Bästa fondrobotarna 2019 | Test: vilken är Sveriges bästa fondrobot?
Sök:

Bästa fondrobotarna 2019 | Sparande som sköter sig självt!

RikaTillsammans #86 - Fondrobotar är bra, alla borde ha en. Test av den bästa svenska fondroboten...

Fondrobotar är bra, alla borde ha en. En fondrobot hjälper dig att få rätt på de viktigaste sakerna i sparandet. Fondrobotarna hjälper dig att välja rätt tillgångsfördelning, välja bra och billiga fonder, årligen ombalansera, månadsspara och därmed få ett riktigt bra automatiserat sparande i en bra fondportfölj. I årets utvärdering av de bästa fondrobotarna 2019 tittar vi de olika fördelarna, nackdelarna och alternativen som finns och vilka vi själva lägger våra egna pengar i. Vi går även genom vad en fondrobot är, hur den fungerar och hur den passar i en småsparares ekonomi.

Hösten 2017 lanserades de första fondrobotarna i Sverige. Då gjorde jag en uppskattad jämförelse och började spara lite egna pengar i några av dem. Nu kände jag att det var dags för en uppföljning och inte minst en uppdatering. Jag har ett egenintresse i den här artikeln av två anledningar.

Den ena anledningen är att jag vill att fler ska komma igång och spara på det sätt som forskningen säger ger bäst förutsättningar och odds för att tjäna pengar. Allt för många har alldeles för dåliga eller obefintliga sparanden. Många, särskilt i min generation 70-, 80- och 90-talister behöver spara för att ens kunna gå i pension i framtiden. Då är fondrobotar den bästa ”one-stop-shop”-lösningen jag känner till idag.

Den andra anledningen är att jag själv börjar föra över mer och mer av vårt eget sparande till fondrobotarna. Ju mer jag lär mig, ju mer jag läser och pratar med människor, desto mer övertygad blir jag att det är svårt att vara bättre själv än de bästa fondrobotarna. Den här artikeln är således lika mycket research för mina egna placeringar som det är ett försök till bidrag till dig.

Till sist vill jag även ge dig som är ny läsare en möjlighet att ”catch-up” och se fördelarna med fondrobotarna, förstå hur de fungerar, vilken nytta de bidrar med och vad man faktiskt kan förvänta sig från dem. Helt enkelt svara på frågorna ”Varför, Vad, Hur, När och på vilket sätt?”.

Svårt att argumentera mot att använda en fondrobot

Även om jag själv gillar att pyssla och välja fonder (se: bästa fonderna 2019), sätta ihop dessa fonder till portföljer (se: nybörjarportföljen och globalportföljen) och sedan ombalansera och följa upp (se: Ombalansering 2019 och Så gick portföljerna 2018) börjar det bli svårare och svårare att rationellt svara på frågan:

Varför inte bara skippa de egna fondportföljerna och låta en fondrobot göra jobbet?

Jag säger nämligen alltid att sparande ska vara automatiserat och lika tråkigt som att se målarfärg torka. Det är då man tjänar pengar och inte när man har roligt eller har ett spännande sparande. Fondrobotarna är tråkiga på den nivån. Dessutom, det bästa av allt – de gör precis alla rätt enligt det som forskningen säger. Då blir den uppenbara frågan:

Varför hålla på och lägga tid på något som man således bara kommer att göra sämre själv?

Eftersom jag numer inte ens kan ge mig själv ett bra svar har jag börjat flytta över mer och mer av våra sparpengar till fondrobotarna. Därav mitt stora egenintresse i den här artikeln. För mig är det en stor bonus att kanske kunna bidra även till dig tack vare researchen jag gör. Samtidigt vill jag också ”varna” för att den här artikeln är lång och väldigt detaljerad, för de flesta räcker det med att läsa sammanfattningen nedan.

Den här artikeln är INTE sponsrad, ingen ersättning har utgått för den och ingen har haft påverkan på den. Den innehåller däremot sponsrade länkar till de två fondrobotar jag med gott samvete kan rekommendera och har egna pengar hos själv. Jag är alltså kund både hos Lysa och Opti men även hos Avanza och Nordnet – även om jag inte använder någon fondrobot hos de senare. Den absoluta majoriteten av mina egna pengar som finns placerade hos en fondrobot, finns placerade hos Lysa, läs mer om det nedan.

Jag hoppas att du uppskattar den här artikeln. Om du tycker att jag har missat något, har fel eller du har en annan erfarenhet, kommentera mer än gärna! Det är så vi kan hjälpas åt att och få den bästa artikeln precis som vi gjorde med ”Bästa fonderna 2019”.

Jag kan även tipsa om att komma tillbaka nästa söndag då jag förhoppningsvis har en av bloggens bästa intervjuer – med en professor från Handelshögskolan i Stockholm.

Tack för den här veckan,
Jan Bolmeson

Sammanfattning – ”De bästa fondrobotarna 2019”

Eftersom den här artikeln är rätt lång följer nedan de viktigaste punkterna i form av en sammanfattning.

En fondrobot automatiserar ditt sparande i bra fonder
Det viktigaste att förstå med en fondrobot är att det INTE är någon slags ny investering eller något konstigt. De fondrobotarna jag redovisar i artikeln hjälper dig att göra det som vi normalt behöver göra manuellt för hand – välja en fördelning mellan aktie- och räntefonder, välja bra och billiga räntefonder, balansera om så att fördelningen hålls över tid och regelbundet månadssparande. 
En fondrobot är således inget annat än en automatisering av t.ex. nybörjar- eller globalportföljen mot en avgift. Den bästa fondroboten är så billig att jag ens tvivlar på att det går att göra billigare själv. 
En fondrobot ger sannolikt de flesta sparare en bättre portfölj och ett bättre sparande än de har idag
Jag har under åren sett många läsare och deltagares sparande och portföljer. Jag har även sett statistik från Nordnet och Avanza och inte minst läst forskningsrapporter och studier. Jag känner mig således ganska trygg i att de flesta sparare kommer att få en bättre portfölj med en fondrobot än de sannolikt har valt själva. 
Även om jag är part i målet, så är det inte säkert att en så genomarbetad portfölj som Nybörjarportföljen eller Globalportföljen matchar de två bästa fondrobotarna. (Om den inte gör det, så är den dock inte långt efter). 
Enkelheten är det främsta argumentet
Om jag idag får frågan av en ointresserad person: ”Hur kommer jag igång med mitt sparande?” så rekommenderar jag alltid en fondrobot. Även om det i min mening fortfarande går att sänka instegströskeln, så är det väldigt enkelt och smidigt att komma igång med en fondrobot. Enklare hos vissa än hos andra. Det är så nära ett one-stop-shop- vi kan komma idagsläget. 
Lysa och Opti är de två bästa fondrobotarna
Som jag kommer gå genom i artikeln nedan så är Lysa och Opti de två som är bäst. Jag har valt att ge dem en delad första plats eftersom det som skiljer dem åt, handlar mer om personliga preferenser än att den ena är objektivt sätt bättre än den andra – som t.ex. att jag föredrar att interagera med min portfölj via en hemsida än en app på mobilen. 
Skillnaderna består i att Lysa är billigare, har en hemsida och i min smak en marginellt bättre portfölj. Opti är lite dyrare, är en mobilapp, de är enklare att komma igång med och har ett etiskt och hållbart alternativ. 
Fondrobotar är bra – alla borde ha en
Efter att ha lagt många timmar på research så landar jag i slutsatsen att jag tycker att alla borde ha minst en fondrobot. Nybörjare bör ha det eftersom de är bra att komma igång med, man får en bättre portfölj än man klarar att sätta ihop själv och de automatiserar det mest. 
Erfarna sparare bör också ha en fondrobot, inte minst som något att jämföra med – en benchmark. Jag är nämligen ganska säker på att de flesta – oavsett hur duktig man tror att man är – kommer över tid att vara sämre än sin fondrobot. Statistiskt sett visar forskningen att man har oddsen emot sig, särskilt ju längre tiden går. 
Ingen fondrobot är dålig – alla täcker de viktigaste andelsklasserna
Något som gjorde mig positivt överraskad var att alla fondrobotarna som vi tittade på uppfyllde de viktigaste andelsklasserna. Alla uppfyllde hygienkraven och ingen var direkt dålig – även om en stack ut som betydligt sämre än de andra. 
Svenska fondrobotar är fortfarande i sin linda
Jämför man med fondrobotar, framförallt i USA, kan man konstatera att vi i Sverige fortfarande är i startfasen. Det finns mycket som jag skulle önska att fondrobotarna gjorde som de inte kan idag. Särskilt om man tittar på vad som faktiskt potentiellt är möjligt. 

Jag vill även i sammanfattningen passa på och hänvisa till villkoren för bloggen. Att investera i en fondrobot innebär en risk, man kan förlora hela eller delar av sitt kapital. Det är precis samma sak som att investera i enskilda fonder eller aktier.

Om du vill testa en fondrobot och dessutom stödja bloggen, då kan du använda en våra sponsrade länkar nedan:

Vill du inte stödja bloggen, bara googla istället i ett nytt fönster. Jag vill också återigen betona att de sponsrade länkarna inte har påverkat artikeln eller dess slutsatser.

Lyssna på vårt poddavsnitt om den bästa fondroboten 2019

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:05:35 – Sammanfattning och viktiga punkter
  • 00:10:03 – Vad handlar sparande om egentligen?
  • 00:17:55 – Halva jobbet är mekaniskt – perfekt för en fondrobot!
  • 00:19:15 – Fondrobotarna som är med i utvärderingen
  • 00:22:00 – Fondrobotarna och deras avgifter
  • 00:25:04 – Jämförelse av övriga faktorer
  • 00:29:30 – Jämförelse av portföljerna
  • 00:32:45 – Detaljtitt i fondrobotarnas fondportföljer
  • 00:40:07 – Fondrobotarnas portföljförslag
  • 00:43:47 – Plus och minus för de olika fondrobotarna
  • 00:47:27 – Önskat att vi hade kommit längre
  • 00:54:38 – De bästa fondrobotarna – LYSA och OPTI
  • 00:59:31 – Fondrobotar är bra, alla borde ha en!
  • 01:02:45 – Göra själv eller delegera till en fondrobot?

