Ramit Sethis 10 regler för ett rikt liv
Sök:

Ramit Sethis 10 regler för ett rikt liv

RikaTillsammans #114 - Recension av boken "I will teach you to be rich"

Ramit Sethi är en amerikansk författare som redan 2008 skrev boken ”I will teach you to be rich”. Utan tvekan är det en av de böcker som bekräftade att vi var på rätt spår med våra tankar kring indexfonder, att personlig växt är en nödvändighet för ekonomisk växt, att det handlar om flit och systematik istället för hjältedåd och inte minst att livet pågår utanför Excel-bladet.

10 år senare har han släppt en uppdaterad version av boken. I det här avsnittet recenserar vi boken och fokuserar på guldkornen. Det som nämligen stack ut mest för oss den här gången var det som han kallar för ”10 regler för ett rikt liv”. Jag har faktiskt kommit på mig själv att refererat till den flera gången den senaste veckan. Framförallt om att man ska spendera lika extravagant på det som man upplever viktigt i livet som man är obarmhärtig i att dra ner på det som inte ger något.

Han utgår från de två väldigt viktiga frågorna:

  • Varför vill du bli / vara rik?
  • Vad innebär det att vara rik för dig?

Två frågor som jag faktiskt först på sistone ägnat en värdig uppmärksamhet åt. I många år har det för mig handlat om att ha en ekonomisk trygghet. Särskilt på grund av den ekonomiska otryggheten jag upplevde när min pappa hastigt gick bort när jag var liten. Känslomässigt tog det målet längre tid att uppfylla än rationellt. Pengarna fanns nämligen kontot, men det kändes ändå inte tryggt. Dessutom var det skamfyllt att erkänna att jag som ekonomiprofil hade rädslan som en primär drivkraft. Något som jag skrivit mer om i avsnitt #94 ”Ett första besök i den inre trädgården”.

Därefter skiftade målet till att handla om en ekonomisk frihet. Möjligheten att få välja själv. Möjligheten att kunna leva ett gott liv som pensionär, eftersom pensionssystemet inte kommer fungera som idag 2040-ish. Det handlade även om en geografisk frihet, att kunna resa, besöka andra ställen och kanske till och med vara knuten till en enda plats. Ironin i det hela är att vi har konstaterat att vi är hemma-katter som trivs bäst hemma i huset i Malmö.

Vilket har lett till där vi är idag – att ha ett bekvämt vardagsliv. Ett rikt liv börjar mer och mer handla om vardagen och de små vardagstingen i sin helhet snarare än de extravaganta upplevelserna eller en hög med pengar på kontot. Sannolikheten är stor att vi om ett tag kommer att skriva om något annat, men det är här vi är idag. Bekvämligheten kan vara i stort som smått. Det är att ha allt inom 1 000 m från boendet. Allt från skola, förskola, mataffär, vänner till även mer udda saker som konditori, BVC, tandläkare och så vidare. Det är att utnyttja städhjälp, barnpassning, hjälp i trädgården och så vidare. Jag kan även tipsa om appen Yepstr (ej sponsring, bara bra) om den fungerar på din ort. Det handlar om att få hjälp av ungdomar som hjälper till med enklare uppgifter, t.ex. i trädgård.

I avsnittet pratar vi att rikedom självklart är något helt och hållet individuellt. Jag vet att för många handlar det om hus utomlands, att resa, gå ner i arbetstid, mer tid för vänner och familj och liknande. Det viktigaste är nog bara att man tar ett medvetet beslut om vad det faktiskt är för sig. Det är nämligen lätt att det blir lite ”fejk” annars. Något jag och Sabine Andersdotter pratade om i avsnitt #78 om bucketlist och saker som får en att skratta. Men det är tydligt att det för oss börjar handla mer och mer om de små sakerna och att ha en vardag man inte behöver ta semester från.

Vi hoppas att du uppskattar dagens avsnitt och att vi ses nästa vecka. Då blir det en intervju med författaren och gymnasieläraren Erik Wennstam som skrivit boken ”Du och dina pengar”. Det kommer att handla om ekonomiskt självförtroende, varför vi inte lär barnen det här i skolan och en intressant diskussion om budget där vi har helt olika uppfattning.

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning till dagens avsnitt:

  • 00:00:50 – ”I Will Teach You To Be Rich” av Ramit Sethi
  • 00:04:23 – Om Ramit Sethi
  • 00:06:33 – Immun mot kritik
  • 00:08:09 – Vad innebär ett rikt liv för Carro?
  • 00:09:52 – Vad innebär ett rikt liv för Jan?
  • 00:13:02 – Regel 01: Spendera på det som du älskar
  • 00:16:03 – Fler extravaganta utgifter
  • 00:18:35 – Skäms inte för dina utgifter
  • 00:19:34 – Regel 02: Fokusera på the Big Wins
  • 00:21:41 – Väldigt stor skillnad med extrasparande
  • 00:23:56 – Regel 03: Att investera ska vara tråkigt
  • 00:26:50 – Regel 04: Det finns en gräns för hur mycket du kan skära ner
  • 00:29:28 – Är det fult att tjäna pengar?
  • 00:31:50 – Högre skatteintäkter med sänkt skatt
  • 00:34:13 – Regel 05: Lyssna inte på andra, följ din plan
  • 00:37:29 – Regel 06: Definiera dina ramverk för utgifterna
  • 00:40:30 – Regel 07: Fokusera på det enkla
  • 00:43:11 – ”Living with a SEAL” av Jesse Itzler
  • 00:46:05 – Regel 08: Du har kontrollen
  • 00:47:56 – Regel 09 Våga vara annorlunda
  • 00:52:00 – Regel 10. Lev ditt liv utanför kalkylbladet
  • 00:54:39 – Hur man bör prioritera sina avbetalningar
  • 00:57:12 – Trettiosekunderstestet
  • 01:00:40 – Sluta optimera räntesatser
  • 01:02:50 – Flit och systematik slår allt
  • 01:06:70 – Gör pengar oss lyckliga?
  • 01:08:35 – Var skeptisk till finansiella rådgivare
  • 01:10:25 – Om äktenskapsförord och andra emotionella bitar
  • 01:12:21 – FikaTillsammans med livepodd

Tidsangivelserna matchar bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen. Dock är differensen max ca 1 minut.

Transkribering av dagens avsnitt

För dig som hellre läser text än lyssnar på ett poddavsnitt eller tittar på youtube-videon följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Avsnitt 114

JB: Idag är det dags för avsnitt 114 och idag tänkte jag att vi skulle prata om Ramit Sethis tio regler för ett rikt liv. För minst tio år sedan läste vi hans första bok. Jag tror att vi var i Bangkok.

CB: Ja, vi var i Bangkok och så kom vi till en bokhandel. Du hittade Ramit Sethis bok ”I Will Teach You To Be Rich”, med en indisk kille på framsidan. Och vet du vad jag hittade? Det är lite pinsamt. ”The Trump Card” och så var det Ivanka Trump som hade skrivit en bok och jag tänkte jag skulle läsa den och se vad det var för något. Det var inte skit det som stod i den, men nu kan man undra om man ska ha den i bokhyllan eller inte. Men vi har i alla fall Ramit Sethis bok i bokhyllan.

JB: Precis, och den heter ju ”I Will Teach You To Be Rich” och den var väl liksom också en av de böckerna som för tio år sedan bekräftade för oss att vi var på rätt spår med indexfonder. Då hade jag börjat titta på de. Han pratade också om den holistiska synen och den personliga utvecklingen och sådana saker. Och nu, för bara typ två månader sedan, var det tioårsjubileum och det kom en uppdatering av den boken. Så tänkte jag att vi har ju inte ens pratat om den boken, trots att den faktiskt har varit en av de viktigaste böckerna vi har läst. Jag längtar efter att få göra mer av den här typen av avsnitt, den här bokrecensions-avsnitten.

Jag vet att böcker är bra att läsa, jag vet att böcker har förändrat mitt liv. Vissa böcker förändrar verkligen livet helt, som ”Rich Dad, Poor Dad”, som vi har tagit upp i ett avsnitt, ”Rikaste Mannen i Babylon” har också varit en sådan. Jag har väl en ambition att vi ska göra fler sådana här avsnitt, men inte en gång i månaden.

Innehållet i dagens avsnitt kommer då var de två viktigaste frågorna att ställa sig, Ramit Sethis tio regler för ett rikt liv, hur man bör prioritera sina avbetalningar, sedan har han ett trettiosekunderstest, som jag tyckte var ganska roligt. Att inte göra fel saker på rätt sätt. Sedan också något som jag tyckte var kul var att han hade ett resonemang om att man ibland kan se värdet av något beroende på vem som hatar det. Han refererade till en studie där om pengar gör oss lyckliga. Så det är väl lite dagens innehåll, tänker jag.

Om Ramit Sethi

CB: Vi får väl säga vem Ramit Sethi är. Han är ju en andra generationens invandrare, väl? Han är indier och bor i USA. Hans föräldrar har immigrerat från Indien. Han är väl ”urtypen” och berättar om att hans föräldrar har skyhöga förväntningar på honom, att ha högsta betyg i alla ämnen och att han ska vara bäst på de här stavningsproven. Att han var fördestinerad att vara bäst på det, eftersom han var från Indien.

JB: Det är också roligt när han tar upp det där… Han hade bara A:n förutom ett A-, och då var det bra att han fick bra betyg, men varför fick du ett A-? Han sa att det verkar vara en indisk grej att man ska vara besviken på sina barn, oavsett vad som händer. Han säger: ”Jag har inga barn, men jag är redan besviken på dem idag.”

Om vi ska sammanfatta det, så är det en väldigt bra bok. I stora drag så säger den precis samma sak som vi säger, som vi pratar om på bloggen. Men jag tänkte att vi skulle göra nedslag, kanske inte prata så mycket om indexfonder… Han är en stor fantast av indexfonder. Han sa till och med att:

Indexfonder för den attraktiva kusinen i en annars oattraktiv familj.

Ramit Sethi

CB: Ja, han har ett jätteroligt språk i boken faktiskt. Den är inte översatt till svenska, utan man får läsa den på engelska. Nu är han 37 år gammal, som oss. Jag får prestationsångest ibland för jag tänker att vi är lika gamla. Men han har också en business där han hjälper människor med exempelvis löneförhandling. Det finns en kurs i det, som han säljer, men denna bok är väl som ett koncentrat kan man säga, av hans filosofi kring hur man ska investera pengar.

