Du kanske har hittat en bugg i det finansiella systemet. Om man amorterar mindre så kostar ägandet mindre…? ![]()
![]()
Skillnaden är ju att du i ena fallet går från bilaffären med 25k i näven och i det andra lämnar du pengarna till banken (för att betala din återstående skuld på 100-75k)?
Eller så var det helt enkelt så att ägandet kostade mindre pga. att det man köpte kostade mindre och man därmed behövde amortera mindre?
Eller så var den bilen jag amorterade mindre på billigare från början och lånet var avbetalat?
Du kan väl inte ändra förutsättningarna för dealen? ![]()
Du nämnde ju att bilen i exemplet kostade 100k och att du lånade allt.
Det går väl inte jämföra med något helt annat? Som har helt annan värdeminskning?
Har vi då konstaterat att en billigare bil är… billigare?
Edit: Nu har vi spårat tråden fullständigt från dess ämne. Jag kommer ge nästa svar till Erik via PM.
Det är precis det vi har konstaterat, billigare bil är billigare. Jag har aldrig sagt att det var samma bil, en kostade 100000 och den andra kostade 75000.
Tråden handlar om om det är värt att skaffa elbil nu och då behöver alla kostnader/utgifter räknas in (om det är ett ekonomiskt värde vi pratar om).
Om man lånar för att köpa bilen blir amorteringarna högre om man köper en dyrare bil.
(Håller med om att det har spårat men det här är on topic.)
Alltså det här är helt off topic och ber om ursäkt att jag förlänger det men här har vi ett stort problem idag. Nej det är inte okej att använda ord efter hur man “tycker” de borde vara. 1+1 är 2 inte 4 eller för att du tycker det. Om man inte förstår vad ett ord betyder tycker jag A man lär sig vad det betyder efter man blivit rättad eller B inte använder ordet.
Om Jan vill bredda målgruppen för forumet håller inte den där inställningen. Alltför många kommer inte att känns sig välkomna.
Jag har inget problem med att bli rättad men tycker ändå att det viktigaste är om andra förstår vad man menar. Om någon inte förstår vad någon menar om de kallar amortering kostnad istället för utgift så bör de kanske hålla sig på ett forum där alla är experter. Jag som amatör kan förstå vad någon menar även om de felaktigt kallar amortering för kostnad.
Jag som har en civilingenjörsexamen och en civilekonomexamen och använder korrekt och vedertagen terminologi till vardags blir däremot duktigt förvirrad kring vad du menar, och du har ju själv haft rätt svårt att föra en diskussion på ett så basalt ämne som vad en bil egentligen kostar, mycket för att du envisas med att tillskriva orden en helt egen liten betydelse. Men visst är jag inte dummare än att jag kan läsa mig till vad du vill säga men det är ju omåttligt fånigt att vägra ta till sig av feedback när andra forumiter (många med mig) förklarar för dig att du använder begreppen helt och fullständigt tokfel… ![]()
Det här tycker jag är jätteintressant och jag vill verkligen förstå!
Vad har jag skrivit där användandet av ordet kostnad istället för utgift har gjort det svårt att förstå? Jag vill ärligt veta eftersom jag inte förstår det.
För att förtydliga lite till:
Exempel A: Du köper en bil för 100k, du säljer bilen efter två år för 50k. Du amorterar noll. Kostnad för bilen = 50k. Utbetalningen = 0kr under tiden.
Exempel B: Du köper SAMMA bil för 100k, du säljer bilen efter två år för 50k. Du amorterar 100k. Kostnad för bilen = 50k. Utbetalning = 100k under tiden
Kostnaden för en tillgång kan alltså (i det här fallet) defineras som värdeförändringen under ägandetiden. Amorteringen kan defineras som effekten på din kassa under ägandetiden.
I ditt exempel tycker inte jag att jag under tiden jag har bilen har någon kostnad/utgift (orkar inte fundera på vilket ord som är rätt just nu så jag garderar mig och skriver båda) för själva inköpet av bilen i exempel A men däremot har jag haft det tidigare när jag sparade till den, jag utgår alltså från att jag betalade den när jag köpte den.
