Förslag: Gå igenom de nya alternativen för ITP1 och beskriva respektive fördelar och nackdelar. Fokusera på att dyka ned lite mer i detaljerna dels på hur en traditionell förvaltning fungerar, men också i de skydd som ingår och vad man får för premieavgifterna. Det nya för 2023 kommer igång i november om jag minns rätt och det påverkar alla med ITP-tjänstepension.
2 gillningar
Detta röstar jag på definitivt!
Samt att gå igenom om man nu är mer än 50 år…vad skall man göra med det andra kapitalet dvs ITPK och ITP1/ITP2…
En eller flera banker? Vilken är bäst till vad? Är det värt besväret att ha flera? Hur många?
Bäst kreditkort? (Pris, bonus, säkerhet etc)
Bäst internetbank?
Bäst sparkonto?
Bäst bolån?
(Å ja -jag tog inte med fonder, aktier- där vet vi svaret redan)
De här sakerna varierar hela tiden och är även till stor del subjektiva. Det man skulle kunna prata om vore mer ”faktorer” som gör t.ex. vissa kreditkort bra. De faktorerna förändras också men inte lika fort.
Att ha flera banker eller flera kort är nästan alltid rationellt om du vill minimera avgifter, maximera räntenivå etc. Sedan medför det samtidigt ett visst mått av extra krångel. Har du stort sparkapital eller stora utgifter varje månad är chansen större att vinsten ska överväga krånglet.
Min allmänna uppfattning är att de flesta internetbanker är ganska likvärdiga men säkert finns det vissa skillnader. Hur relevanta de skillnaderna är beror förstås på om du har behov av de tjänsterna eller inte.
3 gillningar
@janbolmeson
Ett ämne som ofta dykt upp i forumet sista året är frågan hur man ska tänka runt den svaga kronan. Om en förstärkning av kommer påverka globalfondernas värde negativt och om man bör öka home bias pga detta. Detta ämne tror jag skulle uppskattas
4 gillningar
En uppföljning på avsnitt #26 hade varit intressant, se hur tillvaron som hyresvärd påverkats av ränte- och kostnadsökningarna.
Annars rent generellt att göra uppföljningsavsnitt, hur gick det sen för person x som hade idé y som var med i podden.
1 gillning
Bör vi byta kronan mot Euro! Uppsidor/nersidor? Ta in två kunniga parter som får diskutera ämnet.
2 gillningar
Prepping!
Och hållbara investeringar 
Jämförelse av fondrobotar får gärna återkomma dä och då. Kanske även jämföra de nya fondförmedlarna som säljer till lägre avgifter (SAVR etc)
Har ju varit aktuellt länge.
Men vore bra med ett avsnitt om hur man undviker bluffare online och kanske även kring källkritik!
Jag fick lära mig källkritik i skolan av en bra lärare och det sitter i. Men många i min bekantskapskrets tror nästan på allt som delas i sociala medier.
Även på forumet dyker frågan upp kring videos och ”nyheter” av varierande sanningshalt.
Så nu när AI gör det än mer lätt att bli lurad, så behöver vi nog alla tips.
Tänker på tjejen som blev lurad på först 600k och sen lånade 400k kronor till och gav till kryptobluffare.
Tydligen drabbas 17000+ av bluffmakare via telefon och online i Sverige varje år.
3 gillningar
Hur man hittar sitt mål med sparandet - Går kanske in lite på tidigare avsnitt men kan inte minnas något konkret.
Gillar även Melwas förslag ovan men rent generellt om bluffare. Man tänkte att BankID skulle göra det säkert men det hjälper inte “mindre kunniga” på ämnet från att bli lurade. Sjukt trist och blivit värre med AI röstimitering.
5 gillningar
Mer nationalekonomi, välfärdssystem osv. Kommunal ekonomi (skola osv). Regional ekonomi. Migration och eventuella uppsidor/nedsidor detta har i långa loppet. Gröna omställningen, vad innebär det för ekonomin i stort. Ta in gäster med gedigen bakgrund, gärna från två olika läger. Utbilda svenska folket.
2 gillningar
Jag tror att det vore bra med någon sorts begränsningar för vad RT ska handla om. Politik blir lite konstigt. Däremot kunde det vara värt att titta på “modellen” att ta hit någon/några från ett annat land. Jag blev själv med familj i 35-årsåldern. Det finns en hel del frågetecken och “egenheter” med den situationen. Det vore intressant med ett mer “strukturerat tänkande” kring det. Den är inte helt ovanlig.
Notera att jag nu främst tänker i termer av att träffa någon från ett land utanför EU med en väsentligt annorlunda ekonomisk nivå. Inom EU kan det såklart finnas skillnader och saker att tänka på också men skillnaden blir ändå inte så stor jämfört med om två personer i Sverige träffas som kanske har olika ekonomisk startnivå.
