Pension: tips, tumregler och viktiga saker att tänka på

Sverige har ett av världens bästa pensionssystem. Trots det oroar sig många för sin pension. Därför bjöd vi in Pensionsmyndigheten för att prata om viktiga punkter att tänka på, riktlinjer, konkreta tips och råd och några myter om pensionen.

Jag ska inte sticka under stol. Jag har varit en av dem som skojat om att ”det kommer inte finnas någon pension när jag går i pension” eller ”jag kommer behöva jobba till 150 år”. Jag skäms lite för det, för när jag de senaste åren djupdykt i vårt pensionssystem så inser jag att det är ganska bra. I alla fall ett av de bästa i världen. Låt oss titta på det.

9 av 10 personer som jobbar i Sverige får varje månad och helt automatiskt, en avsättning om 16% till inkomstpensionen, 2.5% till premiepensionen och minst 4.5% till tjänstepensionen(*). För en snittsvensk innebär det ungefär 6.600 kr per månad. Det vill säga att en snittsvensk har – utan att göra något själv – ett sparande på nästan 78.000 kr per år till pensionen(!). 💰

Det sparandet innebär att de flesta kommer att få ca 60% av sin slutlön i pension (utan att i princip göra något). Dessutom finns det för de flesta många möjligheter att påverka pensionen. Att gå ett år senare i pension kan förbättra den med mellan 6-11% eller 1.600 – 2.200 kr per månad. Tre års extra jobb kan höja den ca 20%. Det innebär även att för många så är kanske inte privat pensionssparande det smartaste att göra, i alla fall inte när man är ung. Något vi diskuterar i denna tråd i forumet.

I avsnittet intervjuar vi Agneta Claesson från Pensionsmyndigheten. Det viktigaste att ha koll på som har störst påverkan på pensionen är enligt henne:

• Din livsinkomst har mest påverkan på din pension.
• Tjänstepensionen är viktig (dubbelkolla med facket eller din arbetsgivare att du har en)
• När du går i pension spelar roll.

Vi går även genom mitt orange kuvert, pratar om AP7 Såfa som är vårt och deras förstahandsval för premiepensionen, tipsar om deras ”Snabbkoll på pensionen” och berör lite mediemyten om fattigpensionären.

Pension kan verka komplicerat, men om du arbetar heltid, har en tjänstepension, en bra lön, har valt AP7 SÅFA i premiepensionen, har billiga indexfonder i din tjänstepension, har bra koll på din ekonomi, och sparar lite extra, då är det inte mycket mer att göra före 55 år. Ge dig själv en klapp på axeln och fira lite! 🥂

Du är alltid välkommen att ställa frågor i vårt forum eller kontakta Pensionsmyndigheten direkt. Det är ju deras jobb att hjälpa oss med att förstå och få en bra pension. 🙂

Vi hoppas att du gillar detta lite längre avsnitt!
Jan, Caroline och Agneta

PS. Besök gärna även får artikel: ”Spara rätt och lätt till pensionen” från 2022 som fortfarande är aktuell.

(*) Något förenklat, det finns brytgränser och det räknas inte riktigt på lönen, men som tumregel är det ok.

Det här påverkar din pension

Nedan följer de viktigaste punkterna att veta från avsnittet.

Vi pratar även om väldigt många tips utifrån Pensionsmyndighetens rapporter, där min favorit är deras ”Tumregler för pension” från 2019 som sammanfattar väldigt många tips och saker att tänka på, t.ex.:

• Avgiftens påverkan – jätteviktigt i pensionssparande med låg avgift. Deras riktlinje är 0.2% vilket till och med är lägre än vår egen.
• Du får ofta högre pension av att jobba ett år längre än att börja jobba ett år tidigare
• Varje intjänad tusenlapp ger ca 1.29 kr/mån i pension resten av livet.
• Varje ytterligare 10-årsperiod med ett sparande på 500 kronor per månad leder till en ökning av den månatliga pensionen med mellan cirka 300 och 600 kronor.
• Inom premiepensionen minskar ett efterlevandeskydd månadsbeloppet med ca 15 procent eller mer.
• och mycket mer.
• De flesta som arbetar kan räkna med att få ungefär 60 % av sin lön i pension fördelat på ca 35 %-emheter inkomstpension, 10 % premiepension och 15 % tjänstepension.
• Att gå i pension ett år senare höjer pensionen per månad med 6 – 11 procent.
• Att gå i pension ett år tidigare sänker pensionen per månad med 5 – 6 procent.
• En minskad avkastning med 1 % per år minskar den totala pensionen med drygt 6 procent.
• Ett sparande på 2,7 % av lönen från 23 års ålder höjer pensionen med ca 10 % per månad.
• Att arbeta deltid 50 procent under 10 år under arbetslivet – minskar pensionen per månad med 10 till 13 procent.

Vi har även sammanfattat många av sakerna i Instagram-karusellerna nedan.

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av RikaTillsammans (@rikatillsammans)

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av RikaTillsammans (@rikatillsammans)

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av RikaTillsammans (@rikatillsammans)

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av RikaTillsammans (@rikatillsammans)

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Jämför dig själv med snittsvensken

Som vanligt ska man alltid vara försiktigt när man jämför sig med andra. Speciellt gäller det inom ekonomi där få individer kan dra upp snittvärden långt bortom medianvärden. Men jag tycker ändå det är viktigt att visa dessa siffror då många av oss har svårt att orientera oss i det ekonomiska landskapet. Det är så lätt att tro att alla andra har så sjukt mycket mer pengar eller att en själv har lite.

Det enklaste sättet att få tag på dina egna siffror är att logga in på minpension.se och klicka på ”Intjänad pension”. Då kan se vad du har själv:

Nedan kan du se hur premiepensionen fördelar sig per ålder i Sverige i snitt och per median.

För inkomstpensionen ser det ut som följer:

Pensionsmyndigheten har tagit fram ett typfall för en person född 1982 som har en snittlön i Sverige. Så här ser det ut:

Vi har en diskussion kring dessa grafer i forumet, ställ gärna en fråga där eller läs mer om varför de t.ex. är så jämna och skillnaden mellan median och snitt är så liten.

• Premiepension och inkomstpension per ålder för snittsvensken | Jämför dig själv

Det går också bra att ställa frågor i forumet. 👍

Ytterligare några intressanta grafer

Jag är lite nördig och gillar bläddra bland all information som Pensionsmyndigheten publicerar. Nedan följer några av mina favoritgrafer.

Snittavsättningen till pension per ålder

Nedanstående graf visar hur stort ”sparandet till pensionen” blev för personer i olika åldrar under 2021. Denna är intressant eftersom den visar att de flesta ligger väldigt nära snittet på ca 59.000 kr. Lägger man till tjänstepensionen för en snittsvensk så sätts det av ca 6.600 kr per månad till pensionen.

Snittavkastning beroende på när man började jobba

Den genomsnittliga avkastningen för sparare i premiepensionen per ålder och huruvida de har gjort ett eget fondval eller är kvar i förvalet AP7 SÅFA som vi tjatar om. För varje inträdesår har det för snittpersonen varit bättre att vara passiv och ligga kvar i förvalet AP7 SÅFA.

Den genomsnittliga avkastningen per år

Nedanstående graf visar hur medelavkastningen för dem som stannat kvar i förvalet AP7 SÅFA och dem som försökt vara aktiva med egna val. Det syns väldigt tydligt att för snittpersonen har det varit bättre att vara kvar i förvalet än att hålla på och mecka själv. Precis det som jag alltid tjatar om och som går i linje med både teori, empiri och forskning.

De flesta i pensionssystemet är på plus

Denna grafen är fin eftersom den faktiskt visar på det som vi alltid också tjatar om. Givet att man bara är långsiktig och passiv i sitt sparande är sannolikheten att gå plus över 90%. Det syns tydligt i grafen där majoriteten av alla prickar ligger över den svarta linjen som är det insatta kapitalet. Det vill säga att alla personer (=prickat) över den svarta linjen har gått plus. Även här kan man notera hur det passiva förvalet varit bättre för de flesta.

Det lönar sig att vara passiv (förvånad?)

Den här grafen visar den genomsnittliga avkastningen beroende på antal fondbyten man har gjort. Strecket i lådan är medianen (dvs det mittersta värdet) och punkten är medelvärdet. Notera att snittet och medianen är högst för dem som i genomsnitt INTE har gjort några fondval per år.

Den lite mer avancerade tolkningen av lådagrammet är:

Lådornas övre och nedre gräns motsvarar 75:e respektive 25:e percentilen för den genomsnittliga värdeutvecklingen per antal fondbyten. Det horisontella strecket markerar medianen och romben medelvärdet. De vertikala strecken som utgår från lådorna bestäms av intervallet av värden för värdeutvecklingen mellan den 25:e och 75:e percentilen multiplicerat med 1,5. Observationerna som är större respektive lägre än dessa värden betraktas som s.k. uteliggare och redovisas inte i figuren. Lådornas bredd är en funktion av antalet observationer som respektive grupp utgör.

Transkribering av hela intervjun om pension

Var vänlig och observera att transkriberingen inte är ordagrann och en AI-assistent har använts för att förbättra texten. För ordagranna citat, lyssna på podcasten eller videon.

Jan: Välkommen till RikaTillsammans! Detta är dagens avsnitt.

Caroline: Tre viktiga saker att ha koll på angående sin pension.

