Saknar lite siffror här för att kunna räkna på det, men om han gick in med säg 500 tkr i huset ni köpte för 3.3 miljoner och ni sen sålde det för 5.3 miljoner (vinst på ca 61%) så låter det rimligt att han får ut 803 tkr (500 tkr + 303 tkr i vinst), och det är också det ni har skrivit i äktenskapsförorder. I praktiken så tog ni alltså säg 1,4 miljoner lån var, och han gick in med 500 tkr utöver det. Dvs även om ni äger 50/50 på pappret så är det snarare 58/42 ekonomiskt ägandeskap i praktiken med ert upplägg.
Att hålla på att räkna alternativkostnaden jämfört med fonder, sparkonto eller dylikt känns inte så relevant.
Jo, men vi är ju fortfarande gifta? Köper det absolut om det var så att vi sålde huset vis skilsmässa, men nu hadr det varit nice att tex kunna betala av nuvarande lån med hans vinst.
Men ja, jag köper resonemnaget
Själv tycker jag hela grejen är lite underlig, vadå “hans vinst” och “din vinst”, ni är ju gifta och ska dela på allt . Men jag förstår att inte alla tänker så, framförallt om förhållandet kanske inte är toppen osv.
Man kan resonera på lite olika sätt, men om han ska få plocka ut kontantinsats + sin vinst som enskild egendom bör du ju få ta din halva av vinsten som enskild också. Du har ju också ägt halva boendet och fått avkastning.
Och då kan ni lika gärna låta honom fortsatt behålla sina 500 som enskild egendom och sen stoppa hela vinsten i nästa boende eftersom ni då bidrar med lika mycket var.
edit: insåg att ni hade skrivit att avkastningen på kontantinsatsen ska behandlas separat, det får ni nog följa i så fall om ni inte kommer överens om annat.
Ja, men då borde ju han få ta sin" andra halva" av vinsten som enskild också… Som jag förstått äktenskapsförordet så har han rätt i hur han tänkt, kontantinsatsen behandlas som en separat passiv investering. Dvs, han “köpte” 15% av huset, och sen delar de 50/50 på resterande 85% (procenten är exempel).
Ja det är nog detta som avsågs i äktenskapsförordet och det är nog bäst att följa om man inte kommer överens om annat.
Går fortfarande att återinvestera hela hans vinst i nästa boende och uppdatera papperna med nya belopp om man fortsatt vill hålla det så.
Frågan är ju också, har ni tolkat själva äktenskapsförordet korrekt? Alltså, din syn på äktenskapsförordet är att det träder i kraft vid skilsmässa.
Har din partner också samma syn på att detta är erat äktenskapsförord, dvs. att det endast träder i kraft vid skilsmässa?
För i mina öron (ögon) låter det som att det är här ni pratar om varandra. Han verkar vilja skydda “sin” befintliga egendom, vilket också kan vara korrekt via äktenskapsförord (?). Låter för mig som att äktenskapsförord inte bara gäller skilsmässa? Eller har jag uppfattat detta fel kanske. Äktenskapsförord | Skatteverket
Tror att det kanske är detta ni måste reda ut, vad innebörden av äktenskapsförordet var/är för er.
Jag håller med dig att det vore roligare för er båda att ha nytta av pengarna nu, ni lever ju här och nu!
Räkna fram hur stor vinst nu båda fick ut vid försäljning givet att din man gick in med 500’ mer. Om hans enskilda egendom ska användas för att tex renovera ert nuvarande boende kan ni reglera det genom att omfördela ägandet från 50/50 till lämplig x/y beroende på värdering osv.
Det viktigaste är kanske inte att det blir exakt rätt belopp med hänsyn till avkastning osv, utan att ni båda har rätt känsla i magen för det ni kommer fram till.
Det är ju exakt det man gör med ett äktenskapsförord. Skiljer på enskild egendom och giftorättsgods. Det behöver ju avtalad innan en eventuell skilsmässa av naturliga skäl.
Hej - Jo, det är jag ju såklart med på. Blir svårt att ev. sköta det snyggt efter en skilsmässa. Men, min fundering var mer på om att i just detta förhållande så hade/har parterna olika syn på vad äktenskapsförordet syftade till.
