Vill börja plugga men är rädd att jag inte ska klara av det när jag inte studerat sedan gymnasiet

Gick Bygg -och anläggning på gymnasiet vilket nu i efterhand var ett dåligt val då jag inte har något intresse alls av att jobba inom denna sektorn. Är idag 25 år och jobbat inom handels dom senaste 4-5 åren. Är inte nöjd med vardagen och jobbet men inte så att jag vantrivs så mycket heller. Mycket för att jag inte kunnat komma upp på en fast tjänst ännu och får bara jobba runt 75%.

I gymnasiet pluggade jag inte något högskoleförberedande så nu känner jag att jag skulle vilja börja plugga på komvux och utbilda mig till något annat.

Det känns bara så himla svårt och ‘‘läskigt’’. Har aldrig varit en plugghäst och nu när man inte studerat alls på typ 7 år så känns det inte som att man ska klara av det, även om jag som person är bra på att lära mig nya saker. Men just nu känns knappt som man klarar av basic matte.

Är det någon av er som har gjort en liknande resa? Alltså börjat plugga efter att inte ha studerat på många många år… Eller bara några allmänna tips

1 gillning

Vad planerar du att plugga till? Beroende på utbildning kan det finnas ett basår du kan (eller kanske t.o.m behöver pga behörighet) gå som löser saken åt dig.

Sedan är det många som knappt klarar av att knyta sina egna skor som pluggar på högskola. Så kommer gå galant.

2 gillningar

Hej Filip,

Jag förstår att det känns läskigt att återvända till skolbänken. Mitt bästa tips är att du skapar dig dagliga pluggrutiner samt betraktar det hela som ett jobb.

Försök att hålla igång med att träna samt att du lär känna dina medstudenter. Tillsammans kommer ni kunna stötta varandra när det blir jobbigt och känns tufft.

Och till sist, ställ frågor!

Lycka till, du fixar detta!!!

3 gillningar

Vet inte riktigt vad jag vill utbilda mig till och den frågan har jag egentligen kämpat med hela livet. Valde Bygg för att jag kände många som tog samma och var en ‘‘soft’’ linje.
Men till att börja med så är det nog att plugga upp dom högskoleförberedande ämnena. Sen hur jag ska lista ut vad jag ska utbilda mig till senare är en annan femma…

Jag har läst enskilda kurser på universitet och började efter att ha fyllt 40. :slight_smile:

  1. Det är en enorm skillnad mellan att studera för att man ”måste” (grundskola/gymnasium) och för att man vill.

  2. Sverige har ett fantastiskt utbildningssystem i fråga om utbud och flexibilitet.

  3. Varför inte börja smått och söka kvällskurser? På så sätt har du kvar en fot i arbetslivet och kan testa.

Hejja dig!

7 gillningar

Jag gick handels på gymnasiet lite av samma anledning som du.

När jag var ca 30år så läste jag yh till elkonstruktör.

Nu läser jag enskilda kurser där målet är en ekonomie kandidat.

Ett hett tips om du tänkt börja plugga kurser på högskola/universitet är att iaf försöka på högskoleprovet. Även ett dåligt resultat ger dig större chans att komma in på olika kurser.

Du kan ju söka in till deltids kurser för att få en känsla av hur det är att plugga. Jag har läst deltid medans jag jobbar heltid vilket går om man vill.

Hej Filip, roligt att du går i dessa tankar. Kan relatera väldigt mycket emotionellt.

Gick estet (högskoleförberedande också) och började sedan inom handels där jag jobbade i 5,5 år och fick en fantastisk position redan efter år två vilket innebar fast heltid och en ganska saftig lön för en 20 åring utan någon spetskompetens (ca 36.000 brutto).

Detta gjorde det ännu svårare att motivera studier eftersom man som nyexad inom det jag kollat på ofta går in på ca 30.000 eller under. Hursomhelst tog jag tag i mig själv i år och har nu gått ett halv år på YH vilket är helt fantastiskt. Trivs som bara den och alla andra är i samma sits - att de jobbat i flera år och sedan vill utbilda vidare sig!

Jag känner nu hur studietekniken börjar komma tillbaka och att man redan börjar vänja sig vid skolbänken igen. Jag skulle säga; kör, tveka inte - bara kör! Du har inget att förlora, pengar går alltid att ta igen men inte tid! Om du inte testar kommer du aldrig att veta!