Jan: Vi har Pensionsmyndigheten på besök och några av de viktigaste sakerna vi pratar om är livsinkomsten, vilket innebär allt du tjänar under ditt arbetsliv och beräknas in i din pension. Så din livsinkomst är mycket viktig. Det andra är tjänstepensionen, som utgör en stor del av ens pension och kommer från arbetsgivaren. Nio av tio svenskar har den. Och den sista är uttågsåldern, vilket kan ha en stor påverkan beroende på om man går i pension ett år senare eller ett år tidigare. Om man går i pension ett år senare kan det höja pensionen med mellan sex och elva procent.

Caroline: Riktlinjer för pensionen.

Jan: Pensionsmyndigheten ger ut rapporter med många bra riktlinjer. Hur kan man tänka när det gäller att gå i pension ett år tidigare eller ett år senare? Hur påverkar månadssparande? Ungefär hur mycket kan man förvänta sig att få i pension om man är typfallet och använder premiepensionen som referens för avgifter, och så vidare. Vi diskuterar allt sådant i dagens avsnitt.

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag för att hjälpa dig att göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare.

Caroline: Vi som driver denna kanal heter Caroline och Jan Bolmeson.

Vårt försnack inför intervjun med Pensionsmyndigheten

Jan: Välkommen till dagens avsnitt 307. Idag har vi Pensionsmyndigheten på besök och det är jätteroligt för vi har Agneta Claesson här, som är informatör och pensionspecialist. Vi pratar om pension, vad man bör tänka på och de viktigaste sakerna. Det blir även en del nörderi.

Caroline: Så glada över att ni är blev sådana bra kompisar, verkligen!

Jan: Ja, Pensionsmyndigheten ger ju ut rapporter. Deras uppgift är att informera och sitta i samma båt som vi, så att de kan berätta om de olika val man kan göra och hur de påverkar pensionen, osv. De ger också ut riktmärken för avgifter på fonder i en femsidig skrift. De ger tumregler för pensionen, så att man kan tänka på olika sätt. Ibland tänker jag att det är synd att inte fler har nytta av dessa rapporter.

Jag tror att det är få som säger:

”Åh, det är fredag kväll, nu tar jag ett glas vin och läser Pensionsmyndighetens rapport.”

Men genom detta avsnitt får du guldkornen från alla dessa rapporter. Det är en av mina höjdpunkter. Den andra är att jag får driva min agenda lite grann. Faktiskt. Jag tror att många, inklusive jag själv, har oroat oss för pensionen under många år. Vi har tänkt att vi inte kommer ha tillräckligt med pengar när vi går i pension.

Vi har trott att vi kommer behöva jobba tills vi är 150 år. Jag har pratat om att jag har bidragit till den oron på grund av min okunskap. Men ju mer jag har läst och följt Pensionsmyndighetens hemsida och forumet, desto mer tänker jag att Sverige har ett av världens bästa pensionssystem. Vi pratar om att basfallet är ganska bra. Ibland behöver man spara lite extra eller göra andra grejer. Och vad tar du med dig?

Caroline: Jag tar med mig att jag, som inte är särskilt intresserad av ekonomi i allmänhet, kan ändå intressera mig lite grann för pensionen. Jag kan gå in på Pensionsmyndighetens webbplats ungefär vartannat år och ta bort dramatiken kring det. Då får jag lite siffror och kan titta lite. För mig handlar det inte om mycket drama.

Jan: Nej, men jag tror också att när vi pratar om ekonomisk oro i andra avsnitt, handlar det sällan om oro för pengar. Det handlar mer om att framtiden är osäker och att man inte har full koll. I detta avsnitt fokuserar vi mycket på att våga ta tag i det. Vi tar till och med fram mitt orangea kuvert här och frågar Agneta hur man ska tolka det.

Pensionspyramiden

Vi pratar om att man kan använda Pensionsmyndighetens hemsida, minpension.se och många andra liknande verktyg. Jag skulle också vilja ge ett tips att för specialfall, som att vara ansluten till kollektivavtal, jobba statligt, vara egenföretagare med enskild firma eller vara företagare med ett aktiebolag, kan man gå till RikaTillsammans forumet. Vi har en hel kategori som heter Pension där vi diskuterar alla dessa detaljer.

I detta avsnitt pratar vi mer generellt, men det är också viktigt. Avslutningsvis tänkte jag att vi pratade mycket om pensionspyramiden och basplattan. Det är viktigt att förstå. Om du inte har sett bilden på Pensionsmyndighetens hemsida kan du se att den svenska pensionen består av en pyramid som är uppdelad i tre delar. Basen utgörs av den allmänna pensionen, som i sin tur delas upp i inkomstpension och premiepension. Vi kommer att prata om fördelning och sådant. Det är basen.

Caroline: Basplattan.

Jan: Precis, basplattan är den andra våningen i pensionspyramiden. Tjänstepensionen är den pensionen man får från arbetsgivaren. Något förenklat kan man säga att om ansluten till ett kollektivavtal sätter arbetsgivaren av ca 4,5% av ens lön. Ytterligare 16% av ens lön går till inkomstpensionen och 2.5% går till premiepensionen. Sedan finns det brytgränser och det är egentligen på det pensionsgrundande beloppet, och så vidare, men för att göra det enkelt så kan man tänka att det är av lönen. (Se diskussion här).

Men det tar vi upp senare. Den översta våningen i denna pensionspyramid är det egna sparandet. Så det är de olika delarna som ingår, och det kan vara bra att ha i bakhuvudet när du följer avsnittet. Jag tänker att vi behöver inte göra det svenska utan vi släpper på Agneta och så hoppas jag att vi ses i forumet, där du kan ha många frågor och kommentarer. Vi tar tag i detta nu och kollar på min pension.

Välkommen Agneta från Pensionsmyndigheten

Jan: Varmt välkommen, Agneta Claesson. Du är informatör och pensionspecialist på Pensionsmyndigheten och har arbetat med pension i många år. Jag tror att du sa att du har jobbat med pension sedan starten och även innan dess, samt på Försäkringskassan. Sedan 2012 har du heltidsarbetat med att resa runt, medverka i media, vara med på SVT och prata om pension. Så varmt välkommen!

Agneta: Tack så mycket!

Jan: Jag är ett stort fan av Pensionsmyndigheten. Vissa säger att det bara är något jag säger, men nej, jag menar det verkligen. Jag tänker att detta är ni, eller så här är vi och ni sitter i samma båt. Vi vill pensionsspara och ha så bra pension som möjligt, och ni ger oss information och ger ut en massa intressanta rapporter.

Det är lite nördigt men älskar att dessa rapporter finns. Det finns så mycket data och kunskap som oftast inte blir tillräckligt tillgänglig. Vi behöver inte prata så mycket om det, men jag tänkte att vi kan hoppa rakt in och börja på en övergripande nivå. Så vad tycker du är det viktigaste när det gäller pension? Vad borde alla i Sverige veta om pension?

Agneta: Ja, nu kommer vi att prata länge. Om du hade sagt ”Agneta…”

Jan: …. Vilka är dina tre bästa tips? 😂

Agneta: Då tänker jag så här:

Det absolut viktigaste är vad du tjänar under hela livet. Hela inkomsten, alla pengar i en hög. Ju större den är, desto bättre kommer pension kommer du att få. Det är viktigt att ha en tjänstepension från din arbetsgivare. Det är en väsentlig del av den totala pensionen. Naturligtvis spelar även åldern då du väljer att ta ut pension en stor roll.

Vi kan diskutera och analysera pension i olika riktningar, men det är grundläggande.

Jan: Jag brukar alltid trycka vikten av att fokusera på sin lön eller inkomst. Lönen bestämmer så mycket i livet. Det är lönen som bestämmer hur mycket vi kan spara, hur stor vår buffert kan vara och hur mycket vi kommer att få i pension. Jag vet att det ibland inte är möjligt att öka lönen inom vissa yrken, men kanske kan man hitta ytterligare inkomstkällor eller byta jobb för att öka lönen. Livsinkomsten är verkligen central.

Agneta: Helt rätt, den är avgörande. Det är bland annat därför vi önskar att fler börjar tänka på pension tidigare i livet. Deltidsarbete kan kraftigt påverka pensionen om det pågår under flera år, vilket ofta är fallet under småbarnsåren. Det kan vara nödvändigt för att få livet att gå ihop och jag värderar inte det valet, men det är viktigt att vara medveten om att livsinkomsten kommer att påverka den allmänna pensionen. Om man är medveten om detta kan man kanske arbeta mer. Så jag håller med dig.

Rapporten: Tumregler för pensionen

Jan: Det är viktigt att folk vet att det har betydelse. Varje krona spelar roll. För att djupdyka lite, ni har en rapport med titeln ”Tumregler för pensionen”. Den är verkligen bra. Den senaste utgåvan är från 2019, tror jag. Och det står, om jag får citera.

Givet en lön över 19 700 kr under ett år ger varje intjänad krona 0,129 öre i månatlig utbetalning från den allmänna pensionen och tjänstepensionen. En tusenlapp i tillfällig extra inkomst ett enskilt år ger alltså 129 öre, det vill säga 1,79 kr extra i månatlig pensionsutbetalning livet ut.

Pensionsmyndigheten, ”Tumregler för pensionen”

Jan: Jag gillar detta. Det ger en konkret bild. Varje tusenlapp du tjänar, och här talar vi inte om månadslön utan en enstaka tusenlapp, ger dig 1,29 kr i pension för resten av ditt liv.

Agneta: Precis. Det är en bra tumregel att ha i åtanke.