Immun mot kritik

JB: Precis, och sedan har han den här grejen som jag skulle vilja ha, att han inte bryr sig om kritik. Han brukar skicka ut sina hatmejl som han får, i sitt nyhetsbrev. Eller så skriver han om hatmejlen i boken och så bara skrattar han åt det. han drar sig inte för att kritisera folk. Det var ett citat som stack ut för mig, som handlade om Bitcoin och krypto. Han säger t.ex.

Folk som investerar i krypto är lika mycket investerare som jag är sjöjungfru, bara för att jag kan simma.

Ramit Sethi

Jag är inte riktigt inne på den konfrontativa stilen men den är fantastiskt rolig att läsa. Jag tycker att om vi plockar ut våra höjdpunkter från boken. Sedan ska vi också säga att halva boken är väldigt amerikansk och handlar om de här 401k, alltså tjänstepensioner i USA och så. Jag skulle säga att en tredjedel av boken kan man direkt bara hoppa över.

CB: Om man vill. Jag fick ändå behållning av att läsa om det. Om man jobbar på ett företag som är kopplat till 401k-pensionssystemet, så kan man kolla hur mycket vill det här företaget att jag ska sätta undan per år. För då lägger de till lika mycket. Det har vi ju inte i Sverige på samma sätt. På det viset tyckte jag att det var väldigt kul och intressant att läsa om hur det funkar. Det är ingenting man behöver, alltså, man kan inte använda sig av det.

Vad innebär ett rikt liv för Carro?

JB: Nej, och därför tänkte jag att vi kan fokusera på det som vi kan använda och som funkar här i Sverige. En sak som jag gillar är också att han fokuserar på vad är det som ger mest resultat, som gör 80%. Jag vet att han skriver på en av de första sidorna att:

85% av jobbet med att spara och investera är bara att komma igång. Det är viktigare att komma igång än att läsa in sig på allt eller bli en expert.

Ramit Sethi

Men jag tänker, han börjar också boken med de två viktigaste frågorna att ställa sig, som han säger att många av oss bara hoppar över. Skippar. Det är: ”Varför vill du vara rik?”, och när man väl har svarat på den, så är den andra frågan: ”Vad innebär ett rikt liv?” Vi kan också reflektera lite. Så, Caroline, varför vill du vara eller bli rik och vad innebär ett rikt liv för dig?

CB: Ett rikt liv för mig innebär ju att jag har det ganska bekvämt. Vi bor i ett bra hus, det är nära till skolan, det är nära till tandläkaren, BVC, Ica… Det innebär ett bekvämt liv och att jag inte behöver vara orolig för att saker ska hända som jag inte kan kontrollera. Som att värmepannan går sönder. Ok, vi har råd med en ny eller vad det nu behövs. Sedan finns det en aspekt att jag vill kunna köpa härliga kläder och resor och sådant. Bekvämt liv och najsa grejer. Restaurangbesök och så. Vad är ett rikt liv för dig då?

Vad innebär ett rikt liv för Jan?

JB: För mig är det också bekvämligheter, det delar vi ju, vilket är väldigt praktiskt. För mig innebär det att inte behöva göra saker jag tycker är tråkigt, alltså typ städa är en sådan typisk grej. Visst trädgårdsarbete och hantverkeri outsourcar vi ju nästan allt. Våra kompisar var här och skrattade. Jag försökte sätta upp Billy-bokhyllor och fästa dem i väggen och försökte sätta gipsskruv, sa Sanne, i en stenvägg, och det gick ju så där. Sedan använde jag fel borr… Hon försökte hjälpa och jag blev otrevlig för att jag var så frustrerad och inte kunde.

Så, det är ett rikt liv för mig, att inte behöva göra saker jag inte kan och inte tycker är kul. Men sedan handlar det mycket för mig om att våga bestämma själv, för det handlar inte om att ha tio miljoner på kontot, utan det handlar om att kunna till exempel prioritera projekt jag tycker är kul. Att kunna jobba när jag vill, med vem jag vill, hur jag vill. Frihet handlar det ju mycket om för mig.

CB: Jag kan ju lägga till en grej som egentligen är en no-brainer, men som är svår tycker jag, att implementera i livet. Ett rikt liv för mig det är att jag ska kunna vara med mina barn och ha tid med dem. Och hur mycket tid har man egentligen när man har ett hundraprocentigt jobb, ska pendla, laga mat, städa… alltså allt det tar tid från uppfostring och umgänge. Sedan får man skörda frukterna då av att barnet inte pratar med en, drogar, eller någonting annat. Så ett rikt liv för mig är också att ha utrymme för umgänge med mina barn.

JB: Jag tror egentligen att det viktigaste här är att se att ett rikt liv är nog helt och hållet individuellt. Alltså, vi har ju kompisar som har ett rikt liv nu. De var ute och seglade i danska skärgården i fyra veckor. Eller vi har en kompis som har en lägenhet i Spanien och är där. Så jag tror att det är viktigt att svara för sig själv. Jag tror att om man inte vet varför, då spelar det liksom ingen roll vad man gör eller hur man gör det.

För oss har det alltid varit att vi har velat jobba tillsammans. Det har varit ett mål i många år. Vi vill kunna jobba hemifrån, vi vill kunna ha ett hus där vi inte behöver pendla 30 minuter för att kunna hämta och lämna på förskolan eller skolan. Jag tror att vi kommer in mer på detaljer när vi går igenom de här tio reglerna som man har. Sedan är det säkert saker som vi tar helt för givet, som vi redan har. För oss är det till exempel inte resor nu när vi har småbarn, även om du sa det, men du ser fram emot det.

Regel #1: Spendera på det som du älskar

Om vi tar hans första regel. Här har jag försökt översätta fritt, så att vi slipper de här engelska texterna som folk har skrattat åt oss i podden. Men jag tänker att du kan få läsa rubriken på den första och beskrivningen, så kan vi prata om det sedan.

CB: Första regel är då ”Spendera på det som du älskar” och så här säger Ramit Sethi:

Ett rikt liv innebär att du kan och bör spendera pengar på ett extravagant sätt på de saker som du älskar, så länge som du obarmhärtigt drar ner på det som inte ger dig energi.

Ramit Sethi

Och det håller vi med om. Hur lätt tycker du att det är att göra så?

JB: Jag tycker att det är mycket enklare nu än vad det var förr. I Malmö finns det till exempel en app som heter Jepster, där man kan söka på exempelvis trädgårdsarbete för ungdomar mellan 14 och 19 år, eller vad det är. Det har vi använt ganska frekvent för att få hjälp med att klippa gräset, dra ut murgrönor, och så. Men där vet jag att du tyckte att det var ganska tufft i början, att betala för att någon skulle göra det, när vi egentligen kan göra det själva. Samma sak med städning, det var också en sådan grej för oss: ”Ska man verkligen lägga pengar på städning? Det kan man ju göra själv.”

Och barnvakt. Nu i somras har vi ju haft ganska mycket barnvaktstimmar, så att jag ska kunna jobba och du ska kunna få lite avlastning. Jag tycker att vi är ganska duktiga på att lägga extravagant på att köpa in tjänster.

CB: Ja, i vårt gemensamma liv tycker jag att vi får det att funka ganska bra så. Jag tvingas ibland att tänka att om jag inte hade varit själv nu, vad hade jag inte lagt pengar på? För att komma närmre det i vårt gemensamma liv. För du vill lägga pengar på sådant som jag inte är så intresserad av, som jättemycket kött till grillning. Det hade jag kunnat slashat obarmhärtigt. Nu har vi ett gemensamt liv och middag ibland med folk, vilket är trevligt. Jag tror också att man ska diskutera med sin partner om vad man vill slasha obarmhärtigt i kostnader och vart man vill lägga sina pengar. Som kashmirtröjor till exempel, det är dyrt.

Fler extravaganta utgifter

JB: Det jag hade slashat totalt, det är schampo. Jag använder Head & Shoulders för 25 spänn, och du kan väl ha ett schampo… Jag tror vi hade som dyrast 700 spänn.

CB: Nej, det tror jag inte. Det kanske var kombinerat schampo och balsam. Jag har aldrig köpt schampo för 700, det stämmer inte. Det är så, man har olika grejer som man inte vill betala för.

JB: Någonting vi inte lägger pengar på – som har återkommit i många avsnitt – bil. Resor är också en sådan grej som jag inte… Innan hade jag mycket större drömmar kring att resa, men jag är inte så sugen just nu.

CB: Ja, nu är det risk för att det blir lite privat samtal här nu. Vi ska snart gå vidare till nummer två, men du vill ju resa i tjänsten och känna dig viktig på det viset, medan jag vill nöjesresa. Hur är det att ta tåget till Paris liksom? Det är nice men inte så mycket prestige i. Det hade du väl kunnat gilla?

JB: Kanske. Jag är hemma-katt. Men jag måste bara förtydliga det där. Det är inte riktigt sant. När jag var arton eller pluggade, då hade jag en syn där jag kände att tänk när man är så viktig… för jag har ett stort ego tyvärr, det är bara att erkänna… Då var jag så här: ”Tänk när man är så viktig att man blir liksom flugen till ett möte och mötet börjar inte förrän man kommer.”

Och jag kan säga så här att ha den här appen ”Wallet” på iPhonen visar ju varenda flygbiljett, för jag använder det när jag checkar in, det är ju lite en ”scroll of shame”. Alltså hur mycket jag har flugit i tjänsten. Så jag vill inte ha resor, jag vill vara hemma, jag vill ha min dator, jag vill ha min familj, jag vill ha mina grillkvällar med ryggbiff. Men i alla fall, så poängen är, som han skriver i boken, älskar man skor – lägg extravagant mycket på skor. Och skäms inte för det.

Skäms inte för dina utgifter

CB: Han gav exempel också på någon kille som spenderade 21 000 USD om året på utekvällar, med mat och dryck, och hur levde han? Han hade ingen inredning. Det spelade ingen roll för honom. Han var singel och han ville inte lägga pengar på inredning. Han ville vara ute. Jag tycker att det är så himla skönt att man kan få lov att strunta i vissa delar av livet då. Och det gör ingenting för någon annan – det är ingen som lider av det. Och man kan bara lägga pengar på det som man vill.

JB: En av undertitlarna på boken är väl ”Drink how many lattes you want”. Vill du lägga 200 spänn på en kaffe, gör det, så länge du har medveten konsumtion.

Regel #2: Fokusera på the Big Wins

Fokusera på de stora vinsterna. De fem eller tio sakerna som kommer ge disproportionellt stora resultat. Det inkluderar automatisera sparande och investerande, hitta ett jobb som du älskar och löneförhandla, få rätt på de stora vinsterna så kan du köpa hur många fikor du vill.