2 gillningar

Oj vi har haft en väldigt liknande resa! Jag gick också bygg i gymnasiet och fick inga högskoleförberedande ämnen. Jag provade på 4 olika utbildningar efter gymnasiet och hoppade av vardera efter en månad max. Tips är att prova på. Man kommer närmare ett beslut av att veta vad man inte vill.

Du borde inte oroa dig heller för att vara för gammal. Jag var 27 när jag började plugga till ekonom och tar nu masterexamen. Plugga upp ämnen på komvux och kör högskoleprovet. Högskoleprovet är svårare än det du stöter på på universitetet. Min egen uppfattning har varit att universiteten vill göra allt de kan för att ge dig examen. Även riktiga stolpskott har på något sätt klarat sig upp till de högre nivåerna. (Dock beror nog detta en del på vilket universitet du väljer)

Lycka till och prova gärna på någon utbildning relaterad till något som du är intresserad av att göra på fritiden!

Beror på vad du vill läsa och vart. Olika program har olika svårighetsgrad eller kräver mer jobb.
Om det inte är mycket matte eller liknande i ett program är det viktigast att kunna skriva och hänvisa till källor. Det vill säga om du kan hänvisa till en källa, skriva en reflektion på vad du hänvisat till, så klarar du en mer samhällsvetenskaplig eller tvärvetenskaplig utbildning, förutsatt att du inte läser juridik eller liknande. I många uppgifter måste man hänvisa till en källa eller flera, många gånger.

Det kräver heller inte så mycket jobb om du fixar detta i dessa typer av utbildningar, det räcker att lämna in uppgifterna enligt uppgiftsinstruktionerna och eventuellt komplettera. Notera att det är inte “du” som gör det mesta av jobbet, det är det källan som gör, du citerar så klart inte men du skriver med egna ord vad källan menar och hänvisar till det. Det bästa sättet att lära sig är att läsa ett fåtal vetenskapliga artiklar, exempelvis examensarbete, man behöver inte läsa många, och de kan vara korta. När man skriver Efternamn (år) eller (Eternamn år) så refererar man till källa i texten, och här kan du söka på uppsatser för att se hur det mesta av arbetet man bedöms på är i tvärvetenskapliga/samhällsvetenskapliga utbildningar. Notera dock att dessa långa artiklar är examensarbeten som man jobbar typ ett halvår på, uppgifter i kurser är mycket kortare. https://www.uppsatser.se/

Jag tror det vore bra att konkretisera vad du tänkt göra. Mina funderingar är dessa:

  1. Ålder - Du är fortfarande tillräckligt ung för att kunna plugga och ha kul. Är man typ 40 så är man ofta för gammal för att pluggandet ska kunna vara roligt. Kurskamraterna framstår då lätt som omogna puckon som bara är tröttsamma att vara med på fritiden. I en riktig studentstad är chansen att få riktigt kul större men även orter som Kalmar eller Västerås erbjuder en hel del bra saker.

  2. Geografi - Du behöver fundera på dels var du ska bo när du pluggar dels var du ska bo efter att du har pluggat. Bor du i någon större stad är det kanske inte så kritiskt men för många andra gör det stor skillnad. Om du inte är van vid att plugga är det en regelrätt dålig idé att plugga på distans. Du behöver vara i en miljö där alla pluggar och där du kan välja att plugga tillsammans med kurskamrater på biblioteket. Sedan fikar man mycket och diskuterar det man läst. Är du inte den som fattar allting direkt så blir fikat lösningen. Jag hade under en tid ett sådant system. En av deltagarna i gruppen var inte så plugginriktad. Hon behövde få allting förklarat för sig på ett lite överdrivet förenklat sätt. När alla vi andra hjälptes åt att förklara för henne kom det fram en massa bra perspektiv som var och en inte alltid hade tänkt på. Det blev något som stärkte allas förståelse.

  3. Svårighet - Vissa utbildningar är svåra, i meningen att det krävs mycket av talang, ansträngning och motivation för att klara dem. De tre faktorerna kan i någon mening komplettera varandra. Civilingenjör och jurist är två sådana utbildningar. För den som har väldigt lätt för matte kan kanske civilingenjör vara mindre svårt och för den som är bra på att uttrycka sig är jurist kanske inte fullt så tungt. Sedan finns det en massa andra yrken och inriktningar att välja mellan. Att välja något direkt enkelt är inget jag rekommenderar men de riktigt tuffa valen är sannolikt inte optimala om du känner tveksamhet kring din förmåga.

