Jo, fast skillnaden var ju tre procent till AG:s fördel mätt över fem år. Återigen, man kan inte titta på en kort period och dra långtgående slutsatser. Annars kan jag ju påstå att den här skillnaden på tre procent över fem år är en stor fördel för ESG över längre perioder. Men det vore löjligt. Min poäng är att variationerna är små och att man inte kan dra slutsatser baserat på detta.
(Till skillnad från avgifter, där man absolut kan dra hårda slutsatser.)
Fair enough, jag som läste slarvigt. Men jag är av uppfattningen att ESG, hittills, är bevisat underpresterande, även om det ”bara” är lite sett över några år - och den skillnaden blir enorm över tid.
Har du någon länk till ett sådant bevis? Ben Felix ovan sade ju att multipla studier inte lyckats hitta en statistiskt signifikant skillnad i avkastning.
Abstract
In this article, we use a meta-analysis to examine the performance of socially responsible investing (SRI). We find that, on average, SRI neither outperforms nor underperforms the market portfolio. However, in line with modern portfolio theory, we find that global SRI portfolios outperform regional subportfolios. Moreover, high-quality publications, publications in finance journals and authors who publish more frequently on SRI are all less likely to report SRI outperformance. In particular, we find that including more factors in a capital market model reduces the likelihood that a study will find SRI outperformance. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/eufm.12439
Denna studie kan vara intressant. Publicerad 2023 och öppen att läsa.
AG byter index flera gånger under den här 5 års perioden. En ESG-fond är inte passiv även om den följer ett ESG-index då ESG-index inte utgår från marknadsvikt. Avviker man från marknadsvikt så tar man en risk som man inte får betalt för. Kan ESG-fonden gå bättre än en marknadsviktad fond med likvärdig index? Absolut. Aktivt förvaltade fonder kan faktiskt slå en index-dito så därför kan man inte säga om AG i dess nuvarande form kan slå en MSCi world-trackad etf (rensat från courtage och valutaväxling).
Som jag ser det introducerar ESG, liksom andra systematiska avvikelser från marknadsvikt, en extra riskfaktor som det inte finns något vettigt sätt att kvantifiera (vilket bidrar till att det blir mer varmluft än substans i diskussionerna). Ett liknande fall är valet mellan en globalfond som inkluderar småbolag och en som inte gör det eller en som inkluderar u-länder och en som inte gör det (eller in absurdum: mellan Avanza Zero och SPYI) – det är i slutändan magkänslan som får avgöra om det är värt den extra avgiften för den bredare fonden eller om man känner sig bekväm med den extra risken.
Jag tror det här är nyckeln:
Hela börsens nettoavkastning över tid kommer från en extremt liten andel av bolagen (ca 4 % när jag googlar). Resten av aktierna presterar i snitt som en räntefond (eller sämre). Så det är inte en jämn fördelning.
En bred indexfond “garanterar” att man får med de 4 % som drar hela lasset. Att smalna av portföljen innebär en risk för att missa någon av de aktier som faktiskt ger avkastning.
H1: Socially responsible investments underperform the market portfolio.
4.2: In summary, the performance comparison in Table 2 shows mixed results for H1 that SRI underperforms the market portfolio. We do not find a robust tendency for SRI underperformance or outperformance for either certain asset classes or performance measures. If anything, our results lend support to the conjecture that, on average, there are no differences between the performance of SRI and the market portfolio.
H2: Studies that examine global SRI portfolios report better SRI performance than studies that examine regional SRI portfolios.
4.5: In summary, we find evidence for H2 that studies that examine global SRI portfolios report better SRI performance than studies that examine regional SRI portfolios. These findings are comparable to those of other studies, showing that international diversification increases expected returns for a given level of risk (e.g., Goetzmann & Ukhov, 2006), which is in line with modern portfolio theory.
H4: Studies that consider more factors in a capital market model are less likely to report outperformance of SRI.
4.5: Our results provide evidence that SRI outperformance decreases when multi‐factor models are used. We show that studies that take more factors into account when assessing performance report lower SRI performance on average, in support of H4.