Ramit Sethi

JB: Detta är också så här, gör det som gör störst skillnad – 80/20 regeln, den här Pareto-principen. Jag tror mycket på det här att kom igång tidigt, så fort som möjligt, automatisera det, inse att du är dina pengars största fiende. Med automatiserande menar jag att ha till exempel det här auto-sparandet, att lägga direkt när lönen kommer in, 10% brukar vi säga, direkt till en fondrobot som t.ex. Lysa (annonslänk). Låt det investeras.

Du kommer spendera åtta timmar om dagen, de flesta av oss spenderar åtta timmar om dagen eller mer på våra jobb, så låt oss då välja ett jobb som vi tycker om. Det som kommer spela störst skillnad i din privatekonomi över lång sikt är ju den lönen du har. Eller i Sverige skulle jag lägga till förhandla bolåneräntan, det är också oproportionerligt mycket.

CB: Anledningen han säger att man ska löneförhandla är ju för att det kan göra väldigt stor skillnad i hur mycket man kan lägga undan tidigt i livet. Ju tidigare man kan förhandla om lönen, desto större lön kan man få genom livet, för den hänger ju med på något vis.

JB: Det där är faktiskt fortfarande ett drömavsnitt jag vill göra. Jag håller på att värva vår kompis Niclas till att vara med i ett podd-avsnitt om just det där med att hitta rätt jobb, att utnyttja det han kallar för våra superkrafter, och att löneförhandla. För att det kommer göra så stor skillnad. Det är från lönen de flesta av oss kan spara. Det är från lönen vi kan investera våra pengar.

Väldigt stor skillnad med extrasparande

JB: Jag vet också när vi läste den här boken för någon vecka sedan så kom du till mig och var helt begeistrad över hur mycket mer pengar det blev om man sparade extra.

CB: Jo, det var det. Han har tabeller också där han visar hur mycket mer pengar det kan bli om man sparar mycket tidigt i livet.

JB: Framför allt att extrasparandet gör väldigt stor skillnad. Det kan man kolla med vår ränta-på-ränta-räknare. Säg om du har 8% och du sparar 1000 kronor i månaden då blir det en miljon efter ett antal… men koll vad det blir om du sparar 2 500 kronor i månaden istället?. Det är enormt stor skillnad. Det tror man inte, för det är inte intuitivt.

Det där också en sådan grej med jobb. Jag har alltid fascinerats över… för jag har alltid stått lite på sidolinjen, för jag har aldrig haft ett riktigt jobb på det sättet. Jag har alltid drivit eget eller varit i ett eget bolag jag har haft ägarintresse i. Men varför sluta folk söka jobb när man har fått ett jobb? Det verkar som att när man väl har fått ett jobb så ska man inte fortsätta söka. Jag har aldrig hört någon som säger att de gör det.

CB: Jag hade nog fokuserat på det jobbet jag har, tills jag blir uttråkad. Då söker jag nytt jobb. Det är väl det som alla gör.

JB: Jo, precis, men då är jag så här…. Man behöver inte ens byta jobb, utan man kan säga till sin arbetsgivare att jag älskar det här jobbet, men jag har blivit erbjuden 5000 mer i månaden på det här företaget. Jag vill jättegärna stanna kvar här, men kan vi titta på lönen? Det är så dyrt att rekrytera, så det är mycket, mycket bättre att ge den personen 5 000 mer i månaden om den personen är duktig och värdefull, än att försöka rekrytera en ny och lära upp en person. Jag kommer bli hatad av alla arbetsgivare här i Sverige. Ska vi ta nästa?

Regel #3: Att investera ska vara tråkigt

Att investera ska vara väldigt tråkigt och lönsamt, över en lång tidsperiod. Jag blir mer inspirerad av att äta tacos än att se hur det går för mina investeringar.

Ramit Sethi

CB: Vi är också mer inspirerande av att äta tacos än att titta på investeringarna.

JB: Ja, jag kan inte säga när jag loggade in på vårt Lysa-konto sist, faktiskt. Och jag är inte inne på Nordnet. Den vanligaste anledningen till varför jag loggar in på Nordnet är för att svara på frågor på Shareville. Vi har ju sagt det i så många avsnitt – att investera ska vara som att se målarfärg torka. Det ska vara så tråkigt som att se gräs växa, för att vi är våra pengars största fiende.

Pengarna ska jobba övertid. Sedan har du dessutom en annan ganska intressant statistisk aspekt på det, att eftersom börsen går upp i sex av tio fall, så ju längre period du inte loggar in på ditt konto, desto större är sannolikheten att det kommer ha gått upp. Absolut. Det ska vara tråkigt. Låt pengarna får vara ifred och lev ditt liv utanför.

CB: Jag kan inte minnas om jag har sett det i boken, men har Ramit Sethi sagt vart han har fått sin investeringsfilosofi ifrån? Det ska jag kolla upp. Det känns som att han kan ha haft en äldre mentor.

JB: Vi hade ju en entreprenörsmiddag, apropå grillning och kött, med nätverket Founders Alliance. Då var det en indisk företagare, som var här och hälsade på hemma hos oss när vi hade den här grillkvällen. Han var jätterolig för han hade bara indexfonder och pratade om Boglehead-forumet. Indier och kineser och sådant, de är grymma på att spara, men det är också för att de aldrig har haft ett samhälle som tagit hand om dem. Någon sa till mig att asiater spar 30-40% av sina inkomster, vilket är mycket mer än vad vi gör här hemma i Sverige.

CB: Det kan man göra som en liten övning – se hur mycket man skulle behöva spara per månad om man tog 30% av alla sina inkomster.

Regel #4: Det finns en gräns för hur mycket du kan skära ner

Det finns en gräns för hur mycket du kan skära ner på utgifter, men det finns ingen gräns för hur mycket du kan tjäna.

Ramit Sethi

JB: Detta var väl en grej som jag fattade för ett par år sedan. Jag tror att det var vår kompis Filip, som har varit med i av våra avsnitt, som affärsängel. Han sa att en grej han insåg ganska tidigt var att han ville bli rik, men att han bara kunde spara max 100% av sina inkomster. Det funkade inte, sa han. Så då var han tvungen att titta på hur han kunde tjäna mer pengar istället. Där finns det ingen gräns.

Detta har ju varit min invändning mot FIRE (Financial Independence, Retire Early), som i vårt avsnitt med Jimmy Astillion, där jag gjorde mig ovän med halva internet. Där jag sa att hellre fokus på att tjäna pengar. Men jag tror att för de flesta är det mycket svårare. Och vi lever i ett samhälle där vi alla har lärt oss att spara pengar. Vi har sett artiklar som ”Så här förhandlar du bästa bolåneräntan”, ”Så här drar du ner på kaffekoppen”, och så. Det är lite fint att spara och det passar med det lutheranska som vi har. Det ska inte sticka ut och sådant.

CB: Men det är lika fint att tjäna pengar, egentligen. Inte i Sverige kanske, men i USA är det väl fint att tjäna pengar.

JB: Jag skulle nog också säga att det är en sanning med modifikation. Jag tänkte på detta när jag skrev den här rubriken att vi är ju några som bidrar till det. Vi pratar också hellre om att spara och investera än att tjäna pengar, trots att framgångsfaktor egentligen har varit att vi har varit ganska duktiga på att tjäna pengar, snarare än att spara. Eller båda två, kombinerade tror jag. Det sticker i ögonen och ibland pallar jag inte den kritiken.

Är det fult att tjäna pengar?

JB: Om vi tar för två veckor sedan så la jag ut på Facebook, när vi skickade ut nyhetsbrevet, jag tror det var åttonde augusti, så la jag ut tipset om Revolut, kreditkortet. Då skrev jag så här: ”Om du använder denna länken så tjänar jag och du, Caroline, 200 kronor. Men du som utnyttjar det tjänar också 200 kronor.” Det är ju bara att kolla i kommenterarna vad folk skriver, som ”ditt giriga svin” och ”du har sålt dig bara för att kunna tjäna lite pengar”. Om jag hade sålt mig då hade bloggen bestått av casinoreklam och en massa andra aktivt förvaltade fonder, som jag tackar nej till varje månad.

Om folk reagerar så starkt på en så neutral grej, där både de och jag tjänar pengar, det är ingen nedsida med det… För gillar man inte det så kostar det inte ens någonting. Då tänker jag hur är det då om vi skulle börja prata om de grejerna som vi ibland gör för att tjäna pengar. Vi gör grejer som inte 95% av befolkningen gör, men å andra sidan så ger det också resultat som inte 95% av befolkningen gör.

CB: Det är inte att folk blir fattigare för att vi tjänar pengar. Det är inte så det funkar. Men jag tror att anledningen till att vi inte pratar så mycket om hur man tjänar pengar är för att det finns en kultur kring det att det är dåligt. Det är dåligt för andra när någon tjänar pengar. Att man profiterar på andra. Men det är inte så det funkar.

JB: Det roliga är att jag pratade med en kompis om det där bara för någon dag sedan, att den insikten, när den kom på 1600-talet, att det inte är ett nollsummespel… För innan så var det så att kungen var den som ägde allting, och då ville inte kungen att folk hade företag eller att de tjänade pengar. Då var det implicit att om de tjänade pengar så tjänade kungen mindre. Det var först när man fattade att om folk tjänar pengar mer själva, så kommer alla bli mer rikare, för skatterna kommer också bli rika.

Högre skatteintäkter med sänkt skatt

JB: Det är 2019, men vi har fortfarande en helt politisk sida som inte fattar att skatteintäkterna blir högre för att man sänker skatterna. Förlåt, nu blir jag engagerad här, men de flesta fattar inte det. Det är inte trivialt, man måste tänka ett par steg hur kan lägre skattesatser innebära en högre skatteintäkt. Jag kan plocka fram det till något kommande avsnitt, men grafer under Reinfeldt-regeringen… Då sänkte man jobbskatteavdraget och vänstern gick i taket, men varför avskaffade inte då vänstern de här jobbskatteavdragen när de kom till makten efter alliansen?

För att skatteintäkterna blev ju högre under den perioden. De tjänade pengar på att sänka skatten, för då jobbade folk mer och det blir mer intäkter. Kakan blir större. Men som sagt, jag märker att vi kommer behöva ha ett avsnitt om det här med att tjäna pengar och företagande.

CB: Ja, och att alla kan ha ett mindset där man tjänar lite mer pengar. Och alla blir gladare faktiskt. Det handlar inte om att man ska bli någon slags entreprenör, utan vem som helst, vilken Svensson som helst, kan tillägna sig ett sådant mind-set.

