Fasen, då går det ju runt i cykler?
För övrigt en rejäl floskel utan grund
Bankerna har det gått bra för, de ger hög utdelning just nu, pass på att ta tillbaka lite pengar då?
Tex handelsbanken hade utdelning på 4.20% samt bonusutdelning på samma mängd.
Jag har inte tänkt på det så mycket annat än inför mina egna lönesamtal där jag har siktat på att få reallöneökningar varje gång.
Det går ju också att klättra i inkomstpercentilerna om man bara inte går back så mycket realt i förhållande till resten av befolkningen.
Klen tröst kanske men man sitter ju i alla fall inte ensam i båten.
Sedan konsumerar jag så lite att prisökningar relativt sett inte slår så hårt mot mig i kronor.
Mera floskler.
Prepare for war in times of peace!
Försvarsindustrin går på högvarv, nato, hoten driver oss
1 gillning
Låter ju kanon,men problemet för de flesta är att man betalar 10 ggr mer till banken i kronor om året.
Dessutom på pengar som de själva inta har uran skapar vid lånetillfället. De pengar som de inte skapar då är räntekostnaden! Den skapas av nyare lån som kräver ränta.
Som bankerna tjänar enorma belopp på. Där får du som aktieägare några slantar för att vara nöjd.
Ja absolut kan man inte rubba det som individ men som individ så kan du iallafall ta utdelningarna, precis som cashback är ett annat alternativ där det är möjligt. Man får hitta möjligheter att få tillbaka av det som går.
Går naturligtvis utmärkt att ha flera saker i huvudet samtidigt:
-
Det påverkar inte mig (eller de flesta andra härinne skulle jag tippa på) särskilt mycket i praktiken.
-
Det slår extra hårt mot de som redan tidigare haft det knapert. Äta och bo vill de flesta göra. Och ju högre andel av inkomsten som måste spenderas på det livsnödvändiga desto tuffare.
Min anspråkslösa spaning mitt i allt detta är att det samtidigt finns en mer eller mindre uttryckt förväntan på att Svensson ska ta sitt ekonomiska ansvar och vända skutan genom att konsumera mer. Mindre sparande, mer spenderande. Detta trots fortsatt skyhöga bostadspriser och märkbart mindre i matkassen på vägen hem från butiken. Systemet är riggat.
5 gillningar
Jag har alltid undrat hur världen ser ut bortanför vår lokal kiosk här i gnesta 
Ne men jag tror de kommer bli bra mycket värre. Mindre människor som arbetar, de som kommer ut är konstiga och deprimerade. Större andel som går i pension och föråldrande infrastruktur.
Enkelt ser jag de så här.
Mindre arbetare=ökad inflation
Sämre arbetare=ökad inflation
Mer penisonärer=ökad inflation
Mer bidragatagare=ökad inflation
Dålig infrastruktur=ökad inflation
Dålig energiförsörjning=ökad inflation
Mer lån=ökad inflation
Högre skatter=ökad inflation.
Jag ser enbart inflationstryck och minskad produktion de närmaste åren. Är någon av en annan uppfattning?
2 gillningar
Möjligen:
Lägre födslotal - minskad befolkning - färre konsumenter - minskat köptryck = deflation?
Såvida inte det kompenseras med ännu mer lån
1 gillning
Instämmer i att det känns lite riggat.
Inte minst genom att sänkta räntor tydligt pekar med hela handen mot att låna ännu mer.
Skattesänkningar på det pekar i samma riktning eftersom staten inte verkar beredd att spendera mer av skatteintäkterna på till exempel infrastruktur (gud förbjude!)
1 gillning
Men reallönerna gick ju upp förra året och troligen även i år?
Det är ju inte så att usa var förskonat från infaltionspuckeln som orsakade de 2 åren med reallönesänkningar. Så förstår inte vad du menar med att du skulle tjäna på att flytta ur detta perspektiv (finns såklart många andra fördelar och nackdelar med USA, men det är en annan tråd).
1 gillning
Lägre födsletal=mindre producenter=högre inflation. Mer konsumenter eftersom att de blir fler pensionärer på varje arbetare. Eller tänker jag fel?
1 gillning
Jag tänker att det förvisso blir en lägre andel som jobbar men totalt sett också färre som konsumerar
Färre som konsumerar ännu mindre producerade varor? Netto blir fortfarande fler konsumenter kontra producenter vilket borde leda till inflation?
Ahhh, du tänker så?
Möjligt, men i en totalt sett krympande ekonomi i så fall. Såvida inte lånen ökar
Ekonomin kommer krympa och lånen öka. Iaf per capita och i % av ekonomin. Nominellt kan den till och med minska. Men de hjälper inte om ekonomin och befolkningen minskar fortare
Glöm inte bergsprängare och blonderat hår 
Nej du tänker inte fel.
Faktum: om 8 år (2033) kommer >50% av den arbetsföra befolkningen (20-64 år) i Sverige vara utrikes födda + barn till utrikes födda (2:a gen). Antalet pensionärer har ökat rejält och andelen dessa 80+ har ökat dramatiskt. För att åstadkomma nåt slags “förutvarande normaltillstånd” i ekonomin måste invandringen öka. Rätt rejält. Det där är en utmaning för SD-politikerna att förklara för sina väljare…
Det som sen kommer hända är att energi blir mycket dyrare i Europa och det driver inflation. Inte minst matpriser. OBS att jag menar inte elpriserna nu, jag menar priset på diesel. Som alla maskiner, inkl i jordbruket, drivs med.
Att Tyskland satsade på rysk naturgas “all in” i.o.m Merkels Energiewende är inte konstigt. Vi i Sverige är inte beroende av naturgas alls men de allra flesta i EU är det, sen länge. Sucks to be us, vi är bundna av EUs regler och lagar. Det enda Europa generellt har i form av energi är kol. Och det ska vi sluta använda. Helst pronto. Det är väl lovvärt att s.a.s. gå före och strypa sin egen energitillfärsel för att vara “grön”, men ekonomiskt för Europa är det en katastrof. Allra mest för Tyskland och det är EUs största land både befolkning och ekonomi.
Att kalla vägran att köpa rysk naturgas för en sanktion mot Ryssland är som att gå i hungerstrejk utan att sitta i fängelse.
Nu kanske nån säger: bygg massa kärnkraft pronto! Det är lösningen!
Är det?
Energi från kärnkraft är betydligt dyrare än från fossila bränslen. Nyckeln till välstånd/köpkraft är billig energi som dessutom är skalbar. Någon sådan energikälla som inte släpper ut CO2 finns inte. Vi behöver dessutom en massa fossilt bränsle för att bygga energikällor som inte släpper ut CO2 “i drift”. Så kommer det vara i många decennier till, garanterat borrom 2050 också.
1 gillning
Det ser si sådär ut med reallöneutvecklingen i USA fram till 2014. Diagrammet nedan är lite klurigt att tolka men det handlar om genomsnittlig årlig reallöneutveckling för 1946-1980 och 1980-2014 (röd linje). Majoriteten av amerikanerna har fått en reallöneökning på mindre än 1% per år sedan 80 talet.
1 gillning