Jan: Perfekt för att liva upp stämningen på en fest. 😂

Agneta: Ibland när vi befinner oss i ett nytt sammanhang och allting är oklart, frågar någon: ”Vad kan vi alltid ha till pension då?” Men det jag vill poängtera är att gränsen på 19 000 kr vi pratade om gällde det år då du blir skattskyldig. Nu, 2023, är gränsen lite högre när du måste betala skatt på din inkomst.

Men så fort du blir skattskyldig, även om du bara betalar 1 kr i skatt, är gränsen runt 22 000-23 000 kr per år. Du får alltså mer avsatt till din allmänna pension än vad du betalar i skatt. Så det värsta ungdomar kan göra när de räknar på detta nu är att jobba på sommaren och sluta precis innan de måste betala skatt. Det är bra att betala lite skatt, för då bidrar man till den allmänna pensionen.

Spara 500 kr/mån i 10 år för att sedan få ut 300-600 resten av livet

Men ni har fler tumregler. Många fler. Men låt oss ta denna, för den är också relevant för vårt forum, och det är så fascinerande. Jag brukar säga att vi alla sitter i samma båt, och i forumet var det Alec som för något år sedan lanserade en tumregel om:

Om du sparar en tusenlapp i ungefär tolv år kan du sedan ta ut en tusenlapp varje månad resten av ditt liv.

Så ett månadssparande på en tusenlapp i tolv år ger dig 1 000 kr varje månad för resten av ditt liv. Vi har levt med den regeln, så du behöver inte kommentera på den. Men igår kväll när jag gick igenom tumreglerna för pensionsberäkningar hittade jag detta. Vill du läsa upp det, Caroline?

Varje ytterligare tioårsperiod med ett sparande på 500 kr per månad leder till en ökning av den månatliga pensionen med mellan ca 300 och 600 kr av redan skattade pengar.

Pensionsmyndigheten, ”Tumregler för pensionen (2019)”

Jan: Så det är ju exakt samma sak. Du behöver inte svara när ni säger så, men ni som myndigheter är ju alltid lite mer försiktiga, vilket är jättebra. Men jag säger så här: 500 kr i månaden i tio år ger dig mellan 300 och 600 kr.

Caroline: Var fanns den tumregeln?

Jan: I en rapport ”Tumregler för pensionsberäkning”, som jag ofta hänvisar till. För dem som undrar över hur man kan planera sin pension, ger den goda riktlinjer.

Agneta: Denna rapport är fortfarande relevant, trots att jag skulle vilja se en uppdatering av den. Den har varit en pålitlig källa för att svara på journalistfrågor och för egen kunskapsökning.

Jan: Mitt hjärta gick ut lite för personen som skrev den här fantastiska rapporten, och sen hamnade den bara i biblioteket och så tänker jag: ”Oh, titta! Tänk att detta fanns liksom.”

Pensionsgap och överföring av premiepensionsrätter

Caroline: Vad tror du, är det fortfarande vanligt att kvinnor arbetar deltid för att balansera familjeliv och arbete? Alla vill ha en stabil inkomst.

Jan: Ja, det finns definitivt ett pensionsgap mellan könen. Jag har läst att det har minskat över tid, från 30% till 20%. Men det är fortfarande för högt enligt min åsikt.

Agneta: ust nu, 2023, finns det ett tydligt pensionsgap mellan män och kvinnor. Vi ser inte pensionsutbetalningar i samma omfattning. Faktorer som bidrar till detta inkluderar större andel av deltidsarbete bland kvinnor, generellt lägre löner, och kvinnodominerade yrken med lägre löner. Kvinnor tenderar också att vara mer sjukskrivna. En annan faktor att tänka på är föräldraledighet, där kompensation finns för den förälder med lägre inkomst.

Caroline: Hur får man den kompensationen? Alltså, hur ser den ut?

Agneta: Kompensationen visas i det orange kuvertet. Det finns tre olika beräkningsmetoder som används för att bestämma vilken som är mest fördelaktig för dig, men generellt kan du få det under barnets fyra första levnadsår om du är den förälder som har lägre inkomst.

Jan: Det är också möjligt att överföra premiepensionsrättigheter mellan makar och registrerade partners, om jag inte har missförstått det.

Agneta: Det är något annat. Jag har premiepensionen i bottenplattan. Den går ju då att lämna över, lämpligen då till den som har högst inkomst till den som tjänar mindre då. Absolut. Och det är ju framtida insättningar som detta ska göras. Utan någon som har tänkt att jobba i många år, det är inte lönt att komma, vilket händer ibland kan man säga. Men det var något jag kunde flytta till min fru och så. Men…

Jan: Det kan man om jag förstått det rätt, och så skulle man styra hur lång period man vill göra det. Men det är detta året eller det löpande.

Agneta: Ja, och jag tror att det kan ha blivit någon förändring där. Vilka alternativ vi erbjuder. Men det har varit så som du har sagt i alla fall. Kanske har vi ändrat lite, det är ju så. Jag är ju inte gift än så jag har aldrig sett detta i skarpt läge, men någonting säger mig att det skedde någon förändring.

Jan: Man kan ju alltid ringa och fråga.

Agneta: Om man gifter sig eller blir registrerad partner, då kan man logga in och se hur det ser ut. Det är viktigt att notera att detta upphör automatiskt om vi separerar. Men det verkar lite gammalmodigt att det bara gäller gifta eller registrerade partners.

Jan: Vi får ibland frågor om varför det inte gäller sambor. Jag brukar förklara att detta oftast inte är Pensionsmyndighetens beslut, utan det kommer från lagstiftning och politiker.

Agneta: Exakt, och om det inte är tydligt nog, Pensionsmyndigheten måste följa politiska beslut. Även om vi inte är en politisk myndighet och inte ska förespråka en viss linje, måste vi följa de beslut som fattas. Det har dock funnits ett förslag i flera år som skulle utvidga det till sambor med gemensamma barn, men det har ännu bara varit ett förslag.

Tjänstepensionen är viktig

Jan: Men jag tänker om vi hoppar tillbaka till det som är det viktigaste att veta. Vad är viktigt jämte livsinkomst.

Agneta: Tjänstepensionen är ju viktig, och de flesta anställda har en tjänstepension från sin arbetsgivare.

Jan: Jag tror att nio av tio har en tjänstepension.

Agneta: Ja, lite över nio av tio anställda. Det är definitivt positivt, och ett viktigt skäl till att man bör förstå sin tjänstepension. Det är något man bör veta nu, när livet pågår. Många tror att pension är en fråga för folk över 60 år. Men om jag inte har en tjänstepension från min arbetsgivare, vill jag veta det redan vid 25-30 års ålder. Om du jobbar inom offentlig sektor har du alltid tjänstepension, och åldersgränserna för när inbetalningarna börjar har ändrats och i vissa fall till och med eliminerats. Inom privat sektor finns det fortfarande vissa åldersgränser.

Jan: Men är det inte så att för en genomsnittlig person i Sverige som jobbar antingen statligt eller inom ett kollektivavtalsanslutet jobb och arbetar hela livet, finns det egentligen inte supermycket man behöver göra eller tänka på själv?

Jag upplever att pensionssystemet är väl designat, och fackföreningar och de som förhandlar kollektivavtal verkar vara insatta i pensioner och har gjort det bra. Det vill säga att man behöver inte oroa sig för att man har jobbat hela sitt liv, haft en tjänstepension genom kollektivavtal. Det är inte jättemycket som kan gå hemskt fel och man får en åtminstone bra eller okej pension. Sedan finns det alltid undantag så klart.

Agneta: Vad som anses vara en bra pension varierar från person till person. Men som anställd med ett kollektivavtal, betalas pengar in till den allmänna pensionen baserat på vår inkomst, lön och andra socialförsäkringar, förmåner som också påverkar pensionsgrundandet. Dessutom betalar arbetsgivaren in till tjänstepensionen. Det är de viktigaste faktorerna. Om du sedan gör en prognos och ser vad det blir för mig, då får du en klar bild av vad det handlar om.

Basfallet för snittsvensken är helt okej

Jan: Jag tänker att basscenariot för snittsvensken i det svenska pensionssystemet är ganska bra. Men jag upplever att en vanlig missuppfattning är att man inte kommer att kunna gå i pension eller att man kommer att behöva jobba tills man är 150 år. Att man är lite orolig eller uppgiven i onödan.

Jag vet inte om folk tänker på att basscenariot går cirka 16% av din inkomst går till din inkomstpension och sedan 2,5% går till din premiepension. En genomsnittlig svensk får ungefär 5000 kronor i månaden avsatt, och du får cirka 50-70% av din slutlön i pension.

Jag tänker att grundfallet, alltså det vanliga, är ganska bra och vi kommer att prata om missuppfattningar, för jag upplever att en vanlig missuppfattning är att jag inte kommer kunna gå i pension eller att jag kommer behöva jobba tills jag är 150 år. Och det finns alla dessa situationer. Men vet du, det vanliga fallet är att ungefär 16% av din inkomst går till din inkomstpension och sedan 2,5% går till din premiepension. En genomsnittlig svensk får ungefär 5000 kronor i månaden som avsätts, och du får… vi kommer att prata mer om det senare, men du får ungefär 50-70% av din slutlön i pension.

Agneta: Ja, det finns olika beräkningar och det finns en stor variation när det gäller pensionens storlek i förhållande till slutlönen. Men vi har ett väldigt robust och stabilt pensionssystem, så det är inte sant att det inte kommer finnas pengar när det är dags att ta ut pensionen. Vi har en överskottsbalans på 1300 miljarder, tror jag. Den här trenden kommer att fortsätta över tid. Den allmänna pensionen kommer att öka och många tjänstepensionsavtal ger 4,5%. Det har varit standard under många år, men vi ser att parterna förhandlar fram högre procentsatser. Så tjänstepensionen är verkligen viktig.