JB: Jag är ju uppfostrad, och detta är Claes-Erik och många andra som jag har haft i min närhet i 20 år, som jag har blivit indoktrinerad, som heter så här:

Att skapar du värde för andra människor, liksom hjälper du andra människor att få det som de vill ha, så kommer andra människor att hjälpa dig få det som du vill ha. Det är grunden i allt företagande. Hjälp andra människor nå sina mål, så hjälper de dig med ditt mål. Sedan handlar det om att kunna kapitalisera på det.

Vi får komma tillbaka till detta i ett annat avsnitt.

Regel #5: Lyssna inte på andra, följ din plan

Dina vänner och familj kommer ha många tips om hur du ska genomföra din ekonomiska resa. Lyssna, var artig, men håll dig till din plan.

Ramit Sethi

JB: Detta skrev jag ju om för första gången i vår egen bok, min och Charlies, ”Gör ditt barn rikt”, att särskilt våra föräldrar ska ju då dela med sig av sina fantastiska ekonomiska tips. Men många gånger får man titta på hur mycket substans det är i de tipsen.

CB: Ja, oavsett vem det är, hur bra har det gått för den personen som kommer med tipset?

JB: Ja, framför allt, var det tur eller var det skicklighet? Är det repeterbart? Som till exempel många äldre säger köp ditt hus, betala till dig själ och huset kommer alltid stiga i värde. Ja, det har det gjort från 1990 fram tills nu, men det är ingen naturlag. Tittar du från 1915 till 2015 så har du ingen prisutveckling. Håll dig till en plan, som vi pratar om, som är evidensbaserad, som är vetenskapligt beprövad, som står i flera böcker. Det är också en sådan grej…

Den konstigaste kommentaren jag får är att det jag säger är ingenting nytt, utan det kan man läsa om i alla böcker. Ja, det är ju skitbra. Ta inte det jag säger vid ”face value”. Det är väl en bra grej att du kan läsa Ramit Sethis bok och se att det där säger ju Rika Tillsammans också. Eller läsa Allen Roths ”How a Second Grader Beats Wall Street” och säga att han pratar precis samma siffror som de gör på Rika Tillsammans. Så, titta på vad de har för resultat innan du följer någons tips. Det är inte säkert att du vill vara där de är.

CB: Nej, och sedan har vi väl pratat om det tidigare att man ska ha en plan och inte hålla på och hatta från den planen heller. Man bestämmer sig hur planen ska se ut, långsiktigt.

JB: På workshoparna jag håller, där det går ut på att man ska skapa sin egen plan, så brukar jag prata om det här att det är som att stå i kön på Ica. Man står i kön och så ser man att den andra kön verkar gå snabbare, så går man och ställer sig i den kön. Vad är det som alltid händer mig då? Att den första kön, om jag bara hade stått kvar, så hade det gått fortfarare.

Tanken är då att om man bara byter kö då tillräckligt många gånger, som ”Guld, det är intressant! Åh, indexfonder är intressant! Åh, räntefonder är intressant! Trine är intressant! Bitcoin är intressant!” Om man byter kö väldigt många gånger så kommer man aldrig fram till kassan. Ha en plan, håll dig till den – och det behöver inte vara svårt. Det är avsnitt 99 ”Kom igång med ditt sparande”. That’s it. Det är allt du behöver och 85% av jobbet.

Regel #6: Definiera dina ramverk för utgifterna

Sätt ihop en samling ramverk för dina utgifter, som du kan använda när du överväger att köpa något. De flesta har bara restriktiva regler, som till exempel ”Jag behöver dra ner på att äta ute”, men du kan göra tvärtom. Bestäm dig för vad du alltid ska spendera pengar på. Till exempel om du funderar på att köpa en bok – köp den. Spendera inte ens fem sekunder på beslutet. Att tillämpa en idé från en bok kan vara värt det.

Ramit Sethi

JB: Jag gillar detta. Medveten konsumtion och definiera regler och ramverk för vissa saker. Detta är roligt, för han satte ord på en grej som jag gör och har insett. Vi har ju en regler kring böcker som är att får jag tips om en bok, så köper jag den. Det räcker med en idé, så kan det förändra livet. En annan sådan grej är att jag tittar inte på prislappen när jag är på Ica. För mig är det lyx idag. På Ica, på livsmedel, vi köper eko-citroner, vi köper de grejerna vi vill ha.

CB: Du har ju de ramverken, men jag kollar på prislappen på Ica. Jag har nog inte satt upp några ramverk riktigt.

JB: Sedan till exempel hantverkare och sådant, där kan jag tycka att det är jobbigt när det kostar 500 spänn. Så jag märker att jag är väldigt olik. Det kan också vara kring restaurang eller skor eller gym. För vissa får hälso-relaterade saker och vitaminer kosta hur mycket som helst, för att det är viktigt. Och vissa andra saker som till exempel kläder… Jag lägger inte pengar på kläder. Jag tycker inte att det ger mig någon energi.

CB: Det är ju konstigt det. Jag tycker det är så roligt för du hade något i din garderob som var liksom dåligt, och så då köpte jag till det på midsommar rea.

JB: Det var kalsonger. Tack, så 25 000 människor vet att jag hade gamla kalsonger…

CB: Det var du som sa det, jag nämnde inte ens vad det var, jag sa bara ”item in the wardrobe”. Så det är roligt att du… Du är osugen på att handla kläder, absolut. Men det är inte jag, så jag kommer göra det åt dig.

JB: Tack, älskling. Det är väl bra att vi kompletterar varandra.

Regel #7: Fokusera på det enkla

Var uppmärksam på att inte hamna i fällan att söka efter de avancerade överkurstipsen. Väldigt många människor letar efter avancerade och detaljerade svar för att kunna undvika göra det som alltid har fungerat. Att faktiskt steg för steg göra jobbet över lång tid, med inkrementella förbättringar. Ibland är det mest avancerade du kan göra att hålla dig till de grundläggande sakerna, men att göra det konsekvent över lång tid.

Ramit Sethi

CB: Är det inte ett sätt att prokrastinera lite? Att skjuta upp det och ”bara ta reda på lite mer om det här”, istället för att bara gå och göra någonting som man vet att man borde.

JB: Jag gillar detta jättemycket. Jag kan ju få sådana frågor ibland, som ”Ska jag ha ett ISK-konto eller en kapitalförsäkring?” Och jag så här, ”Det spelar ingen roll.” ”Vad är skillnaden på kapitalförsäkring? Jag har läst att i en kapitalförsäkring så är det inte du som äger, utan då är det försäkringsbolaget som äger det.” Kom igång med sparandet, det är långt mycket viktigare än att välja rätt på kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Big wins, gör det enkla, keep it simple.

Många gånger så gillar jag det som han säger där i slutet, att många gånger är det mest avancerade du kan göra är att göra det enkla över lång tid. Vi gör det inte för att det är tråkigt och osexigt. Han har också skrivit det att det är skillnad på att vara sexig och att vara rik. Att vara sexig i form av att man har bra en historia och att man köpte det där PowerCell eller var med på Fingerprint eller Bitcoin eller vad det var. Jag tror att det där, om jag skulle säga väldigt tydligt, om jag ska dela upp min investeringskarriär i två delar, så den första delen var att jag skulle göra det avancerade med analyser och teknisk analys och fundamental analys, följa nyheter och göra en massa grejer.

Jag har lagt mer än tio år på att jaga de avancerade lösningarna, så jag är den första som är skyldig till det här. Jag är inte bättre än någon annan. Men i den andra delen, de senaste tio åren, då har jag varit väldigt duktig faktiskt på att köpa de här indexfonderna varje månad och sedan inte göra någonting med dem.

”Living with a SEAL” av Jesse Itzler

CB: Det är ju ändå hoppfullt att du kan vara en sådan dålig kålsupare och sedan förändra ditt sätt. Jag gillar det där att man kan förändra sättet man är på. Jag måste bara ge ett litet tips här på en bok som jag läser, ”Living with a SEAL” av Jesse Itzler. SEAL är USA:s mest vältränade militärer, som är förberedda för vad som en kan hända. Han vill att en sådan ska komma och bo hos honom och bara säga till honom precis vad han ska göra i 30 dagar.

Han menar på att det är också det där att det mest avancerade du kan göra är att bara göra det. Han behöver ut och jogga mitt i natten och bada i isvatten och sådant. Från början har han ett liv där allting drar i honom och efter 30 dagar med Navy SEAL:en så säger han att det finns vissa saker som man bara gör. Det är så skönt att det är så enkelt. Det är också så att han förändras. Man kan förändras ganska snabbt från att vara en sådan som ska ta reda på allting och jag kan inte bestämma mig, till att bara göra det. Vem som helst kan göra det.

JB: Get your shit together och get shit done. Absolut. Ibland kan jag vara så att de enda jag vågar vara så rak med det är mina vänner. Att jag säger gör detta, ifrågasätt inte, detta är bra grejer. Gör det, gör det och gör det. Sedan är det färdigt. Men vi vågar inte vara så raka i Sverige och vi vågar inte vara obekväma. Jag gillar ju den där boken jättemycket av många anledningar, men det var i något stycke de skulle springa fyra miles var fjärde timme i 48 timmar.

Han var helt knäckt, men det var bara att bita ihop. Han sa ha inga åsikter om det, ifrågasätt inte. Det är som min coach, Taki, sa till mig för mer än tio år sedan:

Innan du har gjort någonting 100 gånger enligt instruktioner har du ingen rätt att ifrågasätta det.

Min förra coach Taki

CB: Det använder jag ibland på dig ju, när du klagar över saker. Då kan jag fråga om du har gjort det 100 gånger. Och jag använder det för mig själv också. Det är sjukt stärkande att veta att nej, jag har faktiskt inte gjort det här särskilt många gånger. Jag har inte gett det en chans riktigt, faktiskt. Fokusera på det enkla och gör det.

Regel #8: Du har kontrollen

Du har kontrollen och det är ditt ansvar. Det är inte en Disney-film där någon kommer rädda dig. Tack och lov kan du ta kontroll över din ekonomi och bygga ett rikt liv.

Ramit Sethi

JB: Ja, man är ansvarig. Detta är väl också ett perspektiv att ha i livet, som jag också fick med mig mycket från BalansEkonomi. Du är ansvarig för allt som händer och inte händer i ditt liv. Att du inte är miljonär idag, det är ditt ansvar. Det är en följd av att du har gjort vissa saker i ditt liv och det är en följd av att du inte har gjort vissa saker i ditt liv.

CB: Det kan vara ganska skönt att veta det, för då vet man också att allting beror på mig, och då har man all makt.

JB: Och det kan också vara jäkligt jobbigt, för i vissa avseenden så var livet mycket enklare när man kunde ligga på soffan, käka glass och dra täcket över mig och tycka att Reinfeldt är dum och…

CB: Jag tror det är sjukt jobbigt att vara ett offer. Och vi är ju det ibland. Det är jättejobbigt att vara ett offer.