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

De 8 stegen som allt sparande handlar om egentligen

Innan vi hoppar in i analysen av fondrobotarna tänker jag att det är viktigt att förstå bakgrunden till sparande, investerande och därmed även en fondrobot. Jag anser att sparande egentligen går att bryta ner i åtta distinkta steg:

Steg 1. Bestämma och specificera målet
Till skillnad från många andra anser jag att investerande är ett verktyg snarare än ett mål i sig. På engelska pratar man om ”investment vehicles”, det vill säga att en investering är ett fordon som ska ta dig från en punkt A till en punkt B. 
Det första steget i receptet är således att bestämma ett mål t.ex. ”Upprätthålla samma livsstil vid pension som nu”, ”Ge barnen en bra start i livet”, ”Köpa ett sommarhus i Spanien”, ”Vara ledig en dag i veckan” eller liknande. När man bestämt målet behöver man även specificera det i belopp och i tid. Det vill säga svara på frågorna: varför? vad? när? hur mycket? etc. 
Exempel: Jag hjälpte en vän med barnsparandet till deras nyfödda son. Målet var 250 000 kr vid 20 års åldern för en bra start i livet. Beloppet tog vi utifrån resonemanget i boken ”Gör ditt barn rikt” som jag skrev 2017. 
Steg 2. Bestämma nuläget
Precis som man börjar med att väga sig när man inleder en viktminskning behöver man identifiera nuläget. Vilka är förutsättningarna man har idag? Hur mycket pengar har man idag? 
Exempel: nuläget var att de hade sparat 14 000 kr, barnet var 1 år gammalt och de kunder spara barnbidraget på 1 250 kr i månaden. 
Steg 3. Bestämma begränsningarna
I det tredje steget behöver man identifiera och sätta avgränsningarna. Exempel kan vara: hur mycket pengar vill man lägga på det här målet i förhållande till andra? Hur mycket kan man månadsspara? Vilken avkastning förväntar man sig? Vilken risk är man beredd att ta? och så vidare. 
Exempel: tidsperioden är 18 år, begränsningen 1 250 kr i månaden och således var man beredd att ta en hög risk. 
Steg 4. Reality-check för att se om det går att uppnå målet med begränsningarna
Nästa steg är att göra en realitycheck – är det ens rimligt att uppnå målet i om man tar hänsyn till nuläget och begränsningarna? T.ex. genom att använda ränta-på-ränta-kalkylatorn eller minnesregler såsom att pengarna dubblas vart 10 år. 
Exempel: 1 250 kr i månaden i 18 år med ett startbelopp på 14 000 kr ger en förväntad slutsumma på ca 600 000 kr vid 8 procents avkastning. Det är långt över de 250 000 kr, så det är rimligt att anse det går ihop. Förmodligen även rimligt att minska månadssparandet.
Steg 5. Välja en tillgångsfördelning
För att få ihop 8 procent om året krävs en hög fördelning av aktier och liten med räntefonder. T.ex. en global (barn)portfölj som har fördelningen 90 procent aktieindexfonder och 10 procent räntefonder. 
I tidigare artiklar har jag skrivit att över 80 procent av avkastningen kommer att ges av vilka tillgångsslag du väljer och fördelningen dem mellan. Det är ett av de absolut viktigaste besluten att ta rätt på då det styr både den förväntade avkastningen och risken. 
Steg 6. Välja bra och billiga indexfonder
När man har valt en tillgångsfördelning i steg 5 gäller det att sätta ihop den med hjälp av bra och billiga indexfonder. Indexfonderna är fonder som bygger på resonemanget: ”Man vet inte vilka företag som kommer gå bra i framtiden eller inte, därför köper man alla. Några kommer gå bra, några kommer att gå dåligt och de flesta kommer att gå som genomsnittet.”
Eftersom de flesta över tid underpresterar mot genomsnittet är det här den teori som enligt mig har starkast stöd i forskningen. Tänk på det som en cyklist i Tour de France, du kommer aldrig vinna en etappseger, men eftersom du är medelmåttig i alla etapperna hamnar du högt upp i slutresultatet. För varje år som går trillar fler och fler ifrån och du lyfts sakta till toppen över tid. 
Steg 7. Ombalansera regelbundet
Problemet med att välja en tillgångsfördelning är att den förändras över tid på grund av marknadens rörelser. Om aktiefonder är gasen i bilen så är räntefonderna i bromsen. Om marknaden går bra och det gasas mycket kommer värdet på aktieandelen att öka. Det är inte något som är önskvärt och därför behöver man ombalansera.
Att ombalansera är som att göra en omstart i portföljen, något man bör göra ungefär en gång om året. Det hjälper dig också att sälja det som har gått bra och är dyrt och köpa mer av det som är billigt. Precis som man ska göra, men som de flesta tyvärr gör tvärtemot. 
Steg 8. Månadsspara 
Jag är en stor fantast av regelbundet månadssparande. Det är bland det bästa man kan göra eftersom det hjälper dig att komma in i marknaden till ett genomsnittlig pris. 

Min upplevelse utifrån ovan är tyvärr att steg 1 till 5 nästan alltid hoppas över och att man går direkt på steg 6. Men då väljer man sällan ens indexfonder utan enskilda aktier eller de fonder som det har skrivits om i media på sistone.

Än värre är det att man sällan ens får hjälpen med steg 1 – 5 hos finansiella rådgivare. Jag brukar till och med säga att om den finansielle rådgivare du har inte gör stegen i ovanstående ordning, spring därifrån. De värsta är de som pratar om fonder eller investeringar direkt utan att ens fråga om ditt mål.

Fondrobotarna med i utvärderingen 2019

Värdet med en fondrobot är att den försöker guida dig genom alla stegen i förra stycket. Det är en automatiserad ”rådgivare” som guidar dig genom investeringsprocessen och sedan sköter dina pengar på det sätt som du har gett direktiv på – i utbyte mot en låg kostnad.

Min upplevelse efter att ha gjort researchen att de är undermåliga på steg 1 till 4 och riktigt, riktigt duktiga på steg 5 till 8. Det är en god nyhet, eftersom steg 5 till 8 är de som behöver göras över tid, medan 1 till 4 är mer eller mindre ett engångsjobb.

De fondrobotar jag har valt att ta med i årets utvärdering är:

Det finns flera och några har jag avsiktligt valt att inte ta med. Bland dessa återfinns t.ex. Nordeas Nora och vissa pensionsbolags robotar som t.ex. Advinans, Lifeplan m.fl. Anledningen till att de inte kom med var främst att de inte är så lättillgängliga för den generella bloggläsaren, snarare än att de inte är bra.

Jämförelse av fondrobotarnas avgifter

Forskningen som jag (och fondrobotarna) bygger sin investeringsstrategi säger att det bästa man kan göra är att ha en portfölj som är lik index (marknadens genomsnitt) som möjligt. Det betyder att man vill betala en så låg avgift som möjligt, eftersom all avgift man betalar gör att man får en sämre avkastning än snittet. Ju högre avgift desto större sänke på avkastningen och få procent spelar stor roll över lång tid.

Därför anser jag att avgiften spelar en väldigt stor roll i valet av en fondrobot. Nedan ser du en sammanställning över avgifterna som fondrobot-företagen tar och den totala avgift som vi kunder betalar. Vi betalar nämligen ofta för tre olika saker:

  • Avgift till fondrobot-företaget
  • Avgift till fonden som fondroboten väljer
  • Avgift för övriga saker såsom t.ex. växlingsavgift

Jag har valt att särskilja dessa avgiften till fondrobot företaget från den totala avgiften i tabellen nedan. Jag har även valt att ta med de senaste och rekommenderade versionerna av mina två modellportföljer som jämförelse.

Tabell 1. Avgifter till fondroboten samt totala avgifter vi betalar
Fondrobot Avgift till fondroboten Total avgift
1. Nybörjarportföljen 0.27 – 0.34 %
2. Lysa 0.15 – 0.24 % 0.30 – 0.41 %
3. Globalportföljen 0.33 – 0.40 %
4. Avanza Auto 0.35 % 0.40 – 0.50 %
5. Fundler 0.49 % ca 0.79 %
6. Opti 0.50 % 0.82 – 0.88 %
7. Nordnet Robosave 0.50 % 0.90 – 0.98 %
8. Better Wealth 0.79 % 0.94 – 1.04 %
9. Genomsnittlig fond ca 1.40 %

Lite senare i artikeln återkommer jag till diskussionen huruvida man ska göra det själv eller använda en fondrobot, men redan här ser man att i jämförelse med Lysa så går det inte att göra särskilt mycket billigare. Då kan man dessutom lägga till att Lysas portfölj är något bättre än mina modellportföljer då de kan investera i fonder som inte är tillgängliga för oss småsparare. Den andra reflektionen är att alla är betydligt billigare än en vanlig genomsnittlig svensk aktiefond på ca 1.40 %.

Avgifterna spelar en JÄTTESTOR roll!

När man tittar ovan så är skillnaden mellan plats 1 och plats 9 bara ungefär 1 procent. Då kan man fråga sig om det spelar någon större roll. Många jag träffar tycker att det är lite skitsamma, men jag påstår att inget kunde vara mer fel.

Låt oss ta ett räkneexempel tillsammans. Vi utgår från att börsen de kommande 100 åren har en årsmedelavkastning om 7 %. Historiskt har den varit något högre, men vi behöver inte ta i. Låt oss säga att vi börjar med 100 000 kr, att alla fondrobotarna har exakt samma avkastning och det enda som skiljer är deras avgifter. Vi bortser även för enkelhetens skull från inflationen eftersom den kommer att påverka alla likadant.

Tabellen nedan visar slutsumman efter ett antal år för de olika fondrobotarna med deras respektive avgifter. Den sista kolumnen visar vad slutbeloppet är utan någon avgift. Skillnaden mellan den valda kolumnen och den sista kolumnen är den uteblivna vinsten på grund av avgiften.

Tabell 2. Avgifternas påverkan över olika tidsperioder på 100 000 i startbelopp och en årsmedelavkastning på 7 % minus de olika avgifterna
År  1.4 % avgift (=5,6%) 1.0 % avgift (=6.0 %) 0.75% avgift (=6,25 %) 0.5% avgift (=6,5 %) 0.25% avgift (=6,75 %) 0.1% avgift (=6,9 %) 0 % avgift (=7 %)
1 105 600 106 000 106 250 106 500 106 750 106 900 107 000
5 131 317 133 823 135 408 137 009 138 624 139 601 140 255
10 172 440 179 085 183 354 187 714 192 167 194 884 196 715
20 297 357 320 714 336 185 352 365 369 282 379 799 386 968
30 512 764 574 349 616 408 661 437 709 637 740 169 761 226
50 1 524 740 1 842 015 2 072 273 2 330 668 2 620 560 2 811 158 2 945 703
100 23 248 333 33 930 208 42 943 147 54 320 127 68 673 372 79 026 095 86 771 633

(För övrigt; det är så bankerna argumenterar för att ”lura” oss, de säger att ”titta du har tjänat mer pengar än du hade från början och visar bara den ena kolumnen, utan att jämföra med vad det skulle kunna ha gett med en lägre avgift eller en avkastning mot index.)