Det går ju att tänka så, men det är fortfarande så att du snudd på diskvalificerar dig själv från att föra en produktiv diskussion när du envisas med att inte lära dig rätt begrepp trots att du vet att de är fel… ![]()
Den typen av mental bokföring du är inne på är nog ganska vanlig ute i stugorna, och en bidragande faktor till att folk är sisådär duktiga på att planera sin ekonomi.
Det lättaste tycker jag är att tänka att en amortering aldrig påverkar din nettoförmögenhet, därför är det inte en kostnad.
Nettoförmögenhet är tillgångar minus skulder. Drar du av lika mycket från båda sidorna (amorterar) så påverkas ju inte din nettoförmögenhet, därför är det inte en kostnad, du har lika stor nettoförmögenhet innan som efter du gjort en utbetalning och amorterat.
Hoppas det känns mer logiskt!
En kostnad påverkar din nettoförmögenhet negativt, du betalar alltså något som inte minskar dina skulder rent krasst.
Detta är inte ett ifrågasättande av terminologin, men vad är det som säger att man inte kan periodisera kostnaden på 2 år och därmed säga att kostnaden är 0 fram till försäljningsdagen, och på den dagen blir kostnaden 50.000kr med siffrorna från exemplet? Att periodisera på 1 vecka, 1 månad, 1 år eller längre i privatekonomin kanske kan vara ok?
Jag vänder mig däremot att man mentalt tar hela kostnaden på inköpsdagen.
Jag är väldigt duktig på att planera min ekonomi så där har jag absolut inga problem.
För mig, observera att jag bara säger att det är för mig och inte någon ekonomiskt korrekt analys, är det inte mental bokföring utan verklighet. För mig och förmodligen många fler “ute i stugorna”, de som Jan vill ha mera delaktiga här.
Om jag sparar ihop till bilen och betalar allt när jag köper den så finns det inget kvar som ska betalas under tiden jag äger bilen. Jag räknar därför inte på att jag då får betala för bilen eftersom de pengarna fanns med som sparande innan jag köpte bilen. Jag påstår inte att det är en korrekt ekonomisk analys utan bara hur jag ser på det.
Jag tar inte hela kostnaden på inköpsdagen utan under hela tiden jag sparade ihop till bilen. Jag tycker att det är en väldigt stor skillnad.
Det är faktiskt ganska nära hur man brukar räkna renoveringskostnader på fastigheter. Ett tak som behöver bytas ut en gång var 30e år för 300.000 kr har en kostnad på 10.000kr per år. I ett sånt scenario kan du avsätta 10.000kr per år till ett renoveringskonto, och du har en kostnad på 10.000kr per år för renoveringen trots att du inte betalar någon hantverkare förrän efter 30 år. Utgiften kommer alltså efter 30 år.
Men i ditt fall äger du ju inte bilen när du sparar ihop till den så det blir lite knasigt att se det som en kostnad.
Man kan periodisera hur man vill men strikt talat får du inte ta upp en tillgång till ett annat värde än det faktiska. Att bokföra en bil till fullt nyvärde ändå fram tills dess att du säljer med 50’ pristapp skulle få den effekten du nämner men det är ju tokfel.
Hur man gör i sin privatekonomi för att inte gråta sig till sömns över hur snabbt bilen/båten/valfri pryl galopperar mot värdelöshet är ju fritt val, men när man diskuterar med andra så brukar det vara lättare att framstå som vettig om man inte idkar självförnekelse. ![]()
Jag tycker att det skulle kännas knasigt att se det som en kostnad under en period när jag faktiskt inte betalar något men kan absolut vika mig för att det rent formellt ändå ska ses som en kostnad då.
Begreppet kostnad ska jag kanske inte lägga någon vikt vid eftersom det uppenbarligen är utgifterna som har betydelse för mig, inte kostnaderna.