Är det inte där vi är idag? En fastighetsägare med låg inkomst och en kåk värderad till 1.8 miljoner och betalar lika mycket fastighetsavgift som den med extremt hög inkomst vars kåk är värd 35 miljoner.
Som jag förstår det är vi numera ett rätt ovanligt land som varken har skatt på fastigheter, förmögenhet eller gåvor. Det vi har kvar är skatt på arbete och skatt på konsumtion och ingen av dem får direkt hjulen att snurra snssbbare (+ att vi har diverse styrande skatter)
Sedan tycker och tycker vi alla. Alla betalar ju samma fordonsskatt för samma bil oavsett inkomst eller bilens inköpspris och det har ju ingen ifrågasatt.
Ett alternativt argument som verkligen inte är gångbart politiskt skulle vara att höja för att få mer snurr på fastigheter, vilket högre löpande kostnader som högre fastighetsskatt skulle kunna ge.
Det är alltför många äldre som sitter på både eget hus, ärvda hus och fritidshus som bara står. Jag är helt för att människor avvecklar sina villor och fastigheter medan de kan och inte låter dem stå kraftigt underutnyttjade och dumpar ett enormt arbete i knät på sina arvingar.
Man skulle åtminstone kunna höja skatten på sekundärboenden.
Jag tror att nationalekonomernas fuktiga dröm var att sänka marginalskatten på arbete och istället plocka hem skatt på fastigheter som ersättning. Frågan är om en låg fastighetsskatt möjliggör det?
Ja, jag har inte räknat på det, så det är såklart en giltig fråga.
Men, om man funderar lite på effekten av mitt “förslag”, att sänka skatten så snittboendet (eller median) hamnar kring var taket nu ligger, så är den att skatten kommer minska för de fastigheter som är billigare än dessa och öka för de som är dyrare.
Men, eftersom de potentiella skatteintäkterna från en högt värderad fastighet är större än från en som är lägre värderad, så kan detta medföra högre totala skatteintäkter.
Är det inte där Hulda 89 hamnar i kläm om hon varit hemmafru i ett område som nu är högt värderat?
Möjligen skulle jag kunna se en skatt i relation till fastighetens närhet till samhällsservice. Hur långt är det till statliga servicecenter, kollektivtrafik, kommunal snöröjning, sjukvård, statligt finansierade kulturinstitutioner barnomsorg, fungerade vägnät osv. Men så pass komplicerat så det är helt ogörligt
Det kan absolut finnas någon Hulda 89 som kommer hamna i kläm, men i och med att skatten sänkts så kommer det inte vara lika utbrett som innan.
Samt, som @simino nämner, det här är egentligen en önskvärd effekt, det måste bara göras politiskt möjligt.
Problemet som jag ser det med det gamla systemet, som även nämnts tidigare i tråden, var att skatten blev så hög på fullkomligt normala boenden att det nästan var skrattretande.
Det är sant, i vissa fall blir det en slags marginalskatt på inkomst ändå, absolut!
De allra flesta bostadsägare bor dock ändå i en bostad som är anpassad efter deras inkomst så att säga. Det vill säga, det bor få undersköterskor på Östermalm och få bankdirektörer i Rinkeby. I de fallen fungerar skatten som tänkt. Problemet är när du har tant Agda, tidigare hemmafru till en fiskare som bott på Smögen hela livet och hennes blygsamma villa gått upp i värde orimligt mycket pga Stockholmspengar som drivit upp priserna. Då kanske en fastighetsskatt gör att hon inte kan bo kvar, varför man får sätta något slags tak för skatten i förhållande till inkomst, man kan även låta den överskjutande delen vara en slags skuld till staten som behöver betalas först när villan säljs. Men även om 10% av alla fastigheter får begränsad skatt pga låg inkomst så kommer det ändå vara mycket mer effektivt än dagens system.
Fast det är ju bara en marginalskatt om en löneförhöjning faktiskt kommer leda till att fastighetsskatten höjs. Inkomstkvoten ska ju såklart ligga på en sådan nivå att det verkligen bara är de extrema “tant Agda”-fallen som inkluderas, dvs för en vanlig arbetare som köpt ett hus som står i paritet med sin inkomst så kommer de redan ligga över inkomstkvoten. Höjer de då sin lön med en tusenlapp så kommer inte fastighetsskatten öka. Därav är det inte en marginalskatten för gemene man, förutom om din ökade lön automatiskt leder till att du köper ett dyrare boende.
Ja, folk hade starka känslor, och jag menar att man har låtit känslorna styra. Det är lätt att ondgöra sig över hur den “giriga staten” har tvingat tant Agda att flytta, det blir bra tidningsrubriker av det. Det är svårare att göra snyfthistorier av alla arbetstimmar som går oarbetade, den lägre BNP-utveckling vi får samt det högre skattetrycket som vi måste ha när vi beskattar arbete så mycket högre än egendom. Dessa negativa effekter är så mycket mer utspridda att folk inte tänker på dem, medan fastighetsskatten ses som “girig” för att konsekvenserna är mer påtagliga.