På ett år sikt är skillnaden mellan en fondrobot som har 0.75 % och en som har 0.25 % bara 500 kr (=106 750 – 106 250) i det här scenariot. Men i samma scenario på 10 år skiljer det plötsligt 8 813 kr (=192 167 – 183 354) och i ett pensionsscenario på 30 år, skiljer det hela 92 959 kr (=709 367 – 616 408). Det här är dessutom ”bara” per 100 000 kr. På en miljon skiljer det 10 gånger för varje belopp!

Nedanstående tabell visar skillnaderna som en procentuell skillnad istället. De olika kolumnerna visar hur mycket mindre avkastning som du får i förhållande till en fondrobot utan någon som helst avgift.

Tabell 3. Avgifternas påverkan över olika tidsperioder som en procentuell skillnad mot en fondrobot utan avgift och en årsmedelavkastning om 7 procent.
År  1.4 % avgift (=5,6%) 1.0 % avgift (=6.0 %) 0.75% avgift (=6,25 %) 0.5% avgift (=6,5 %) 0.25% avgift (=6,75 %) 0.1% avgift (=6,9 %)
1 -1,3 % -0,9 % -0,7 % -0,5 % -0,2 % -0,1 %
5 -6,4 % -4,6 % -3,5 % -2,3 % -1,2 % -0,5 %
10 -12,3 % -9,0 % -6,8 % -4,6 % -2,3 % -0,9 %
20 23,2 % -17,1 % -13,1 % -8,9 % -4,6 % -1,9 %
30 32,6 % -24,5 % -19,0 % -13,1 % -6,8 % -2,8 %
50 -48,2 % -37,5 % -29,7 % -20,9 % -11,0 % -4,6 %
100 -73,2 % -60,9 % -50,5 % -37,4 % -20,9 % -8,9 %

Det är alltså ganska stor skillnader redan efter några år. Givet att den genomsnittlige svensken är ungefär 40 år och har en förväntad livslängd på ytterligare 40 år blir även de längre tidsperioderna ovan väsentliga. Tabellerna ovan visar ju tydligt att det bokstavligt talat kan skilja miljoner i slutresultat baserat på några tiondelars procent i avgift.

En parentes – i ovan har vi dessutom utgått från den stora fördelen att alla robotarna presterar som index (genomsnittet för marknaden) innan sina avgifter. Tar man vanliga fonder, kolumn 1, så är det dessutom väldigt många fonder som underpresterar mot indexet. Det betyder att man hade fått lägga till ytterligare en premie vilket gjort siffrorna ännu sämre. För att göra det ännu värre så lägger många pensionsbolag ytterligare på 0,5 % eller mer. Det är så här vi småsparare blir skinnade. Mer om det i en annan artikel.

Fondrobotarna och deras portföljer

Jag har valt att ranka fondrobotarna och deras portföljer som den näst viktigaste faktorn. Anledningen till att det inte är den viktigaste är att alla portföljerna är liknande, uppfyller hygienkraven och därmed blir avgifterna viktigare än portföljerna.

Att jämföra vad fondrobotarna placerar i och vilken tillgångsfördelning de väljer var lite klurigt. En fondrobot ber dig nämligen att gå genom steg 1 – 4 i investeringsprocessen genom att svara på ett antal frågor. Dessa frågor är inte standardiserade utan skiljer en hel del från fondrobot till fondrobot. Beroende på hur man svarar får man olika följdfrågor och olika därmed även olika förslag. För att få en någorlunda rättvis bild som dessutom gick att jämföra mellan fondrobotarna, valde jag tre scenarion.

”Buffert”-scenariot med låg risk
Det första var ett lågrisk-scenario där jag tänkte på ”buffert”. Jag ville inte riskera pengarna, jag skulle behöva dem inom en kort tidshorisont och jag hade inte så mycket pengar vid sidan. Jag ville alltså tvinga fondroboten att ge mig ett defensivt förslag med låg risk.
Barnsparande-scenariot med mellanrisk
Nästa scenario var att jag tänkte mig ett sparande till mina döttrar på en mellanlång sikt. Syftet var att försöka provocera fram ett förslag som var någorlunda balanserat mellan risk och avkastning. 
Pension-scenariot med maximal risk
I det sista scenariot försökte jag stressa fondroboten till att ge mig maximal risk. Jag angav att tidshorisonten var riktigt lång, att jag inte behövde pengarna på minst 10 år och att jag hade kapital vid sidan av. 

Precis som jag skrivit i tidigare artiklar (t.ex. Kom-igång-med-barnsparande med Claudia Galli) så är det viktigaste valet man kan göra i sitt sparande fördelningen mellan aktieindexfonder och räntefonder. Det valet bestämmer enligt forskningen mer än 80 procent av den förväntade avkastningen och risken. Därför är det jätteviktigt att fondrobotarna gör rätt här.

Det är nämligen lika mycket fel med en för låg som en för hög risk. En för låg risk innebär en risk för att pengarna inte kommer att räcka till eller minska i värde på grund av inflationen. En för stor risk innebär att pengarna kommer att förloras vid fel tillfälle.

Fondrobotarnas förslag på tillgångsfördelning

Dessa förslag fick jag från de olika fondrobotarna när jag simulerade de olika scenariona ovan. Jag vill återigen betona att det här är subjektivt och svårt att jämföra rakt av på grund av olikheterna i frågor. För att göra tabellen någorlunda översiktlig har jag valt förkortningen (”A”) för aktieindexfonder, (”R”) för räntefonder och (”Ö”) för övriga tillgångsslag som t.ex. råvaror, fastigheter eller motsvarande.

Tabell 4. De olika förslagen på tillgångsfördelning och därmed portföljer som fondrobotarna gav
Fondrobot Låg risk (buffert) Mellan risk (barnspar) Hög risk (pension)
Lysa 20% A, 80 % R 75% A, 25% R 100% A
Opti 20% A, 75% R, 5% Ö 75% A, 15% R, 10% Ö 75% A, 15% R, 10% Ö
Fundler 10% A, 90% R 35% A, 65% R 100% A
BetterWealth 40% A, 60% R 40% A, 47% R, 13% Ö 70% A, 20% R, 10% Ö
Avanza Auto 20% A, 80% R 75% A, 20% R, 5% Ö 92% A, 8% Ö
Nordnet Robosave Inget förslag(!?) 65% A, 30% R, 5% Ö 65% A, 30% R, 5% Ö
Nybörjarportföljen 60% A, 35% R, 5% Ö
Globala (barn)portföljen 85% A, 10 % R, 5% Ö

Min spontana reflektion när jag tittar på förslagen ovan är att jag tycker att alla är rimliga och ganska okej. Det som sticker ut är att jag inte kan höja risken hos t.ex. Opti bortom 75 % aktier, vilket kanske är något man skulle önska över riktigt långa tidsperioder. Sedan kan jag tycka att Fundlers mellanrisk-alternativ också är i något defensivaste laget. Men det kan som sagt bero på skillnader i inställningarna.

Jag själv tycker att 20/80 är en rimlig målfördelning för lågrisk, 60/40 är bra mellanriskfördelning och en 90/10-portfölj är en bra högrisk fördelning över långa (10+ år) tidsperioder. Alla fondrobotarna ligger på samma fördelning eller i närheten av de, så här får alla utom Nordnet Robosave godkänt.

Anledningen är att Nordnet tvingar en att svara på 25 frågor, vissa av dem är till och med ”rätt/fel”-frågor och i många fall när man ha svarat på dem, så får man inte ens ett förslag. Att jag sedan inte ens kan ställa in en egen fördelning, utan tvingas svara på nytt på alla 25 frågorna tycker jag inte är okej. Det är inte okej eftersom uppenbarligen har alla de andra fondrobotarna lyckats med bedriften OCH det är exakt samma feedback jag hade till Nordnet 2017. Jag tror inte att jag är ensam om den kritiken. Så även om jag älskar Nordnet i många andra sammanhang så blir det här en plump i protokollet.

Fondrobotarnas förslag på fondtyper

I nästa steg handlar det om att omvandla tillgångsfördelningen till riktiga portföljer med underliggande fonder. Forskningen som alla fondrobotarna bygger sin teori på är att:

  • Det går inte förutsäga vilka fonder som kommer gå bra i framtiden eller ej
  • Därför vill man ha indexfonder som köper hela marknader
  • Avgifter spelar roll, därför är billigare fonder bättre än dyra
  • Global exponering är bättre än lokal och helst marknadsviktad exponering

Vilket medför att många av fonderna faktiskt till och med överlappar hos de olika fondrobotarna (och mina modellportföljer). Eftersom vi har 6 fondrobotar och 3 varianter av alla, plus mina två modell-portföljer ger de 20 olika portföljer. Givet att varje portfölj dessutom ofta består av minst 10 fonder betyder det över två hundra olika fond/andels-kombinationer. Jag har därför valt att inte redovisa alla portföljerna i artikeln, utan snarare titta på andelsklasserna som de täcker och vilka fonder de använder som byggstenar.

Olika aktie-andelsklasser som fondrobotarna tar med

Nedanstående tabell visar de olika delklasserna inom tillgångsslaget aktier som du får med de olika fondrobotarna. På regionnivå avses stora och medelstora bolag.

Tabell 5. De olika typerna av aktier som du får tack vare de olika fondrobotarna.
  Lysa Opti Fundler Better Wealth Avanza Auto Nordnet Robosave Nybörjar portföljen Global portföljen
Svenska aktier
Europeiska aktier
Amerikanska aktier
Asien
Tillväxtmarknader
Småbolag

Det man kan säga är att alla fondrobotarna täcker in de viktigaste andelsklasserna inom tillgångsslaget aktier. Det är i bara Nordnet och Fundler som inte tar med småbolagen.

Olika ränte-andelsklasser som fondrobotarna tar med

Tittar vi på räntesidan så ser det ut som följer:

Tabell 6. De olika typerna av räntefonder som du får med hos de olika fondrobotarna
  Lysa Opti Fundler Better
Wealth
Avanza Auto Nordnet Robosave Nybörjar portföljen Global portföljen
Svenska stats- &
bostadsobligationer
Svenska real-obligationer
Svenska företags-
obligationer
Globala stats-
& ftg. obligationer
Globala high-
yield obligationer
Globala real-
räntor

Här är skillnaderna något större mellan de olika förslagen än i aktiedelen. Dock är det svårare att säga att det är fel att en del inte är med jämfört med aktierna. Här är vi nämligen nere på detaljnivå där det är svårt att utvärdera hur mycket bättre eller sämre en portfölj blir om den har eller inte har t.ex. globala realräntor.