5: Furthermore, given that different taxonomies with regard to ESG standards exist (Beerbaum, 2021), investors need to be aware that different taxonomies might lead to different risk‐adjusted SRI returns. As such, future empirical research might investigate whether a specific taxonomy has a positive or negative long‐term impact on asset performance. From a normative standpoint, it is not clear per se whether investors should be led toward SRI by asset managers or whether they should freely determine their portfolios independent of ESG standards. After all, investors could use additional returns more efficiently to pursue their individual ESG goals.
Jag ser ibland folk säga detta, men det är lite av ett missförstånd. Det betyder inte att bara 4% av aktier slår räntor i långa loppet.
Det kommer från studien Do Stocks Outperform Treasury Bills, som Jan citerat ibland.
Från den studien kan man läsa:
En av de där “bästa 4%” av bolagen, mätt i dollarökning (inte procent), är enligt studien General Motors. Men GM har bara haft en avkastning på 5% per år.
Poängen: folk bryr sig inte om dollarökning på bolaget, utan procentuell förändring.
Det finns många småbolag som fått bättre avkastning än de stora jättarna, mätt i procent.
Ett problem med ESG är att det i slutändan är nästan godtyckligt vad som ingår och inte ingår. De som skapar indexen har kriterier för ESG, men de använder inte samma kriterier.
Sen har banker och fondbolag egna etiska regler som gör att de tar bort ytterligare bolag ur indexet. Detta gör att det skiljer en del mellan olika ESG fonder.
Ett tag var Tesla borttagen från många fonder, men nu är det svårt att hitta en globalfond utan Tesla. Känns som en lekstuga.
….
Om någon undrar så kan jag säga att jag vill ha en All Countries globalfond som exkluderar just Tesla och Palantir
Helt klart intressant; bra länk! Jobbigt att traggla sig igenom hela metastudien, men den verkar ju onekligen bekräfta min hypotes om att ESG inte har någon signifikant påverkan på resultaten.
Nej, det är fortfarande oväsentligt. Effekterna tar fortfarande ut varandra. Ju färre aktier som står för överavkastningen, desto större effekt har de om man exkluderar dem, men desto fler av företagen man exkluderar kommer istället att vara underavkastande företag. När man exkluderar ett underavkastande företag så höjer man avkastningen, när man exkluderar ett överavkastande företag så sänker man den.
Varför är det ett problem? Återigen, om vi fokuserar på avkastningen. Det är väl snarare en fördel, eftersom det minskar effekten av att koncentrera pengar i samma få ”gröna” företag och driva upp deras pris. Ju mindre olika ESG-fonder håller med varandra, desto mindre effekt borde det ju ha.
Principiellt är det inte oväsentligt Effekterna tar inte ut varandra, eftersom nedsidan och uppsidan inte är lika stora.
Det du beskriver är att chansen för att att pricka rätt, ökar lika mycket som risken att pricka fel. Och det stämmer ju. Men konsekvensen av att missa en vinnare - är mycket större än vinsten av att undvika en förlorare:
Vinsten av att lyckas undvika en svag aktie är begränsad till det investerade beloppet i den aktien (du “räddar” 100 % av det innehavet).
Kostnaden av att råka exkludera nästa Nvidia är nästan obegränsad (du kan missa 10 000 % uppgång).
Argumenterar du verkligen för att godtycklig förvaltning inte påverkar din riskjusterade avkastning? Det är ju uppenbart att det ökar din risk till, i bästa fall, oförändrad avkastning.
Håller med i det du skriver. Dock får man fundera över vad det ger i praktiken.
Antar att man har 13000 bolag i en ETF. De största 3000 bolagen kanske står för 99% av värdet av fonden. (Obs påhittad siffra då jag inte har koll på fördelningen i en sådan ETF).
Om du fångar ett bolag av de 10000 minsta som går upp 10000x över X antal år så innebär det att ETF:en får ett bidrag på 1% utsprid över X år. Och detta blir inte märkbart. Skulle vi ha fem sådana bolag så blir det 5%, och då blir det kanske lite mer märkbart totalt, men fortfarande inte stor skillnad på årsbasis.
Jag har dock ingen statistik på hur många noterade bolag som växer 10000x. Ju fler det handlar om desto större inverkan kommer dessa 10000 bolag i ETF:en få.