JB: Det är som du säger – det är stärkande. Vi kan göra någonting åt det. Det är möjligt, det är inte för sent. Det är klart att ibland så var det så att du skulle helst ha gjort det för 20 år sedan, men du gjorde inte det för 20 år sedan. Det näst bästa tillfället är idag. Lite no frills, så här är det.

Regel #9: Våga vara annorlunda

En del av att skapa sig ett rikt liv är att vara villig att vara annorlunda, på ett oursäktande sätt. När pengar inte längre är en primär begräsning, då har du friheten att designa ditt eget rika liv. Med stor sannolikhet kommer det vara annorlunda från den vanliga personens liv. Omfamna det. Det här är den roliga biten.

Ramit Sethi

JB: Här tänker jag faktiskt att det spontana är kring dig, när du slutade på Lunds Universitet. Så sa vi att nu tjänar vi tillräckligt mycket pengar för att kunna jobba tillsammans och för att du ska kunna vara ledig en viss tid. Och då var din kommentar: ”Jan, jag har inte doktorerat för att bli hemmafru.”

CB: Men när man är hemmafru är man inte ledig, då jobbar man ju hemma. Vad var din tanke kring det?

JB: Vi har ju haft detta samtalet. Vi har ju andra vänner som är i samma situation, som inte behöver jobba i lika stor del. Men det kommer en skam i det.

CB: Ja, jag är inte igenom den, så jag kan inte säga så mycket om det. Men visst, man vill inte vara en ”slacker” och hela den biten. Jag kan prata om det sedan, när jag är igenom på andra sidan och ser vad som finns där över skammens kulle.

JB: Detta handlar egentligen om problematiken, att det är svårt att våga vara annorlunda. Jag kommer ihåg när vi åkte till Thailand för några år sedan med våra kompisar. Då var vi tre familjer med barn. Då hyrde vi en båt som kostade – jag vågar knappt säga det – 200 000 kr att hyra i två veckor. Det var jättesvårt, eller är fortfarande svårt, att säga att vi betalade 80,000 per familj, för att vara två veckor på en segelbåt med kapten och någon som lagade alla måltider åt oss. Det var sjukt lyxigt och en upplevelse för livet. Jag tror det handlar om att våga vara annorlunda på det sättet.

CB: Jag tror också man behöver vara medveten om vad man vill då, och då måste man lyssna inåt och inte utåt. För då kommer det inte till en. Ens egen röst viskar bara.

JB: Ja, sedan behöver man inte vara dryg heller. Man behöver inte ta med sig kompisar, som man vet kämpar med ekonomin att käka på en restaurang där det kostar 5 000 spänn per skalle, för då är man lite dum i huvudet.

CB: Ja, precis, man behöver inte vara dryg. Jag upplevde det som att diskussionen var lite högre upp, Jan. Att vad vill man med sitt liv. Det kan vara så att jag inte vill åka iväg till ett jobb varenda dag och låt oss säga då att jag vill lära mig kalligrafi och det är någon som kommer och säger: ”Vad sysslar Jans fru med, egentligen?” ”Jag vet inte. Hon håller på med nåt med tuschpennor…”

Det är den kulturen vi har här i Sverige, att man får inte självförverkliga sig, för det sker på någon annans bekostnad. ”Hon lever på honom”, eller whatever det kan vara, och det är nog det det handlar om också för min del, att våga vara annorlunda. För jag har möjligheten. Skita i de kommentarerna.

JB: Ja, och att inte be om ursäkt. Explicit så skrev han ”in a non-apologetic way”. Jag tänker väl att detta är en utmaning och det hänger ihop med att man behöver våga ställa sig den där frågan, att vad är ett rikt liv för mig? Vad är det vi vill göra?

Regel #10: Lev ditt liv utanför kalkylbladet

När du väl har automatiserat ditt sparande kommer den viktigaste delen av ditt liv pågå utanför Excel. Det handlar om relationer, nya upplevelser och om att ge tillbaka. Du har förtjänat det.

Ramit Sethi

JB: Jag tycker detta var jättefint. Det handlar i mångt och mycket om att… Hur ska jag säga, jag har ju själv suttit där. Världens största Excel-filer. Vi får 6% avkastning och då kommer vi har så här mycket pengar om 20 år och räkna sparkvoter, ekonomisk frihet och jag ska inte spendera det där, för då kommer det bli mindre 20 000 där.

CB: Ja han missunnar sig rätt mycket med det här nya sättet att räkna på sin ekonomi, i att jag ska inte köpa den här mössan nu, för den kommer ha kostat 10 000 för mig om 20 år. Detta har vi ju pratat om. Det handlar också om medveten koutnsumtion på det sättet att kommer det vara värt det? Men jag tycker att han har rätt i sak, faktiskt.

JB: Sedan tror jag återigen att det handlar om att ha balans. Jag håller nu på med en app för att styra och ha koll på sin ekonomi, men det är mer en hygienfaktor snarare än att alla beslut ska tas utifrån Excel. Jag tror också att det är viktigt att se det som är viktigt, att vi är människor, vi är djur. Det som är viktigt för oss det är flocken. Det är relationer. Det hade vi i avsnitt 111 med Tommy Waad, får parterapeut, som sa att det är en tydlig koppling mellan välmående och hälsa och att ha en partner.

Jag såg en definition av lycka som att lycka är upplevelser eller minnen man delar med andra människor. Och naturligtvis, Maslows trappa över självförverkligande, om att ge tillbaka och lära andra. Självförverkligande är högst upp och att ge tillbaka är en stor del av det.

Hur man bör prioritera sina avbetalningar

JB: Detta var egentligen för mig de tio stora guldkornen, de här reglerna och resonemangen. Men sedan var det ytterligare några detaljer som stack ut, som jag tänker att vi ska ta innan vi avrundar avsnittet. Det andra som stack ut för mig handlar om hur man prioriterar avbetalningar. Om man har en skuld på kreditkort eller om man har skulder, konsumtionskrediter och så, hur ska man göra för att amortera?

Då har jag alltid sagt att amortera på det lånet som har högst ränta, eftersom det är det som kommer betala mest, alltså kommer du spara mest genom att först ta bort lånet med högst ränta. Det är ganska sunt. Då skriver han om detta, att detta är en metod och det fungerar så klart, för det är ren matte. Det är inte så mycket att ha åsikt om.

Men, då är det en annan amerikan, som heter Dave Ramsey, som då Ramit Sethi pratar om. Han har skrivit en bok om det här att ta sig ur skulden och han pratar istället om snöbollsmetoden. Den går ut på att du precis som med att betala högsta ränta, så betalar du det minsta möjliga på alla skulderna som du kan komma undan med. Men, istället för att betala resterande belopp på det med högst ränta, så betalar du mest på den minsta skulden.

För genom att betala mest på den minsta skulden så kommer den försvinna. Och när den har försvunnit tar du nästa minsta skuld och så jobbar du dig uppåt. Han säger att fördelen med detta systemet är inte att det är det mest lönsamma matematiskt sätt, men det är psykologiskt det mest framgångsrika. Man blir av med skulder och så känner man att man har gjort en framgång – att man har tagit ett steg.

Då får man energi till att ta nästa steg. Den energin kan på mångt och mycket vara mer lönsamt och du tjänar mer på det i längden, så då du betalar av snabbare än den andra, där det kan kännas hopplöst att betala hela tiden på det här 300 000-kronorslånet. När man med 15 000 hade kunnat betala av fyra skulder. Så det tyckte jag var en parentesgrej.

Trettiosekunderstestet

JB: Han säger: ”Min tes är att de 30 första sekunderna på ett ställe säger ofta allt man behöver veta.” Är jag på en restaurang, blir jag dåligt mottagen de första 30 sekunderna, så blir det inte bättre på kvällen. Han säger att dåliga företag blir inte bättre. Dåliga aktier blir inte bättre över tid. Han säger också att bra företag blir oftast bättre över tid. Jag har tänkt på det här mycket och vi har till exempel kompisar som äger Tesla-bilar och de säger det är första gången de upplever att en bil blir bättre över tid. För Tesla skickar ut de här uppdateringarna, så att bilen blir smartare och får nya funktioner.

Så är det med iPhonen också eller med betalkortet Revolut. Jag har haft det i sex månader och jag upplever att det är ett mycket bättre kort än det var för sex månader sedan, för jag har fått flera nya funktioner. Ta till exempel Avanza, det har bara blivit bättre över åren. Avgifterna har blivit lägre, de har lanserat fonder utan avgifter och bättre produkter. Det som är bra tenderar att fortsätta bli bättre. Det som är dåligt tenderar att fortsätta vara dåligt.

CB: Hur funkar trettiosekunderstestet? Är det att man ska avgöra vad som är värt?

JB: Jag tror att han bara sa det som en restaurang-metafor. Man bildar sig en uppfattning på kort tid och litar på den. Om vi hoppar åt sidan så är det en annan finansiell rådgivare som heter Allen Roth, som har skrivit ”How a second-grader beats Wall Street”. I augusti månads nyhetsbrev så skrev han en rätt intressant grej.

Om man tittar på sport, till exempel på basket, så om ett lag ligger under i halvtid, hur stor är sannolikheten för att de kommer vända matchen och vinna i slutet? Han säger att han har fått höra upp till 80% när han ställt den frågan, men realiteten är att det är mindre än 20%. För att det laget som ligger under är sämre och det kommer fortsätta vara sämre i andra halvlek också.

Man ser ibland att vissa företag – jag ska inte nämna några namn – tar bort bonusen, höjer avgifterna, och det blir inte bättre. Då tror jag att det är bättre att hålla sig till dig de som blir bättre över tid. Jag tänker Tesla, Revolut, Avanza, Lysa, Better Globe, Trine m.fl.… Det är företag som ju längre jag har lärt känna dem, desto bättre blir de. Det är liksom positivt.

Sluta optimera räntesatser

JB: Där pratar han mycket om att ”don’t be a rate chaser”. Detta är väl också en sådan grej som jag har tänkt på, så det är ”confirmation bias”. Saker jag känner igen. Jag har gjort detta tidigare, ”Åh, nu ger det sparkontot 0.2% mer”, och då ska man flytta pengarna. Sedan fick jag tuff feedback från någon som frågade vad är timlönen jag tjänar på att flytta de pengarna, när du tjänar 150 kronor. Var det värt det jobbet?

Den vanligaste kritiken jag får är: ”Jan, varför har du räntefonder med ISK? Det är inte det som är mest optimalt.” Nej, det är inte mest optimalt, det kostar några hundralappar extra. Det är lätt värt i energi och i andra områden. Jag har människor som åker runt halva stan för att tanka billigare bensin på ett ställe.