Olika övriga-andelsklasser som fondrobotarna tar med

Den sista delen med alternativa tillgångsslag ser ut som följer:

Tabell 7. De olika alternativa tillgångsslagen som fondrobotarna väljer
  Lysa Opti Fundler Better Wealth Avanza Auto Nordnet Robosave Nybörjar portföljen Global portföljen
Råvaror
Fastigheter
Guld

Precis som med andelsklasserna inom räntefonder är det svårt att mäta påverkan av att ha med eller inte ha med ovanstående alternativa tillgångsslag. Om vi tar mina modellportföljer har jag med 5 procent guld, något som inte finns med hos någon fondrobot. Andelen guld är bara 5 procent så påverkan kommer vara marginell. Precis på samma sätt kan man resonera kring råvaror eller t.ex. fastigheter.

Fondrobotarnas fonder per andelsklass

Det är lätt att tro att det är datorerna som väljer ”rätt” fonder utifrån någon magisk algoritm, men så är det inte. Alla fonderna har manuellt valts ut av de olika fondrobotarnas förvaltningsteam eller som i mina modellportföljers fall av mig. Det är inget som sker automatiskt i dagsläget. För den intresserade läsaren följer nedan de olika fonderna som de olika fondrobotarna använder sig av. Klicka på bilden för att göra den större, eller klicka här för kalkylarket: ”Fondrobotarna och deras fonder”.

Bild 1. Sammanställning över de olika fondrobotarna och de olika fonderna de använder för att bygga sina portföljer.
Bild 1. Sammanställning över de olika fondrobotarna och de olika fonderna de använder för att bygga sina portföljer.

Jag tycker att alla fonderna är generellt sett bra. Det som sticker ut för mig är att Lysa har de absolut bästa fonderna i min mening. Eftersom Lysa har valt att poola alla sina kunderspengar i två fonder Lysa Aktier och Lysa Räntefonder blir de gentemot andra aktörer endast ”en kund”. Det har fördelen att de räknas som en institutionell investerare och kommer därmed åt fonder som vi småsparare inte kommer åt. Det gör det även möjligt för dem att förhandla priser på ett bra sätt.

Jag kan ärligt säga att hade jag kommit åt Vanguard-fonderna till mina portföljer så skulle jag också ha valt dem. Det vill säga att Lysa kan bygga och har byggt en bättre portfölj än vad vi småsparare kommer att kunna göra själva.

Utvärdering och kommentar till fondrobot-portföljerna

Nu när vi har gått genom både andelsklasser och fondtyper samt de specifika fonderna så kan man göra en slutkommentar. Jag tycker att alla fondrobotarna täcker in de viktigaste områdena. Det är ingen portfölj som är direkt dålig även om jag tycker att det är tydligt att Lysa är bäst och Opti är på en god andra plats.

Det ska däremot sägas att det är väldigt svårt att uppskatta och utvärdera skillnaderna mellan dessa portföljer. Lysa är t.ex. billigare men har valt att inte ta med råvaror eller valutasäkra sina räntefonder. Opti är dyrare, har tagit med råvaror och valutasäkrat räntefonderna. BetterWealth har inga svenska fonder men har tagit med alternativa investeringar. Jag vet inte hur man ska utvärdera eller kunna räkna på dessa skillnaderna, men min magkänsla och tro säger att det bara innebär en högst marginell skillnad över tid. Skulle jag satsat pengar, så skulle jag göra det på lägre avgift snarare än en valutasäkrad räntefond.

Det är viktigt att komma ihåg att tillgångsfördelningen, det vill säga fördelningen mellan aktier och räntor, kommer att spela en långt större roll än om alla fondtyper är med eller inte.

Jämförelse av övriga väsentliga faktorer

Jag anser att avgiften är den enskilt viktigaste faktorn eftersom den spelar så stor roll på slutresultatet. Går man bortom den finns det fler saker som jag tycker att man kan och bör ta hänsyn till.

  • Mobilapp – kan man använda fondroboten via en app på telefonen?
  • Hemsida – kan man använda fondroboten via datorn?
  • Hållbarhet – tar fondroboten hänsyn till etiska och hållbara kriterier?
  • Bara betalt av kunden – tar man kickbacks eller tar man bara betalt av kunden?
  • Företag – kan man använda fondroboten via sitt eventuella företag?
  • Enkelhet – hur enkel är fondroboten att använda och komma igång med?

Nedanstående tabell visar hur det ligger till för de olika fondrobotarna. Betyget för enkelhet är helt och hållet subjektivt och går från 1 till 5 där 5 är bästa betyg för användarvänlighet och enkelhet.

Tabell 8. Övriga faktorer att ta hänsyn till vid val av fondrobot
Fondrobot Mobilapp Hemsida Hållbarhet Bara betalt av kunden Företag Enkelhet
Avanza Auto Njae Njae Nej Ja Ja 3 av 5
Better Wealth Nej Ja Njae Ja Nej 3 av 5
Fundler Ja Nej Nej Ja Nej 5 av 5
Lysa Nej Ja Nej Ja Njae 2 av 5
Nordnet Robosave Njae Njae Nej Nej Nej 1 av 5
Opti Ja Nej Ja Ja Ja 5 av 5

I tabellen har jag skrivit in några ”Njae” där jag tyckt att det varken går att säga det ena eller det andra. T.ex. har både Avanza och Nordnet en app och en hemsida för sina tjänster men deras respektive fondrobot är bara en biprodukt, så det finns ingen särskild anpassning. Vidare kan man bli företagskund hos Lysa, men man får ingen kapitalförsäkring förrän i mars 2019. BetterWealth säger sig erbjuda ett hållbart alternativ men jag kunde inte riktigt urskilja den stora skillnaden mellan det hållbara och icke-hållbara alternativet.

Här får man utgå från sig själv vad man bedömer som viktigt. Jag själv föredrar t.ex. en hemsida framför en app, jag tycker att hållbarhet är viktigt och jag investerar mest via mitt företag. En annan person kan föredra en mobilapp och enkelhet. Högst subjektivt alltså.

Övergripande plus och minus per fondrobot

Tittar vi på de olika fondrobotarna så anser jag att följande är deras styrkor och svagheter.

Tabell 9. Sammanfattning av de olika fondrobotarnas styrkor och svagheter
  Plus Minus
Lysa Billigast, bäst portfölj Ingen app, högt insteg, ingen hållbarhet
Opti Bäst app, enkelt, hållbart Ingen hemsida, hög avgift
Fundler Bäst insteg Portföljerna ok, men inte bäst
BetterWealth Flest tillgångsslag, fokus på risk Svårt att förstå modellen
Avanza Auto Företag Fondrobot?, bara svenska fonder
Nordnet Robosave Ej komplett, fondrobot?
Egna portföljer Mest kontroll, guld Komplicerat, ej samma utbud

Man kan säkert argumentera annorlunda och jag ser fram en konstruktiv diskussion i kommentarerna.

Delad förstaplats: Lysa och Opti

Väger jag samman alla faktorerna upplever jag att objektivt sätt hamnar Lysa och Opti på en delad första plats. Jag föredrar personligen Lysa, men det beror mest på att jag t.ex. föredrar en hemsida framför en app, gärna en lite mer avancerad version med mer valfrihet och framförallt den lägre avgiften. Å andra sidan är tröskeln för att komma igång högre hos Lysa än hos Opti och så vidare.

En någorlunda objektiv jämförelse mellan de två bästa fondrobotarna ser ut som följer:

Tabell 10. Jämförelse mellan de två bästa fondrobotarna – Lysa och Opti
  Lysa Opti
Avgift 0,30 – 0,39 % 0,82 – 0,88 %
Portföljkvalitet Mycket bra (bättre än egen) Mycket bra
Fondägande Via två Lysa-fonder Direktägande av fonder
Hemsida Ja Nej
Mobilapp Nej Ja
Enkelhet (1-5 bäst) 3 5
Detaljstyrning 5 3
Valutasäkring Nej Ja
Hållbart alternativ Nej Ja
ISK för privatpersoner Ja Ja
Kapitalförsäkring företag Ja (från mars) Ja
Förvaltat kapital Mer än 1 miljard Mindre än 1 miljard
Uttagsstrategier Inom kort Nej
Uthållighet Hög (kända ägare) Hög (kapitalstarka ägare)

Jag tror att man själv får värdera hur viktiga de olika faktorerna ovan är för en själv. Jag kan tycka att jämfört med utvärderingen 2017 så har Opti gjort stora framsteg och hunnit ikapp Lysa. Samtidigt vet jag också att Lysa håller på med en hel del spännande utveckling som t.ex. uttagsstrategier där man ska kunna plocka ut pengar baserat på olika villkor.

En utmaning jag noterade 2017 var uthålligheten. Att driva en fondrobot med låga avgifter, i Lysas fall på 0.3 % betyder att 100 miljoner i kapital ger 300 000 kr i intäkt. Det är inte ens en heltidstjänst. För att få det att gå ihop måste man få ihop flera miljarder i kapital. Något som de verkar vara på god väg att få. Min spaning är att det kommer att leda till en konsolidering i branschen inom de närmsta åren. Min upplevelse är att både Lysa och Opti har kapital nog för flera års uthållighet baserat på uppgifter från båda företagen.

Jag vill även tipsa om följande två intervjuer som jag har gjort med både Optis VD och medgrundare Jonas Hombert och Lysas VD och medgrundare Patrik Adamsson:

Kommentar om de andra fondrobotarna

Uppdatering 190208: Efter att jag skrivit artikeln har jag fått feedback från de andra fondrobotbolagen, framförallt BetterWealth om att jag inte gjort dem rättvisa. För mig är det viktigt att ge en så rättvisande bild som möjligt, därav den här uppdateringen.

BetterWealth

Efter att jag publicerade artikeln träffade jag en av grundarna till BetterWealth som tyckte att jag hade missat några saker. Den första var att de investerade i fler tillgångsslag än det jag hade skrivit. De portföljer jag hade fått förslag på var de som deras modell bedömde var bäst just nu – i det ingick inte alla tillgångsslag. Tvärtom hade de i sitt investeringsuniversum flest tillgångsslag, men alla är inte aktiva i portföljen samtidigt.

Det andra handlar om att de har valt ett annat perspektiv än Lysa, Opti och de andra. Istället för att fokusera på tillgångsfördelningen så fokuserar de på risken. Som de skriver själva, de försöker välja ett index efter mina mål som sparare. Sedan säger de att det är omöjligt att förutsäga avkastning men möjligt att förutsäga risk. Spontant gillar jag angrepssättet, särskilt jag som är riskavers.

Men helt ärligt så kvarstår min sammanfattning i ”blackbox” i betydelsen svårt att förstå. Jag har läst på deras hemsida, jag har läst en del av forskningsartiklarna och pratat med personer i finansbranschen men jag känner fortfarande inte jag är klokare. Jämfört med Opti och Lysa så förstår jag vad jag köper – jag köper en global marknadsviktad tillgångsallokering med årlig ombalansering. Enkelt att förstå.