  4. Att välja - Att sitta hemma i Kristinehamn eller Sandviken och försöka förstå vad man ska läsa är inte så lätt. Man är inte i den miljö där idéerna finns överallt utan ofta i en torftig och rätt trist verklighet. Det viktiga är att komma till miljön där idéerna finns. Att börja läsa engelska A på högskolan Dalarna kan vara ett jättebra sätt att komma igång. När man väl börjar plugga träffar man snabbt en massa personer som kommer från mer studievana hem. De har en massa planer och idéer och snart kommer du att få höra om allt möjligt som låter kul. Då gäller det att satsa på det.

2 gillningar

Jag var väldigt skoltrött/ointresserad i högstadiet och gymnasiet och valde (för mig) helt fel program.
Jag greppade tag i det i vuxen ålder, pluggade upp högskolebehörighet på komvux och var 25 år gammal när jag började på universitetet.

För mig hjälpte det mycket att jag hade ett mål, något jag ville till. Det fanns helt enkelt ett syfte alla de gånger man satt och pluggade något man var måttligt intresserad av. Sen är sanningen att det där mycket är mentalitet också, de flesta ämnen blir ju intressanta när man ger dem en faktiskt chans. Speciellt om läraren också är bra.

Några tips från mig:

  1. Skaffa ett mål, något som hjälper dig att fokusera / inte ge upp när det är tråkigt.

  2. Överväg yrkesutbildningar, det finns idag många jobb som inte kräver en lång utbildning men som ger ett bra jobb med en bra lön. (t.ex. lokförare!)

  3. Studera smartare, inte mer. När du märker att du inte klarar av en kurs, fundera på varför. Kan det vara så att dina grundkunskaper saknas? Kan det vara att du behöver lära dig på ett annat sätt?

Exempel:
Jag hade kurser där jag insåg att jag inte lärde mig något vid föreläsningar. Jag valde istället att studera hemma i egen takt. I andra kurser var det precis tvärt om.
Jag hade en annan kurs där jag insåg att jag saknade grundkunskaper, jag letade reda på en gammal bok från gymnasiet och lärde mig från den, för att sedan försöka igen.

  1. Få inte panik om du behöver hoppa av en kurs. Det händer de flesta av oss. Det viktiga är att reflektera. Kanske är det helt rätt att hoppa av en kurs för att fokusera på sina andra kurser.

Här kommer ett inlägg på temat:

Testa.
Vad har du att förlora?

Så länge du stannar i denna tanken:

så kommer du aldrig veta.
Men om du testar, så vet du snart nog.

Alltid att föredra i mina ögon!
Jag säger ofta till coachklienter att de inte behöver ‘tro att jag kan’ utan det räcker med att testa!

Lycka till!

2 gillningar

Jag var i en liknande sits som dig för ett gäng år sedan. Jag sökte och kom in på ett systemvetenskapligt program på annan ort. Lång historia kort så blev det helt fel för mig. Självständigheten, förväntningarna, ensamheten, studentlivet, svårighetsgraden på kurserna samt personliga utmaningar var alla delar som ställde till det för mig och jag hoppade av efter 1 år.

Istället blev det en 2-årig YH-utbildning där jag fick arbeta mycket på distans på grund av pandemin, med en lite mindre klass där många var 30+ år och med många föreläsare som arbetade i branschen. Det var också inom IT men med ett stort fokus på webbanalys med delmoment i programmering - jämfört med tidigare nämnd utbildning som var 100% utveckling passade detta mig mycket bättre.

2 gillningar

För mig blev det lättare att plugga när jag blev lite äldre. Disciplinen var betydligt bättre vid 30 jämfört med 20.

Bara kör på, näst värsta scenariot är att du inte klarar av det. Värsta är att du inte ens försökte.

3 gillningar

Vi var ett gäng på spannet 23-40 som pluggade tillsammans på min utbildning.

Du kommer klara det om du vill. Fördelen vi som var äldre hade var att vi hade långt mycket mer studiemotivation och disciplin än de som var 18/19 år.

Jag skulle säga att det kan vara en fördel, givet att du pluggar något du är intresserad av.

2 gillningar