Det avgörande blir hur man värderar sin tid. När jag bakade semlor tog det rätt lång tid. Tror det var 5-6 timmar. Degen skulle jäsas och man fick köra ugnen i omgångar. Räknar också in att handla, diska och att jag är rätt långsam i köket.
Jag gjorde 24st till ett värde av 576 kr. Knappt 100kr timmen alltså. Sedan kostade ingredienserna en del. Jag räknade på det då och tror jag kom fram till 75kr timmen. Inte värt att ta tjänstledigt för att laga bröd, alltså. Inte semlor, iaf.
Att degen skulle jäsa var säkert hälften av tiden. Räknar man bort den delen så blir det ju 140-200kr timmen. Så för medelinkomstagare skulle det kunna vara värt det. Många har ju inget sätt att tjäna pengar under ledig tid. Då är det nog ett hyffsat sätt att spara.
Om man inte är intresserad av jakt ska man ju inte jaga, det vore slöseri med fritid.
Men om man har det som intresse och inte ska ha nån slags timlön för aktiviteten, så kan köttet bli mycket billigt eller väldigt dyrt, eller nånstans däremellan. Allt beror på omständigheterna.
Vi jagar älg i ett byalag där jag är jaktledare. Egna marker som ligger bakom knuten. Drygt en halv vuxen älg och en halv kalv per jägare i tilldelning. I praktiken mer eftersom det bara är första veckan som alla är med och jagar.
För min farbror som bor i byn och jagar i hemvärnspersedlar och med sin Mauser från 1960 blir det mycket billigt kött. För mig som kör 18 mil till byn varje jakthelg och jagar med en Blaser blir kalkylen lite sämre.
Samtidigt är ju de flera av oss markägare och hålla efter älgstammen är viktigt för att hålla ned betesskadorna. Älgen förstör ungskog för stora belopp. Klart man kan arrendera ut, men jag vill vara med och se till att jägarna inte börjat odla älg genom egenpåhittad förvaltning.
Jag brukar baka kalljäst bröd. Får jäsa i formen i kylskåp över natten. Gräddar på morgonen. Om jag jäser och bakar samma kväll så gäller det förstås att välja en kväll när jag kan göra annat under jäsningen men såna tider finns ju också. De flesta bröd tar inte 5-6 timmar…
Kan också tipsa om att göra egen pizzadeg. Jag lyxade till det med manitoba cream-mjöl och ändå blev det ca en tredjedel av råvarukostnaden mot färdig deg. Kräver inte alls särskilt mycket arbete. Fast färdig deg är såklart ännu enklare.
Sjukaste är att färsk jäst kostar 3:50 i butiken nu. Det är väl bara 15 år sedan de började gå upp från 50 öre. Snacka om inflation.
Ja, självklart. Problemet jag letade efter var att sila mygg och svälja kameler.
Vi pratar ju om att snåla här. Det irrationella menar jag är att spara 100 spänn på tillbehör till en hobby som kanske äter 5-10 tusen om året. Visst, hundra spänn är hundra spänn. Men är snålhet målet så kan nog många tjäna på att lyfta blicken och ta ett helhetsgrepp i vad man väljer att lägga tid och pengar på.
Är man ute efter otroliga naturupplevelser, gemenskap, tradition, bössor, nätverkande, hålla efter viltpopulationen, personlig utveckling, nyttja sina marker och etisk/hållbar köttproduktion är jakt såklart en utmärkt sysselsättning.
Talar vi om ekonomisk köttproduktion så fanns det goda skäl att övergå till jordbrukssamhällen med boskap.
Att utnyttja arbetet måste vara bästa snåltipset? Möjligheterna är obegränsade.
Bajsa bara på jobbet. Spara på papper, tvål och vatten.
Länsa fruktkorgen.
Låna ketchup av kollegorna ur kylen.
Gå klädd i profilkläder varje dag.
Ge bort din julklapp från företaget till någon annan i julklapp.
Ta med batterier hemifrån och ladda upp på jobbet.
Ta med använda kylklampar och frys i jobbets frys.
Om du behöver ett plåster, vänta till nästa arbetsdag och ta ur förstaförbandslådan.
Fortsätter på spåret att använda sig av jobbet för att spara in. På min arbetsplats finns det i stort sätt obegränsat med frukt, bröd, pålägg, kaffe, juice osv. Kan med enkelhet få i mig halva dagsintaget med kcal gratis på jobbet utan att någon kollar snett på en.
Tror det var här på RT jag lärde mig att man får ut mer tandkräm ur tuben om man klipper upp förpackningen när man tror den är tom. För att inte tala om hudvårdsprodukter som kommer med pump. Säkert en hundralapp man slänger om året om man inte klipper upp förpackningarna och använder det sista som ligger i botten.
