Värdepapperskrediten ger lika stort ränteavdrag som ISK-skatten?

Hej alla!
Avanza har idag publicerat information om hur deras kunder använder sig av Avanzas värdepapperskredit (nytt namn, tidigare kallat Superlånet) och bland annat listar de fyra anledningar som deras kunder brukar ange som skäl till att de utnyttjar krediten:

  1. Långsiktig hävstång
  2. Flexibilitet, tex vid IPO
  3. Istället för torrt krut
  4. Lägre skatt

Det är den fjärde punkten som delvis förvånar mig. De skriver så här om den:

“Slutligen finns det en grupp som använder värdepapperskredit för att få en lägre skatt på sitt sparande. Tack vare att ränteavdraget gäller även för värdepapperskredit kan man i praktiken få ett ränteavdrag som är lika stort som skatten för sitt ISK.”

Jag förstår att räntan man kan behöva betala för värdepapperskrediten är något som går att kvitta mot kapitalinkomster, men stämmer det att ränteavdraget kan bli lika stort som skatten för mitt ISK? Jag tycker det låter märkligt, men jag missar kanske något?
Tack!

4 gillningar

Jag tror att du kan läsa ett resonemang om upplägget här:

http://snaljapen.se/2013/11/likvider-i-isk-har-ar-losningen.html

Tack @Its_all_good_ma! Jag förstår informationen i länken som att man kan tjäna pengar på krediten genom att flytta över belopp från kreditkontot till sparkonton i Avanza, och på så sätt få ränta på krediten samtidigt som man kompenseras för ISK-skatten. Men, jag har också läst en annan tråd här i forumet (som jag tyvärr inte hittar just nu) som diskuterar om en sådan användning av krediten är i enlighet med kreditens villkor eller inte. Jag tror inte att man där kunde enas om en slutsats.

Det kan förstås vara så att Avanzas utskick idag visar på att man faktiskt kan använda krediten till att tjäna ränta utanför ISK-kontot, men om det vore så - skulle de då formulera sig som att man kan få ett “ränteavdrag som är lika stort som skatten för sitt ISK”? Jag tycker fortfarande det verkar lite underligt - det blir ju inte ett “ränteavdrag” tycker jag, men med det sagt - tack för att du tog dig tid att fundera på min fråga!

Tvivlar starkt på att det är ett sånthär upplägg med räntekonto Avanza skulle syfta på. Men för att besvara din fråga, ja med en hög belåningsgrad så är det ju möjligt att ränteavdraget blir större än isk skatten. Räntan ökar ju med belåningsgraden och därmed avdraget; över 50 % belåning kan skatten bli negativ(sett till isk - avdrag), men du betalar ju en hög ränta.

1 gillning

Ja, du har rätt. Jag har inte tänkt på så höga belåningsnivåer, men då blir det ju så.

Exempel:
En portfölj som består av innehav till ett värde av 200000 kr men som är belånad till 50%, alltså 100000 kr i eget kapital och 100000 kr i lån.

Anta en snittränta för lånet under året på 2,5%.
Skatten på denna portfölj blir då:
Kapitalunderlaget * Schablonintäkt * 30%
=200000kr *1,25% * 30%
=750 kr

Ränteavdraget på portföljen blir:
Lån* Snittränta 30%
= 100000 kr
2,5% *30%
= 750 kr

Men som du säger, räntekostnader för lånet tillkommer, i detta exempel på 2500 kr, så jag tycker det känns tveksamt att någon kan ha ränteavdraget som motivering/argument för att belåna sin portfölj - att man kan kvitta ISK-skatten spelar ju mindre roll när man istället har en hög kostnad för belåningen.

Tack för hjälpen!

3 gillningar

ISK nämns, men borde inte samma gynnsamma situation infinna sig med KF? Annars så bör alla som tänkt belåna sig köra med ISK.

Polletten har inte riktigt fallit ner här för mig.

Avdraget för förluster och utgifter i kapital gäller enbart för ISK då schablonintäkten i ISK beskattas under inkomstskattelagen, Avanza har en bra artikel om det hela;

Trots att beskattningen utifrån ett spararperspektiv ter sig mycket lik mellan kapitalförsäkring och ISK (avsikten är att dessa två ska vara skatteneutrala) så finns det några olikheter. Till exempel så beskattas de enligt två olika lagar (avkastningsskatt på pensionsmedel respektive inkomstskattelagen).

Det gör att den schablonintäkt du har på ditt ISK kan kvittas mot förluster och utgifter i kapital. Inte heller räknas kapitalunderlaget inte ut på samma sätt. Här kan du läsa hur kapitalunderlaget räknas ut för kapitalförsäkring respektive ISK.

Har man stora bolån eller hög belåning på portföljen i kombination låg skatt för inkomst är därför skatten på ISK schablonintäkten ett sätt att minska den totala beskattningen på.