Men tänk om du la den halvtimmen på att byta till Sjunde AP-fonden i ditt PPM-sparande istället för att lägga en halvtimmes körning? Då har du tjänat 300,000 extra på om du är 40 år gammal och du kan tanka ganska många gånger för 300 000. Så, fokusera på att göra rätt saker. Men jag tror att i bristen på andra saker, så börjar vi fokusera på de här detaljerna och överkurs avsnitten istället.

CB: Menar du att vi kanske är lite uttråkade till och med?

JB: Ja, det skulle jag absolut säga. Så är det för mig. När jag är uttråkad då gör jag konstiga grejer. Som denna sommaren, jag har suttit och programmerat nu och det är en massa saker i mitt liv som plötsligt blir mindre viktiga. Som nyheter – jag har inte sett nyheter sedan jag kom hem från Bara Vara. Men innan var jag uttråkad och då såg jag på Rapport och Aktuellt och tv-nyheterna liksom.

Flit och systematik slår allt

I en studie av US Trust såg de att 83% av alla förmögna människor i USA säger att deras förmögenhet har snarare byggts upp av många små vinster över tid, än att ha tagit enstaka stora risker.

Ramit Sethi

JB: I love it. De har inte blivit rika på att de investerade i Bitcoin och det gick upp 500%. Eller Fingerprint eller PowerCell. De har tagit små steg, över lång tid. Flit och systematik slår allt. Sedan var det ett annat fakta i boken jag tyckte var roligt.

CB: Ja, värdet kan visas av vem som hatar det.

JB: Ja, då skriver han att du kan ofta avgöra hur bra något är, beroende på vem som hatar det. Då tar han exemplet att storbanker hatar nätmäklare. Avanza och Nordnet är inte jättepoppis hos Swedbank eller SEB. Nätmäklare hatar fondrobotar. Avanza och Nordnet har försökt göra varsin fondrobot, men har aldrig riktigt lyckats. De är inte jätteförtjusta i Lysa till exempel, där folk tar ut sina pengar och sätter in dem.

Finansiella rådgivare hatar fondrobotar. Aktiesparare, folk som vill köpa ensilda aktier, de säger att det är dumt att köpa fondrobotar. Vi hade kunnat ta en Excel-fil och bara sätta ihop det och köpa… Och de flesta andra i sociala medier som är ekonomiintresserade hatar fondrobotar. Det tycker jag är ganska kul. Då säger jag så här, att fondrobotar kanske är något man borde ha? Detta pratar vi också om i avsnitt 99. Så det där är ganska kul, inser jag. Att det är roligt att se varför folk kritiserar det de kritiserar.

CB: Ja, man får vara lite nyfiken. Vad är det som slår an hos dem och är det någonting som jag håller med om? Det är det oftast inte.

JB: Det som är common opinion, eller den allmänna uppfattningen, är väldigt sällan rätt. Det gäller allt från kompisar som jobbar på el-bolag till oss själva som har fått kritik i sociala medier för räntefonder och fondrobotar och allt möjligt.

CB: Nu läser vi Harry Potter igen med Freja, efter att ha sett filmerna och alla hatar ju den här gruppen av elever på skolan som är med i Slytherin. Jag vill inte ”spoila” någonting, så man får hålla för öronen nu om man inte har läst den, men de är ju inte så dåliga som man tror. Alla hatar Slytherin, men det är inte så dåligt, egentligen. De får upprättelse på slutet, kan man säga. Till och med i en barnbok så får man den visdomen.

Gör pengar oss lyckliga?

CB: Ramit Sethi refererar till en studie som säger att pengar bara gör oss lyckliga upp till en viss nivå, som han säger är 75 000 USD i årsinkomst, cirka 750 000 SEK.

JB: Det är rätt intressant. Han säger att detta är en av de mest misstolkade studierna som har gjorts. Det stämmer att om man tittade på ”emotional well being”, som var frågan, alltså hur bra mår man utifrån sin lön? Då pekade det någonstans vid 75 000 USD, säg 1 miljon SEK. Men, då säger han att om de frågade på ”life satisfaction”, hur nöjd man är med sitt liv, så fanns det ingen platå. Och det fanns ingen platå vid 75 000 USD eller 50 000 USD eller 1 000 000 USD. Utan den ökade.

Så deras slutsats i studien – vi måste ta fram denna studien och läsa den och ta upp den i ett annat avsnitt – men då säger de att ju mer du tjänar desto mer nöjd är du med ditt liv. Och studien visade också att de som spenderade pengar på att köpa sig själva tid, genom att outsourca uppgifter de inte gillade, rapporterade en högre nöjdhet än de som tjänade mindre. Så, ja, pengar höjer ”life satisfaction”, oavsett. Ju mer pengar, ju högre ”life satisfaction”. Helt ärligt skulle vi göra en helt ovetenskaplig undersökning bland vårt umgänge så skulle jag absolut säga att det går i linje med det.

CB: Du får ut en grej från den sliden, och jag får ut det här att man måste vara källkritisk. Man kan aldrig lita på vad media säger, för de tolkar vetenskapliga studier lite som de vill.

JB: Sedan de sista grejerna som stack ut, detta har vi ju redan sagt, han var inte jättepositiv till krypto. Han har till och med skrivit att han trodde zombies bara fanns i filmer.

CB: Hans bok är läsvärd bara på grund av hans språk och åsikter. Det är kul.

Var skeptisk till finansiella rådgivare

JB: Han ger också ett hemskt exempel. Om man är finansiell rådgivare som är shady/skum, hur visar man att man har 100% rätt? Då säger han att säg att du har 100 000 i en e-postlista och så skickar du ut ett aktieråd. Till hälften skickar du ut att du ska köpa och till hälften skickar du ut att du ska sälja den. Sedan går aktien upp och då har du haft rätt till 50 000. Sedan gör du samma sak och delar upp den listan i nästa aktie. ”Köpa” skickar du ut till 25 000, sedan skickar du ”sälja” till 25 000. Gick den ner, då var det 25 000 som fick sälj-meddelandet rätt. Så tar du bort de andra 25 000.

Sedan gör du så några gånger till, och till slut kan du ha 1 000 pers där du kan säga titta här, jag har haft rätt de senaste tio gångerna, på 100% ”track record”. Shit vad enkelt och shit vad hemskt. Han sa: ”Lita inte på finansiella rådgivare.” Det var väl hans poäng med just det där exemplet. Var det något mer som stack ut för dig?

Om äktenskapsförord och andra emotionella bitar

CB: En sak som han har lagt till i den här versionen av boken det är ju den här emotionella biten av att ha pengar, eller att hantera pengar. Som har att göra med vilka sanningar vi har om pengar, vilka vi tar med oss in i förhållande med varandra, hur vi inte pratar om pengar med varandra. Han insåg att han inte hade pratat med sin blivande fru om pengar och vad han vill göra med dem, vad de betyder för honom, hur mycket han tjänade. Hon visade sina siffror till honom, men han visade inte sina. Han bara: ”Shit vad dum i huvudet jag är.”

Sedan skulle de skaffa äktenskapsförord, för han kom in med sin business i äktenskapet och hon hade precis startat sin, som verkar jättebra faktiskt måste jag säga. Hon jobbar med människor som vill uppgradera sina garderober. Hon har någon business som heter ”Next Level Wardrobe” och jag har hennes Instagram-konto. Super bra.

In vilket fall som helst, när de pratade om sitt äktenskapsförord – nu kommer detta – då insåg han att han inte alls hade diskuterat pengar med henne och att vi gör inte det bara. Vi pratar inte så mycket. Han, som har skrivit boken ”I Will Teach You to Be Rich”, var en lika dålig kålsupare som vemsomhelst annars. Och han medger det i boken. Han har bra tips också kring hur man kan prata om pengar med sina nära och kära.

JB: Vi kanske ska prata om äktenskapsförord vid ett tillfälle. Vi hade ju det, men det var ett rätt litet. Men vet du vad, nu har vi pratat långt över en timme, igen. Men jag tyckte att detta var superkul. Det kanske också är för att vi inte har spelat in ett podd-avsnitt på två veckor, så jag har saknat det lite.

FikaTillsammans med live-podd

JB: Tack för att du har lyssnat eller tittat på det här. Precis som vanligt, om du inte prenumererar ännu, gör det gärna i din podd-spelare. Tittar du på detta på YouTube, klicka på ”prenumerera” och klicka på den här lilla ringklockikonen för att få notiser när vi släpper nya avsnitt, vilket vi ofta gör på söndagar. Ofta vid åtta-nio tiden på söndagskvällarna. Nyhetsbrevet skickar vi ut en gång i månaden. Det kan man anmäla sig till på rikatillsammans.se och de är ofta ganska matnyttiga. Där kommer de bästa artiklarna. Nu senast kom två tips bland annat om hur man ska göra en säkerhetsinställning i Klarna-appen. Så det är lite högt och lågt, naturligtvis.

Sedan kan man följa oss… vi hänger lite på Facebook. Inte så mycket på Twitter. Men där vi hänger mest, det är på Patreon. Patreon är ett litet community för personer som gillar detta. Vi är runt 100 pers och det är människor som tycker att det vi gör är kul. De stödjer oss. Man väljer själv om man vill sponsra motsvarande en kopp kaffe i månaden eller en fika, med ungefär femtio kronor. I utbyte lägger vi ut extra material. Det var någon som sa att de här digitala FikaTillsammans är som en live podd och man kan vara med och ställa frågor. Då var det någon som frågade om man måste ställa frågor för att vara med, och då sa den andra att det är bara att lyssna om man vill. Så vi har haft ganska roligt på de här digitala FikaTillsammans. Då har det varit kanske femton, 20-25 pers.

Och vi kommer också göra så att några av gästerna kommer vara med i FikaTillsammans. Så jag tror att femte september är det dags för Eric Strand, som har varit med och pratat om guld. Så har vi en frågestund på kvällen då, via nätet. Man sitter med sin app eller telefon. Det är som en FikaTillsammans på riktigt. Så i höst kommer vi nog inte köra FikaTillsammans live, så som vi gjorde i våras på plats, utan vi kommer köra digitalt. För de som stödjer oss via Patreon så är det utan kostnad, så klart. Så patreon.com/RikaTillsammans eller bara titta på länken i anslutning till avsnittet.