Med risk att jag återigen har missförstått det – så köper jag med BetterWealth en modell som mäter och jämför korrelationer, volatilitet och andra faktorer och baserat på resultaten väljer en lämplig tillgångsallokering. För mig hamnar det väldigt nära att försöka förutsäga framtiden baserat på historiska och dagsfärska signaler, något jag i normala fall är skeptisk mot fungerar. Särskilt eftersom man behöver ha rätt två gånger – både när man ändrar och ändrar tillbaka.

Jag vill verkligen inte avfärda deras alternativ. Det kan som sagt mycket väl vara så att de har fattat saker som inte jag har fattat. De ska som sagt ha credit för att ha gått sitt eget spår. Tittar man på det objektivt så tillför det väldigt lite att ha t.ex. både Lysa och Opti. Däremot tror jag att det faktiskt ger en viss riskspridning att testa Lysa/Opti och BetterWealth.

Jag tänker helt enkelt att jag får bjuda in dem till bloggen i framtiden och ge dem en möjlighet att förklara t.ex. den nobelprisbelönta teorin om Autoregressiv betingad heteroskedasticitet som de refererar till. För om jag inte fattar, så tror jag att det är fler som inte fattar. Eller, så är det bara jag.

Önskat att de hade kommit längre

Nu när jag i större delen av artikeln rosat fondrobotarna i allmänhet och Lysa samt Opti i synnerhet är det också dags för lite ris. Jag personligen önskar att de hade kommit längre. Det är fortfarande idag, precis som 2017, fortfarande i sin linda med fondrobotarna.

Det är fortfarande ingen direkt rådgivning och de första fyra stegen behandlas styvmoderligt. Det känns som att det är mer för att uppfylla Finansinspektionens krav än att skapa riktigt kundvärde. Jag saknar t.ex. kopplingen och uppföljning till specifika mål. Jag kan idag på min höjd döpa en portfölj till ”pension” eller ”barnsparande” men det är också allt. Jag får inte svar på de viktiga frågorna som ”är jag på väg att nå mina mål?”, ”ligger jag före eller efter?”, ”behöver jag vidta några åtgärder?” och så vidare.

Jag får inte heller någon översyn på mitt sparande eller någon helhetsblick. Än mindre än koppling mellan de olika portföljerna – t.ex. som jag skulle önska med fyra-hinkar-principen. Det vill säga att om min buffert-portfölj med lågrisk blir full, då vill jag att ombalansering sker mellan portföljerna också, att månadssparande riktas om och så vidare. Det är faktiskt ingen raketforskning, men det kräver lite utifrån-in-perspektiv.

Det är dessutom fortfarande väldigt mycket antingen eller. Antingen väljer jag Opti och får en app eller Lysa och då får jag en hemsida. Varför inte både och? Jag kan inte heller anpassa portföljerna mer än genom att välja tillgångsfördelning. Det finns ingen uttagsstrategi som ändrar fördelning beroende på när jag ska plocka ut pengarna. En annan sak jag funderat på, varför erbjuds inte ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti som alternativ? Eller belåning av portföljen?

Vidare saknar jag även funktioner som finns hos de amerikanska fondrobotarna såsom alternativ för riskparitet. Idag hålls portföljerna konstanta baserat på tillgångsfördelningen. Även om tillgångsfördelningen är kopplad till risken och avkastningen, så är det sambandet inte helt enkelt. En portfölj med 50 procent aktier och 50 procent räntor kommer att få majoriteten – långt över 50 procent – av sin risk från aktierna. Varför inte designa en portfölj som håller risken konstant snarare än tillgångsfördelningen? Eller introducerar smart beta-lösningar?

Det sista som jag saknar ett skydd för oss sparare mot oss själva. Flera aktörer har bekräftat att höstens skakningar ledde till uttag ur fondrobotarna. Än en gång bekräftas det att vi småsparare säljer när det är billigt och köper när det är dyrt. Det finns alltså inget som hindrar oss från att göra dumma saker med våra fondrobotar. För mig är det t.ex. ett av det största värdet med en oberoende finansiell rådgivare – att hindra mig från att göra de mest dumma sakerna med mina pengar.

Göra själv eller delegera till en fondrobot?

En fråga som förr eller senare dyker upp är – ska jag göra det själv eller ska jag delegera förvaltningen av mina pengar till en fondrobot? Jag tror att man behöver bryta ner den frågan i ett par andra frågor såsom:

  • Kan jag skapa en bättre portfölj än fondroboten?
  • Hur lång tid tar det mig att årligen ha koll, välja och ombalansera portföljerna?
  • Vad är min egen tid värd?
  • Kan jag göra det billigare än fondroboten?
  • Har jag intresset att göra det?
  • Har jag kompetensen?
  • Eller förvaltar jag mina egna pengar för att tillfredsställa något annat känslomässigt behov?

Då behöver man sätta ovan i relation till att Lysa tar 0.3 procent i avgift. Det betyder att de facto en kostnad på 300 kr per 100 000 kr i förvaltning eller 3 000 kr per förvaltad miljon och år. Jag har i min ekonomi konstaterat att det är väldigt svårt att göra det bättre och billigare än vad Lysa gör det.

Fondrobotar är bra – alla borde ha en!

Samtidigt är det alltid skönt att kunna säga att det inte behöver vara antingen eller. Man kan faktiskt välja att ha sin egen portfölj OCH ha en (eller flera) fondrobotar. Särskilt om man är som jag och inte är redo att ta steget över helt och hållet.

Jag kan med gott samvete rekommendera en fondrobot (Lysa eller Opti) för nybörjaren. Anledningarna är flera. För det första är det enkelt att komma igång. Det är tyvärr alldeles för många som öppnar ett konto hos Avanza och Nordnet, sätter in pengar men gör aldrig något mer. En fondrobot hjälper dig att komma igång och det är det absolut viktigaste steget. Att du sedan får en bra portfölj, bättre än vad du kan göra själv är en bonus.

För den erfarne spararen rekommenderar jag en fondrobot för att ha något att mäta mot. Sannolikheten är tyvärr stor att över tid kommer fondroboten att överprestera mot din egen förvaltning. På det sättet får du hela tiden någon att jämföra med och utmanas av – och du tjänar pengar på köpet.

Utmaningarna är dock helt olika för nybörjaren och för den som är erfaren. Min upplevelse är tyvärr att många nybörjare upplever fondrobotarna som något man inte riktigt förstår. Man upplever dem dessutom som ett sämre alternativ än egen förvaltning (trots att det inte är det!) och kommer sannolikt ha ett dåligt samvete för att man använder dem och vilja över tid flytta pengarna från dem och förvalta själv.

För den erfarne spararen handlar det om ett känslomässigt skifte att våga ge upp kontrollen och inte minst att acceptera medelmåttighet. En fondrobot kommer nämligen vara genomsnittlig per definition. Det är först över flera års sikt som medelmåttighet varje enskilt år är något extraordinärt. Det är därför många erfarna sparare har så svårt för fondrobotarna – och det är en del varför det tar emot även för mig att flytta pengar till Lysa.

Återigen handlar det alltså inte så mycket om själva fondroboten som det handlar om oss och våra känslor. På gott och ont.

Fondrobot eller nybörjar- / globalportföljen?

Den uppenbara frågan som dyker upp – ska man spara sina pengar i våra modellportföljer eller i en fondrobot? Man får så klart fatta sitt eget beslut, men vad jag och Caroline gör sedan en tid är att vi har delat upp vårt sparande i två delar enligt resonemanget i förra stycket. Hälften förvaltar numer Lysa och hälften har vi i våra egna portföljer.

Hos Lysa motsvaras nämligen Nybörjarportföljen gott och väl av en 60 % aktier och 40 % räntefonder-fördelning. Globala (barn)portföljen motsvaras väldigt väl av en 90 % aktier och 10 % räntefonder-inställning. Om jag skulle få frågan från en nybörjare idag om man skulle välja antingen eller, då skulle jag helt ärligt ha svårt att argumentera mot Lysa och för våra modellportföljer.

Den enda anpassningen man skulle kunna gör är att vid sidan av lägga 5 procent av värdet i guld. Jag tycker nämligen att det finns goda grunder för att ha lite guld som försäkring i det totala sparandet.

Fondroboten och Fyra-hinkar-principen

Den senare tiden har jag flera gånger återkommit till fyra-hinkar-principen och gillar den mer och mer. Jag har till och med uppdaterat artikeln och kommer göra en ny version under 2019. Man kan utan större problem använda en fondrobot för att bygga sina fyra-hinkar även om det kräver lite manuell handpåläggning.

  • Bufferthinken – motsvaras väl av en 20 % aktier och 80 % räntor
  • Mellanriskhinken – motsvaras av 60 % aktier och 40 % räntor
  • Passiva hinken – motsvaras av 90 % aktier och 10 % räntor

Jag har satt upp dessa hos Lysa som tre olika portföljer. Sedan har jag manuellt ställt in tillgångsfördelningen och månadssparandet. När bufferthinken t.ex. är full, då slutar man månadsspara i den och månadssparar i nästa hink. En gång om året ombalanserar jag mellan de olika portföljerna via deras interna överföring. Alla uttag görs från bufferthinken i enlighet med strategin.

Jag hoppas få återkomma med en fördjupad artikel på ämnet under året.

Fondrobot, fyra-hinkar-principen och buffert

Uppdatering: Efter publicering har jag fått en del frågor kring bufferthinken, och huruvida det är smart att ha sin buffert hos t.ex. Lysa, särskilt om det ska vara lättillgängliga pengar. Jag skulle rekommendera att läsa både:

För det första handlar det nämligen om att bufferthinken enligt fyra-hinkar-principen skall vara en årslön minus garanterade inkomster. Det betyder att det är betydligt mer än en ”emergency fund”. Den kan man gott väl fortsätta ha på ett sparkonto med insättningsgaranti. Det andra är att i buffert-avsnittet så pratar jag även om sannolikheten för att en buffert behövs ett enskilt i år.

I en sådan situation (där bufferten inte behöver användas varje år) får man en alternativkostnad i ”förlorad” avkastning. I ett sådant scenario tycker jag att det är fullt rimligt med att ha en 20/80-fördelning hos en fondrobot.

Om du vill testa Lysa/Opti, använd vår sponsrade länk

Även om den här artikeln, poddavsnittet och vloggen har varit väldigt att gör så har den tagit hela arbetsveckan i anspråk. Vi valde aktivt att inte få artikeln sponsrad för att kunna skriva om det som vi själva gör och de robotarna vi tyckte var bäst. Både för din och vår egen skull.

