Våra föräldrar vill hjälpa oss med bostadsköp | Hur lägger vi upp det bäst?

Vardagsekonomi Bostad, bolån och boendeekonomi
22

Jag har svårt att förstå det resonemanget, men det är egentligen inget vi behöver dividera om.

Just nu har vi alltså 0 barn och skulle trivas bra med att bo i en 1:a eller 2:a, men vi tar nu höjd för eventuella framtida barn. Jag tycker att jag ganska väl har kunnat motivera varför vi på egen hand har råd att köpa en 3:a för 6,5 miljoner. I en trea får vi plats med både ett och två barn.

Det kanske dröjer 10 år innan vi verkligen behöver en större lägenhet. Här är en stor 5:a på Lilla Essingen för 8,2 miljoner som jag hittade på några sekunder. Den har säkert många brister, men det är iaf ett snabbt exempel: https://www.hemnet.se/bostad/lagenhet-5rum-lilla-essingen-stockholms-kommun-essinge-brogata-10-21427390

8,2 miljoner är bara 1,7 miljoner mer än vad vi kan köpa för själva idag, vilket vi som sagt skulle kunna få hjälp med från föräldrarna redan nu, men det verkar som om de flesta är överens om att vi borde undvika det.

Jag tjänar 50 000 kronor i månaden nu och räknar med att tjäna 70-80 000 kronor om 5 år. Hur min partners löneutveckling ser ut har jag ingen aning om, men det kanske går ännu bättre. Att vi inte skulle lyckas spara ihop de pengarna på 10 år känns osannolikt; jag tror snarare att vi kan klara det på omkring 6 år, som nämnt tidigare.

Om vi skulle behöva flytta från Kungsholmen till Lilla Essingen tror jag inte att det skulle vara så traumatisk för barnen att gå över Mariebergsbron. Strax över bron på Kungsholmen ser jag på maps att Klastorpsskolan ligger, som har lågstadieklasser de kan gå i. :slightly_smiling_face:

23

Om man är sambo kan det vara skönt att själva kunna ta alla beslut om boendet och inte behöva ha föräldrar som delägare.

Som “utlånare” kan det vara skönt att slippa vara inblandad lägenhetshanteringen, vara ägare av lägenheten och som i fallet dessutom vara tvungen att amortera på lånet. Det kan dessutom vara ett problem att få en utomstående med som ägare på lägenheten då det inte behöver godkännas av BRFen.

Min fråga är: var kommer pengarna ifrån. Har föräldrarna cash eller pengar de frigör och ger er? Eller kommer de att belåna sitt boende? Eller är deras bidrag “deras kreditvärdighet” där de som medlåntagare möjliggör ert boende. Beroende på svar finns olika varianter.

När jag och sonen flyttade från radhuset så gick jag in med en mille i hans lägenhet. Jag ville absolut inte bli delägare i den för då hade det varit lätt för honom att falla tillbaka på mig om han inte löste sina amorteringar, månadsavgifter etc. Jag tror dessutom att jag skulle ha synpunkter på städning och bristande underhåll… (han var ung då).

Vi valde att skriva ett skuldebrev och vi tog ut ett pantbrev på lägenheten. Så banken har första tjing och jag har andra. I skuldebrevet reglerar vi ränta (eftersom detta kapital kommer från att jag har höjt mina bolån med en mille - så jag betalar ränta varje månad på det), vad som händer om han får in större belopp från annat håll (typ arv), vad som krävs för tvångsförsäljning samt när lånet förfaller till betalning mm. För mig var det viktigt att han såg det som ett avtal med konsekvenser. Jag kommer sannolikt att efterskänka lånet vid lämpligt (förtida arv) och inte kräva ränta, men jag ville inte att han skulle ta det som att “morsan chippar in” och det är klart, utan att han har gjort ett åtagande för sin lägenhet.

Tyvärr räckte inte det utan jag är även medlåntagare på hans bolån då hans inkomst inte räckte till. Jag behövde inte vara delägare för att kunna vara medlåntagare. Även det är reglerat i avtalet så att om han inte betalar sin del så kan jag tvångsförsälja lägenheten. Så lägenheten är hans till 100%, navelsträngen är klippt och han har en lägenhet han är stolt över att äga.

Så det finns många varianter, men själv skulle jag inte vilja ha mina föräldrar/svärföräldrar som delägare i mitt boende. Jag ser hellre en ren penningtransaktion separat.

6 gillningar
24

När behöver barn ett eget utrymme/rum?
Jag har ingen erfarenhet av hur det är i Stockholms innerstad. Antar att där bor familjer generellt på mindre yta än på landsbygden (där jag bor). Men jag skulle säga att det infaller när äldsta börjar ta hem kompisar. Så vid 6-7 års ålder. Inte kul att ha kompis på besök och så kommer ”störiga lillebrorsan” o vill vara med… det är ju hans rum också.