Med det vill jag bara säga stort tack för denna veckan och hoppas att vi ses nästa söndag också.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Få det bästa från bloggen till din mejlkorg en gång i månaden

Om du gillar det vi skriver och producerar på bloggen får du mer än gärna prenumerera på vårt månatliga nyhetsbrev. Det är gratis och vi försöker i varje brev ta upp den senaste månaden bästa artiklar, några korta tips och lite annat smått och gott.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Tack för den här veckan och på återseende nästa!
Jan


Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

35 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Stort tack för ännu ett bra avsnitt!
    Du ställde dig frågan till varför folk slutar söka jobb när man väl fått ett nytt jobb, och det är en ”sanning med modifikation” som en klok man brukar säga;)
    Jag jobbar själv inom rekryteringsbranschen och kan konstatera att om du har en relevant utbildning så behöver du inte söka jobb, du kommer bli kontaktad av rekryteringsbolag stup i kvarten som försöker locka med nya tjänster. Så om man utbildar sig till t.ex ingenjör, utvecklare, ekonom så kommer du högst troligen få erbjudande då och då om nya tjänster. Som utvecklare är det inte omöjligt att du får två nya jobberbjudande i veckan.
    I och med att arbetsmarknaden förändras i och med digitalisering och AI så kommer många jobb att försvinna eller på annat sätt förändras. Därför pratas det om att de personer som är förändringsbenägna och beredda att skola om sig/göra internutbildningar för att lära sig nya saker kommer vara de som blir attraktiva på arbetsmarknaden framåt. Så en punkt som bör adderas är kanske: Va öppen för att lära dig nya saker och bli skickad på kurs :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Arvid Jägenstedt
  2. Vit pil

    Uppskattar att ni är spontana i era poddar och vågar gå utanför avsnittens tema. MEN jag tycker verkligen att ni ska försöka hålla politiken utanför. Det ligger ju lite i politikens natur att det inte finns något ”rätt svar”. Allt kan debatteras och argumenteras om i all evighet utan att nå konsensus. Tycker därför det blir fel om ni levererar era politiska ståndpunkter som om det är den enda sanningen. Bäst då att undvika ämnet, enligt mig. Tack för en jättebra podd/blogg!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Grip
  3. Vit pil

    Tack för ännu ett bra avsnitt. ”Men det är tydligt att det för oss börjar handla mer och mer om de små sakerna och att ha en vardag man inte behöver ta semester från.” Mitt i prick! Har precis själv realiserat vårt drömliv, en resa som faktiskt började på den här bloggen för snart åtta år sedan. Kan också rekommendera avsnittet med Ramit på Mad FIentist: https://www.madfientist.com/ramit-sethi-interview/

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    FruEfficientBadass
  4. Vit pil

    Ni är så fantastikt bra. Jag ser fram emot varje avsnitt och förkovrar mig hela tiden. Flit och systematik! Kramis.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Lisbeth Ahlberg
  5. Vit pil

    Jag ville bara skriva och tacka för ännu ett bra avsnitt! Jag älskar att ni ger plats för er humor och era utsvävningar mellan varven, i det viktiga! Ibland upptäcker jag att jag skrattar högt för mig själv när jag omges av förbipasserande människor medans jag lyssnar på er podd, haha! Fortsätt som ni gör, grymma ni :)

    5+
    Gravatar ikon för användaren
    Michaela
  6. Vit pil

    Har du någon lista på dessa quake böcker du pratar om? Eller andra boktips?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter Foborg
  7. Vit pil

    Tror definitivt på lafferkurvan och att de finns en magisk gräns för när höjda skatter ger mindre intäkter än inkomster. Vart den gränsen går och om vi är nära den är jag däremot väldigt osäker om.

    Men lösningen på att få till samhällskontraktet sitter inte i att vi behöver mer inkomster. Rekommenderar att se Leif Östlings sommarprat på P1 (”vad fan får jag för pengarna”). Är framförallt en punkt jag tog från hans prat. Svenskt näringsliv hade nyligen fått en rapport då Leif kom med sitt berömda citat. I korta drag, en läkare i Tyskland behandlar ca 2400 patienter om året. I Sverige behandlar en läkare ca 600 patienter.
    Tyskland har varken sämre/bättre sjukvård än Sverige och har inte heller mer pengar till sin sjukvård. Hur kan de vara 4 ggr bättre än Sverige?

    I min mening är de ett totalt systemfel i hur vi använder våra skattepengar och detta gäller inom alla områden som jag kunnat se både genom program som Uppdrag granskning, personlig erfarenhet mot att jobba mot offentlig sektor m.m. Först vi gör något åt detta så spelar de ingen roll om vi fördubblar resurserna till offentlig sektor de kommer då bara magiskt försvinna och inom några år så behövs de mer igen.

    7+
    Gravatar ikon för användaren
    Jimmy
    1. Vit pil

      Om nu tyska läkare är så duktiga är det mycket märkligt att tyskarna benämns ”världens sjukaste folk”. Sanningen är förstås den att det som kallas ett läkarbesök i Tyskland inte är jämförbart med ett svenskt läkarbesök.

      Medeltysken gör ca 18 läkarbesök per år! Där görs ett ”läkarbesök” för småkrämpor som i Sverige avhandlas med ett samtal till hälsocentralen.
      En tysk läkare har 45 patienter per dag, då inser man hur långt varje besök är och hur ”allvarligt sjuk” en genomsnittlig patient är. Det är alltså minst sagt äpplen och päron att jämföra tysk statistik med svensk.

      Men givetvis passar det bra för Svenskt Näringsliv och dess hantlangare att slänga ut sådan ”fakta” och sedan se hur nyttiga idioter glatt sprider den vidare.

      9+
      Gravatar ikon för användaren
      Arabesk
      1. Vit pil

        Intressant skulle gärna vilja veta mer om detta. Vart fick du den informationen ifrån?
        Och tack för de fina orden ”nyttiga idioter” pratar du så även med folk som du träffar i verkligheten? Hade inte internet varit mkt trevligare om vi behandlade människor som människor även på internet?

        Tror jag kan ha sagt lite fel tidigare då jag säger att en läkare behandlar 2400 och 600 personer. Har tyvärr inte själv läst rapporten som Leif Ö pratade om men kan mycket väl även vara så att de rapporten syftade på var att sjukvården behandlar så många per läkare. Båda fallen är dock högst intressanta oavsett. Någon som vet mer?

        Ser vi till spenderade pengar så gör vi av mer än Tyskland och har samma antal läkare per 1000 invånare.

        ”Världens sjukaste folk” försökte googla de men lyckades inte hitta något om detta, däremot om man ser till sjukvården deras så tycker jag den är rätt jämn med Sverige.

        Tycker de är konstigt att så fort något ifrågasätts så blir de personangrepp istället för att fundera om saker och ting kan göras bättre. Förstår inte varför svenskt näringsliv skulle vara onda människor? Har de fel att vilja ha den bästa sjukvården för minsta möjliga skattekrona. Jag vill då de, vill inte du?

        https://www.gapminder.org/tools/#$state$time$value=2010&delay:188.1419354838712;&entities$filter$;&dim=geo;&marker$select@$geo=deu;&$geo=swe;;&axis_x$domainMin:null&domainMax:null&zoomedMin=194&zoomedMax=96846;&axis_y$which=government_health_spending_per_person_international_dollar&domainMin:null&domainMax:null&zoomedMin:null&zoomedMax:null;&color$which=world_6region;;;&ui$chart$trails:false;;&chart-type=bubbles

        https://www.indexmundi.com/g/r.aspx?v=2226&l=sv

        https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_quality_of_healthcare

        4+
        Gravatar ikon för användaren
        Jimmy
      2. Vit pil

        @Jimmy

        Jag missade att artikeln var så gammal. Med tanke på den tyska effektiviteten skulle jag bli förvånad om deras sjukvård stampar fortfarande med samma problem. I Sverige har vi för närvarande långa vårdköer och det problemet löser vi nog också inom sin tid, utan att behöva anamma den tyska modellen.

        Men eftersom den tyska modellen skiljer sig så mycket från vår egen kan det vara intressant att titta på den också.
        http://www.hemma-i-tyskland.de/sjukvard/

        Efter Leifs Östlings ökända replik har han säkert använt mycket tid och möda för att rädda resten av sitt ansikte. Även om det mesta han säger låter som en dåres försvarstal måste jag ändå berömma honom: han har fått en läxa och idag väljer han sina ord väldigt noga – snacka om personlig utveckling! Man behöver inte gilla honom men det är svårt att hävda att han skulle ha fel i precis allting.

        ”Politikerna är vårdens stora problem”
        https://www.svd.se/politikerna-ar-vardens-stora-problem

        Man kan alltid generalisera, men angående Karolinska tycker jag inte man kan dra alla partier över samma kam.

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
    2. Vit pil

      Inget att oroa sig. Vi har massor av duktiga tyska läkare i Sverige och flera är på väg, så kötiderna kommer nog att försvinna på rekordtid. :)

      Läkarna flyr sjukvården i Tyskland
      http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/4/4281/LKT0623s1820_1821.pdf
      ”Trots att det idag råder stor brist på läkare i Tyskland väljer allt fler att arbeta utomlands – och allt fler av dem kommer till Sverige. De främsta orsakerna till att tyska läkare flyr det egna landet är dåliga arbetsförhållanden och för långa arbetstider, enligt en enkät från en tysk läkarorganisation.”

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
      1. Vit pil

        Intressant! Ser helt klart ut som att de har problem även i Tyskland. Ser dock inte ut som att arbetsgivaren och facket håller med varandra enligt artikeln. Artikeln verkar vara 13 år gammal så hade varit roligt med en uppdatering. Gäller detsamma även idag?
        Skulle vilja veta mer om detta men verkar svårt att hitta information om detta genom google.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jimmy
      2. Vit pil

        Det är sant att tyska läkare och sjuksköterskor emigrerar till Sverige men det är främst löneläget som lockar dom kan tjäna nästan dubbelt så mycket i Sverige och jobba mycket mindre och helt utan ansvar .

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Erwin
    3. Vit pil

      @Tale

      Leif Östling behöver inte oroa sig, och behöver knappast anstränga sig för att ”rädda ansiktet”. Han ställde en av de mest relevanta frågor som ställts i svensk politik de senaste 50 åren. Att vissa vänsterblivna inte tycker om att någon uppmanar medborgarna (främst då nettoskattebetalarna) att ifrågasätta om de verkligen får valuta för alla sina skattepengar ger snarare frågan ännu större uppmärksamhet och spridning. För att hänvisa till boken, Du kan ofta avgöra hur bra något är baserat på hur många som hatar det…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Patrik
      1. Vit pil

        @Patrik

        Klart att skattebetalarna är missnöjda när välfärden fungerar inte som den ska. Att det smusslas 130 miljarder årligen till skatteparadis har dock löst bara en del av problemet. Man måste också fråga vad får man med resten av pengarna. Inte mycket.