Vi hoppas däremot att om du vill testa eller använda en av fondrobotarna att du använder en av de sponsrade länkarna nedan. Det ger oss en liten ersättning, men kostar dig inget:

Tack för att du hjälper oss!

Prenumerera på vårt månatliga nyhetsbrev (gratis)

Om du gillar den här typen av artiklar då kommer du även gilla vårt månatliga nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och kommer ungefär en gång i månaden. Det innehåller det bästa från bloggen och ofta något konkret tips för privatekonomin eller sparandet.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

RikaTillsammans-workshopen

Jag vill passa på och också verkligen rekommendera RikaTillsammans-workshopen. Det är en heldags-utbildning där vi går genom det bästa från bloggens 1000 artiklar, 2000 frågor och snart 100 podd- och vloggavsnitt. Det handlar om att skapa dig en ekonomisk plan, att hitta lugnet, tryggheten och självförtroendet i att investera på ett sådant sätt som forskningen stödjer och faktiskt hjälper dig att nå dina mål. Många som har gått den har också sagt att de uppskattade just passen kring portföljerna och fondrobotarna eftersom det gav dem ett helt annat ekonomiskt lugn och självförtroende.

Relaterade artiklar

Om du gillar den här artikeln, då uppskattar du nog även:

Jag kan även rekommendera Pensionsmyndighetens genomgång av fondrobotar som finns här (tack för tipset @tale!):

Låt oss hjälpas åt!

Precis som vanligt är jag nyfiken på dina tankar, funderingar och frågor. Jag och Caroline lär oss många gånger minst lika mycket som du och ser fram emot kommentarerna. Hjälp oss därför gärna med:

  • Har jag missat något?
  • Vad är din erfarenhet av en fondrobot?

Tack för att du har läst ända hit!
Jan

PS. Jag kan verkligen rekommendera nästa veckas artikel som är en intervju med en professor från Handelshögskolan i Stockholm. Det är nog det bästa sammanfattande avsnittet av de snart 100 vi har spelat in. DS.


Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

150 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Nu har jag skapat två konton på Lysa, skönt att inte behöva höra något själv! Blev dock inte rekommenderad 90/10 som jag ville efter att ha besvarat deras frågor, men kunde ju lätt ändra det. Fyllde sedan i månadssparande 500kr per konto och valde konto från min vanliga bank. Var det så lätt, blir helt nojjig att jag missat nåt nu. Med inställd fördelning på 90 aktier och 10 fonder kan jag nu räkna med att mina pengar investeras på typ det sätt som beskrivs i den globala (barn)fonden? Och nu gör jag inget förrän det börjar närma sig att använda pengarna?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Louise
  2. Vit pil

    hej!
    Du har fel vad det gäller FUNDLER och småbolag!
    Dem har visst småbolag i sin portfölj!
    XACT småbolag ingår i deras portfölj!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Patrick
  3. Vit pil

    Hej!

    Vi har en ganska stor global portfölj på Nordnet som går bra med avgifter i linje med ditt rekommenderade tak.

    Hur ska man tänka kring fondrobot? Jag ser det som lockande att investering och ombalansering sker automatiskt. Samtidigt ärglobal portföljen enkel att optimera..

    Jag tänker 1. Sälj av allt i Nordnet, investera i fondrobot 2. Ändra månadssparande till 50/50 Nordnet och fondrobot där fondroboten kör 90-10 3. Skippa fondrobot för det kommer bli ungefär samma som globala om vi fortsätter som nu.

    Har ni några tips på hur man ska tänka när man redan har sparande igång?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Adam
  4. Vit pil

    Äntligen mars Jan!

    Måste fråga då jag även som du är en driven företagare. Har du kommit till skott med lysa för bolaget ditt?

    Kan inte se något bättre alternativ att automatisera bolagets förvaltning av innestående kapital!

    Mvh
    Richard

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Richard
  5. Vit pil

    Hej! En nybörjarfråga.

    Jag undrar lite grundläggande saker så att vi har förväntningar som stämmer.

    Jag och min sambo har formulerat vårt sparmmål. Det kan ju ändras men så här är det nu:
    Vi vill köpa ett hus för cirka 2 miljoner om lite över 5 år, (har räknat på Januari 2025) Exakt tid är inte viktig, det kan ändras lite om det är smartare. Eventuellt behövs lite mer tid för att kunna spara mer ändå.
    Då behöver vi ha 15 % i handpenning/kontantinsats dvs. 300 000. Visst stämmer det att det är 15 %?

    Vi har 90 000 nu och sparar 2650 i månaden.
    Om pengarna bara ligger på noll-räntekonto så blir det 272 850 sek i Januari 2025.

    Vad är smartast att göra? Jag vet att alla säger månadsspara. Men borde vi då investera dessa 2650 direkt varje månad? Men ska de 90000 som vi redan har bara vila?
    eller borde vi investera större summor varje månad?

    Och såklart, investera i vad? Om vi åndå vet att vi behöver de här 272 850 pengarna år 2025, borde vi ha kanske 50 % kontant och 50 % i lite olika räntefonder? Eller också lite aktiefonder? Jag är generellt inne på att använda Lysa, det skulle jag själv välja.

    Tack!!!!!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Robin Jonsson
    1. Vit pil

      Inge som har lite råd till mig?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Jonsson
      1. Vit pil

        Tack för din kommentar och för att du läser på bloggen, men det är bättre att du ställer frågan i:

        Frågor och svar-delen här på bloggen

        Där får du svar även av andra läsare som inte hittar till den här kommentaren. :-)

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hej! Tack för en bra artikel. Varför nämner du inte wazer i din jämförelse? De gör investeringar åt en genom ens nordnet konto.
    Daniel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel V
  7. Vit pil

    Hej, tack för artikeln!

    Du skriver att en nybörjarportfölj kostar 0,27-0,34%. De siffrorna är rätt långt från vad jag själv ser, nämligen med 60% i global-/tillväxt-/sverige-/asien-indexfonder (0,2-0,21 i avgift för alla utom 0,41 för en tillväxfond) och 40% i Spiltan Räntefond Sverige hamnar jag på kostnader 0,17-0,18. Är det några avgifter jag missar?

    Om det inte är några avgifter jag missar och om man sparar 10 000 i månaden, gör skillnaden i avgifter mellan Lysa (0,40) och min egen förvaltade nybörjarportfölj, att 700 000 över 20 år går till Lysa. Det är otroligt mycket för att omfördela en portfölj. Vad tänker du kring det?

    Jens

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jens
    1. Vit pil

      Ja, går man bara på det billigaste fonderna kan man komma under. Jag blir dock osäker på om du har räknat med även transaktionsavgifter eller bara gått på fondförvaltningsavgifterna. Dessutom skulle jag ju hellre ha flera t.ex. olika fonder i räntedelen. Se gärna den uppdaterade artikeln om Nybörjarportföljen (som egentligen inte släpps förrän på söndag):

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Fondportföljen kan givetvis diskuteras, samtidigt är det din förenklade Nybörjarportfölj jag använder (minus guld som ändå bara är 5% av innehavet), och även om jag lägger till en långsiktig räntefond, så blir avgiften densamma.

        Jag har tittat på Total avgift på Nordnet och Avanza som är de aktörer jag använder. Total avgift är väl allt jag betalar för en fond? Eller är det mer kostnader?

        Om det är mer kostnader, ge mig ett räkneexempel på transaktionsavgifter för LF Indexfonder, Nordnet Superfond, Avanza Zero/Global eller DNB Global Indeks, är du snäll, så jag kan se vad jag missar. Jag är verkligen ingen expert på det här.

        Så vitt jag förstår, efter att ha läst Lysas hemsida, så är transaktionskostnaderna åtminstone en tiopotens lägre än förvaltningsavgifterna, så även om de inte ingår i den Totala avgiften, så är det ändå runt 650 000 som går i avgift till Lysa under en 20-årsperiod om man sparar 10 000 kr i månaden.

        Jag ser inte logiken i att betala så mycket istället för att rebalansera en gång per år.

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Jens
  8. Vit pil

    Hej!

    Något tips på hur man kan automatisera överföringen till Lysa?
    Personligen hade jag helst haft ett bankkontonummer hos Lysa, så att jag skulle kunna lägga in en automatisk överföring på min bank.

    Det går ju inte att lägga in återkommande BG-betalningar, eller Swish.
    S.k. ”Lysainsättning” fungerar inte med min bank :/

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Patrik
  9. Vit pil

    Intressant fråga – hoppas du får svar på detta!

    Vilka regler som gäller vid en konkurs beror nog lite på i vilken juridisk form som verksamheten bedrivs, vilket syns på tillstånden hos Finansinspektionen.

    Lysas tillstånd (enligt uppgift):

    * 2018-09-25 Ia) Livförsäkring (direkt)
    * 2018-09-25 III. Försäkring anknuten till värdepappersfonder (direkt)
    * 2016-07-05 Förvaltare av fondandelar
    * 2016-06-21 Diskretionär portföljförvaltning avs finansiella instrument
    * 2016-06-21 Förvara fi instrument & ta emot medel m redovis.skyld
    * https://fi.se/sv/vara-register/foretagsregistret/details?id=147628

    Avanzas tillstånd (enligt uppgift):

    * 2007-11-01 Mottagande & vidarebefordran av order avs fi instrument
    * 2007-11-01 Utförande av order avs fi instrument på kunders uppdrag
    * 2007-11-01 Handel med finansiella instrument för egen räkning
    * 2007-11-01 Placering av finansiella instrument utan fast åtagande
    * 2007-10-30 Förvaltare av fondandelar
    * 2005-12-06 Tillstånd att bedriva bankrörelse
    * 2003-07-07 Tillstånd att bedriva pensionssparrörelse (IPS)

    Det är stor skillnad, kan man ju konstatera.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Mia
  10. Vit pil

    Tack för en grym blogg!

    Vi säger att börsen går ner 50% och så går tex Lysa i konkurs, vad händer då med fonderna i Usa? De måste väl säljas då man inte kan ha fonderna själv? Då står man ju där med en förlust på 50% utan möjlighet till återhämtning då man varit tvungen att sälja och mår då extra dåligt.

    Tacksam för svar

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Carlos82
    1. Vit pil

      Skrev till Lysa och fick detta svar:

      ”Hej Carlos,

      Stort tack för ditt mail och intresse för Lysa!

      Först och främst har Lysa en mycket stor egen kassa, våra ägare är både långsiktiga och mycket kapitalstarka, vi ser således risken för konkurs som minimal.

      Om Lysa mot förmodan skulle gå i konkurs i det scenariot du beskriver så kommer det troligtvis att uppstå två alternativ, det ena är att en annan aktör tar över förvaltningen och du som kund får välja om du vill fortsätta vara investerad och det andra är att fonderna likvideras och du får tillbaka marknadsvärdet vi den tidpunkten.

