Var går gränsen mellan rättssäkert och rättsvidrigt?

Hej,

Jag sitter i ett pågående skadeståndsmål mot staten och försöker få en realistisk bild av om handläggningen är normal eller om det finns rättsliga problem.

Jag återger händelseförloppet så objektivt jag kan.

Bakgrund

  • Mål väckt: 2025-08-01

  • Jag processar utan ombud (pga saknad likviditet)

  • Redan från dag 1 fanns all bevisning på plats:

    • revisorsintyg

    • samtida banktransaktioner

    • omfattande mailkedja från revisionsprocessen

Sakfrågan är i grunden enkel:

→ när beslut om en värdeöverföring fattades
(9 mars vs 22 april 2020)

Den är helt avgörande för tillämpningen av HFD 2022 ref. 42.

Verksamheten

  • Koncernen var verksam inom bemanning i bygg

  • ca 125 anställda vid peak

  • ca 60 anställda vid pandemins start

Tidslinje (korttidsstöd / myndighet)

  • 2020-03-09: beslut om intern värdeöverföring

  • 2020-03-20: transaktion genomförs
    → likviditetsneutral, ingen utdelning till ägare, intern räddning av dotterbolag

  • 2020-03-20–27: varsel av all personal

  • 2020-04-07: ansökan om korttidsstöd

  • 2020-04-09: godkänns

  • 2020-04-1x: stöd betalas ut

  • 2020-04-2x: varsel hävs

  • 2020-05-18: Tillväxtverket PM om värdeöverföringar

  • 2020-05-18–06-10: bolaget försöker få svar från TV
    → ingen konkret återkoppling

  • 2020-06-1x: nytt varsel pga osäkerhet

  • 2020-08-xx: stopp av stöd + besked om kommande återkrav
    → i praktiken “dödsstöten”

  • 2021-02: formellt återkravsbeslut

  • 2021-09-14: Förvaltningsrätten upphäver beslutet
    → återförvisning för ny handläggning

→ myndigheten överklagar i stället (enligt chefsjursist pga resursbrist).

Kammarrätten

  • 2022-02: kontakt med Kammarrätten
    → de ber om revisorsintyg

  • 2022-02-21: revisorsintyg ges in

  • 2023-02-20: dom
    → bifall till myndigheten
    → ingen muntlig förhandling (trots begäran)
    → inget materiellt ställningstagande till revisorsintyget

Tingsrätten (processen)

Vid start:

  • rådmannen uppger att han:

    • läst stämningen

    • förstått målet

    • sett revisorsintyget

  • uppmanar mig att återkalla och lämna in i Stockholm
    → jag står på mig och får rätt i forumfrågan

Processuella problem

1. Anstånd

TR ger staten ~40 dagar extra
→ trots att kärnfrågan är en ren bevisfråga och kan avgöras på inlämnad skriftlig bevisning

2. Jävsinvändning

Jag överklagar anståndsbeslut till hovrätten
→ skickar komplettering

TR säger (2 gånger skriftligt) att den skickats vidare

Hovrätten säger att de inte fått den
→ dagboksblad bekräftar detta

→ jag gör jävsinvändning

3. Muntlig förhandling (10 dec 2025)

  • TR säger:
    → målet kan avgöras utan huvudförhandling
    → dom i mitten av mars

Jag försöker:

  • avgränsa till beslutsdatum

  • begära deldom

TR nekar med argument:

→ “hovrätten skulle ändå återvisa”

4. Processledning

Jag hade begärt processledningsstöd skriftligt

  • TR tar inte upp detta

  • anpassar inte förhandlingen

När jag försöker få det protokollfört:

→ “ja, jag läste något mail…”

→ det protokollförs inte

5. Staten (vid förhandlingen)

  • backar från 22 april

  • medger att 9 mars har stöd i bevisning

  • men säger:
    → beslutsdatum saknar betydelse

Efter förhandlingen

  • 4 feb 2026: statens sista yttrande

  • 25 feb: TR begär endast kostnadsyrkande

  • jag svarar samma dag (yrkar endast ersättning för TR:s avgift + porto/resekostnader)