Sen behöver det kanske inte vara ett helt eget rum i den åldern, men ett eget utrymme, som man har rätt att bestämma över. Det finns en del kreativa lösningar för det. Lycka till med bostadsköpet! :blush:

1 gillning
25

Tack för bra svar och spännande berättelse!

”Var kommer pengarna ifrån?”

Sambos föräldrar

  • Mycket välbetalda jobb och tjänar tillsammans före skatt omkring 4 miljoner/år

Mina föräldrar

  • Medelklass och har ungefär samma inkomst som vi har nu. De har dock lyckats spara ihop lite grann under åren, kanske någon miljon men inga enorma summor, vilket de eventuellt vill behålla för oförutsedda utgifter.
  • Däremot finns det betydande tillgångar i generationen ovanför, bland annat tack vare grundandet av ett välkänt svenskt företag som ni säkert skulle känna igen. Inom de närmaste 5 till 10 åren, tyvärr troligtvis det tidigare enligt min medicinska erfarenhet, kommer de att ärva runt 20 miljoner. Jag har dock fått höra att dessa pengar är fördelade på två sätt: hälften i Avanza Zero (bra!), och den andra hälften i en enskild aktie, AstraZeneca (galenskap! :grimacing:), så vi får se hur det går med det…

”Har föräldrarna cash eller pengar de frigör och ger er?”

Hennes föräldrar har onekligen cash, medan mina för närvarande har en mindre summa men förväntas få betydligt mer inom ett decennium. Det är dock oklart om någon av dem är villiga att ge oss något av detta nu, det har i varje fall inte varit aktuellt när de har hjälpt syskonen med bostadsaffärer.

Om jag skulle gissa, så är sambons familj mer benägna att bidra med rena kontanter i dagsläget, medan mina föräldrar kanske blir mer villiga om 5 - 10 år, även om de tyvärr också har starka anti-“morsan chippar in”-tendenser. :smiling_face_with_tear:

”Kommer de att belåna sitt boende?”

Det tror jag inte att hennes föräldrar skulle behöva göra eller att mina skulle vilja.

”Är deras bidrag “deras kreditvärdighet” där de som medlåntagare möjliggör ert boende?”

Det är en lösning av detta slag som jag har funderat mycket på.

Vilka är fördelarna? Kommer det att leda till en signifikant lägre ränta som sparar pengar eller möjliggör köp av en större bostad? Blir det möjligt att låna mer pengar och är det i sådana fall något man vill göra eller har banken redan beräknat att hushållet klarar av en viss utgift per månad?

Vilka nackdelar finns det, och hur fungerar det i praktiken när två personer redan delar på lägenheten? För närvarande planerar vi att lägga in lika stor kontantinsats och äga hälften var. Jag med högre inkomst amorterar lite mer på det gemensamma lånet varje månad.

”Jag ville absolut inte bli delägare”

Ja, det verkar som att alla här är eniga om att detta är en dålig lösning, och även jag har börjat bli allt mer övertygad.

Sammanfattning

Bägges föräldrar har sammanfattningsvis vid olika tillfällen antytt att de är öppna för att hjälpa till med ett bostadsköp. Till skillnad från mig är de dock inte särskilt intresserade av ekonomi, så jag kommer nog att lite få driva den processen om det ska bli något. Därför scoutar jag nu här efter vilka olika alternativ som finns för att kunna presentera vid tillfälle, kanske genom en snygg PowerPoint. :blush: Tack för hjälp!

2 gillningar
26

Det låter bra! Gott om tid ju, då har man 6 - 7 år på sig att hitta en bostad med ett till rum efter varje barn! :blush: Tack så mycket!

1 gillning
27

Fördelen här är att deras ekononi räknas in i er bedömning så det är möjligt att ni kommer in under en lägre amorteringsgrad. Kanske även att ni kan låna mer (förutsatt att det täcks av bostadens värdering).

Nackdelen är att lånebeloppet belastar medlåntagarna om de vill ta egna lån.

De kommer i så fall bara att stå med på lånen och inte vara delägare i bostaden (om inte ni/de vill det). Så här behöver ni reglera hur det ska hanteras.

Det är ju en supermöjlighet om man har två föräldrapar som vill hjälpa till! Himla fint!

2 gillningar
28

Som en del varit inne på är bästa vägen att gå ett förskott på arv. Tidigare upplägg känns ganska kladdiga om man i efterhand ska reda ut vad som genererat vilket värde etc. Exempel: förskott på arv räknas bara i gåvodagens penningvärde, dvs ett förskott idag på 500 kkr likställs med ett förskott på 500 kkr om tio år. Ett delägande i en lägenhet som kanske går upp i värde, med en ök om vinstdelning, blir svår att värdera i en arvssituation = som upplagt för konflikt.

Bättre att lösa ut tidigare deals och skriva gåvobrev på samma värde till alla barn.

Trist, javisst, men bättre på sikt att inte (av misstag) missgynna någon.

1 gillning