Jan: Ja, verkligen

Vi har ett pensionssystem att vara stolta över

Agneta: Ja, särskilt om vi nu fortsätter arbeta längre eftersom vi lever längre, kommer detta också att påverka vår pension.

Media kan ibland ge intrycket att pensionen bara minskar, men faktum är att pensionen måste räcka över fler år än tidigare. Om pensionsfonden förblir densamma som tidigare generationer men måste sträcka sig över fler år, måste de månatliga utbetalningarna bli lägre. Därför är det logiskt att vi behöver investera mer pengar och skjuta upp uttaget av pension för att uppnå en godtagbar pensionsnivå.

Jan: Jag får bara hoppa in här för jag har en dold agenda som jag driver. Jag anser att det svenska pensionssystemet ibland får oförtjänt mycket kritik. Jämfört med andra länder har vi ett av de bästa pensionssystemen i världen. Många länder har underfinansierade pensionssystem med större skyldigheter mot pensionärer än vad de har finansierat, och de försöker uppnå en avkastning på 8-9% för att ens komma nära. Det är inte hållbart. Så jag vill bara säga att det svenska pensionssystemet är bra.

Agneta: Som jag nämnde tidigare, är det inte min roll att uttrycka åsikter om detta, men jag kan presentera fakta. Vi har ett stabilt pensionssystem, och andra länder ser faktiskt på Sveriges pensionssystem som en modell. Det har skett förändringar och justeringar under de senaste åren, där förmåner har lagts till och vissa gränser har ändrats, men systemet är fortfarande baserat på livsinkomstprincipen.

Jan: Exakt, systemet behåller fortfarande livsinkomstprincipen och är självfinansierande. Tanken är inte att använda skattepengar för att balansera systemet.

Agneta: Vår roll i relation till politiker är att visa hur olika beslut påverkar pensionerna, pensionssystemet och individen. Sedan är det upp till dem om de vill lyssna eller inte, men vår roll är att informera och se till att vi betalar ut pengar i rätt tid.

Riktålder: vi behöver jobba längre eftersom vi lever längre…

Jan: Ett tips jag brukar ge är att om du vill få en uppfattning om hur det går eller göra en prognos, logga in på Pensionsmyndighetens hemsida. De erbjuder en förenklad prognos baserad på din ålder. Om du vill gå djupare, kan du logga in på minpension.se där du kan göra fler inställningar.

Agneta: Det stämmer, och Min Pension är faktiskt ett samarbete mellan olika försäkringsbolag i Sverige. Pensionsmyndigheten finansierar hälften av vår verksamhet och resten kommer från de anslutna bolagen.

När det gäller Min Pension, så är det faktiskt en bra och säker sida att besöka, där ingen försöker sälja något. Men jag tycker ändå att det kan vara värdefullt att använda vår sida, eftersom vi har infört den individuella riktåldern. Vi pratar mycket om det förlängda arbetslivet, men det finns inte på Min Pension ännu. Det kommer säkert, men just nu har vi mycket annan information på vår sida. Men prognoserna i grund och botten är desamma.

Jan: Kan vi prata om den individuella riktåldern? Om jag har förstått det rätt, innebär det att för att få en pension likvärdig med en som är 65 år idag, behöver jag arbeta till jag är 68 år. Är det korrekt?

Agneta: I princip, ja. Den individuella riktåldern är en pensionsålder som anpassas efter förväntad livslängd (red: läs mer ”Pensionsåldrar och riktålder”). Den visar hur länge du bör arbeta för att kompensera för ökad livslängd.

Jan: Det lät mycket mer positivt. Så om jag förstår det rätt, kommer vår dotter som är född 2018 att behöva gå i pension lite senare för att pensionen ska räcka hela livet.

Agneta: Ja, om hon vill behålla samma pensionsnivåer. Annars kommer de naturligtvis att minska. Det är inget tvång, och den specifika riktåldern är faktiskt beslutad bara för de närmaste årgångarna. Så för så unga som du är, har inget sådant beslut fattats ännu. Men vi har ändå valt att visa detta, baserat på vad vi förutspår om förväntad livslängd.

Jan: Är det det som det svenska systemet kommer att införa 2026?

Agneta: Ja, då införs detta begrepp på allvar. Men redan nu kommer det att kommuniceras.

Jan: Så det ökar, för om jag förstår rätt och jag tittar på vår dotter som är född 2018, då är hennes riktålder 70, så det var inte en förlängning för henne, och om jag tolkar det rätt, så ökade det med två år. Men hennes förväntade livslängd är tre år längre än vår.

Jan: Men det är det jag menar. När vi pratar om att Sveriges pensionssystem är bra, så är det självklart att om vi sparar samma summa och den ska räcka från 65 till 81 eller 65 till 84, så blir den lägre.

Caroline: Är det verkligen sant att vi lever längre nu?

Jan: Ja, men det är bara att kolla, Caroline.

Caroline: Men det finns generationer nu som tydligen lever kortare tid än sina föräldrar.

Jan: Nej, Caroline. Tvärtom. Jag har pratat med läkare som tycker att sådana här saker är intressanta. De säger: ”Jan, försök överleva de kommande tio åren, för om tio år tror vi att tekniken kommer att öka livslängden ännu mer.”

Caroline: Ja, det är vad medicinsk fakta säger.

Agneta: Men du har rätt på något sätt att vi pratar om genomsnittlig livslängd, så på individnivå kan det naturligtvis se annorlunda ut. Och jag är medveten om att många blivande pensionärer, även yngre, tycker att det här med ålder och det förlängda arbetslivet känns svårt att tänka sig. Så förändringarna sker utifrån genomsnittet.

Men om det skulle bli så att vi slutar leva längre och den genomsnittliga livslängden inte ökar, då kommer inte heller den individuella riktåldern att vara anpassningsbar. Men jag tycker det var intressant att du säger att det var en så stor skillnad mellan dig och din dotter.

Jan: Och det visar i er tabell att jag är född 1981 och hon är född 2018, men i riktålder skiljer det bara i princip 3 år.

Agneta: Exakt. Om vi betraktar riktåldern på 68 år, min dotter, född 1992, kommer att ha en riktålder på 69. Detta är en viktig punkt att notera eftersom vi har sett snabba åldersökningar under de senaste åren, där minimiuttagsåldern har ökat stegvis från 61 till 62, sedan 63. Riktåldern, som är några år senare, har genererat oro över möjligheten att politikerna kan höja åldersgränsen till 75 eller 80 och så vidare.

Premiepensionen och AP7 SÅFA

Jan: Förutom pensionsåldern är det många som har lite ångest över att de inte gjort något val i sin pension. Men då brukar jag framhålla att forskning visar att de som är lat, passiva, oengagerade och ointresserade ofta får bästa resultat. Därför råder jag de som känner ångest över att de inte har gjort ett val för sin premiepension att: ”Grattis, gör ingenting.” Visst, det finns de som vill vara aktiva, men om vi ser till de cirka 4 miljoner svenskar som har AP7 SÅFA, har de faktiskt haft en bättre genomsnittlig avkastning jämfört med privata fonder.

Caroline: Kan du förklara lite mer om AP7 för de som aldrig har lyssnat på vår podcast men som funderar på pensionen?

Jan: Självklart, men korrigera mig om jag missförstår något. Pensionen består av fyra delar. Det finns den allmänna pensionen som delas upp i inkomstpension och premiepension. Det är 18,5 % av lönen, varav 16 % går till inkomstpension och 2,5 % till premiepension varje år.

Agneta: Och genom att deklarera årligen hamnar detta i potten. Du kan inte påverka förvaltningen av din inkomstpension, men du kan placera 2,5 % av lönen i premiepensionen. Detta kan du styra själv. Om du inte gör ett aktivt val får du det statliga förvaltade alternativet, kallat AP7 SÅFA, Statens ÅrskullsFörvaltningsAlternativ.

Jan: Exakt. Om du har haft AP7 som genomsnittligt val under tre av de senaste 16 åren, har det givit bättre avkastning i tolv av dessa år. Ser man på hela perioden tror jag att AP7 har haft en avkastning på 510 % fram till den 31 mars, medan andra alternativ har haft cirka 198 eller 298 %. Så det är en ganska betydande skillnad. Min poäng är att jag rekommenderar de som känner ångest att istället för att oroa sig, borde de köpa en flaska champagne och fira om de inte har gjort något val.

Agneta: Att tillhandahålla saklig information är centralt för vårt arbete på Pensionsmyndigheten. Faktum är att det är helt okej att inte göra ett aktivt val för sin premiepension. Det kan vara tråkigt att träffa folk som känner att de borde ha valt något.

Jan: Jag håller med.

Caroline: Du menar att välja något annat än AP7 SÅFA för premiepensionsplaceringen?

Agneta: Precis. Men jag känner också att när de säger så, vet de inte riktigt var de befinner sig i pyramiden, i det vi pratar om. De har bara en känsla av att de har missat att göra något.

Jan: De känner att de borde ha varit mer aktiva.

Helt okej, till och med bra att inte ha gjort något val i premiepensionen

Agneta: Ja, de känner att de borde ha gjort något, eftersom det talas mycket om valmöjligheter. Men som du sa, AP7 SÅFA har presterat bra, och den har också låga avgifter. Det passar dem som inte vill eller kan engagera sig, eller helt enkelt inte är intresserade. Nyligen frågade en kvinna om hjälp att välja fonder. Vi erbjuder inte den typen av hjälp, och ingen kan förutsäga framtiden. Om man är vuxen, över 50, och ställer sådana frågor, bör man troligen avstå från att göra ett val om man inte har ett naturligt intresse. Och det är helt okej.

