En mycket grundläggande fråga jag vill dubbelkolla här så att jag inte tänker fel. Om jag vid ett givet tillfälle (händer då och då) behöver sälja av lite fondandelar för att jag behöver pengarna i handen tänker jag rätt då om jag väljer att sälja x antal fondandelar från en den fond som har gett bäst utveckling i procent sedan start(dvs när jag köpte den).
Att välja den av mina fonder som har den högsta procentuella utvecklingen sedan start alltså. Det spelar väl ingen roll om den gått extra bra det senaste året utan det är den totala avkastningen under hela tiden jag haft fonden som räknas eller hur?
Så länge den procentuella avkastningen sedan start är hög så skulle det väl ändå vara mer ekonomiskt fördelaktigt att sälja av en summa från en fond som just i detta ögonblick dippat rejält jämfört med att sälja av en summa pengar från en fond som gått bra de senaste månaderna men vars procentuella utveckling sedan start är lägre?
Eller om jag formulerar frågan på ett annat vis:
Om jag vid ett givet tillfälle vill sälja lite fonder för att få lite pengar i handen och jag vill sälja från den fond som ger mig högst vinst (dvs drar nytta maximalt av hur fondvärdet vuxit på börsen). Vilken fond ska jag välja då?
Du tänker rätt. Den fond som gått bäst totalt (antingen i % eller kr) är den fond du skall sälja ifrån om du vill “kamma hem” maximal vinst.
Om detta är korrekt ur ett investeringsperspektiv är dock en helt annan fråga. Rimligen skall man sälja den fond som man anser ha sämst framtida potential.
Fonden du säljer vet inget om hur mycket vinst du råkar ha i den.
Om jag mot förmodan skulle sälja från mina fonder så skulle jag passa på att göra en ombalansering. Alltså sälja i en fördelning som gör att portföljen efteråt ligger närmare sin målfördelning. Vilket i praktiken betyder sälja det som gått bra.
Men om du återkommande behöver sälja för att pengar i handen så låter det som att du istället behöver en större buffert på sparkonto.
tack för svar. Så det allra bästa (om man vill sälja med max vinst OCH smartast investeringsmässigt) är alltså att göra en avvägning och välja den fond som både gått bra/bäst sedan jag köpte den OCH som jag inte vill fortsätta att ha pengar i eftersom jag inte tror den har potential framåt?
och det du skriver att “fonden du säljer vet inget om hur mycket vinst du råkar ha i den” Det “vet” den väl? Vinsten är väl just den aktuella utvecklingen sedan jag köpte fonden? Eller pratar du om dess vinstpotential framåt?
Jag förstår inte det du skriver att en ombalansering i praktiken skulle betyda att sälja det som gått bra.Kan du förklara mera. Om jag vill passa på att ombalansera min portfälj för att jag har för mycket fonder i USA och köpa upp fler i asien för att det motsvarar min målbild, så kan det väl mycket väl innebära att USA fonderna inte gått så bra när jag väljer att sälja dem men jag gör det ändå för jag vill köpa fonder i Asien?
Eller menar du att man gör ombalanseringen genom att sälja just fonder som gått bra OCH är exponerade mot USA?
Ja en större buffert på sparkonto borde jag nog ha… Men jag undrar en sak vad gäller detta. Om jag istället för att plocka från ett sparkonto ibland säljer av fondandelar som jag beskrivit ovan så det jag går miste om är väl en framtida större total vinst (pga hur fonden troligen skulle växa i värde expontentiellt under lång tid) och jag istället plockar ut en mindre vinst då och då…Men har det ändå inte ett litet värde ekonomiskt att plocka ut lite pengar då och då från fondernas vinst jämfört med att plocka från ett sparkonto där pengarna knappt växer någonting? Dvs om jag plockar då och då från fonderna så är det ändå pengar som är vinst (pengar som inte fanns innan) till skillnad från att plocka från sparkontot -där kan jag ju knappt plocka ut någon vinst utan bara plocka från en fast summa som jag haft hela tiden.? Men som sagt jag går miste om den större vinsten som kan bli om jag låter pengarna jobba i fred under längre tid som flera av er skriver. Tänker jag fel här? Om jag inte tänker fel borde man inte då ha sin portfölj med fonder som man låter vara, och sen några fonder som man använder som en buffert och bara plockar överskjutande vinst från då och då? Eller?
Ponera att du startar en portfölj med 70% i en globalfond och 30% i en sverigefond.
Efter några år så bestämmer du för att du vill sälja lite från portföljen. Under dessa år så har t.ex Sverigefonden haft en högre utveckling än globalfonden. Så nu ser portföljen istället ut såhär:
65% globalfond och 35% Sverigefond. För att ombalansera denna portföljen (återställa till målfördelningen) så skulle man behöva sälja från Sverigefonden (som har gått bäst) och köpa mer av globalfonden (som har gått sämre). Givitvis kan det ju vara så att båda fonder gått dåligt, kanske global -20% och Sverige -10%. Men det är fortfarande Sverigefonden i detta fall som har gått bäst och ska säljas utav, och globalfonden som gått sämst och ska köpas mer utav.