Jag vill inte säga att min egen modell är bra eller något föredöme men mitt sätt att tänka kanske kan illustrera de typer av problematik som jag tycker vore värt att hitta modeller för.
-
Bara det faktum att jag tagit hit min sambo och hennes barn innebär att jag “boostade” deras livsvillkor rätt ordentligt. När min sambo varit i Sverige ganska kort tid fick hon ett enklare jobb på deltid. Det var bra för henne där och då. Den månadslönen hon fick från det jobbet var ändå “lönerekord” för henne och hon hade nu mycket mer pengar per månad än hon någonsin haft att röra sig med innan. Vi skålade i champagne för det.
-
Det är svårt att hantera pengar om man inte är van vid det. Att “leva extremt snålt av tvång” som många är vana vid ger inte någon färdighet i att “leva ekonomiskt” på det sätt man rimligen bör eftersträva att göra i Sverige. Det är mycket att lära kring både psykologin kring att spendera pengar, att förstå vad ett konsumtionssamhälle är för något och att kunna unna sig saker med gott samvete.
-
Jag vill inte jämställa bonusbarn och egna barn. Här kan man tänka olika men för mig är det givet. Det betyder inte att jag inte alls ska bidra men jag ser det som två olika saker. Att bidra till bonusbarn är “välgörenhet” medan att bidra till egna barn är viktigt, rättvist, nödvändigt eller hur man nu ska uttrycka det. När bonusbarn bor hemma räknas de förstås på samma sätt som andra barn men när det gäller arv och liknande så vill jag ha helt vattentäta skott.
-
Jag vill inte ha del i min partners ekonomi i hemlandet. Det finns en hel del tillgångar, presumtivt arv och annat där men jag vill inte ha någon del i det. Tillgångarna är inte betydande med svenska mått mätt men heller inte obetydliga. Om det gick att sälja av rubbet och ta pengarna till Sverige på ett enkelt sätt skulle det gå utmärkt att få till en kontantinsats för en helt reko lägenhet. Vi pratar om ett medelinkomstland här, inte någon renodlat fattig miljö.
-
En del personer kan ha en oansvarig eller slösaktig inställning till ekonomi. När man plötsligt får mer pengar vill man “gå ut och shoppa järnet” och skaffa massor av fina märkeskläder. Det här problemet uppstod aldrig för mig men det är sådant som kan variera. Människor är olika. Det är inte alltid så lätt att bedöma hur en person ska bete sig när de plötsligt får mycket mer pengar.
-
Jag vill ha samboavtal och/eller äktenskapsförord som innebär att den ekonomi jag byggt upp i Sverige inte riskerar att raseras vid en separation. Risken för separation kan vara högre när man kommer från olika kulturer. Skulle jag ha en svensk sambo med iallafall lite snarlika förhållanden som jag själv vore “dela lika” mer självklart. Det skulle kunna vara så att min sambo har 1 MSEK i sparkapital och jag har 2 MSEK men att försöka “reglera” den typen av skillnader framstår för mig som småsint och lite konstigt. När det gäller andra länder tycker jag att det är rimligt att ha en annan princip.
-
Hon står i bostadskö så skulle det skita sig kan hon få en hyresrätt. Jag har också en rejäl livförsäkring med henne som förmånstagare. Hon har också en livförsäkring men med hennes barn från tidigare förhållande som förmånstagare. Det känns som en bra lösning.
Det skulle säkert gå att skriva fler punkter men det ger iallafall en idé om områden som jag tänker “ingår i paketet”.
1 gillning
Livstid är en väldigt begränsad resurs. Unga människor har enorma mängder tid att investera. Hur bör man investera sin tid i olika skeden av livet? Hur gör man det mesta av den? Hur lösgör man tid med hjälp av pengar?
2:a och 3:e generationens FIRE. Hur upplever de vardagen? Blir de motiverade eller omotiverade av att vara finansiellt oberoende? Vilka nya mål och begränsningarna finns att förhålla sig till som 2:a generationens FIRE?
3 gillningar
När det gäller frågorna om begagnade prylar skulle jag möjligen kunna bidra något. Jag både säljer och köper begagnade prylar på ett ganska systematiskt sätt.
En grej jag också har erfarenhet av är bytargrupper. Det uppfattas kanske som något udda men jag hade det som aktiv livsstil under ett antal år. Jag bor i ett hus på tre våningar. När vi först möblerade huset kom i stort sett hela möblemanget och alla inredningsprylar från bortskänkes-sajter och bytargrupper. En del saker har vi fortfarande kvar men ganska mycket har jag bytt eller gett bort vidare.