Jan: Faktiskt är det inte bara okej, utan det är ett av världens bästa alternativ. Det kostar bara 0,05 % i avgifter.

Agneta: Som mest.

Jan: Och sedan sjunker avgiften faktiskt, vilket är nästan unikt. Den sjunker med åldern när man lägger till räntorna. Vi behöver inte prata mer om AP7 SÅFA, men om du känner dig skyldig för att du inte har gjort ett val, släpp det, fira istället, var stolt över ditt beslut.

Caroline: Man kan känna press att man alltid måste engagera sig mycket, att man ska ha dåligt samvete för sin pension. Men det behöver man inte.

Jan: Nej, tvärtom.

Agneta: Och kom ihåg att du alltid kan göra ett nytt val om du vill, utan kostnad. Du kan kontrollera vilken fond du har, kanske med det orange kuvertet vi skickade ut i februari-mars, eller genom att logga in på Pensionsmyndighetens webbplats.

Men när jag talar om de tre viktigaste faktorerna för pensionen – vad man tjänar under livet, tjänstepensionen och vid vilken ålder man tar ut pensionen – nämnde jag inte aktiv fondförvaltning som en av de viktigaste faktorerna för pensionen.

Det beror på att ingen kan förutse framtiden och att valet ska vara ett bra val. Men det finns inga garantier.

Jan: Enligt forskningen ger det bästa oddsen.

Agneta: Ja, det är meningen att det ska fungera över tid.

Jan: ag vill också nämna några siffror. Det var intressant att läsa att cirka 4,2 miljoner svenskar har AP7 SÅFA. Av dessa 4,2 miljoner har cirka 3,9 miljoner inte gjort något annat val. Ni mäter till och med att det finns 379 000 svenskar som bara har varit ute och sedan har de insett att ”Borta bra, men hemma bäst”. 😂

Viktigt av låga avgifter

Agneta: Det är intressant att notera att även om alla fonder i premiepensionssystemet har genererat avkastning, är avgifterna lägre för AP7 SÅFA än på öppna marknaden. AP7 SÅFA finns endast i premiepensionssystemet. Vi ser också att dyrare fonder inte nödvändigtvis genererar högre avkastning, så det är viktigt att hålla koll på avgifterna.

Jan: Det var något jag upptäckte först nu när jag gjorde research inför dagens avsnitt. Ni har satt ett tak på 0,68 % för aktiefonder, 0,35 % för räntefonder och cirka 0,40 % för blandfonder. I jämförelse med kostnaderna utanför pensionssystemet är det cirka hälften. Och det kanske inte verkar så mycket med 0,5 %, men faktum är att bara förra fredagen, den 5 maj 2023, återbetalades 6 292 miljoner kronor i fondavgifter till pensionssystemet. Det är imponerande. Hoppas att personen som förhandlade fick en fredagskaka. 😂

Dessa pengar går tillbaka till pensionsspararna och pensionärerna. Det finns ett maxtak i premiepensionssystemet. Men när vi pratar om avgifter, när vi vill ge en riktlinje för vad man bör betala, talar vi om hela Pensionsmyndigheten. Om vi talar om den översta delen där man kan ha obegränsat eget sparande, har vi satt en gräns på 0,2 %. Vi rekommenderar att man håller sig till en global aktieindexfond. Vi har sett att avgifter över denna nivå verkligen kan äta upp avkastningen över tid. Vi hade tidigare en gräns på 0,4 %, men vi har halverat den eftersom vi har sett hur stor inverkan avgifterna har.

Att låga avgifter är viktiga är samma slutsats vi har kommit fram till efter att ha gjort nästan 300 avsnitt och intervjuat forskare med många års erfarenhet. Det viktigaste sambandet mellan avkastning och en fondfaktor är en låg avgift. Och sedan går jag in på ert pressrum och läser era rapporter, och där är Pensionsmyndighetens syn på avgifter tydligt uttalad i en femsidors rapport med data och bakgrund.

Caroline: Vad innehåller de fem sidorna?

Jan: De förklarar deras resonemang. Ni hade tidigare en gräns på 0,4 %. Jag tror att ni sänkte den till 0.2% antingen i år eller förra året. Det intressanta med myndigheter är att de inte bara kan bestämma att gränsen ska vara 0,2 %, utan det måste finnas en grund för det. Varför sänkte man den från 0,4 %? Hur kom man fram till 0,4 % som referens? Det står i rapporten som förklarar resonemanget bakom sänkningen till 0,2 %.

Agneta: Vi kan inte förutspå framtida avkastning, men avgifterna är kända i förväg. Så om två sparformer ger likvärdig avkastning bör man välja den med lägre avgift. Man måste jämföra liknande produkter, som att jämföra aktiefonder med aktiefonder.

Jan: Ja, vi använder liknande regler för tummen. Du har avgiftsrekommendationer i den rapporten också, Caroline.

Caroline: En extra procent i avgift per år betyder att dagens pensionskapital minskar med ca 33% efter 40 år.

Tumregel: förlusten till avgifter = sparhorisont * avgift

Jan: Bra, det är en bra tumregel. Vi diskuterade detta i avsnitt 305 nyligen. Här kommer en annan tumregel:

Avgiften multiplicerad med sparhorisonten ger dig en idé om kostnaderna. Så om avgiften är 0,5% och du sparar i tio år, blir det 5% i avgifter. Om man betalar 1,5% i avgifter i tio år, innebär det en kostnad på 15%, vilket är en skillnad på tio procentenheter.

Vi gjorde ett exempel i avsnitt 305 där vi tittade på en lite högre avgift. Vi använde 0,2% som exempel. Sedan undersökte vi även skillnaden om man hade valt egna fonder jämfört med att stanna i AP7 SÅFA. Vi antog att den historiska avkastningen gäller även i framtiden, trots att det inte finns några garantier för de kommande 20 åren.

Men bara för att ge ett exempel: vi såg en skillnad på 2% per år mellan två personer med samma inkomst och samma pensionsinsättningar, och över en pensionsperiod på 35 år fick den personen med lägre avgifter dubbelt så mycket i pension. Det är enorma skillnader.

Agneta: Ja, och som vi tidigare nämnde kan avgifterna inom premiepensionssystemet variera, även om det finns ett maxtak inom tjänstepensionen. Avgifterna där har förhandlats ned. Det finns olika avgifter även där. Men både premie- och tjänstepensionssystemet är designade för att passa även dem som är helt ointresserade. Det är här vi placerar de pengar vi har jobbat hårt för om vi väljer att investera dem. Nu pratar jag om det högsta sparalternativet. Där är vi på den öppna marknaden och avgiften kan vara vad som helst, och många har insett det och blivit oroliga.

Många investerar pengar i förhoppning om att de ska växa över tid. Det är viktigt att tänka på detta från flera perspektiv. Vad gör jag med de pengar jag investerar och vad betalar jag för att få dem förvaltade på ställen där det inte finns någon förhandlingsmöjlighet?

Jan: Ja. Men vi är överens om 0,2-0,4%. Jag ville prata om en annan sak. Du hade med dig ett orange kuvert.

Det orange kuvertet

Jan: Här, och jag blev så glad att jag var tvungen att visa det. Det fick mig att bli lite nostalgisk.

Caroline: Det kommer inte längre i brevlådan.

Jan: Vi får det. Eller så går du in på Pensionsmyndigheten.se och trycker där. Men nu heter det inte längre orange kuvert, det heter årsbesked. Jag tycker så här. Jag vet att jag är nostalgisk.

Agneta: Du kan välja att få det i pappersformat om du verkligen vill det. Men alla som har gått över till digitalt…

Jan: Om man väljer, får man ett orange kuvert då?

Agneta: Ja, då får du det.

Jan: Jag måste ändra på det. 😁

Agneta: Det var en traumatisk upplevelse för mig. Jag insåg att jag hade skaffat en digital låda och fick inget. 😂

Jan: Precis.

Agneta: Lite märkligt ändå. Nu ska vi prata om detta, men jag tycker det är konstigt när folk säger: ”Jag öppnade kuvertet och fick ångest.” Många som tittar i ett orange kuvert är ju faktiskt miljonärer. Så jag undrar hur det kan orsaka ångest?

Jan: Det var en otroligt hög andel som aldrig ens öppnade det.

Agneta: Ibland säger de till mig: ”Jag förstår inte vad ni vill.” Men har du läst det? Nej, svarar de då.

Jan: Vi ska inte bli nostalgiska nu och säga att allt var bättre förr. Men det fanns mer information tillgänglig tidigare. Jag har skrivit ut mitt orange kuvert, mitt årsbesked. Jag tänkte faktiskt att vi skulle gå igenom det lite snabbt.

Det är inte siffrorna som är viktigast, utan det är de olika delarna. Så jag tänkte att du kunde kommentera det. Jag lägger det här på bordet. Och det första som kan vara lite förvirrande för den oinvigde är ”Pensionsrätt, beslutad pensionsrätt”. Jag använder inte uttrycket ”pensionsrätt” i vardagligt tal. Vad betyder det?

Agneta: Nej, inte jag heller, inte ens vi på Pensionsmyndigheten. Men en pensionsrätt är i princip ett anspråk du har på pensionssystemet. Det ger dig rätten att ta ut pengar vid en viss tidpunkt.

Jan: Så kan man uttrycka det? Jag tänker på det så här, att det finns två delar – inkomstpensionen och premiepensionen. Premiepensionen är pengarna som placeras i en fond på ett konto. Inkomstpensionen däremot finns inte på ett konto, utan det är en skuld som staten eller pensionssystemet har till mig.

