Vilket är ditt bästa ekonomiska life-hack?

Detta borde nästan vara tips nummer ett, få andra tips sparar lika många tusenlappar per år. Även om man är kristen så tycker jag inte man ska ta för givet att man ska behöva betala skatt till en organisation bara för det. Jag är rätt säker på att Svenska Kyrkan inte nämns i bibeln…

Jag upplever att även många icke-troende personer blir så enormt ställda när det kommer till en så enkel sak som detta, borde vara en no-brainer. Ställ dig frågan, om du inte var medlem i Svenska Kyrkan hade du då gått med frivilligt?

6 gillningar

Kan då tipsa alla kristna att man numer själv kan bestämma till vilket trosamfund kyrkoavgiften ska gå till. Avgift till andra trossamfund | Skatteverket

2 gillningar

Mitt problem med detta är att ifall man går ur kyrkan så har man inte någon religiös tillhörighet. Eftersom vi har många personer inflyttade från andra länder i sverige så tar de med sig sin religion hit vilket förstås är helt OK. Dessa har dock mindre benägenhet att avstå sin religiösa tillhörighet vilket gör att i samma takt som svenskar går ur kyrkan så ökar andelen (i procent) tillhörigheten i andra religioner. Så inom kort (15-20 år) så kommer sveriges befolkning bestå av 30% kristna, kanske 31% muslimer och resten utan religiös tillhörighet vilket gör att sverige är ett land med muslimsk majoritet. Det behöver förstås inte vara någon nackdel men personligen skulle jag inte vilja att det blev så, därför väljer jag att vara kvar i svenska kyrkan istället för att spara några hundralappar i månaden.

3 gillningar

Jag förstår inte riktigt. Kristen är du väl om du tror på gud, inte bara för att du är medlem i Svenska Kyrkan?

10 gillningar

Det du beskriver är ju ett land med 39% ateister, dvs ett land där den största gruppen utgörs av ateister. Om du inte tror på kristus och Gud, varför ska du vara kristen bara för att just den majoriteten ska vara störst? Om du inte själv är troende är ateism väl den majoritet du vill förespråka?

Däremot kan det vara rimligt att kvarstå i svenska kyrkan om man uppskattar kyrkor och kyrkogårdar, som kan ses som en del av vårt kulturarv, även om man inte är av åsikten att det är av religiöst värde. I Sverige har ju religion numera främst kulturellt värde i form av högtider och det sätt vi firar livets större händelser som dop, begravning, skolavslutning (kanske inte längre så ofta?) och bröllop. Därtill kan man ju också, även utan religiösa tankar, uppskatta möjligheten att i de flesta svenska städer och byar kunna ta sig en paus i ett kyrkorum.

6 gillningar

Egentligen ett sidospår, men Svenska Kyrkan får en s.k. kyrkoantikvarisk ersättning för detta från staten på 460 miljoner kronor per år. Så även om du inte är medlem så är du med och bevarar kulturarvet. 460 miljoner räcker dock inte speciellt långt med tanke på hur många gamla kyrkor vi har i Sverige.

5 gillningar

Den alldeles färska insikten att den sista valutan är tid och att alla handlingar kan ses som investeringar

6 gillningar

Kom på en som funkat bra för mig, att jobba statligt. Sju veckors semester då man är över 40 år och gratis receptbelagda mediciner är värt rätt mycket över tid (särskilt för en som behöver dyra mediciner som jag). Men förutsättningen för att det ska vara ett bra drag är ju att man inte hade tjänat mycket mer om man jobbat på företag.

4 gillningar

Och lediga klämdagar också, glömde jag att lägga till.

1 gillning

Nyfiken, hur funkar det med medicinerna? Är det något kollektivavtalat försäkringsskydd, eller vad? Täcker det tills högkostnadsskyddet går in?

Varierar lite mellan myndigheterna och över tid.

Där jag jobbade under större delen av 00-talet fick man ersättning för egenavgifterna för både receptbelagda läkemedel och vårdbesök inom högkostnadsskydden.

1 gillning

Du köper dina mediciner precis som alla andra, och lämnar in kvittot till en administratör. Sedan får du tillbaka det på nästa lön. Funkar dock bara för receptbelagda mediciner, och det finns tydligen också vissa undantag som inte ingår. Men 9 gånger av 10 så får du tillbaka det du har lagt ut.