3 gillningar
Ett avsnitt om dom flera FIRE som finns, Barista, Coast, Flamingo osv…
2 gillningar
Det skulle vara bra med någon sorts sammanfattande ”feedback” i den här tråden någon gång ibland. @janbolmeson
Jag tänker att vissa ämnen är i princip ”redo” för att göras något med, andra mer skissartade och ytterligare andra inte riktigt inom RT:s område.
Om ämnen är ”redo” så behövs väl ingen mer input just om dem, om det nu inte saknas ”rätt person” att intervjua eller finns något annat identifierat hinder.
Om ämnen är skissartade kan ju någon tillföra lite mer substans. Antingen kanske det går att hitta en bra vinkel eller så ligger ämnet delvis utanför RT:s område.
Om ämnet ligger utanför RT:s område behövs inga fler förslag med olika ”utsvävningar”. Bra att ha någon sorts yttre gränser. Det går inte att vara bra på allt.
4 gillningar
Ett intressant ämne tycker jag vore hur man kan ”leva hållbart med pengar”. Poängen skulle alltså vara att prata med välbeställda personer som i olika avseenden frivilligt valt att avstå från den typ av konsumtionsnivå som de egentligen skulle kunna ha. Jag vet inte om sådana personer finns på riktigt men jag antar att de gör det.
Den ideala personen skulle alltså vara i aktiv ålder, ha ett högstatus-yrke med hög lön, gärna ha familj men annars mest gilla att sitta under sin korkek och lukta på blommorna.
Jag tror att man kan välja andra sätt att konsumera än att flyga privatjet till Maldiverna, köpa lyxvaror och bo på ”elitadresser”. Det blir kanske inte ”billigt” men det blir inte heller den typ av ”klassisk lyx” som de flesta med gott om pengar nog väljer att unna sig.
Poängen här skulle alltså inte främst vara att gräva fram en massa ”inte-punkter”. En massa människor verkar ha som livsmål att inte göra si och inte göra så. Det intressanta är ju hur man rent faktiskt gör och lever och hur tänket kring det ser ut. Man behöver inte ha haft en massa stränga principer eller en lång ”uteslutningslista” som utgångspunkt för sitt sätt att leva.
Det här betyder att man heller inte behöver vara ”puritan”. Man kanske flyger, äter kött eller ”beter sig dumt och dåligt” i något avseende men gör det här såpass lite att det inte är hela världen. Utgångspunkten är ju att man ekonomiskt spelar i samma liga som många som ”överkonsumerar groteskt” och då är det ju dem som man i första hand ska jämföras med.
4 gillningar
Hur löser man allt det praktiska när ens partner dör?
Vad gör jag (måste göra, bör göra…) och i vilken ordning?
5 gillningar
Att prata med någon bodelningsförrätttare eller liknande kunde nog vara ett uppslag. Precis som med skilsmässor finns det ju en massa praktiskt att tänka på när det gäller saker att göra innan någon dör. Det kan vara din partner, dina föräldrar eller andra närstående. Det kan vara planerat eller mycket oväntat. Ibland finns testamenten och ibland inte.
Jag tänker exempelvis på hur det funkar med lösöre. Hur gör man värdering på ett bra sätt och hur gör man uppdelningen? Min far har ett hem som är lite som ett museum. Varenda pryl harven historia och är ofta värd en del också. Det är kanske inga enorma belopp ”per pryl” men om man lägger ihop dem så är det en hel del. Mycket är ju samtidigt släktklenoder av olika slag så att enbart fokusera på ekonomiska värden blir inte heller så bra.
2 gillningar
Jag funderar på om inredning och ”prylar” kunde vara ett ämne att fundera över.
Min far kommenterade nyligen att den typ av tavlor och annan konst som funnits i ”traditionellt möblerade hem” inte passar in i hem möblerade enligt mer modernt snitt. Vi pratar här om stora och breda kategorier konst som säljs dyrt på kvalitetsauktioner i Sverige.
Ett av de olika ”projekt” jag sysslat med själv i Östeuropa har varit att köpa konst. Jag har handlat sammanlagt nio fina och stora tavlor av två olika konstnärer som jag träffat på personligen mer av en slump. Det har alltså inte funnits någon mellanhand i form av ett galleri. Normalt lägger gallerier på 100% på priset så att köpa utan mellanhand är bra. Någon bekant har känt en konstnär och då har jag sett till att bjuda in mig hos denne. Jag har besökt en rad olika konstnärer enligt ”samma formel” men det har ”inte alltid klickat” riktigt.
Mina besök hos konstnärerna har gått till så att jag gått till deras ateljéer och suttit där och druckit te och småpratat och fått tavlor förevisade. De har haft stora lager med tavlor så det har tagit tid att gå igenom allt. En av konstnärerna var äldre så hos honom fanns tavlor från olika etapper i hans konstnärskap. Vissa stilar kändes mer spännande än andra.