Jag äger i princip en tillgång i form av en skuldsedel. Därför kallas det en pensionsrätt, på samma sätt som en bostadsrätt. Du äger inte din bostadsrätt, utan du har rätten att bo där. Här handlar det om rätten att få pension i framtiden, kan man tänka så?

Agneta: Jag tycker att det låter rimligt. Den del vi tittar på nu ska visa insättningar och vad som har hänt under året. Man kan tänka på det som en banktransaktion. Vad hade jag i början av året? Vad har hänt under året och vad har jag kvar vid årets slut? Och då har vi det ursprungliga beloppet och sedan har vi denna rad som säger ”beslutad pensionsrätt i inkomstpensionssystemet”, vilket är en sorts fiktiv pensionsrätt. Det är mer en summa som läggs till. Det är det jag…

Jan: Har rätt till.

Agneta: Precis.

Svårt att få över 20.000 i allmän pension (just nu)

Jan: Så här ser jag på det. Jag har en hög lön, 50 000 kronor i månaden, vilket ger mig en pensionsrätt på 80 000. Men när jag tittar på genomsnittssiffrorna baserade på rapporten ”Pensionssystemet i bilder och grafer”, ser jag att genomsnittet för Sverige var 59 400 under 2021. Dessa siffror är från 2021 eftersom jag ännu inte har deklarerat mina inkomster för 2022. Så detta är mitt årsbesked för 2022, baserat på 2021.

Agneta: Det finns en tvåårsfördröjning. De inkomster vi tjänar under 2023, kommer vi deklarera 2024, vilket då påverkar det orange kuvertet för 2025.

Jan: Rätt, det kan bli förvirrande, men det är den mest aktuella informationen vi har. Genomsnittet i Sverige var 59 400, vilket översätts till pensionsrätter på 51 500.

Caroline: Du talar om genomsnittet av vad?

Jan: Detta handlar om pensionsrätter och hur mycket jag kan hämta från pensionssystemet. För en genomsnittlig svensk är det 59 400, och dessa 59 400 delas mellan inkomstpensionen och premiepensionen. Inkomstpensionen är 51 500 och premiepensionen är 7 900.

Caroline: Det låter som att du pratar om någon form av inkomstbasering.

Jan: Ja, det är precis det.

Jan: Nu låter vi Agneta förklara.

Agneta: För att göra det enkelt, i genomsnitt fick varje svensk 59 400 till sin allmänna pension, baserat på genomsnittslönen i landet. Men det kan variera individuellt, beroende på vår egen inkomst. Det finns även ett inkomsttak för den allmänna pensionen.

Jan: Precis, och taket för 2023 var 50 000.

Agneta: Precis, det var under 600 000.

Agneta: Avsättningen till inkomstpensionen blir mer som en fiktiv summa som representerar din inkomst. Det är ett krav du har på pensionssystemet och du har rätt att ta ut den vid en viss tidpunkt. Men även om vi har dessa pensionsrätter är vi en del av det stora pensionssystemet.

Jan: Den summa på 59 400 du ser är resultatet av att 18,5% av din månadslön upp till 50 000 kronor läggs åt sidan för din pension. Efter en lön på 50 000 i månaden får du ingen extra avsättning till pensionen, men detta är egentligen en parentes.

Många människor blir besvikna när de loggar in på minPension och gör en prognos, eftersom de bara ser denna siffra. Men faktum är att denna siffra, cirka 18 500, är ungefär det maximala belopp du kan få i allmän pension. Jag har talat med flera finansiella rådgivare som säger att de sällan sett en allmän pension högre än 20 000. Det vi ofta glömmer är att allmän pension har en övre gräns och att denna gräns nås vid en viss lönenivå. Så den allmänna pensionen kan aldrig bli jättehög.

Jag läste nyligen någonstans att det finns en person i Sverige som tjänar ungefär 50 000, men det var någon som hade arbetat cirka 15 år efter 65. Så denne person hade en pension och hade den högsta allmänna pensionen i Sverige.

Använd hemsidan för att göra en egen analys

Agneta: Jag förstår vad du menar, och det är sant att i det gamla pensionssystemet kunde man ha en maximal pension. Men i dagens system är det inte riktigt samma sak. Om du exempelvis var en liten bebis som gjorde reklam för blöjor och betalade skatt på den inkomsten, skulle du börja tjäna till din allmänna pension. Denna pension växer sedan med ränta över tid. Det finns ingen övre gräns för hur många år du kan tjäna pension, men det finns en årlig maxgräns för hur mycket som kan sättas in.

Jan: Många människor fokuserar bara på den siffran de ser, men det finns rum för förbättring. Jag tror att det skulle vara till hjälp om det fanns en jämförelse med andra, så att man kan bedöma om det man får är mycket eller lite.

Agneta: Det är sant, och när man loggar in på Pensionsmyndighetens webbplats för att göra en förenklad prognos, eller går direkt till ”min pension”, kan man dra nytta av att se var pengarna är. Vi rekommenderar att man börjar göra detta i tidig ålder, kanske redan vid 30 år, för att få en uppfattning om vad man kan förvänta sig baserat på sin nuvarande inkomst och omständigheter.

Om man har möjlighet att spara själv och vill göra det kan man absolut göra det. Men många kommer också att upptäcka, som du nämnde tidigare, att det inte blir så illa som de trodde, bara genom det som automatiskt sätts in för att man arbetar.

Arvsvinster

Jan: Vi fortsätter nu med nästa rad på årsbeskedet: ”Års vinst från avlidnas pensionskonton”.

Agneta: Ja, och som pensionsparare finns det ingen möjlighet att pengarna i det orange kuvertet går i arv till våra närmaste. När en pensionsparare avlider går pengarna tillbaka till de personer som är i samma ålder.

Jan: Så om du är född 1981, går pengarna till personer som är födda samma år och några av dem har redan avlidit.

Agneta: Det är ju väldigt sorgligt att tänka så, men det är precis vad det innebär. Vanligtvis blir dessa vinster högre ju äldre vi blir.

Caroline: Men varför är det med på årsbeskedet egentligen?

Jan: För att de fördelas?

Caroline: Jag förstår, men det finns mycket som inte inkluderas på olika rapporter…

Jan: Det är en del av ekonomin. Du kan inte bara ha ett sidokonto i bokföringen tror jag.

Agneta: Jag tror att det helt enkelt handlar om att visa vad som faktiskt har hänt med ditt konto. Det väcker ofta frågor. Många tror att det har att göra med en nära familjemedlem, men i själva verket handlar det om okända personer som är födda samma år som du. Eftersom pensionssystemet är slutet, ska pengarna gå tillbaka till dem som fortfarande lever. Därför visas det som en positiv post för dig.

Caroline: Men det du säger är helt logiskt. Det handlar om att visa vad som har hänt på ditt konto, eller hur?

Agneta: Du är inte ensam, detta väcker många frågor. Det finns en vanlig missuppfattning att det är kopplat till någon nära familjemedlem, men sannolikt handlar det om okända personer födda samma år som du. Pensionssystemet ska återföra pengarna till dem som fortfarande är vid liv, och därför framställer vi det som en positiv post för dig, även om det i grunden är en vinst.

Efterlevande- och återbetalningsskydd

Jan: Exakt, det är så det fungerar. Men nu till nästa fråga. Det finns ju efterlevandeskydd i tjänstepensionen eller premiepensionen, och där diskuteras om man kan välja att pengarna inte ska gå till en gemensam pott, utan till min partner. Men om jag väljer det, kan jag inte heller dra nytta av den gemensamma potten. Det låter logiskt, eller hur?

En gemensam pott. Tidigare tänkte jag att det borde gå till dig, Caroline. Men jag läste en rekommendation som sade något i stil med:

”Om din partner kan klara sig utan dina pengar, avaktivera detta efterlevandeskydd, för det kan öka din pension med upp till 10 %.”

Hur bör man resonera kring detta efterlevandeskydd?

Agneta: Först och främst, när vi sparar till pensionen kan vi inte göra någon markering. Punkt slut. Men när jag väljer att ta ut min premiepension, kan jag lägga till efterlevandeskydd. När jag för första gången informerar Pensionsmyndigheten om att jag vill påbörja utbetalningen av min premiepension, får jag frågan ”Vill du lägga till ett efterlevandeskydd?” Detta gäller en partner, en make/maka, en registrerad partner, en sambo med gemensamma barn eller en sambo som du tidigare var gift med.

Vi kommer då att anpassa din premiepensionsutbetalning efter både din förväntade livslängd och din partners. Beroende på åldersskillnaden mellan er kommer beloppet att påverkas olika mycket. Jag brukar poängtera att om du lägger till detta skydd när du börjar ta ut pensionen kan du inte bara ångra det, utan du måste separera för att ta bort det, så det är oåterkalleligt. Men i de flesta parrelationer, inte alla men de flesta, består av en man och en kvinna. Vem har oftast den lägsta inkomsten? Kvinnan. Pensionssystemet är helt könsneutralt, men det beror på hur mycket vi har tjänat.

Jan: Där kommer inkomstprincipen in.

Agneta: Och vem lever vanligtvis längst? Kvinnor. Så de flesta kvinnor som gör en markering för efterlevandeskydd i premiepensionen gör det till förmån för en man med högre pension, och en man som kanske inte egentligen behöver det.