Finns det nån excel mall eller liknande för att se vilken person som tjänar på ISK respektive KF? Hänger inte med i jargongen här. Och de fördelar man kan få, är det nåt man ska påpeka själv i deklaration eller räknas det ut automatiskt?

Det regleras vanligtvis på din inkomstdeklaration, eftersom bankerna lämnar uppgifter till skatteverket.

Kortfattat: Du betalar lika många procent i skatt på kapitalförsäkring och ISK. Skillnaden är att skatten som dras på ISK (eller snarare den schablonintäkt som räknas fram som underlag för skatten) kan kvittas mot t.ex ränteutgifter på bolån.

Tack! Men då borde ISK alltid vara bäst för de som har ränteutgifter.

Förutsatt att man inte har tjänsteinkomst som man kan dra räntekostnader mot.

2 gillningar

Du drar inte räntekostnader direkt mot tjänsteinkomst. Skatteffekten på ränteavdraget är 30 procent.

Skatreffekten på tjänsteinkomsten varierar däremot på grund av storlek på kommunalskatt, jobbskatteffekt och om man har statlig skatt.

3 gillningar

Hej Nestor! Nu hänger jag inte med. Du menar alltså att om jag betalar 10000kr i ränta och därmed får 3000kr i ränteavdrag, kvittas inte det mot den inkomstskatt jag betalar? Visst behöver en person i Vellinge där det är låg komunalskatt och en person i Pajala med hög skatt ha lite skilda inkomster men en krona i inbetald skatt är lika avdragsgill oavsett. Fördel med ISK och att det går att kvitta mot ränteavdrag berör ju bara den som har mycket låg löneinkomst (tänk garantipension)och väldigt mycket kapital i ISK(10milj) och samtidigt stora lån. Eller?

Du skrev att man drog räntekostnaderna mot inkomst av tjänst, vilket jag förklarade är fel.

Som du riktigt beskriver ovan, kvittas ju däremot den av Skattemyndigheten beslutade skattebeloppen på olika inkomster mot varandra.

1 gillning

Skillnaden är att ett normalt avdrag skulle ha sänkt den beskattningsbara inkomsten.

Om du till exempel tjänar 300t i lön och gör 20t i avdrag för tjänsteresor så blir din beskattningsbara inkomst 280t. Sedan drar man säg 35% kommunalskatt på det. Skatten du betalar blir 98t kr.

Räntebidraget skulle istället bli att du tjänar 300t i lön, har en ränteutgift på 20t. Din beskattningsbara inkomst är 300t som det dras 35% skatt från = 105t. Räntebidraget på 30% av 20t = 6t kr. Detta dras från skatten så att du betalar 105t - 6t = 99t kr i skatt.

Det här spelar roll när vi börjar lägga in progressiv skatt. Räntebidraget kommer inte att ta ner dig till en lägre skattesats.

Hej! Kan du förklara med 2 exempel, låt säga med och utan statlig inkomstskatt, är det då mer eller mindre fördelaktigt med KF istället för ISK? Och en ränteutgift på låt säga 10000kr/år. Jag förstår att har man inga inkomster alls av tjänst och har lån så är ISK bra, men ganska så snabbt som man börjar få en tjänsteinkomst betalar man ju skatt som kvittas mot ränteavdrag.Eller??

Spelar ingen roll om du ligger över eller under gränsen för statlig skatt eftersom avdraget inte ändrar vilken skattesats du ska betala. Om du har inkomstskatt som räntan kan dras från så behöver du ingen kapitalinkomst överhuvudtaget att kvitta den mot. Spelar ingen roll om du har ISK eller KF eftersom du inte drar av mot kapitalinkomst i vilket fall.

1 gillning

Det är därför jag väljer att kalla det ett räntebidrag. Politikerna har bestämt (mot all kritik från ekonomiforskare och tjänstemän) att de som betalar ränta på bolån, bilar osv ska betala lägre skatt än den som är skuldfri. Om ränteutgiften är en förutsättning för en kapitalinkomst så är den avdragsgill i inkomstslaget kapital. Ränteavdraget/räntebidraget gäller räntor som inte är avdragsgilla mot kapitalinkomster utan som har uppstått bara för att man lånat pengar. Det är ett rent bidrag till medelklassväljare med bolån och billån.

2 gillningar

Å vilket bra inlägg, har inte tänk på det så förut. Vi tar massiva bostadslån från privata sektorn, med effekten att välfärdsystemet får mindre pengar till vård, omsorg och skolor. Men egentligen är det ju inte vi i medelklassen som får bidraget, utan banken. Härliga tider…

1 gillning

Detta måste du ha missuppfattat. Kaptalet kommer Ifrån inlåning, Riksbanken och den internationella kapitalmarknaden. Inte från vård, skola och omsorg!
Skatteavdraget tillfaller låntagaren, inte banken.

1 gillning