        Jag tycker att artikeln i SvD var intressant, särskilt ur två synpunkter. För det första, att den ene av medförfattarna är en socialdemokratisk fackföreningsman. Och för det andra, att de bägge har en gemensam historia av språkliga grodor. Jag blev alldeles varm i hjärtat när jag såg att de två själsfränder har hittat varandra.

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
    4. Vit pil

      Med risk för att svära i kyrkan…

      Om du behandlar 2400 patienter i Tyskland betyder det ju inte att vården är bättre där eller att fler av dessa patienter blir friska. Jag kommer osökt att tänka på citatet ”operationer gick bra…men patienten dog”.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Tomas
      1. Vit pil

        Operationen…ska det såklart vara.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Tomas
    5. Vit pil

      Bor i Tyskland. Svar ja, vårdsystemet är mycket bättre/effektivare så till den grad att min fru beslutat att föda vårt andra barn i Tyskland innan vi flyttar hem. Att träffa en doktor tog vid mitt första och enda försök hittills 20 minuter (hängde på låset när de öppnade).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Fritz
  8. Vit pil

    Punkt nr 6 tyckte jag var riktigt riktigt bra. Fokuserar man enbart på ett så högt sparande som möjligt så tröttnar man till slut. Kan man aldrig unna sig något så blir livet en plåga.

    Jag beter mig nog egentligen som i punkt 6, men här fick jag en teoretisk förklaring till något som jag hittills tillägnat mig intuitivt.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
    1. Vit pil

      Håller med. Man ska inte behöva må dåligt av saker man mår bra av.

      För mig har det här med att komplettera varandra alltid varit lite för teoretiskt, men nu förstår jag vad det innebär rent praktiskt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
  9. Vit pil

    Det här med skatterna och teorin om lafferkurvan har man testat i USA av president Reagan bl.a.
    Man sänkte marginalskatterna från 70% till 31%. Experimentet slutade så klart i en katastrof. Klyftorna ökade och statsskulden/ underskotten sköt
    i taket…

    During Reagan’s presidency, the federal debt held by the public nearly tripled in nominal terms, from $738 billion to $2.1 trillion. This led to the U.S. moving from the world’s largest international creditor to the world’s largest debtor nation

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Rolle
    1. Vit pil

      Sett till ett optimalt (i betydelsen maximal skatteintäkt i pengar, inga övriga parametrar) skatteuttag är 31% på tok för lågt, men 70% med största sannolikhet på tok för högt. Det är klart det blir noll i skatteintäkt om man sänker skatten till 0%, men det blir det även om man höjer skatten till 100%, så uppenbarligen finns någonstans däremellan ett maximum, frågan är var…

      Du kan ju fundera själv. Hur mycket ska staten ta av lönen för din senast arbetade timma för att du inte ska känna att det är värt att arbeta den? Sen är det bara att exotrapolera ut över befolkningen, så inser du nog att Laffer-kurvan är högst relevant.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Patrik
      1. Vit pil

        Klassiskt optimeringsproblem… 🤓

        Jag tror att det är klurigt eftersom det finns en hel mängd mjuka faktorer som påverkar tex värdet vi upplever att vi får för skatten. Det oroar tex jag mig för lite. Vi betalar skatt och i utbyte förväntar ju vi oss att samhällskontraktet hålls som tex att försvar, sjukvård, skola, polis mm ska fungera. Men det är ju inte direkt den känslan många av oss har som har. När det förtroendet sviker så påverkar det allt det andra.

        Dock verkar det som att alliansen i stora drag fick till det under sina åtta år.

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
      2. Vit pil

        Det är en svår balansgång när man på ena sidan vill ha sänkta skatter och på andra sidan att samhällskontraktet hölls – kan tyckas. När det kommer till kritan röstar man med den egna plånboken och det vet de politiska partierna såväl. Vad som skulle vara bäst för samhället är en helt annan fråga.

        Det intressanta är vad väljarna tycker idag. När förtroendet sviker byter man regering. Det är så demokratin fungerar, på gott och ont.

        Novus undersökning juni 2019
        Bästa parti i politiska sakfrågor
        https://novus.se/valjaropinionen/viktigaste-politiska-fragan-och-basta-parti/basta-parti-politiska-sakfragor/

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
    2. Vit pil

      Jag reagerade också när Jan kom dragandes med lafferkurvan. Självklart är det inte så enkelt att ju lägre skatten är desto mer pengar kommer in. Det faller på sin egen orimlighet eftersom 0% i skatt ger 0 kr i skatteintäkt. Sen var det väldigt svepande ”bevisföring” att det faktiskt var så ”titta här, Alliansen sänkte skatten och skatteintäkterna ökade under den perioden så DÄRFÖR beror de ökade intäkterna på att det var just skattesänkningen som gjorde att det kom mer pengar”. Kunde lika gärna vara glassförsäljning eller nåt annat random som råkar sammanfalla med ökade skatteintäkter under den perioden. Har sett just det här argumentationen flera gånger från högerhåll. Från vänsterhåll har jag däremot sett det Patrik pratar om, dvs att det här med att sänka skatter har testats flera ggr i USA med negativa följder. Att påstå att de som inte tror att sänkta skatter ger massa klirr i kassan inte förstått eller tänkt tillräckligt långt är verkligen förenkla och nedvärdera folk. Det finns antagligen en gyllene medelväg där någonstans när det gäller skatter. Exakt var den ligger råder det delade meningar om, men det är ju så klar inte enkelt som att bara säga att lägre skatt ger mer pengar eller vice versa. Än en gång tycker jag det blev onödigt ideologiskt och därmed väldigt enkelspårigt och onyanserat.

      8+
      Gravatar ikon för användaren
      nyggah
      1. Vit pil

        Bra kommentarer av många här inne. Jag tror också att sanningen ligger någonstans i mitten som den oftast gör. Politiska extremer bör man vara lite försiktig med både åt höger och vänster. Men jag tror att USA och Reagan gick lite för långt just den gången.

        4+
        Gravatar ikon för användaren
        Rolle
      2. Vit pil

        Nyggah: Nu har du verkligen inte läst vad jag säger. Jag säger inte på något sätt att skattesänkning medför skatteintäktsänkning. Finns många skatter i Sverige t ex jag är helt övertygad om skulle leda till en ökad skatteintäkt om de sänktes. Däremot kan man inte som ursprungspostaren säga ”Det funkar inte: Titta, de sänkte skatten från 70% till 30% och då blev det mindre pengar”, optimalt uttag ligger antagligen varken på 30% eller 70% utan någonstans däremellan.

        Om du tycker att det faller på sin egen orimliget att skattesatssänkning skulle kunna ge skatteintäktsökning för att 0% skattesats ger 0 i skatteintäkt, faller på samma sätt argumentet att skattesatsökning skulle ge skatteintäktsökning eftersom 100% skattesats också ger 0 skatteintäkt.

        Att skatteintäkten skulle bli högre ju mer man sänker skatten, som du påstår, är inte heller vad Laffer-kurvan säger. Det är som Jan uttryckte saken ett klassiskt optimeringsproblem.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Patrik
      3. Vit pil

        Nej, det är inte självklart att ju lägre skatter desto mer pengar kommer det in till statskassan. Men om man kompenserar de låga skatterna genom att låna pengar och ökar statsskulden kan man få ekvationen lätt ihop. Det var ju så alliansen gjorde, mitt under en lysande högkonjunktur. Smart va? Men vad ska man göra med den ökande statsskulden? Nå, det problemet kan man lämna över till sossarna under en annalkande lågkonjunktur efter regeringsbytet. De kommer förstås att höja skatterna, som med tiden kommer att leda till att de bli impopulära och vips har vi snart fått en
        högerregering igen!

        Låga skatter är lösningen och ekonomin går som tåget – titta bara på USA. Varför bry sig om statsskulden så mycket?

        3+
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
  10. Vit pil

    Jag lär mig gärna hur man tjänar mer pengar, tycker absolut inte det är någonting att skämmas för.
    Jag gör vad jag kan för att öka min produktivitet, jobbar extra så mycket som arbetsgivare och lagar tillåter på lediga dagar och semestern. Men dygnet har bara så många timmar, och det är ingen hållbar strategi i längden att slösa hela sitt liv och lägga all sin vakna tid på att jobba. Men att tjäna några större summor på lönearbete känns väldigt svårt i Sverige.
    Det här med företag känns också väldigt avlägset då det kräver en idé som ska flyga. Och att Sverige är ett land anpassat för storföretag (läs per h börjesson)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Maximera inkomsterna
    1. Vit pil

      Finns ett TED talk som går igenom vilket land som är bäst att bli rik i. Kan vara något att titta på och inspireras.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Jimmy
      1. Vit pil

        Väldigt bra klipp måste jag säga. Helt rätt att utbildning är något man borde kolla lite närmare på nu som vuxen. Tack för det

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Maximera inkomsterna
      2. Vit pil

        Bra tips! Intressant att se nån resonera kring de olika samverkande parametrarna i en ekonomi. Också intressant att det faktiskt inte är helt intuitivt att förstå det om man inte analyserar det ordentligt så som han gör. Tänk om sossarna hade använt denna typ av argumentationsteknik istället för att slänga skit på kapitalister…

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Johan
  11. Vit pil

    The Quick Part is a Lie, But This Guy Will Teach You How to Get Rich
    Ramit Sethi on Impact Theory

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tale
  12. Vit pil

    Hej rikatillsammans!
    Jag är en 21 åring som har skapat ett enormt intresse för min egna ekonomi på senaste tiden och har försökt lära mig det mesta via er podcast och andra sidor, nu har jag lite funderingar över hur jag ska lägga upp min egen ekonomi.
    Jag har fått ett par fonder från mina föräldrars barnasparande som har stigit med i snitt 200% på 16-17 år till 160k kr. Dock är dessa fonder rätt dyra på 1.5 procent och ligger även i AF konto. Jag funderar nu på att sälja dessa och sätta in på lysa då avgiften är betydligt lägre, kommer det vara lönsamt för mig? Jag är sugen på att skaffa lägenhet inom 5 år men funderar på att istället spara detta på lång sikt och istället hyra något tills jag jobbat ihop en handpenning. Vad tror ni är smartast?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    OW
    1. Vit pil

      Hej!

      För att börja lägga upp ett sparande så skulle jag rekommendera dig att läsa dessa artiklar:

      Fyra Hinkar Strategin
      Spara och bli rik
      Globala Barnportföljen

      Sedan angående din fråga om du bör sälja ditt gamla sparande som ligger på en AF-depå, så skulle jag säga att tiden efter flytten är det som bestämmer detta.
      Kolla upp genom Jans kalkylator om det är värt i ditt fall!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.