  • 3 mars: staten delges

→ inget mer händer i målet

Tidslinje därefter

  • 27 mars:
    → “inom närtid” (ca 2 veckor)
    → “målet är komplext”

  • 21 april:
    → ny underrättelse
    → dom “inom en månad” pga prioritering av frihetsberövade mål

Min situation

  • ingen inkomst sedan 2022-01-01

  • inga bidrag / a-kassa

  • lever på lån från närstående

  • flera bolag gått i konkurs
    → inget personligt ansvar
    → men totalt förstört affärsmöjligheter

  • pågående patentprocess påverkas

  • nya engagemang i princip omöjliga

Min uppfattning

  • målet är avgörandemoget sedan länge

  • kärnfrågan är binär och fullt styrkt

  • ingen ny utredning har tillkommit

Tillägg

Idag, 2026-04-30, kontaktades jag av Kronofogden avseende förfallna skatteskulder hos Skatteverket, där jag informerades om risken att Skatteverket kan komma att ansöka om konkurs.

Sedan 2022 har jag lånat in över 1,5 MSEK till de bolag som fortfarande finns kvar i verksamheten, för att täcka tidigare skatteanstånd m.m. Detta kapital har jag själv finansierat genom lån, då jag saknar egna tillgångar och samtidigt helt saknat inkomst sedan 2022.

Under 2025 och 2026 har jag vid flera tillfällen avvärjt långtgående konkurshot från myndigheter i dessa bolag. Denna situation och de ekonomiska förutsättningarna är kända för tingsrätten, liksom att jag saknat löpande inkomst under en längre tid.

Mina frågor

  1. Är detta normalt för ett avgörandemoget mål i TR?

  2. Hur lång tid är “rimlig” efter att allt är klart?

  3. Är det rimligt att hänvisa till komplexitet när inget nytt tillkommit samtidigt som man har sagt sig förstått redan 2025-08-31 samt där huvudsakfrågan är binär och avgör ställningstagande till vad som utgjorde beslutsdatum?
    (vilket är intygat av revisorsintyg, kontoutdrag och mailslingor under revisionsprocessen)

  4. Hur ser man på att en avgörande bevisfråga aldrig prövats materiellt?

  5. Hur bör jag agera?

Syfte

Vill få en objektiv juridisk bedömning av helheten.

Tyvärr har jag betydligt äldre mål på mitt bord än så, inte komplexa i sak, all bevisning som kan existera har funnits sedan start.

Ditt mål är inte prioriterat, är nog det enkla svaret.

Jag kan inte ge dig ett mer nyanserat svar än så, kan bara beklaga och konstatera att det inte existerar något mått på “rimlig tid” inom rättsväsendet. Jag skulle tyvärr inte kunna kalla detta ovanligt långsamt ens, även om jag önskar att så var fallet.

Du kan vända dig till JO men jag skulle inte rekommendera det, du kommer bli besviken - är min rimliga slutsats av vad du skrivit ovan.

Finns liksom inget mer att tillföra och staten backade från den linje de hållit i 5års tid (22:a april som beslutsdatum), till att “Mkt talar för 9:e mars som beslutsdatum, men beslutsdatum saknar betydelse, transaktionsdatum är det viktiga. I HFD 2022 Ref 42 styr beslutsdatumet allt!

Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att TR har erkänt att målet är klart för avgörande!?

”Ni bereds tillfälle att precisera yrkandet om ersättning för rättegångskostnader
senast den 11 mars 2026.
Inkommer inget svar kommer domstolen avgöra målet i befintligt skick.”

Skadeståndsyrkandet bygger likväl på “Going Concern”, belopp som staten inte har ifrågasatt. Staten hade enkom invändning om tidpunkt från vilket ränta skall utgå.
Min bevisning är helt oklanderlig och det kostar staten ett sjusiffrigt belopp för var månad som går samt gör mig mer skuldsatt för var månad som går, vilket är extremt dålig förvaltning om man drar ut på det…

Utan att kunna veta något om just ditt mål, så bör du nog tänka att ditt mål står i kö - det är ingen som sitter och aktivt arbetar med det. Det är alltså inte en fråga om att något arbetar och kliar sig i huvudet över komplexiteten eller har något att tillägga eller ej. Det är bara kö.