Tycker att det låter som att den ena parten ville skydda just sin del av pengarna UNDER äktenskapet, d.v.s. hes tolkning var/är att ev. vinst som uppkommer vid försäljning av boendet skall hen få så fort boendet säljs (utan att direkt ta hänsyn till att det just gäller försäljning p.g.a. skilsmässa).
Sen kan man såklart peka på & säga att äktenskapsförord träder bara in vid skilsmässa, men frågan är om båda parter uppfattar det såhär? Kan vara ett missförstånd här som bidrar till friktionen.
Då ser vi det nog på samma sätt. Jag tycker det är märkligt att mannen vill hålla sin del av vinsten på ett eget konto fram till en eventuell skilsmässa. Vad har de som ett gift par för nytta av det? Ska han låta pengarna växa tills den framtida skilsmässan (som han redan har planerat för?). Eller ska de användas lite senare, och i så fall när?
Som sagt, det går att reglera och avtala enskild egendom utan att hålla kapital låst på ett särskilt konto.
Exakt! Det är ju där jag tycker att det skaver! Vi är gifta och varför ska det då finnas hans vinst och min? Som sagt, skillnad om det rört sig om en skilsmässa, vilket det inte gjorde.
Känslan är att det var viktigare att tjäna pengar på affären än att dela på allt som husförsäljningen genererade
Jag har så oerhört svårt att sätta mig in i vad som rör sig i huvudet på gifta par som inte kan enas om gemensam ekonomi.
Man är ett team.
Man delar säng och kroppsvätskor.
Man delar gener till sin avkomma.
Man väljer boende.
Man spenderar oerhört mycket tid tillsammans.
Ni kommer inte kunna avtala er fram till en lösning. Ni kommer behöva kommunicera. För övrigt är det högst tveksamt att pengarna kommer kunna anses vara enskild egendom vid en eventuell konflikt då dessa kommer från gemensamma tillgångar från början och äktenskapsordet skrevs innan.
Prata med varandra om hur NI vill ha det, finns ingen praxis inom ett äktenskap det är ni som bestämmer.
Prata med en jurist om ni ändå måste ha ett fungerande avtal för att kunna känna er trygga.
Jag tycker det finns en viss poäng med att ha “egna” pengar för att köpa saker den andra inte skulle vilja köpa annars, det undviker onödiga vardagskonflikter. Vill hon köpa en handväska för 15 tkr kan jag tycka det är hål i huvudet, men samtidigt tycker hon mitt grafikkort för samma belopp är helt ofattbart, utan “egna” pengar hade vi antagligen behövt kompromissa på ett annat sätt och potentiellt varit mindre nöjda. Däremot är vår inkomst och förmögenhet gemensam, så det är inte riktigt samma sak som avskild ekonomi.
Man är ett team men det är inte alltid vara ett bra team när tiden går. Det är inte ovanlgit att gifta par skiljer sig pga pengar/material saker/hushållsarbete…från små till stora saker.
Jo, men att ha ett litet nöjeskonto med fickpengar till onödig skit som man kommit överens om i förväg är ju hanterbart. Att nästla in sig i mitt-och-ditt-resonemang kring hundratusentals kronor med tveksam logik är ju något helt annat. Personligen skulle jag dra öronen åt mig ordentligt om min partner inte var villig att lägga hela högen i en… hög, så att säga.
Jupp håller med. I vårt fall la vi allt i en hög redan efter några månader som sambos när hon fick svårt få studiemedel att räcka, frissan, smink och sånt drog lite mer…. Ibland har jag haft högre lön och ibland hon. Sparpengar har vi delat upp i varsin hög men det är mer eftersom vi är olika riskbenägna. Jag har mer fonder och aktier. Men om mitt konto ökar mer än hennes ( inte alltid tyvärr) så skickar jag över lite så det blir lika ungefär. Kallar det “Almosa” . Finns inget rätt och fel.
. Men jag förstår att inte alla tänker så, framförallt om förhållandet kanske inte är toppen osv.
. Ibland har jag haft högre lön och ibland hon. Sparpengar har vi delat upp i varsin hög men det är mer eftersom vi är olika riskbenägna. Jag har mer fonder och aktier. Men om mitt konto ökar mer än hennes ( inte alltid tyvärr) så skickar jag över lite så det blir lika ungefär. Kallar det “Almosa” . Finns inget rätt och fel.