag fortfarande i vanliga indexfonder (främst av praktiska skäl), men min tanke har varit att kanske 1–2 gånger per år sälja av en del av dessa och återinvestera i ETF:en för att successivt öka exponeringen där.
Det jag försöker förstå bättre är hur stor betydelse själva handelsvalutan egentligen har i praktiken.
Som jag ser det finns två nivåer:
Den “riktiga” valutarisken (USD, EUR, EM-valutor via bolagen i fonden)
Handelsvalutan (EUR i mitt fall)
Min tolkning är att EUR mest blir en slags mellanvaluta, och att den faktiska exponeringen ändå domineras av USD eftersom fonden är tung mot USA. Samtidigt påverkar EUR/SEK både vid köp/sälj och lite löpande i värdet.
Så mina frågor till er som också äger ETF:er:
Hur ser ni på risken med att ETF:en handlas i EUR istället för SEK?
Tänker ni något på EUR/SEK över tid, eller ser ni det som “brus”?
Har någon valt bort ETF:er till förmån för svenska indexfonder just av den anledningen?
Vad tänker ni om upplägget att månadsspara i fonder men successivt flytta över till ETF 1–2 gånger per år?
Vore väldigt intressant att höra hur ni resonerar i praktiken, särskilt ni som haft ETF:er i många år.
Här pratas det om handelsvalutan för en ETF som i sin tur äger underliggande innehav som handlas i andra valutor.
Handelsvalutan för ETFn är rent matematiskt helt irrelevant. Precis som det inte spelar roll om du köper ditt guld för USD eller SEK (om växlingsavgifterna är noll).
Handelvalutan för underliggande bolag är en annan fråga.
Jag tror vi är ganska överens i sak, men tittar på det från lite olika perspektiv.
Jag håller med om att handelsvalutan i sig inte förändrar den underliggande exponeringen – den styrs ju av tillgångarna i ETF:en.
Men samtidigt tycker jag inte att man helt kan bortse från valutans effekt i praktiken. Jag har t.ex. en pensionsförsäkring i EUR med garanterad ränta, där värdet har ökat i EUR över året men minskat i SEK eftersom kronan stärkts.
Det visar ju ändå att valutakursen påverkar utfallet i den valuta man faktiskt ska använda pengarna i, även om själva tillgången utvecklas positivt.
Med en lång sparhorisont (10–15+ år) tror jag dock att den effekten blir mindre viktig jämfört med marknadsavkastningen, särskilt i en global aktieportfölj.
Så min slutsats blir nog:
handelsvalutan i sig är inte avgörande
men valutakursen påverkar ändå det faktiska utfallet i SEK
över lång tid blir det sannolikt en sekundär faktor jämfört med marknaden
Nu börjar det landa för mig – tack @Nightowl för dina kommentarer.
Som jag förstår det nu så är EUR i mitt fall bara en handels- och visningsvaluta, medan det verkliga värdet kommer från de underliggande tillgångarna som är exponerade mot sina respektive valutor (USD, EUR, JPY osv).
Jag räknade själv på ett konkret exempel och börjar förstå hur EUR i praktiken bara blir ett mellanled, medan det är valutorna i innehaven som faktiskt driver utfallet i SEK.
Så som jag tolkar det nu:
handelsvalutan (EUR vs SEK) spelar ingen roll
det är valutaexponeringen i innehaven som påverkar utfallet i SEK
Dessutom (men det är en annan fråga som är mycket krångligare) så är valutaexponeringen i företagsägande (aktier) inte kopplat till vilken valuta (eller ens noteringsland) aktien har.
Detta gås noggrannt igenom i avsnittet och tillhörande artikel som @Christian172 länkade ovan. Denna vitt spridda myt är fullständigt debunkad där.
Finns det då någon eventuell fördel i att aktivt välja att investera i en ETF fond noterad i USDollars? Om man tex har en utländsk börsmäklare med rika möjligheter till det…
Ok. Jag bara undrade i och med att av världens samlade börsvärde så är väl en bra bit mer än 50% av totalen a’ >100 Trillioner bestående av underliggande amerikanska företag? Eller åtminstone listade på Nasdaq altrntivt Nyse börserna i dagsläget…
Varken noteringsvaluta eller noteringsland har koppling till ett företags valutarisk. Det gås igenom i artikeln och tillhörande avsnitt @Christian172 länkade ovan.
Alltså att bolagen är noterade i USD eller på en Amerikansk börs ger dem ingen valutarisk i USD. Valutarisken är beroende på varje enskilt bolags verksamhet.
Detta är ju väldigt enkelt att bevisa om du orkar räkna.
Se t.ex. på I500 som följer SP 500 men är noterad i EUR. Kolla hur många du skulle fått för 1 år sedan om du växlat 100,000 USD till EUR med växelkursen som gällde då.
Sedan tar du nuvärdet i EUR, växlar till USD med dagskursen och ser hur många USD du får.
Du kommer då se att dina 100,000 USD har växt lika många procent som SP500 om vi bortser från växlingskurser och en liten avgift för I500.
Det finns några skillnader:
Dina arvingar exponeras för amerikansk Estate tax när du dör om du äger USD-fonder eller USD-aktier.
USD-fonder handla på amerikanska börstider.
Irändska ETF-er har bra skatteavtal som sänker fondens skatt på utdelningar.
Courtage-modellerna är olika
Rådet är att en svensk håller sig till Irländska ETF’er som handlas i Tyskland, åtminstone om du har arvingar.