Hej igen,

Såg att jag hade varit otydlig i mitt svar/inlägg.
27/3 sa rådmannen ordagrant “Tingsrätten arbetar med målet, det är komplext”
Arbete pågick och jag utgår ifrån att man inte “pausar” något som är påbörjat, om det i huvudsak handlar om att fastställa ett beslutsdatum utfrån ingiven bevisning, som sedan används för att tillämpa HFD 2022 Ref 22 enligt punkt 18 eller 19 nedan.

Punt 18 (HFD 2022 Ref 42)
Att ett bolag har fattat eller verkställt ett beslut om utdelning efter att ha ansökt
om godkännande eller efter det att stödperioden inleddes utgör en tydlig
indikation på att företaget självt inte har ansett sig ha allvarliga ekonomiska
svårigheter. Om Tillväxtverket kan visa att ett sådant beslut har fattats eller
verkställts efter ansökan eller under stödperioden bör det därför vara tillräckligt
för att myndigheten ska anses ha visat att bolaget inte hade grund för ett
påstående om att det hade sådana allvarliga ekonomiska svårigheter som krävs
för rätt till stöd. Det ankommer då på bolaget att lägga fram omständigheter till
stöd för att det ändå inte finns skäl att återkräva stödet.

Punt 19 (HFD 2022 Ref 42)
Om ett bolag har fattat eller verkställt ett beslut om utdelning innan det ansökte
om godkännande eller innan stödperioden inleddes kan bolaget dock ha fått
ekonomiska svårigheter under tiden fram till det att ansökan gjordes eller stödperioden
inleddes. I en sådan situation får utdelningsbeslutet vägas in i den
helhetsbedömning som ska göras av om bolaget kan anses ha haft sådana
tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som är en förutsättning för att
få stöd. Vid den bedömningen bör särskilt beaktas den tid som förflutit mellan
åtgärden och ansökan om godkännande eller, om ansökan avser retroaktiv tid,
stödperiodens inledande. Även storleken på utdelningen kan ha betydelse vid
bedömningen av bolagets ekonomiska situation.

Utan fastställande av bolagets beslutsdatum, så kan inte HFD 2022 Ref 42 tillämpas, enligt ovan.

Kärnan i varför punkt 19 i HFD 2022 ref. 42 ska tillämpas istället för punkt 18 är att de faktiska och rättsliga förutsättningarna för punkt 18 saknas, samtidigt som situationen direkt motsvarar det scenario som punkt 19 tar sikte på. De omständigheter som föreligger utgör flera sinsemellan självständiga och var för sig tillräckliga grunder för att punkt 18 inte kan tillämpas.

  1. Åtgärden utgjorde inte en utdelning i materiell mening
    Åtgärden innebar inte att något värde överfördes till huvudmän för fri disposition. Det rörde sig om en intern koncernåtgärd där kapital användes för att hantera ett akut obestånd i ett dotterbolag. Punkt 18 förutsätter att en utdelning speglar att bolaget haft ekonomiskt utrymme att avstå medel, vilket inte är fallet här.

  2. Åtgärden var likviditetsneutral och utgjorde en intern kapitalrotation
    Åtgärden innebar inte att kapital lämnade koncernen eller att medel ställdes till huvudmäns fria disposition, utan utgjorde en intern kapitalrotation för att hantera ett akut obestånd i ett koncernbolag.

    Bolag A, B och C bedrev bemanningsverksamhet och fakturerade externa slutkunder direkt. De genererade därmed koncernens intäkter och hade samtidigt fordringar på koncerninterna motparter i de fall bemanning skedde inom entreprenad.

    Bolag F fungerade i dessa situationer i praktiken som en intern motsvarighet till en extern kund, det vill säga som ett entreprenadbolag som köpte bemanningstjänster från bolag A, B och C. Till följd av kundförluster saknade bolag F likviditet att reglera sina skulder till dessa bolag.

