Försäkra eller inte?
@Monica har en intressant tråd om detta på FB: Pensionsguiden - för ett rikare liv! | Facebook
2 gillningar
Jag hade gärna sett ett avsnitt om blankning, blankningsattacker & blankningsrapporter - inte för att rekomendera det som investeringsstrategi utan för att det dels är en stor känslo-punkt (om man råkar ha aktier i bolaget som blir attackerat) och att det är en del i att marknaden skall vara effektiv.
Källan är att jag har läst denna Hexagon rapport (utan att ha något intresse i aktien) och känner, gud vad skönt att jag har indexfonder 
Men man kan lära sig/förstå en del av komplexiteten av att investera i och driva enskilda bolag.
Problemet med detta förslag är kanske att hitta rätt person att besöka studion för att prata på ett bra sätt, enda jag kan komma på är om typ @Andre_Granstrom har tittat på forskning om blankingsrapporter eller liknande?
1 gillning
Jag tycker det vore intressant med ett avsnitt om att köpa saker på auktion och “gamla prylar” överlag. Jag menar nu auktioner typ Bukowskis men inte främst “de allra dyraste objekten” utan mer de här prisklasserna som är tillgängliga för personer med normala eller halvhöga inkomster.
Vid olika tidpunkter i livet behöver man köpa ett nytt köksbord eller något att ha på väggen i vardagsrummet. Då finns ett val mellan att köpa en pryl på IKEA eller att köpa något på auktion. Hur man gör på IKEA vet nog alla. Deras utbud är lätt att överblicka, priserna oftast inget problem och platta paket enkla att hantera.
För att göra ett sådant här avsnitt tydligt och intressant tror jag att man skulle behöva välja ut några “typnischer” och diskutera dem mer specifikt. Det skulle kunna handla om:
- Köpa servis
- Köpa en större tavla
- Köpa möbler
Fokus skulle alltså ligga på saker som kan ersätta köp på IKEA snarare än t.ex. antika vapen och konstiga föremål som gör succé i Antikrundan. De frågor som skulle kunna tas upp vore då t.ex.
- Vilka stilar eller “kategorier” finns att välja på?
- Vilka av stilarna/kategorierna är typiskt sett dyrare resp. billigare?
- Kan man se att vissa stilar ökat eller minskat i popularitet och på senare år? Detta är rörlig materia så poängen skulle vara mer att ge förslag på “bra köp” snarare än att förutspå någon värdeökning.
- Vad ska man tänka på? Det skulle kunna vara att designern X är enormt populär och säljer för sjuka belopp medan det finns en rad andra som har liknande stil som går att köpa för normala summor.
- Hur vet man vad saker är värda? Vilka källor är mer pålitliga och var hittar man dem?
- Kan man köpa online eller behöver man åka och titta på varorna?
- Vilka avgifter tillkommer vid köp?
- Hur gör man för att vara smart, om målet är att göra en ekonomiskt bra affär?
- Hur tar man hand om gamla grejer? Ska man t.ex. vara försiktig med möbler av materialet X eftersom de behöver oljas in med dyr specialolja för att inte spricka.
1 gillning
Ett ämne inom temat husköp skulle vara samfälligheter. Mitt åretruntboende i Stockholm är del av en samfällighet. Dock är ju samfälligheter för många något som finns för områden med fritidshus. Det vore intressant med en genomgång av hur samfälligheter fungerar och vad man ska tänka på när man köper något som ingår i en samfällighet. Det är lite som BRF:er men med andra frågor i fokus.
Jag har försökt vara kreativt och komma med olika förslag med styrelsen. Med diverse referenser till lagstiftningen har de menat att dessa saker varit svårare att genomföra än jag tänkt mig. Jag tycker mig förstå att lagstiftningen är orienterad mot en tydlig tröghet. Det kan det iofs finnas en poäng med.
2 gillningar
Nu har det varit ett avsnitt om Kronofogden som jag tyckte var bra. Det hade dock mycket fokus på “den skuldsatte”. Det skulle då vara logiskt att fortsätta med ett avsnitt nummer två om inkasso, alltså den andra delen av samma maskineri. Poängen skulle då också vara att titta på frågan om skuldsättning utifrån borgenärens perspektiv. Jag är en rik person som har fordringar på t.ex. hyresgäster eller andra privatpersoner. Hur fungerar processen för mig att driva in dessa pengar med hjälp av inkasso och/eller Kronofogden? Hur långt sträcker sig respektive parts befogenheter? Hur effektiva är de här instrumenten egentligen?