När vi börjat ringa in vilka tavlor som varit intressanta har vi sedan haft en förhandling om pris. De har normalt haft en prislista som vi utgått ifrån. Sedan har jag ibland förhandlat mig till någon form av mängdrabatt. I ett fall fick jag med en liten tavla som bonus när jag köpte några stora. Det är också en viss hantering med att exportera konst. Konstnären behöver registrera tavlan hos sitt Konstnärsförbund och få en exportlicens utfärdad. Det kan man förhandla sig till ska ingå i priset.
En annan aspekt än att köpa tavlor inramade eller ”i rulle”. En rulle är så klart enklare att hantera. Första gången köpte jag tavlor i rulle. Jag upptäckte då att kostnaden för att spänna upp och rama in tavlorna blev av liknande storleksordning som kostnaden för tavlorna i sig. Andra gången lät jag konstnären ordna med inramning istället. Det kostade inte så mycket att fixa på plats. Sedan fick jag ett stort paket att bära hem. Att alla tavlorna hade samma mått underlättade.
När jag träffade min sambo noterade jag att hon hade en kalender på väggen med den konstnär som jag handlat ”paketet” av. Det var lite roligt att se att vi hade samma smak. Paketet hade jag släpat hem till Sverige vid mitt föregående besök.
En idé jag hade med att köpa konst på det här sättet var att det skulle vara ekonomiskt bra. Jag skulle köpa konst av motsvarande kvalitet som skulle kosta mycket i Sverige till ett mer ”lokalt pris”. Så länge konstnären är ”lokal” och inte har stor försäljning utomlands ser det normalt ut så.
Konstnären som jag handlade ”paketet” av var där och då rätt ung. Hon har senare gjort ganska stor karriär och börjat sälja utomlands mycket. De priser jag betalade 2012 framstår nu som fyndpriser. För några år sedan hittade jag en stor nyutgiven antologi om modern konst i en bokhandel. En av hennes tavlor fanns på omslaget. Det kändes som ett bra kvitto på att jag tänkt rätt.
Paketet öppnade vi när min sambo flyttat till Sverige. Det innehöll en ”triptyk” med tre olika tavlor som i färgskala och motiv passade ihop.
Tavlorna har romantiska sagomotiv, om jag ska beskriva dem enkelt. Det var inte målade för att sitta ihop men jag valde ut dem med det som utgångspunkt. Jag hade haft den idén redan innan jag besökte ateljén. Jag hoppas kunna göra om den här inköpsproceduren någon mer gång. Det kan förhoppningsvis bli i Ukraina när kriget är slut.
Det är något med konsten i det postsovjetiska området som jag gillar. Det handlar inte minst om ”förlagorna” på olika museer men också om att kultur haft en stor plats i samhället. Det finns många som är duktiga helt enkelt.
Att kulturen tagit stor plats i öst har också haft en ideologisk dimension. Samtida kulturskapare har fungerat som ”själens ingenjörer” (Stalins benämning på författare). En hel del konst har skapats som haft ideologisk prägel. Samtidigt har inte sällan samma konstnärer som ”på arbetstid” skapat porträtt av Lenin hemma i källaren skapat helt andra typer av tavlor. Väldigt mycket sådant kom fram efter sovjets fall. Det finns massor av otroligt fin 1900-talskonst, helt fri från ideologiskt trams, som gömdes undan ”där och då” för att de ansågs ”borgerliga och degenererade”.
Tavlorna som jag handlade i öst var alltså de som fick min far att kommentera som han gjorde. Jag tycker den här frågan är intressant. Det mest spännande vore att prata med någon inredningsarkitekt eller liknande som kan anlägga något mer systematiskt perspektiv på frågan.
Min far har ett hem fyllt med äldre möbler och antika grejer. Själv har jag mest IKEA-möbler och moderna tavlor på väggen. När jag gjort vissa av alla mina absurt många lokala resor för att handla begagnade prylar har jag kommit hem till personer som haft hela hemmet fullt med ”designklassiker”, alltså olika berömda designföremål av kända nordiska formgivare.
Självklart kan man inreda på många olika sätt men just det här vilka stilar som på mer generell nivå fungerar eller inte fungerar ihop ser jag som intressant. Det handlar inte bara om konst utan även om t.ex. mattor.
För ett antal år sedan gick jag och köpte en stor äkta matta lite spontant. Det är en så kallad kazak-matta (=kategori av äkta matta). Mattan har spännande geometriska mönster från Kaukasus. Den vill min sambo inte veta av för att ”den påminner om sådana mattor som man har på väggen i sovjetiska hem”. Det är inte riktigt sant och min matta är långt mycket finare än de ”billighetskopior” av äkta mattor som fortfarande är vanliga i äldre personers hem eller i stugor på landet. Min matta har blivit undanskufffad till musikrummet i källaren men där gör den sig bra. Mattor är också bra för akustiken.
3 gillningar