    Den genomförda åtgärden innebar att medel omfördelades inom koncernen så att bolag F kunde reglera sina skulder. Formellt skedde detta genom koncernbidrag från A, B och C till moderbolaget D, vidare utdelning till holdingbolaget E, följt av ett villkorat aktieägartillskott till bolag F, som därefter betalade sina skulder till A, B och C.

    Kapital som lämnade bolag A, B och C återfördes därmed till samma bolag samma dag. Någon nettoutförsel av kapital från koncernen eller tillförsel till ägare skedde inte.

    Åtgärden saknar därmed den funktionella innebörd som punkt 18 i HFD 2022 ref. 42 förutsätter, nämligen att bolaget haft disponibel likviditet och valt att avstå denna. I stället visar den att koncernen tvingades omfördela befintlig likviditet för att upprätthålla drift, varför prövning ska ske enligt punkt 19.

  3. Krisen uppstod efter beslutet och stödet fyllde sin funktion
    Beslut fattades den 9 mars 2020 och verkställighet skedde den 20 mars 2020. De tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheterna uppstod därefter, vilket manifesterades genom att varsel av samtliga anställda påkallades. Ansökan om korttidsstöd gavs in först efter att beslut fattats, efter att transaktionerna genomförts och efter att varsel hade påkallats. Stödet beviljades och utbetalades, varefter varslet kunde hävas. Detta visar att stödet fyllde sin funktion, nämligen att möjliggöra fortsatt drift i en situation där verksamheten annars hade avvecklats.

  4. Stöd söktes efter beslut
    Ansökan om korttidsstöd gjordes efter att beslut om den aktuella åtgärden redan hade fattats. Detta utesluter att beslutet kan tolkas som ett uttryck för att bolaget vid beslutstidpunkten ansåg sig sakna behov av stöd.

  5. Stöd söktes efter transaktioner
    Transaktionerna genomfördes innan ansökan om stöd gavs in. Detta innebär att åtgärden inte kan kopplas till något utnyttjande av stödsystemet eller någon anpassning till stödregler, vilket punkt 18 förutsätter.

  6. Stöd söktes efter varsel
    Varsel av samtliga anställda hade redan påkallats innan ansökan om stöd lämnades in. Detta visar att bolaget redan befann sig i ett akut krisläge när ansökan gjordes, vilket är direkt förenligt med punkt 19 och oförenligt med punkt 18:s indikatorlogik.

  7. Retroaktiv normtillämpning saknar lagstöd
    Vid tidpunkten för beslut och verkställighet saknades lagstöd för att knyta diskvalificerande rättsverkningar till denna typ av koncerninterna åtgärder. Den relevanta tolkningen kommunicerades först genom Tillväxtverkets PM i mitten av maj 2020, efter beslut, verkställighet, ansökan och beviljat stöd.

  8. Lagändring och normtillämpning skedde efter samtliga relevanta åtgärder
    De rättsregler och tolkningar som senare använts för att diskvalificera bolaget tillämpades först efter att beslut fattats, efter att transaktioner genomförts samt efter att stöd både sökts, beviljats och utbetalats. Att tillmäta dessa regler retroaktiv verkan strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper och utesluter tillämpning av punkt 18.

  9. Beslutsdatumet är fastställt till den 9 mars 2020
    Beslutsdatumet är styrkt genom revisorsintyg och samtida dokumentation. Verkställighet den 20 mars utgör inte ett nytt beslut och datumet 22 april avser endast formalisering i boksluts- och revisionsprocessen. Punkt 18 kan inte tillämpas utan att ett korrekt beslutsdatum fastställs.

  10. Den obligatoriska helhetsbedömningen enligt punkt 19 har inte genomförts
    När beslut och åtgärd föregår ansökan ska en helhetsbedömning göras. Någon sådan har inte genomförts, vilket i sig utgör ett metodfel.

  11. Staten har inte styrkt något alternativt beslutsdatum eller någon faktisk indikator
    Staten har inte presenterat någon bevisning för ett alternativt beslutsdatum eller någon annan faktisk omständighet som kan bära indikatorfunktionen i punkt 18. Samtidigt har den åberopade bevisningen inte prövats materiellt.