För ett antal år sedan blev jag utsatt för ett bedrägeri. Personen som gjort det hela var inte särskilt smart och jag tog det hela till domstol och vann. Sedan valde jag att sälja fordringen till ett inkassobolag. Jag tror jag fick 25% av värdet. Jag hade noterat på sociala medier att personen i fråga var gravid och det skulle ha höjt tröskeln för utmätning rätt rejält. Personen var dessutom notoriskt opålitlig och inriktad på att “leva gratis” hos olika killar. Som relativt ung tjej kan sådant vara möjligt. Jag bedömde där och då att det var bättre med 25% i handen än att ha en större (och kraftigt växande) fordran som det var osannolikt att Kronofogden under då rådande förhållanden skulle kunna driva in. Jag funderar nu på om det här möjligen var feltänkt av mig men det är förstås svårt att veta. I avsnittet om Kronofogden lät det som att den här kategorin fordringar kanske inte skulle preskriberas och då skulle ju förutsättningarna kanske kunna ändras. Jag vet inte, det här är knepigt.
För några år sedan var jag på ett föredrag med en representant för ett svenskt inkassobolag som jobbade i Östeuropa. Där handlade det om indrivning av fordringar för företags räkning. Representanten beskrev det som att många företag bara ville sälja av hela sin stock av fordringar efter att första påminnelsen inte lett till resultat. Deras inriktning var dock att företaget skulle göra ett mer gediget arbete och att det bara skulle vara de knepiga fallen som de skulle ta hand om. Det här hade sannolikt att göra med hur den marknaden fungerade och vilka metoder just de jobbade enligt. Det verkade dock tydligt att det finns olika kontexter, delmarknader och arbetssätt. Inkasso är inget enhetligt utan en bransch med en viss mångfald av inriktningar.
När jag jobbade i kommun fick en kollega en faktura från “Baltic inkasso”, ett skumt bolag som vid den tiden nyligen skickat ett avhugget grishuvud till någon gäldenär. Chefen bestämde att den fakturan skulle betalas utan någon utredning om omständigheterna alls eftersom “vi bryr oss om våra anställda”. Oavsett om man nu gör det framstår det som olämpligt att direkt göda mygelindustrin. Det är ju ungefär som att välja att betala någon skum figur för “beskydd”.
1 gillning
Ville bara ge återkoppling att jag läser i tråden och följer den, så det skriv inte för döva öron här.
7 gillningar
Jag har sett någon tråd kring ADHD och privatekonomi men skulle vara kul att få till ett avsnitt med en psykolog som är insatt i ämnet eller någon från forumet som lyckats tygla sitt dopaminspenderande.
6 gillningar
Kanske detta kan ge en lite annan vinkling: Ett rikt och meningsfullt liv | Libris Förlag
1 gillning
Avsnitt om att åldras där ni tar in nån inspirerande 70+ are som berättar om vad vi 30-40-50 åringar står inför. Hur förändras vi som människor, våra sociala kontakter, betydelsen av tid, tankar om karriär, hur smakar maten, att hantera en gradvis energiförlust etc. Det skulle jag vilja lyssna på.
7 gillningar
Avsnitt om att åldras där ni tar in nån inspirerande 70+ are som berättar om vad vi 30-40-50 åringar står inför. Hur förändras vi som människor, våra sociala kontakter, betydelsen av tid, tankar om karriär, hur smakar maten, att hantera en gradvis energiförlust etc. Det skulle jag vilja lyssna på.
En intressant gäst till avsnitt om åldrande kan vara filosofen Bengt Brülde som skrivit boken Lev hela livet.
6 gillningar
Jag föreslår ett bokavsnitt och intervju med Erik Angner som skrivit boken How Economics Can Save the World.
Vi kanske kan få lite tankar om hur vi kan göra samhället, Sverige eller världen lite rikare och inte bara oss själva.
(Erik Angner is Professor of Practical Philosophy at Stockholm University, where he directs the Philosophy, Politics, and Economics (PPE) Program. As a result of serious mission creep, he is both an economist and a philosopher. He holds two PhDs from the University of Pittsburgh: one in Economics and one in History and Philosophy of Science. He has taught economics and philosophy at multiple universities for some 25 years, and is an appreciated lecturer and keynote speaker. He is the author of two previous books as well as multiple journal articles and book chapters on topics in the intersection of philosophy and economics. He lives in Stockholm with his wife and their three children.)
7 gillningar
Superbra förslag!
1 gillning
Avsnitt om portfölj teori och praktik.
1 gillning
Jag skulle vilja se ett avsnitt om att pensionera sig utomlands. Det är kanske mest intressant för egna företagare med rejäl tjänstepension men kanske även för en vanlig löntagare?
Vilka länder är bäst? Regler? Hur går det till praktiskt? Vad gör man med sitt ISK? Hur pass lönsamt är det beroende på olika ekonomiska situationer.