Som ett litet exempel, jag påbörjade min yrkesbana för 10 år sedan och har ett specialiserat jobb med hög efterfrågan. Min cykel är trasig och jag hade gärna lämnat in den på verkstad, där de kunnat fixa den snabbt och enkelt då de säkert har lika mycket erfarenhet inom sitt fält. Pga marginalskatten lönar det sig dock inte för mig att lämna in den, utan det är bättre ekonomiskt att jag tar ut jourkomp och mekar med den på egen hand. Multiplicera detta ekonomiska bortfall några miljoner gånger så ser du problemet. Det blir dock ingen bra löpsedel. Befolkningen i stort funderade inte på alternativkostnaden.
Växlar man marginalskatt mot fastighetsskatt kan man alltså öka den ekonomiska tillväxten samtidigt som man sänker det totala skattetrycket, utan att miljardärerna ens lämnar landet (för i princip alla andra ställen man vill bo på har högre egendomsskatter än Sverige). Men det kommer antagligen aldrig hända, då alliansen valde populism över nationalekonomiska principer, vilket även förstärkte ett sjukt fastighetsprisrace som har gett ytterligare ekonomiska bekymmer och nu gör att ingen vågar ta i frågor som fastighetsskatt och ränteavdrag med tång.
Nja, alla som ligger över inkomstkvoten kommer ju ha en marginalskatt i form av fastighetskatt. Den kommer dock bli procentuellt sjunkande med ökande inkomster, så jag förstår din poäng.
Konversationen ovan visar ju hur omöjligt det är att göra en konstruktion då fastighetsskatten är en funktion av inkomst, taxeringsväde eller ngt annat.
Bättre är en avgift rätt o slätt.
Ok, om dagens avgift är för låg (?) - höj.
Sen bör ju naturligtvis alla BRF inkluderas oxå - varför “slapp” de tidigare?
En höjd avgift (inte löjlig höjning) samt inkluderande av BRF så får staten mer.
Idéen med att beskatta bara “de rika” kommer inte funka. På samma sätt att man inte kan ta bort barnbidraget “för miljonärer (???)”. Det funkar inte i praktiken och är sannerligen bara populism.
Snittvillan 2021 var taxerad till 2 178 000 kr, 0,75% av detta blir 16 335 kr (SCB). Medianvärde av disponibel inkomst för boende i äganderätt var samma år 551 000 kr/hushåll (SCB). Fastighetsskatt på 0,75% (som exempel) hade alltså utgjort ca 3% av inkomsten. Säg att du sätter en gräns på att skatten inte får överstiga 10% av din disponibla inkomst. Ditt hushålls disponibla inkomst hade behövt sjunka till 163350 kr per år (13600 kr/mån efter skatt) för att skatten skulle reduceras. Så länge du ligger ovan den tröskeln spelar denna begränsning ingen roll alls och den kommer inte utgöra en marginalskatt då varje tusenlapp du tjänar utöver det du redan gör inte kommer höja fastighetsskatten, det gäller enbart om du tjänar under 13600 kr/mån. Enda som höjer fastighetsskatten om du tjänar mer än 13600 kr/mån är om din fastighet ökar i värde. Så har du en normal inkomst i förhållande till ditt boende är det ingen marginalskatt och försämrar inte incentiven till att arbeta.
Det funkar som sagt i de flesta industrialiserade länder, som dessutom har lägre skattetryck än Sverige. Hur är det omöjligt enligt dig?
BRF är inkluderade, men det är föreningen och inte den boende som betalar skatten, dvs det är inbakat i avgiften.
Vem har sagt att bara de rika ska beskattas? Problemet idag är att vi har en fastighetsskatt (som dock kallas avgift) med ett tak på, vilket gör att en vanlig knegare betalar samma summa i skatt som bankdirektören. Skatten är alltså regressiv, vilket innebär att den är konstruerad för att drabba fattigare hårdare och öka klyftorna. Det jag pratar om att man borde införa är en platt skatt, vilket brukar vara det som förordas av marknadsliberala krafter, med en liten progressiv del i form av en begränsning i förhållande till hushållets inkomst.
Även om vi minskar kostnaderna så kan vi minska skattetrycket ännu mer genom att växla höjd fastighetsskatt mot sänkt marginalskatt på arbete, se mitt tidigare inlägg:
BRF är inkluderade, men det är föreningen och inte den boende som betalar skatten, dvs det är inbakat i avgiften.
[/quote]
En ev skatt på småhus behöver spridas jämnt över andra boedeformer som du äger. Så var inte fastighetsskatten konstruerad tidigare.