1 gillning

Precis, vi får lite betalt för läkarbesök också. Jag hävdar att vi har 37 semesterdagar, eftersom vi alltid är lediga kristi flygare klämdagen och dagen innan alla Helgona :slight_smile:

1 gillning

Jag undrar om man inte snittar 38,5 semestedagar egentligen… man brukar ju få någon eller några till utöver det du nämner, TheFlorimell. Det är värt rätt mycket, skulle jag säga.

1 gillning

Att vid shopping alltid tänka

  1. Inte springa runt i affärer/surfa och glo på grejer. Triggar bara falska behov.
  2. Behöver jag det eller vill jag bara ha det. Spendera bara om behovet finns och påkommet av sig själv dvs inte i butik, på nätet eller av vänner. Åtminstone låta det sjunka in och senare bestämma om man behöver det.
  3. Vad för variant behöver jag - dyr state of the art eller räcker det med en basic funktionell. Beror på hur mycket man kommer att använda prylen. Ofta bättre för oss att börja med basic och eventuellt uppgradera vid utbyte senare.

Funkar på alltifrån mat till större inköp :slight_smile:

Däremot kanske man inte ska tänka så när man gör en livsinvestering typ bostad där man måste absolut trivas och må bra.

3 gillningar

Fast nationella helgdagar räknar du in då va’? Dessa är ju inte semesterdagar även om man är ledig. Men menar du de där som generösa arbetsgivare kan ge en i samband med storhelger så är jag med på noterna.

De hade 1.3 miljarder kronor i svenska aktier och 4.1 miljarder i globala aktier i slutet av förra året, vilket borde ligga på totalt 6-7 miljarder idag. Så svenska kyrkan är ju inte direkt fattiga. Och om de inte använder dessa pengar kanske de borde börja göra det.

2 gillningar

Nej. Räknar bara klämdagar. Räknar man in röda dagar blir det mer än så…

Jag har tidigare använt smartbudget och senare egna dataark. Jag konstaterar konstant att livsmedelskontot är den stora boven.
Dels är jag oerhört intresserad av att laga god mat, dels finner jag sinnesro i att ha tid till rejäl matlagning. Vad gäller livsmedelskontot har jag dragit ett par slutsatser.

  1. Mina matlådor är oftast mer vällagade (och välsmakande) än vad jag får när jag handlar dagens lunch.
    Ska jag äta ute gör jag det planerat, dvs bestämmer med en kollega på förväg.
  2. Jag kan minst halvera mina kostnader för livsmedel genom att veckohandla. Jag och min fru gör en preliminär matsedel för en månad i taget. Varje söndag handlar vi (innan COVID-19 tillsammans) basvaror för kommande vecka och sedan kompletteringshandlar jag så lite som möjligt. Jag tar kort med mobilen på matsedeln och när jag i slutet av arbetsdagen börjar fundera på middagsmaten kan jag se vad vi planerat, räkna ut om vi har allt hemma och om jag behöver komplettera på vägen hem. Jag kan då gå in i livsmedelsbutiken och endast köpa det jag faktiskt behöver, typ blandfärs. Vi har pratat om att göra typ en flanellografmatsedel med färgkodade färdigskrivna rätter. (typ gröna lappar vegetariskt, röda lappar kötträtter, blå lappar fiskrätter, gula lappar fågelrätter osv. På så vis går det pussla ihop en diversifierad matsedel utan jättemycket ansträngning, för det är ju att sitta och försöka tänka ut idéer på mat som hindrar oss från att veckohandla.
  3. Handla aldrig hungrig. Mängden godispapper i bilen och hur välfyllt kakförråd jag har hemma korrelerar med om jag handlat efter att jag ätit eller när jag är hungrig.
  4. Likt övrigt sparande, när du varit duktig och planerat bra och billiga råvaror, unna dig något riktigt gott med jämna mellanrum. Om jag dragit ner livsmedelskontot från 9000kr i månaden (inte ovanligt historiskt) till 2-3000kr i månaden behöver jag inte fundera på om jag bör unna oss den fina, marmorerade biffen eller det med billigast kilopris. Då får det kosta.

Det är mina viktigaste slutsatser personligen, gällande livsmedelskontot.

7 gillningar

Vidare snålar jag på officepaketet och kör Openoffice. Det handlar egentligen mest om min ideologiska förkärlek till open source, men det sparar ju mig några hundralappar om året.

10 gillningar