3 gillningar
Jag tror på en serie avsnitt om ”utlandsekonomi”. Det skulle kunna handla om flera olika scenarier:
- Offentliganställd jobbar utomlands via UVA-avtalet, antingen som diplomat eller i annan form.
- Privatanställd jobbar utomlands som utsänd av svenskt storföretag, via kollektivavtalat utlandsavtal. Jag antar att sådana finns.
- Egenföretagare flyttar utomlands till något poppis land och jobbar på distans. Jag menar nu att långsiktigt bo i ett utvalt land och jobba mot Sverige eller annat ”höginkomstland”.
- Någon vill gå i pension utomlands. Vilka länder är populära? Vilka för- och nackdelar har länderna? Vilken är den typiska ”målgruppen” för respektive land? Finns det några fällor?
En viktig del av egentligen alla scenarierna är hur man planerar/planerat livet dvs. hur villkoren ser ut för sambo, barn och alla faktorer runtomkring.
Där ingår även scenariot sambo som man träffar i bosättningslandet. Själva de formella villkoren är så att säga bara toppen av isberget.
När det gäller de första två scenarierna skulle en viktig del vara hur man går från ett jobb på Laholms kommun eller Anderssons elektriska till att jobba som utsänd för Storföretaget AB i Quatar eller som diplomat i Sydafrika. Åtminstone när det gäller det offentliganställda scenariot är det fullt möjligt att göra den förflyttningen. Jag har själv gjort den.
5 gillningar
Jag skulle vilja se ett avsnitt om hur man förhandlar boränta och ”hittar den lägsta räntan” Några frågor som jag tänker vore intressanta att ta upp vore:
-
Vad är en premiumkund? I klartext - hur rik och/eller högavlönad behöver jag vara för att kunna förvänta mig en bättre ränta än ”normalkunden”. Listräntan utgår jag från är mest tillämplig på passiva kunder som inte förstår bättre, ungefär som tillsvidareavtal på elen.
-
Vilka tjänster bör jag vara villig att flytta till en ny bank? Vilka tjänster är viktiga att vara mer försiktig med? Hur gör rent praktiskt för att reda ut läget kring dessa tjänster? Finns det tjänster som är mer onödiga som man helt borde hålla sig borta ifrån (bolåneskydd kanske?).
-
Hur mycket kan man ”fuska” utan att straffas? Jag menar nu att jag t.ex. har en stor portfölj med indexfonder, aktier med buy-and-hold eller gratisprodukter som ger noll intäkt för banken. På samma sätt kan jag ju ha bankens kreditkort men använda ett annat, med bättre villkor. När jag initialt blir kund är ju dessa faktorer okända för banken men ett år senare har de ju hela bilden.
-
Hur gör man för att förlänga rabatter på ett smart sätt?
4 gillningar
Jag har en son som är 15 år och börjar intressera sig för ekonomi, sparande och aktier. Vore kul (för mig som förälder) om ni gjorde ett avsnitt där ni går igenom hur man gör en bra intro för minderåriga. Vad gäller för att handla med aktier? Hur förklarar man egentligen vad en fond är? Hur sätter man upp ett Avanza/Nordnet konto med en ISK där man som ungdom kan handla (och göra sina första misstag 
4 gillningar
Då BlackRock nu lanserat räntefonder med förfallodag (maturity date) som UCITS ETFer i Europa vill jag även bunta in detta i ovanstående tips på framtida ämne. Produkten heter iBonds och fanns sedan länge och fram till nu bara i US.
Det här skulle falla naturligt in under tänket med faser i livet. Då skulle det bli tydligt vilka frågor som är, eller borde vara, aktuella i olika faser. Som det är nu kommer det ju ibland frågor från väldigt unga personer om att de tänkte använda första sommarjobbslönen till pensionssparande.
Jag har funderat över ett avsnitt om uthyrning på Airbnb. Det känns vettigt i mer allmän mening men jag är samtidigt osäker på exakt vilka frågor man skulle ge sig på att försöka besvara. Det är egentligen ingen brist på frågor, bara en brist på rätt vinkling. De flesta som är mycket intresserade är personer som redan hyr ut och då blir frågorna med ens nördinriktade. Ska man istället ha ett rent nybörjaravsnitt riskerar nivån att bli för banal.
Ämnet husbyte, som jag nyligen medverkade i podden med, är i någon mening enklare än Airbnb eftersom det är ”mer enhetligt”. Man kan beskriva hur det är och träffa ganska rätt. Airbnb är jämförelsevis mer spretigt. Det är väldig skillnad på att hyra ut en vanlig sommarstuga och en exklusiv lägenhet i Stockholms innerstad. Om jag bara kunde få en tydligare idé om 5-10 vettiga frågor skulle jag kanske kunna få ihop ett bra material.
1 gillning