Vem har sagt att bara de rika ska beskattas? Problemet idag är att vi har en fastighetsskatt (som dock kallas avgift) med ett tak på, vilket gör att en vanlig knegare betalar samma summa i skatt som bankdirektören. Skatten är alltså regressiv, vilket innebär att den är konstruerad för att drabba fattigare hårdare och öka klyftorna. Det jag pratar om att man borde införa är en platt skatt, vilket brukar vara det som förordas av marknadsliberala krafter, med en liten progressiv del i form av en begränsning i förhållande till hushållets inkomst.
[/quote]
Ja, en avgift drabbar alla lika och är begriplig för alla. Jmfr tex trängselavgifter vid infart till STHLM.
På samma sätt är barnbidrag ngt som betalas ut till alla småbarnsföräldrar - oavsett ekonomisk status.
Skatt borde utformas så att den är enkel och förståelig för alla.
Ska man dessutom ha en målsättning att skatten ska vara “rättvis” är det lätt att det blir extremt svårt. Skatter borde utformas för att vara lättbegripliga och därmed kan uppfattas som “rättvisa”.
Här har ni för övrigt en väldigt förutseende debattartikel från 2006:
Citatvänlig:
Den omedelbara följden av en sänkt fastighetsskatt blir att priset för småhus stiger. Det är alla bostadsexperter eniga om. För att kunna köpa ett småhus kommer därför unga barnfamiljer att tvingas ta ännu större lån än idag. […] Ska bortfallet av skatteintäkter finansieras kommer det också högre att slå på inkomstskatterna.
När bostadsutgifter och inkomstskatter är betalda kommer de unga att ett mycket begränsat ekonomiskt utrymme kvar. Resultatet blir att familjebildningsprojektet kommer att framstå som allt mindre attraktivt för unga människor.
När fastighetsskatten avskaffas blir det ju nästan gratis för 40-talisterna att bo kvar i hus som inflationen har gjort skuldfria. Vad finns det då för anledning att ge utrymme för unga som vill bilda familj?
Under hela historien har det varit de äldres uppgift att maka sig åt sidan när det är dags för en ny generation att bilda familj. I bondesamhället kunde detta skötas genom en direkt överenskommelse mellan den unga och den äldre generationen. I utbyte mot att man lämnade över gården fick man löfte om ett omhändertagande under ålderdomen. Denna typ av uppgörelser finns inte längre. Istället behövs det andra signaler, t ex en fastighetsskatt, som stimulerar generationsskiften.
För det är ju så att ingen tvingas från sitt hus av fastighetsskatten. Det som händer är istället att fastighetsskatten får vissa att inse att man kan få en bättre ekonomi och kanske ett mer passande boende genom att sälja villan.
Denna signal vill nu Kristdemokraterna och den borgerliga alliansen ta bort!
Men även barnfamiljer betalar ju fastighetsskatt? Varför skulle inte ett borttagande av denna gynna dem? Svaret är att de pengar som inte tas in på fastighetsskatt måsta tas in på något annat sätt: ”Den kronan som används till sänkt fastighetsskatt är en krona som inte kan användas till sänkt inkomstskatt” sa Fredrik Reinfeldt på Moderaternas stämma 2005.
Bo Malmberg, Forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier fick helt klart rätt i sak! Tyvärr vann valfläsksmånglarna som vanligt.
Därför borde alla betala en fast momsavgift på 30 kr per vara och en fast inkomstavgift på 5000 kr per månadslön. Det blir lättförståeligt och bra, Skatteverket kan i princip avvecklas.
Isolerat är ökad fastighetsskatt fortsatt en mycket dålig idé.
Om vi leker med tanken att den som ägde det där 100 miljoners huset i Djursholm är en gammal tant som ärvt det, men hon själv har varit sjuksköterska. Hon har nätt och jämt kunnat hålla huset i någorlunda skick, men såklart inga renoveringar att tala om.
Köparen av detta hus är sedan Daniel Ek som bor granne med henne och vill inte ha hennes hus egentligen, utan bara tomten som ligger bredvid honom.
Ska tanten och Daniel Ek betala samma fastighetsskatt för detta hus?
Varför kolla på det i isolation? Hela poängen med att höja en skatt är ju för att kunna sänka en annan om man utgår från att skattetrycket ska bibehållas. Så länge skatt ska betalas kommer man att behöva göra en fördelning. Det finns alltid en alternativkostnad, väljer du låg fastighetsskatt så väljer du samtidigt hög inkomstskatt, konsumtionsskatt eller liknande. All skatt är av ondo, därför måste vi minimera skadeverkningarna. Du kan inte både få behålla kakan och äta upp den.
Har du läst om begränsningarna efter inkomst som diskuterats ovan? Ditt exempel visar snarare på det absurda i det nuvarande systemet: just nu betalar sjuksköterskan och herr Ek lika mycket i fastighetsskatt.
Rent principiellt borde tanten betala mer än Daniel Ek, åtminstone om han har renoverat upp huset. Dåligt underhållna hus med ineffektiva energisystem och dålig isolering borde beskattas hårdare än hus som är i gott skick och inte slösar på energi.
Men det skulle ju förstås inte vara så lätt att argumentera för i praktiken.