Samlad slutsats
Punkt 18 i HFD 2022 ref. 42 kan inte tillämpas eftersom det saknas en utdelning i materiell mening, åtgärden var likviditetsneutral, beslutet föregick krisen, stöd söktes efter beslut, efter transaktioner och efter varsel, lagstöd saknades vid tidpunkten, rättsregler tillämpades retroaktivt, beslutsdatumet är fastställt till den 9 mars 2020, någon helhetsbedömning har inte genomförts och staten inte har styrkt något alternativt beslutsdatum eller någon faktisk indikator.

Situationen faller därmed direkt under punkt 19, där prövningen ska ske genom en faktisk helhetsbedömning av bolagets ekonomiska situation vid ansökningstillfället. En sådan prövning är inte fakultativ utan obligatorisk.

Vid en korrekt tillämpning av punkt 19 skulle det ha konstaterats att bolaget befann sig i tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, vilket objektivt framgår av det fullständiga varsel som påkallades och som först kunde hävas efter att korttidsstödet beviljats och utbetalats. Stödet fick därmed den funktion som lagstiftningen avsåg, nämligen att möjliggöra fortsatt drift i ett annars avvecklingshotat läge.

Tillväxtverket underlät att genomföra denna utredning trots att förutsättningarna för punkt 19 var uppfyllda, och denna brist kvarstod även efter Förvaltningsrättens dom den 14 september 2021, där ärendet återförvisades för ny handläggning. I stället överklagade myndigheten utan att först genomföra den begärda utredningen.

Kammarrätten kom därefter till motsatt slutsats än Förvaltningsrätten, utan att motivera varför den tidigare prövningsmodellen frångicks, utan att pröva den bevisning som efterfrågats och getts in – däribland revisorsintyget – samt utan att hålla muntlig förhandling trots att sådan begärts. Någon materiell prövning av den avgörande rättsfaktumfrågan genomfördes därmed inte.

Mot denna bakgrund är det inte endast fråga om felaktig rättstillämpning, utan om en utebliven prövning av den obligatoriska helhetsbedömning som punkt 19 kräver.

Ovan är varken komplext eller svårtolkat, såväk Tillväxtverket som Kamamrrätten har brustit fatalt, vilket en hagstadieelev borde kunna komma fram till enlgit ovan.

Det låter som om du hamnade i en situation där du upplevde att staten gjorde fel och sedan dess lagt energi på att hävda din rätt och få ersättning för skadan som uppstod.

Hoppas det löser sig för dig.

1 gillning

Om det är det som är frågan/saken så är sannolikheten för framgång väldigt ringa.

Tyvärr är detta inte ett korrekt antagande.

Ditt mål pausas varje gång ett mer prioriterat mål inkommer. Vilket sker varje dag, eftersom ditt mål är ungefär så lågprio som det kan bli.

Stockholms tingsrätt får in ca 150-200 nya ärenden per dag, som referens.

Det känns inte rätt att säga åt dig att sitta fint i båten, för jag förstår din situation bättre än så. Men försök se denna stund, fram till domen, som en påtvingad men behövlig vila. Du kan komma att behöva mer kraft senare, och då är det bättre att vara mer än mindre utvilad.

1 gillning

För mig tog bara FR/KR över ett år. Då var det ändå mer prioriterat än många andra mål. Rättvisans kvarnar maler långsamt.

Kan inte bidra med så mycket i övrigt.

Jag har en liknande erfarenhet av ett kronofogdeärende jag indirekt är berörd av. Trots att allt är solklart så tar det år utan att något händer.

Jag har faktiskt reflekterat över detta. Många människor som lever mitt i normen märker aldrig av hur förvånansvärt svagt och segt systemet är när det kommer till kritan. I många fall är det säkert så att systemets ineffektivitet bidra till att skapa mer (ekonomisk) skada än vad som fanns från början. Förstår TS frustration.

2 gillningar

Jag skrev det i någon annan tråd i samband med hur samhällskritik riktas så starkt mot vårdköerna, men man hör aldrig något om köerna i rättsväsendet.

Många brottsoffer står dessutom i båda.

3 gillningar