      Tveka inte att höra av dig igen vid ytterligare frågor eller funderingar.

      Bästa hälsningar

      Axel”

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Carlos82
  11. Vit pil

    Förlåt Caroline – jag skall aldrig kalla dig Katarina igen!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Bengt Åke
  12. Vit pil

    Tack för podd och blogg Jan och Katarina, ni är så positiva, naturliga och pedagogiska att det är ett nöje att lyssna på/läsa er! Jag har inte brytt mig om pengar de senaste 30 åren (kärleken har tagit all tid) men tänkte lägga LITE tid nu!
    Måste man betala avgift både till fondroboten och fonderna den placerar i?
    Är mina pengar lika såkra hos roboten som i en etablerad bank?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Bengt Åke
  13. Vit pil

    Hej Rikatillsammans,

    Tack för ett bra inlägg och sammanställningen av Lysa- och fondkostnaden, det blir ju en låg kostnad totalt. Sedan tog ni upp om Spanien har någon fondrobot? Nä det har det inte de har bara ”Manuel Fondo” :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mats
  14. Vit pil

    Jag blev nyfiken på hur mycket skillnad avgiften faktiskt gör på lång sikt,och använde mig av Rikatillsammans förträffliga jämförelse-kalkylator.

    https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-for-fondavgifter/

    I ett scenario med en engångsinsättning i en fond eller en fondrobot på 1 miljon kr,med en avgift på 0,82% och en årlig avkastning på 8% i 20 år

    Jämfört med:

    En fond med en kostnad på 0,1% och förutsättningar enligt ovan:

    Efter 20 år är skillnaden i avkastning 615 342 kr.

    Till 0,1-procentaren’ s fördel.

    Intressant ändå.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emanuel Johansson
  15. Vit pil

    Hej Jan!
    Tack för en toppenbra genomgång av robotarna!
    Är bara lite nyfiken på hur du resonerar när du utser Lysa och Opti till delad vinnare. Vad jag kan utläsa borde Lysa ta hem matchen ohotat. Är det inte avgjort redan på avgiften. Opti har en väsentligt högre avgift och jag ser inte mervärdet som skulle kunna väga upp det.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    J
  16. Vit pil

    Hej Jan.
    Skulle du rekommendera Lysa som ett sparande till mina barn, eller finns det andra alternativ som är bättre? /Henrik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Svårt att rekommendera utan att veta förutsättningarna för andra. Jag kan däremot säga att jag har en stor del (>50 %) av mina döttrars sparande hos Lysa.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  17. Vit pil

    Hej Jan! Jag säger också stort tack till den spännande artikeln och analysen! Jag undrar om du har möjlighet att även bedöma de andra fondrobotarnas uthållighet (som du gjorde för Lysa och Opti)? Det tycker jag också är en viktigt del vid valet. Särskilt BetterWealth, som om jag förstår på diskussionen i kommentarerna och din uppdatering, verkar vara den mest ”kontroversiella”? Mvh/en annan Jan

    0
    Gravatar ikon för användaren
    En annan Jan
  18. Vit pil

    Ok.

    Detta måste nog ändå nämnas.

    Jag öppnade ett konto hos Waizer,för att jag är nyfiken på deras strategi.
    Valde deras mest offensiva portfölj.
    Satte in 1000 kr.
    För att se vad jag får för något gott i deras fond-godispåse.

    Kan ni gissa hur smart och klurig min portfölj blev?!

    Jasså inte?

    100% i Länsförsäkringar Global Indexnära!

    Det får mig att undra två saker:

    1.Har inte Waizer bättre fantasi än så?

    Eller

    2.Är det faktiskt så att det enda man egentligen behöver är en billig globalfond?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Emanuel Johansson
    1. Vit pil

      Hej Emanuel
      Vi tackar för ditt förtroende och hoppas också att du uppskattar vår tjänst hitintills.

      Hos oss får du alltid en förvaltning i världsklass men vår algoritms fulla potential kommer till sin rätt vid lite större sparbelopp (ca 2 000 SEK eller mer).

      Anledningen till detta är att vi endast väljer bland tre fonder vid kapital under 1 500 SEK – en korträntefond, en långräntefond och en global aktiefond. Vi har valt att bygga in denna extra regel för konton med kapital under 1 500 SEK då fondbolagen har en lägsta insättningsgräns på 100 SEK vilket hindrar vår möjlighet att utföra en full portföljoptimering om vi inte begränsade instrumenturvalet i dessa situationer. När ditt kontovärde har nått över 1 500 SEK kommer vår algoritm välja fritt bland alla instrument vi har i vårt utbud vilket gör att din portfölj blir mer sofistikerad och därmed får du också en bättre riskjusterad avkastning.
      Hälsningar
      Waizer

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Karl Erlandzon
  19. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag har förstått av kommentarerna att det inte helt framgår vad vi gör och att artikeln dessutom innehåller en del faktafel.

    En mer professionell investeringstjänst.
    Vad BetterWealth erbjuder är en professionell investeringstjänst som investerar i globala portföljer av indexfonder med låga avgifter. Det som skiljer BetterWealth jämfört med andra tjänster är att BetterWealth fokuserar på risk. Det innebär att vi om-balanserar, eller uppdaterar portföljen när marknadsrisken ändrar sig. Konkret betyder det att våra portföljer kommer ha mindre andel riskfyllda tillgångar (såsom aktier) när marknaden är skakig och en större andel riskfyllda tillgångar när marknaden är lugn.

    Fokus på risk.
    Det är viktigt att förstå att BetterWealth inte försöker tajma marknaden eller förutspå avkastning, då detta inte är möjligt. Vad som däremot är möjligt är att förutspå risk. Vad detta innebär är att om marknadsrisken är hög idag så är det en stor sannolikhet för att den är hög även i morgon. Just detta bevisade och fick Robert F. Engle Nobelpriset för 2003. Det är även viktigt att förstå att bara för att marknadsrisken är hög betyder det inte att det med 100% säkerhet kommer ske en stor förlust utan bara att sannolikheten för en stor förlust har ökat. Exempelvis idag är marknadsrisken högre än vad den va för 6 månader sedan (p.g.a. globalt handelskrig, lägre ekonomisk tillväxt, brexit, etc). Betyder det att det kommer ske en stor börskrasch nästa halvår/månad/vecka? Ingen vet. Det enda vi vet är att sannolikheten för en stor förlust är högre idag än vad den va för 6 månader sedan. Det är detta vi menar när vi säger att det inte går att förutspå nästa fall, men det går att vara bättre förberedd.

    Att hantera risk är nyckeln till bättre riskjusterad avkastning
    Att arbeta med risk framför avkastning är något som framförallt pensionsbolag, institutioner och stiftelser gör. Genom att dagligen kontrollera risken kan man bättre undvika stora förluster och erhålla en stabilare och bättre avkastning över tid. Man önskar helt enkelt att kontrollera sin nedsida bättre. Strategin kräver dagliga uträkningar och kontroll vilket är anledningen till att strategin klassiskt bara erbjuds till institutionella kunder. Däremot gör ny teknologi det möjligt och skalbart att erbjuda liknande tjänster till privatpersoner. Även större robotrådgivare utanför norden arbetar med liknande strategier. Ett exempel är Scalable Capital som är en av Europas största.

    ”Andelsklasser”
    För att kunna hantera risk på ett effektivt sätt och få en bra riskspridning behövs ett större investeringsunivers, det Jan kallar ”andelsklasser” kallar vi riskfaktorer. Ovan nämner Jan 15 st, BetterWealth använder alla dessa 15. Faktum är att BetterWealth använder närmare 80 st. Där inkluderar vi även faktorinvesteringar. Notera dock att alla dessa används inte samtidigt och inte i alla portföljer.

    Kostnad:
    BetterWealths förvaltningsavgift är 0,75% (0,6% + moms). I avgiften ingår alla kostnader för handel, förvaring och valutaväxling. För kunder med större investeringar erbjuds ett rabatterat pris. Kostnad för fonder tillkommer och är mellan 0,15 till 0,25%, beroende på riskprofil.

    Jag önskar att vi kommit längre…
    Det enda jag kan se att vi saknar i din lista är ”skydd mot dig själv” och där kan vi göra en hel del tror jag.

    Tydlig uppföljning och en helhetsbild
    I dag erbjuder BetterWealth en guide där kunden får förslag på flera olika portföljer baserat på hur man har svarat. Portföljerna är anpassade efter kundens förutsättningar. Man får även konkreta förslag på hur mycket man bör investera för att nå sin pension eller buffert. Lite som i fyra-hinkar strategin.

    Hjälp hela vägen
    Att bli kund är bara första steget i en investering och därför hjälper BetterWealth sina kunder löpande hela vägen fram till målet. Vi svarar på de vanligaste frågorna såsom ”är jag på väg att nå mina mål?”, ”ligger jag före eller efter?”, ”behöver jag vidta några åtgärder?”. BetterWealth gör detta genom att uppmärksamma kunden om det är en låg sannolikhet att man når sitt mål, och i så fall visar vad man kan förändra för att öka sina chanser.

    Olika uttagsstrategier
    BetterWealth erbjuder uttagsstrategier och du kan som kund ändra din strategi när du vill för att påbörja din utbetalning tidigare eller senare.

    Jag hoppas att detta besvarade allas frågor och vi ser mycket framemot att medverka i din podd och berätta mer om risk och dynamiska investeringsstrategier.

    För ytterligare frågor är alla välkomna att kontakta mig direkt.

    David@betterwealth.se

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    David Jönsson
  20. Vit pil

    Hej Jan och alla andra, tack som vanligt för en grym blogg och pod 😁 jag tänkte kolla om det är nån som vet om det går eller kommer att gå i framtiden att ha en fondrobot i en Kapitalförsäkring? Som jag har förstått det nu är det bara ISK som gäller. Tänker på min mamma i detta fall och möjligheten att kunna lägga till förmyndare. Hon vill nämligen ha oss barn som förmyndare om hon skulle gå bort. Eller finns det något annat lika lätt sätt att göra med ISK?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sebastian Fredriksson
  21. Vit pil

    Jag gillar Permanent Portfolio filosofin och tanken på en låg och jämn avkastning. Jag har ett sparande även på Lysa men saknar att inte kunna skapa en PP portfölj där.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Levy
  22. Vit pil

    Tack för en intressant artikel.
    Hur resonerar du Jan, och övriga (Lysa får gärna kommentera) angående motpartsrisken vid investering i Lysas fond-i-fonder? Det jag syftar på är förvaltningsavgiften som i dagsläget är fast men vad händer om om företaget höjer den avgiften samtidigt som man befinner sig i en lågkonjunktur med ett negativt portföljvärde. Endera får jag acceptera avgiftshöjningen eller sälja mitt innehav. Att flytta innehavet till en annan mäklare/förvaltare går ju inte eftersom fonden endast finns hos Lysa. Den här inlåsningseffekten skulle jag vilja höra mer om.