Men om man bara ska sälja så kan man ju passa på att sälja av den fond som gått bäst (i detta fall Sverigefonden), för då kommer man åtminstone närmare sin ursprungliga målfördelning.
Men jag tolkar ditt svar som att du kanske funderar på att göra större strukturella förändringar i portföljen? Helt andra fonder, regioner och så vidare? I så fall tycker jag man bara ska riva plåstret och göra en sådan förändring direkt. Finns ingen anledning att vänta tycker jag.
Så i min värld är ombalansering = återställa till ursprungsfördelningen genom att sälja det som gått bäst (ökat andel i portföljen) och köpa den som gått sämre (minskat andel i portföljen). Med andra ord: Sälja dyrt och köpa billigt.
En kommentar ang vad som ska säljas för att få ut maximal vinst.
Om man med maximal vinst menar vad som kommer ge bäst avkastning framöver, så spelar det ju ingen roll hur fonderna har gått tidigare, utan det som spelar roll är hur de kommer gå framåt. Vad som är insatta pengar och avkastning på dina fonder spelar ingen roll. Pengar som pengar… eller rättare sagt fondandelar som fondandelar.
Med det sagt, så håller jag med föregående talare. Eftersom vi inte vet vad som kommer att gå bra i framtiden (hade vi vetat det hade vi ju lagt 100% i den fonden) så är det vettigt att försöka sälja så att man håller sin målfördelning. Sen är det inte supernoga heller. Helt okej om det glider iväg lite åt ena eller andra hållet.
Alltså det känns ju säkrare och veta att man har pengar på bankkonto om man behöver och fonderna kan åka bergochdalbana bäst dom vill och du samtidigt kan sova gott.
Det kan bli lurigt om du köpt innehaven vid olika tillfällen. Du behöver kanske se på den årliga avkastningen för att kunna jämföra olika positioner. Det finns två sådana mått vad jag vet. Internal Rate of Return (IRR eller ofta XIRR), eller CAGR. Jag föredrar alltid XIRR. Det finns en funktion för att numeriskt räkna ut det i de flesta kalkyl program.
Ah! ja just ja, du menar med ombalansering att återställa till den ursprungliga fördelningen, och då blir det ju som du skriver per automatik de fonder som gått bäst som ska säljas. Jag fattar. tror jag. Har inte riktigt ägnat mig åt ombalansering, vilken en ju borde…Tack för svar!
I mitt resonemang fantiserade jag ju iväg om att ändra om i portföljens fördelning, tex mot mer asienfonder, och det är ju att göra något annat. Jag är med!
Jag tycker det spelar väldigt stor roll hur bra affär man gör, och även att man tittar på det när man ska sälja. Innan man säljer kan man se vilka innehav som går över eller under förväntan.
Detta kan vara smart om innehaven är “mean reverting”, dvs återgår till en viss förväntad avkastning över tid.
-ok! Argumentet för att ha på sparkontot är alltså att det känns mer tryggt tolkar jag det som. Om man skulle vara lite mer öppen för risk då så skulle jag ju lika gärna kunna ha “sparkontopengar” i några fonder, och sedan ha en mer långsiktig portfölj som man låter vara, så som jag beskrev det
Ja, men då får man också vara beredd på att aktier (även indexfonder) kan när som helst gå ner -50-60%. Det är ju rätt så tråkigt om det inträffar samtidigt som man planerar att behöva sälja.
På sparkontot så vet man åtminstone hela tiden vad man kommer ha för belopp.
Det är anledningen till att sparkonto rekommenderas på kort sikt och fonder på längre sikt.
Säljer man dessutom från fonder så tappar man i framtida avkastning. Dels själva beloppet man säljer, som i sin tur hade kunna tjäna avkastning. Och den avkastningen hade i sin tur tjänat ny avkastning. Alltså ränta på ränta… Denna effekten minskar om man säljer av då och då. Även väldigt små belopp hade kunnat bli stora summor och de hade fått vara ifred.
Exakt därav hela vetenskapen runt räntefonder, hinkar och buffertar. Behöver man sälja i en dip kan det innebära väldigt stora konsekvenser i form av sequence of return risk.
Låter som vi pratar om olika saker.
För den framtida avkastningen spelar det väl ingen roll om pengarna kommer från lön, lottovinst, tidigare avkastning eller vad som helst?
därav hela vetenskapen runt räntefonder, hinkar och buffertar. Behöver man sälja i en dip kan det innebära väldigt stora konsekvenser i form av sequence of return risk.