Agneta: Vi bör inte förväxla begreppet återbetalningsskydd, som jag brukar referera till det, med tjänstepensionen. Nu är vi mitt i den pyramiden. Där kan du ha detta skydd under hela din spartid. Om du arbetar inom kommun och region, är alternativet redan valt för dig. Men i andra avtal måste du själv lägga till det.

Detta leder till frågan: Behöver min familj dessa pengar om jag avlider? Eller ska jag då ta del av arvsvinsten, och det kan vara olika beroende på hur många andra som inte har valt ett återbetalningsskydd, och hur mycket kapital du har. Detta är en annan anledning för yngre personer att tänka på pension: Behöver jag ha detta? Vill jag ha det?

Jan: Man måste se över det. Ja, när jag först läste om det märkte jag att det var en överraskande stor skillnad. Jag trodde inte det spelade så stor roll. Men det gör det, det gör det verkligen.

Agneta: Det kan också vara att det är väldigt viktigt för den som blir kvar att faktiskt ta emot pengarna. Men en annan övervägning kan vara att det ofta är familjemedlemmen med högst inkomst som har valt återbetalningsskydd, inte den med lägst inkomst, för de har inte diskuterat det. Det är viktigt. Ha en bra diskussion och överväga detta noggrant.

Värdeförändring och avkastning i årsbeskedet

Jan: Nästa punkt i det orange kuvertet handlar om värdeändring. När vi pratar om värdeändring, hur mycket har det förvaltats, ökat eller minskat i värde, eller hur? Och jag kan inte påverka inkomstpensionen. Är det AP-fonderna som förvaltar den?

Agneta: Korrekt. En del av inkomstpensionen finns i AP-fonderna, men en stor del av det som är inkomstpension, betalas in skatt och avgifter varje månad från de som arbetar, går också ut till dagens pensionärer. Detta är mer den fiktiva delen. Men när det gäller justeringen av inkomstpensionen, väger vi tillgångar mot skulder, och tillgångarna väger mer, vilket leder till en justering.

Jan: Bra. Precis som jag tänkte. Men när man går till minpension.se och räknar på värdeändring, så räknar man med 1,9 %, och det jag har tolkat är att det är realavkastningen, alltså efter inflationen, som man kan mäta över åren. Men många, inklusive jag ibland, säger att det är ganska lågt om man tittar på historisk avkastning för exempelvis aktier eller sådant.

Agneta: Ja, vi kallar det för överavkastning, baserat på olika antaganden, vissa reala, andra nominella. Vi har valt att använda 1,9 % för att få en prognos i dagens penningvärde. Det är det vi vill ha. Du kan ändra det i simulatorn på minpension.se, men vår rekommendation är att inte göra det. Du bör inte behöva spekulera när du gör prognosen.

Caroline: Men när du gör prognosen och ser beloppet på skärmen, ska du inte behöva fundera över vad beloppet är värt om 10, 20, 30 år?

Jan: Dvs. ta hänsyn till inflation

Agneta: Det innebär att utbetalningen kommer att vara högre, men dina kostnader eller priser kommer också att öka, så du kan jämföra här och nu. Det är därför vi pratar om överavkastning.

Jan: Om jag hade designat det, skulle jag ha gjort exakt samma sak, för jag ser det som helt korrekt och kanske lite mer på den försiktiga sidan när man vet att vi kommer att använda 7 %, men sedan blir det inte så. Och människor har byggt sin ekonomiska framtid på det sättet.

Agneta: Jag förstår att många människor, inklusive pensionsrådgivare, tycker att 1,9 % är mycket konservativt. Men jag försöker vara tydlig med varför vi använder det, eftersom vi vill få en realistisk bild…

Jan: … att vara på den säkra sidan

Agneta: Korrekt, så att vi kan använda siffrorna på ett produktivt sätt.

Jan: Om man har en åsikt, finns det en rapport på som visar hur man ska utföra pensionsberäkningar. Det finns resurser för allting. Ni sammanfattar det i tabellen och sedan får man totalbeloppet för den allmänna pensionen man tjänat. Efter det är det specificerat, till exempel premiepensionen per dag den 31 december 2022, och sedan vad värdet är, vilken den genomsnittliga avkastningen för den genomsnittliga pensionspararen är, vad min avkastning är och vilka avgifter jag betalar.

Jan: Finns det något annat vi bör tänka på? Annars tror jag att vi är färdiga med årsbeskedet. Det finns inte så mycket mer.

Agneta: Det finns inte mycket mer. På baksidan under rubriken ”Beslut om dina pensionsrätter” finns dessa belopp som vi känner igen från tabellen vi precis gick igenom. Så egentligen behöver vi bara kommunicera detta.

Jan: Beslutet.

Agneta: På baksidan är det viktigt att förstå vad som har hänt med din pension. Det här är ett officiellt beslut. Vissa undrar varför vi skickar ut detta. Men enligt dagens regler måste vi informera.

Jan: Men det liknar lite Skatteverket. Du skickar in din klagan, gör din deklaration och sedan får du ett slutskattebesked som också är ett beslut om din slutliga skatt. Så det är en officiell procedur.

Agneta: Om man spenderar några minuter på att öppna sitt kuvert och gå igenom den här tabellen, som vi just gjorde, så är det inte obegripligt. Dessutom kan man ta kontakt med oss och ställa frågor.

Man får mellan 50 – 70% av slutlönen i pension

Jan: I mitt kuvert står det så här: ”Värde per 31 december 2022: 1,6 miljoner”. Men när man tittar på det, är 1,6 miljoner mycket eller lite? Är det tillräckligt? Är det inte tillräckligt? Det är frågan man inte får svar på. Men det är då man loggar in på en pensionssida eller klickar på en annan flik på hemsidan och får denna

Agneta: Vi tog bort prognosen eftersom många felaktigt trodde att det inkluderade hela deras pension, inklusive tjänstepensionen. Vårt uppdrag är att ge en helhetsbild av pensionen, och prognosen gav bara information om den allmänna pensionen. Nu hänvisar vi till internet för en mer detaljerad prognos.

Caroline: Men kan man säga någonstans här om man vill se sin prognos?

Jan: Precis, årsbeskedet. Men så här: Logga in. Logga in på Pensionsmyndigheten.se. Det säger jag till alla. Den är faktiskt väldigt enkel.

Caroline: Nu pratade jag om minpension.se tidigare? Sa jag fel?

Jan: Nej, vi pratade om Pensionsmyndigheten.se. Det är en förenklad version av minpension.se, eller hur skulle du förklara det Agneta?

Agneta: På Pensionsmyndighetens webbplats kan vi visa dig totalsumman för din allmänna pension och dina tjänstepensioner. Men du kan inte göra några ändringar där. Om du vill experimentera och göra förändringar kan du gå till Min Pension.

Jan: Så ni äger båda webbplatserna, eller är ni delägare eller konkurrenter?

Agneta: Ja, det är en delägare.

Jan: Ja, men vi har redan berört många av dem. Men det är vanligt. Jag märker att många oroar sig och känner onödig stress.

Agneta: Ja, vi har gjort beräkningar för 2022 som visar genomsnittspensionen i Sverige, cirka 21 000 kr före skatt. I dessa beräkningar framgår det att någon med låg inkomst får i genomsnitt mellan 68-86% av sin slutlön, någon med medelinkomst får i genomsnitt mellan 68-74%, och någon med hög inkomst får i genomsnitt mellan 56-66%. Det är naturligt att om man har en högre inkomst får man en något lägre pension eftersom det finns ett tak för pensionssystemets avsättningar.

Jan: Det är inte dåligt att få mellan 60-70% av sin slutlön. Vad tycker du Agneta?

Agneta: Jag tror att det är viktigt att väcka intresse för pensionssparande tidigt, för att individer själva kan bilda sig en uppfattning och bedöma deras situation. Pensionssystemet grundar sig på vissa antaganden, men det är viktigt att betrakta dessa på individuell nivå. Kompensationsgraden kan vara missvisande, eftersom den baserar sig på sista lönen, vilken kanske var mycket högre än genomsnittslönen över arbetslivet.

Jan: Det är sant, man kan inte vara arbetslös till 60 och sedan förvänta sig en hög pension baserad på de sista månadernas höga lön.

Agneta: Exakt, det är mer komplicerat än så.

Fem grejer att ha koll på

Caroline: Men jag undrar vad du menar med att väcka pensionssparintresset tidigt? Vilken ålder är lämplig och vad ska man intressera sig för?

Agneta: Bra fråga! De flesta gör vad de kan; de jobbar och deras arbetsgivare betalar in till en tjänstepension.

Jan: Det är 80 % av jobbet.

Agneta: Ja, det är mycket bra. Men om vi kikar på prognosen, kan vi bedöma hur våra individuella faktorer påverkar vår pension. Det är viktigt att förstå hur systemet fungerar, kanske särskilt om man kommit sent till Sverige och kanske inte haft tid att förstå allt. Dessutom är det viktigt att hålla koll på avgifterna om man har eget sparande.

Caroline: Så vad bör vi göra när vi är i 30-årsåldern? När bör vi börja intressera oss?

Jan: Jag förespråkar att fokusera på de stora sakerna som gör skillnad.

• Säkerställ att du har ett jobb där du får tjänstepension,
• sträva efter att öka din lön över tid,
• var försiktig med deltidsarbete,
• dela på ansvaret i en relation, och
• välj inte bort AP7 SÅFA.

Om du gör dessa saker har du täckt det mesta och behöver inte kolla in din pension särskilt ofta.

Caroline: Det var fem grejer som känns relativt enkla.

