Vi får se hur det här går och om jag lyckas hålla tråden, bear with me. Det finns säkert trådar kring det här, bara att jag inte hittat dem.
Jag råkar tillhöra den lyckligt lottade toppen av befolkningen som tjänar mest (fortfarande lönearbetande), medans hustrun jobbar statligt. Det gör att vi kan leva rätt bekvämt, och inte tänka så mycket på allehanda olika kostnader för saker i vardagen. Mycket slentrian, vi slösar inte men vi är inte heller snåla, men vi “orkar bara inte“ jaga extrapriser.
Vi har även turen att äga vårat boende, och köpte uppenbarligen i en ganska bra tid. Bostaden är nu värd ungefär dubbelt så mycket som lånen och vi har dessutom “renoverat färdigt“. Allt är genomgånget från inkommande el och vatten, till alla ytskikt osv. Det är väldigt få “måsten“ kvar, det är mer nöje. Enda som vi vet kommer komma är att byta bergvärmepump som närmar sig 20år snart, men brummar på fint ännu med regelbunden service.
Jag sparar till barnen varje månad, extra till fruns pension, extra till egen pension, bilkonto, buffert, huskonto m.m. En rätt ansenlig summa går alltså åt till diverse olika sparanden. Dessutom amorterar vi fortfarande, ca 3500kr per månad.
Nå, jag har hängt runt här på forumet och följt podden till och från i perioder. Och det som triggade mig nu senast var den långa tråden kring att “amortera är en risk”. Här blir det ju då intressant när man blandar det med övriga delar, t ex grundbulten för många att “det ska vara gött å leva“. Ingen mening med pengar om man inte kan ha kul! Rikedom är inte alltid bara pengar. Dessutom, allting är risk, mer eller mindre, och vill man tjäna mer pengar behöver man troligen ta en risk.
Det här går nog på tvärs med det som stor i stora amorterings-tråden, där man förespråkar att ha fritt kapital att kunna betala av lånen om man vill eller måste. Men skulle man, som i vårat fall som har låg belåningsgrad, kunna tänka sig att sluta amortera, och i stället satsa på en fjällstuga?Det har nämligen kommit ett objekt som jag föll pladask för, och vet att det även är ett expansivt område. Så ge det några år så borde det ge viss avkastning på priset också. Dessutom går det att hyra ut som det står, ca 1,5 bostad. Det är två stugor, men ena har endast kokvrå men ingen toa/dusch. Tänker mig att man skulle kunna ordna den dusch och toalett i så fall för att ha möjlighet att hyra ut 2 bostäder, eller även 1 bostad om man själv är där. Det borde alltså gå att få ner kostnaden för det här semesterstället ganska rejält, då det är ett populärt resmål. Nackdelen dock, är att det är ca 10h bilväg hemifrån. Däremot går det flyg i närheten, och är det vårat så borde man kunna ha det mesta på plats istället för egen del. Men det är ändå en betydande bit, och oavsett ressätt så kommer varje resa att kosta en slant.
Det jag tänker också är att ena barnet fyller 14 i höst, andra fyller 11 i vår. Hela familjen gillar vintersemester och jag är uppvuxen i norra sverige med rikliga vintrar. Just nu använder vi farmor och farfars hus som semesterhem ett antal gånger per år. Och det går bra, men ligger inte nära någon skidort tyvärr, men ger fina kustupplevelser istället.Det här stället skulle alltså ge oss ett tillfälle att kunna bli rikare på upplevelser, och nu är barnen tillräckligt stora för att kunna uppskatta det, och om ytterligare några år kanske de själva vill åka dit med kompisar.
Jag vet inte hur mycket siffror och sånt man ska lägga ut, men jag behöver hjälp att reda ut hjärn-röran! Jag har lätt att bli impulsiv i vissa lägen, och då är det lätt att bli fartblind på vad som är vettigt. Hur rimligt är ett sånt här antagande som ovan med uthyrning? Skuldsätter vi oss för högt? Vi skulle i så fall belåna huset vi har idag för att betala kanske 15-20% av priset plus pantbrev (ca 2,5-3milj är priset, det finns inga pantbrev alls idag på fastigheten), och sedan resten som ett lån på nya stugan i så fall. Det betyder alltså att vi lånar exakt hela beloppet. Är det här ett orimligt sätt att tänka? Jag tänker att jag byter en del av alla sparanden mot en investering och livsnjutning på samma gång, och att vi kanske kan hyra ut en del av tiden för att minimera kostnaden.
Lever jag i det blå och är helt ute och cyklar? Blir ränterisken för stor?
Hälsningar,
Vilsen kille på 44 jordsnurr, med för många tankar i huvudet