Jan: Ja, pensionssystemet i Sverige är i grund och botten bra. Och Pensionsmyndigheten har en guide på sin hemsida som heter ”Snabbkoll på din pension” som är utmärkt. Man svarar på några enkla frågor om sin situation och får därefter personliga tips.

Agneta: Den guiden är ett försök att samla neutral och viktig information på ett enkelt och tillgängligt sätt. Vi vet att det kan vara svårt att navigera i systemet, och guiden är ett verktyg för att göra det enklare.

Jan: Jag har testat alla alternativen i guiden och den är mycket hjälpsam. Och till företagare som lyssnar, det finns en rapport som heter ”Spara till pension som företagare 2023”, mycket relevant.

Agneta: För i Snabbkollen behöver du inte logga in, så vi vet inte vem du är, det är helt i onödan.

Jan: Jag önskar att ni vore lite mer ”opinionated”. Ni är ganska neutrala i vissa avsnitt, men det kanske bara är jag. Vi diskuterar mycket om det, eftersom många av oss är nördiga företagare. Men det viktigaste för företagare är att säkerställa att de har samma tjänstepensionsavsättning som om de hade varit anställda. Det är något jag tycker att många missar. De bör även säkerställa att de har principen om livsinkomst i åtanke och tar ut en skälig lön. Där har vi de två viktigaste punkterna för företagare. Sen finns det tricks, många tricks för företagare.

Agneta: Det är också viktigt att fundera över vilken typ av företag du driver, om du har ett aktiebolag och tar ut lön, eller om du har en enskild firma. Du bör tänka på ditt överskott, lönen och pensionstaket. Det är viktigt att basera ditt beslut på din nuvarande situation. Den rapport du nämner tar upp detta. Ja, det är rapporten för 2023. Ni bör fortsätta följa det eftersom skattegränserna har ändrats. Jag rekommenderar att läsa Pensionsmyndighetens hemsida och se alla rapporter där.

Jan: Och om du vill ha mer nörderi, så har vi forumet där vi diskuterar allt om periodiseringsfonder och hur man jobbar efter 60. Det finns mycket att förbereda några år i förväg, men det blir väldigt specifikt för företagare. Diskussioner om tex. AKAP-KR, olika typer av tjänstepension, det är komplicerat. Det känns som att det aldrig tar slut om man börjar gräva djupt i det.

Flexibilitet i uttag av pension

Jan: Men nu kommer vi till det jag egentligen ville ta upp. När jag pratar med människor som är oroliga säger jag alltid att det viktigaste du kan göra är att ha flexibilitet. Med flexibilitet menar jag att du kan anpassa dina utgifter till pensionen, men också vara flexibel med när du går i pension. Du nämnde tidigare att det gör stor skillnad om du går i pension ett eller två år tidigare eller senare.

Ni hade ett exempel på er hemsida för en person med en månadslön på 35 000 kronor, om de går i pension vid 66 års ålder, får de ut cirka 27 000 kronor. Men om de går i pension vid 64 år, minskar det med 14%. Går de i pension ett år tidigare minskar det med 6%, men om de går ett år senare ökar det med 6%. Om de går i pension fyra år senare kan det öka deras pension med 25-28%, så pensionen kan variera kraftigt.

Jag tror att en tumregel säger att att gå i pension ett år tidigare eller senare kan påverka pensionen med 6-11%.

Agneta: Så det stämmer, ja.

Jan: Ibland säger man att man inte kunde spara och känner dåligt samvete för det. Men faktum är att om man arbetar ett år längre kan man nästan se bort från det faktum att man inte sparade under 20 år. Det sista året gör en enorm skillnad för din pension.

Agneta: Det jag också vill påpeka är att ytterligare ett eller två års inbetalningar kan ha en stor inverkan på uttaget av pensionen. Plötsligt talar vi om att en summa pengar kanske bara behöver sträcka sig över tolv eller 24 månader, vilket är en oerhört viktig faktor vid pensionstagandet. Om vi minskar betalningsperioden kan det ha en stor inverkan. Det är viktigt att vi informerar folk om detta.

Det finns ingen specifik pensionsålder då man måste gå i pension. Vi har laglig rätt att jobba till 69 års ålder. Men det är inte ett krav, eftersom det kan vara svårt för många.

Det är viktigt att vi förstår att det finns stora valmöjligheter när det gäller pensionstagandet, även om den lägsta åldern höjs, och det spelar en stor roll. Vi måste också överväga skatten när vi tittar på nettobeloppet. Detta är relaterat till att vi skjuter upp uttaget när skatten på pensionen blir lägre.

Jan: En annan fråga som vi funderar över är om jag kan kompensera till viss del genom att jobba längre. Då ställer jag mig frågan om vad som är viktigast: att börja jobba tidigt eller att jobba längre? Ska jag åka på den där jorden runt-resan när jag är 23 eller ska jag börja jobba?

För det gör verkligen stor skillnad eftersom det handlar om ränta på ränta, ju tidigare man börjar. Så jag har börjat tänka att jag ska räkna på det här. Och självklart finns det en rapport som har undersökt detta. Tumregeln i rapporten och det man konstaterade där säger, vill du citera Caroline?

Caroline: Ja, givet att man är frisk och kan arbeta vidare, ger ett år senarelagt uttag av pensionen och fortsatt heltidsarbete högre pension än att börja arbeta ett år tidigare.

Jan: Man behöver pressa sig till att starta sin karriär tidigt för att säkra sin pension. Det finns alltid möjlighet att kompensera för det senare.

Agneta: Precis. Trots att vi har diskuterat pensioner idag, borde vi inte bli överbesatta av tanken, speciellt om vi är yngre än 60. Vi måste leva i nuet och förverkliga våra drömmar. Jag skulle starkt rekommendera Pensionsmyndighetens digitala informationsmöten. De är till för alla, oavsett ålder. De erbjuder information om hur man kan använda simulatorn och diskuterar skillnader i allmän pension och tjänstepension. Vi går också igenom grundskyddet för att skapa en trygghetskänsla trots låg pension.

Jan: Detta känns som en bra plats att avrunda. Är det något ni vill tillägga? Något vi glömde att diskutera?

Sämsta pensionsrådet

Jan: Låt oss avsluta med den fråga vi brukar ställa till våra gäster: ”Vad är det sämsta rådet inom pension?”

Agneta: Vi har märkt att rådgivning kring premiepensionen inte nödvändigtvis ger bättre avkastning än att göra ingenting alls. Ibland betalar folk för en tjänst i tron att de kan påverka premiepensionen utan att själva vara aktiva. Men det kan de inte. Det är fullständigt oacceptabelt att betala för en tjänst som inte ger något tillbaka.

Jan: En studie jag gillar granskade 17 000 fall och konstaterade att mer än hälften hade fått sämre resultat än om de bara hade valt en slumpmässig strategi. I er egen rapport skriver ni:

”En av fem pensionssparare uppger att de har använt sig av rådgivare vid placering av premiepensionen. Men att betala för återkommande rådgivning för premiepensionen är sannolikt inte lönsamt för pensionsspararna.”

Ni rekommenderar istället att behålla premiepensionen sparad i det statligt förvalda alternativet AP7 SÅFA.

Jan: Och jag var så här: Halleluja!

Agneta: Det finns även privata aktörer som råder dig att ta ut din allmänna pension så snart du är gammal nog, men fortsätta arbeta och låta dem investera inkomstpensionen. Men för de flesta, är detta inte det bästa alternativet. Du kan sluta betala höga avgifter och högre skatter om du fortsätter att jobba och väntar med att ta ut pensionen. Jag har mött personer som inte förstår att de faktiskt börjar ta ut sin försörjning när de slutar jobba, vilket är riktigt dåligt.

Jan: Agneta, tack så mycket! Vi uppskattar verkligen din insats. Det har varit ett nöje att ha dig som gäst och vi hoppas att vi kanske kan bjuda in dig igen i framtiden när det kommer nya rapporter.

Agneta: Det var ett nöje att komma till Malmö. Det är mycket trevligt att vara här.

Jan: Tack!

Samling av bra och relevanta länkar om pension

Nedanstående länkar kan du ha glädje av:

• Pensionsmyndighetens hemsida – logga in för att kolla din pensionsprognos, se om du har AP7 SÅFA eller eventuellt byta tillbaka till den
• Snabbkoll på din pension – en förvånansvärt bra guide som man kan klicka sig genom för att få koll på läget. Dessutom avslutar den med ett par tips utifrån de val man gjort.
• Tumregler för pensionen (2019) – deras senaste version av tumregler och saker att tänka på. Läsvärd, men en nördvarning måste ges. Direktlänk till nörd-pdf:en. 🙂
• Räkna ut din tjänstepension – myndighetens räknar för hur mycket som betalas till din tjänstepension utifrån din lön.

Följande rapporter tyckte jag var intressanta:

• Inkomstpensionen och premiepensionen: Värdeutveckling och utbetalningar 2022
• Premiepensionens förval avkastade mer än genomsnittet
• Spara till pensionen som företagare 2023
• Pensionssystemet i bilder och siffror 2022

Dessa två andra avsnitt som vi har gjort om pension är fortfarande relevanta:

• Spara rätt och lätt till pensionen - En sammanfattning av våra, forumets och pensionsmyndighetens bästa tips
• Hur mycket pengar behövs för att gå i pension? | Med räkneexempel - Del 3 i vår serie "Just. Keep. Buying." baserat på Nick Magiullis bok med samma namn

Naturligtvis vore det tjänstefel att inte länka till vår kategori i forumet om pension:

• Ställ en pensionsfråga och få svar i forumet →

Jan och Caroline Bolmeson

11 juni, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 11 juni klockan 19:04 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Pension, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.