    5+
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Hej Johan,

      Stort tack för din fråga.

      Den avgiften du betalar till Lysa (högst 0,24 %) kommer inte att höjas.

      Tveka inte att höra av dig igen om du skulle ha ytterligare frågor eller funderingar.

      Bästa hälsningar

      Axel på Lysa

      4+
      Gravatar ikon för användaren
      Axel
  23. Vit pil

    Hej.
    100% Avanza Global 0.10% avg.
    Kortsiktigspar på sparkonto. Jag är helt nöjd.
    Mvh.jack

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Jack
    1. Vit pil

      Helt rätt, långsiktigt sparande med bara aktie indexfonder , global exponering inga räntefonder bara cash,ingen ombalansering för att slippa alla dessa problem med Lysa och alla andra robotar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Erwin
      1. Vit pil

        Erwin!

        I grunden älskar jag idén med endast en billig Globalfond. Och inget mer.
        Men! Blir avkastningen bra nog utan ”kryddning” med Sverige och tillväxt?!

        Hur tänker du/ni?

        /Emanuel

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Emanuel Johansson
      2. Vit pil

        Vilka problem?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Daniel
      3. Vit pil

        Vad är problemet med sparrobotar?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Tomas
  24. Vit pil

    Hade det inte varit intressant att jämföra fondrobotarnas olika avkastning?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
    1. Vit pil

      Absolut! Man vill ju inte köpa grisen i säcken. Men hur kan man jämföra när det verkar vara endast Lysa kan redovisa avkastning någorlunda skapligt? https://lysa.se/avkastning (googlade med sökorden lysa och avkastning)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
      1. Vit pil

        Ja, det gör mig misstänksam mot de andra…

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Daniel
  25. Vit pil

    Hejsan,
    Tack för bra artikel.

    Är det värt att använda en fondrobot om man redan kör 90/10’eller 100/0 med bra, lågavgiftfonder?

    Menar, borde man inte ha bra täckning redan. Eller missar jag nått :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ad
    1. Vit pil

      Hej!

      Du kan absolut fortsätta köra med din egna portfölj.
      En fondrobot är ett sätt för dig att slippa göra fondvalen och slippa balansera varje år, detta då roboten gör det automatiskt.
      Så vill du ha det enkelt så kan du välja en fondrobot, däremot har jag själv valt att skippa det då jag känner mig mer bekväm med att välja fonder själv.

      Du har säkert redan bra täckning, det är oftast inte det som är skillnaden.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  26. Vit pil

    Hej! Jan säger i slutet av avsnittet (58:20 in i programmet): ”Om en fondrobot går omkull spelar det inte dig någon roll för dina pengar. Du får ut dem i fonder eller kontanter.”

    Men vilka regler som gäller vid en konkurs beror, enligt uppgift, lite på i vilken juridisk form som verksamheten bedrivs, vilket syns på tillstånden hos Finansinspektionen. (Enligt uppgift kan fondrobotar ha olika juridisk konstruktion.)

    Enligt uppgift har Lysa följande
    Tillstånd:
    * 2018-09-25 Ia) Livförsäkring (direkt)
    * 2018-09-25 III. Försäkring anknuten till värdepappersfonder (direkt)
    * 2016-07-05 Förvaltare av fondandelar
    * 2016-06-21 Diskretionär portföljförvaltning avs finansiella instrument
    * 2016-06-21 Förvara fi instrument & ta emot medel m redovis.skyld
    * https://fi.se/sv/vara-register/foretagsregistret/details?id=147628

    Beträffande Lysas tillstånd ”Förvara fi instrument…” :
    Innebär detta att Lysa erbjuder kunden en depå, vilket betyder att värdepapper och andra tillgångar, som förvaras i depån, inte ingår i Lysas egen balansräkning?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mia
    1. Vit pil

      En bank (som exempelvis Avanza) ger en fördel när det gäller kontanter på konto, eftersom de har insättningsgaranti. Hur är det med Lysa när det gäller det?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mia
      1. Vit pil

        Mia, jag googlade med sökorden lysa och investeringsgaranti och hittade sidan https://lysa.se/legal-information/investerarskydd

        Insättningsgarantin gäller bara fram tills att pengarna investeras. Efter det kan man förstås förlora pengar on kursen går ner på börsen.

        Men du behöver inte vara orolig, du kommer i princip alltid att få tillbaka dina investeringar inklusive vinster även om företaget i fråga skulle gå i konkurs. Och det samma gäller alla aktörer som Jan har granskat i sin artikel.

        (Det kan kanske finnas nån värsta tänkbara scenario när det inte skulle gälla, men så långt har jag aldrig tänkt.)

        Mer om investeraskyddet på Riksgalden
        https://www.riksgalden.se/sv/Insattningsgarantin/Om_Investerarskyddet/

        Om du fortfarande upplever att det inte är helt klart med saken kan du alltid maila och fråga Lysa (eller de andra företagen), kontaktuppgifterna finns längst ner på deras hemsida.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
  27. Vit pil

    Hej Jan. Vilka är argumenten för att du inte flyttar över alla portföljer till Lysa (eller nån annan robot) i stället för att hålla på med egna 60/40- och 90/10-portföljer?

    Har du några fakta-baserade argument eller är det ”bara” en fråga om förtroende och gammal vana?

    De faktabaserade argument jag kan komma på mot Lysa är att räntefonderna hamnar på ett ISK (men det har du väl på Avanza också har jag för mig att du sagt i nåt avsnitt) och att man inte kan få guld och råvaror i portföljen om man vill det. Fördelarna med automatisk omfördelning (tidsbesparingen) och tillgången till Vanguard m.fl. fonder är ju rätt lockande.

    6+
    Gravatar ikon för användaren
    Karlsson
    1. Vit pil

      Sen är så klart avgiften ett argument mot att investera med robotar, men den är i åtminstone Lysas fall rätt modest i min mening.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Karlsson
      1. Vit pil

        Hej Karlsson!

        Jan flyttar mer och mer av sitt sparande till Lysa som jag har förstått det.
        Detta för att det inte finns så mycket argument för att inte ha sitt sparande där.

        Det är dom sakerna du skriver som kan säga emot ett val av Lysa, att du vill t.ex ha en KF eller guld.
        Men det kan man såklart starta ett sparande i t.ex Avanza och bara ha guld där, om man vill ha den exponeringen.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Robin Wikström
  28. Vit pil

    Hej!
    Tack för ett intressant posavsnitt. Jag har lite svårt att förstå skillnaden mellan att spara i en fondrobot eller olika indexfonder, om jag vill ha hög risk och förväntar mig en genomsnittlig avlastning vilket jag förstått att syftet med fondroboten också är. Har själv Avanza auto 6 som presterat i nivå med index men till en högre avgift.

    Tack för allt grym inspiration på bloggen och i podden!

    Mvh Jonas

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Hej Jonas!

      Anledningen till att varför man ska välja Lysa går Jan igenom i denna artikeln!

      Jag själv ser dessa anledningar:

      Att du slipper själv välja vilka fonder du ska ha i portföljen.
      Du slipper ombalansera fonderna, detta då Lysa sköter detta kontinuerligt.

      Nackdelen är att det oftast kostar lite extra att ha pengarna hos en Fondrobot, men du slipper hålla på med ovannämnda!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  29. Vit pil

    Hej!
    Jag blev inspirerad av ert avsnitt och vill börja spara i Lysas robot.
    Frågan är nu om jag ska flytta mina fonder med mig dit eller börja spara på nytt? (Har ungefär 140 tusen i spiltan med ett månadssparande på 2500)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
    1. Vit pil

      Du kommer behöva börja spara nytt eftersom du inte kan flytta med dig fonder. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Jag var nog lite otydlig :)
        Jag menade alltså att jag ska sälja av fonderna för att köpa hos Lysa. Eller bara flytta över månadssparandet dit?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Daniel
  30. Vit pil

    Hej Jan! Tack för ett intressant inlägg!

    Hur ser du på de olika robotarnas oberoende?
    Lysa, Avanza och Nordnet kan väl inte vara oberoende när dom har egna fonder? Eller hur funkar det?

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
    1. Vit pil

      Jag svarade på det i en kommentar längre ner. När jag grävde i det så upplevde jag att det var en soppa. Det handlar nämligen om att de olika robotarna har olika tillstånd och just ”oberoende” är en reserverad term för investeringsrådgivning – t.ex. ett tillstånd som Opti har men inte Lysa. Lysa har å andra sidan ett tillstånd för diskretionär förvaltning som inte Opti har och i det diskretionära tillståndet finns det inget som heter ”oberoende”.

      Det är därför jag döpte om det till ”Tar bara betalt av kunderna” för det är det man ofta menar med oberoende. Tar man den definitionen så upplever jag att alla uppfyller det utom Nordnet som tar en valutaväxlingsavgift.

      Någon som kan den finansiella juridiken bättre än mig kan säkert ge en bättre förklaring.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Oj, jag missade det!
        Tack för ett bra svar! Nu förstår jag lite bättre, tror jag :)

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Erik
    2. Vit pil

      När jag kollade på det så såg tillstånden ut så här:

      • Lysa – Tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument.
      • Opti – Tillstånd för investeringsrådgivning avseende finansiella instrument
      • Fundler – Tillstånd för investeringsrådgivning avseende finansiella instrument som anknutet ombud
      • Nordnet – Tillstånd för investeringsrådgivning avseende finansiella instrument
      • Avanza – inget tillstånd
      • Nordea Nora – båda tillstånden
      • Waizer – båda tillstånden
      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Ok, tack. Men enligt finansinspektionen får man inte ha egna fonder om man ska ge *obeorende* investeringssrådgivning. Men du menar alltså att Lysa och och Avanza inte gör investeringsrådgivning alls? Förlåt om jag är trög men jag förstår inte riktigt :)

        För mig är att vara oberoende enligt lag viktigt. Vet inte riktigt varför men det ger en bättre magkänsla!

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Erik
      2. Vit pil

        @erik,
        Konsumenternas.se har har bra info om investeringsrådgivning
        https://www.konsumenternas.se/pension/fakta/om-investeringsradgivning

        Magkänslan säger ju att man kan lita på de som är ”oberoende”. Det ger känslan av att vara fri, neutral, obunden och självständig. Precis som man vill vara själv.

        De andra rådgivarna måste väl vara ”beroende” av nåt. Ha egna dunkla syften, vara partiska eller ha nån auktoritet bakom som styr och ställer och tänker bara på sin egen vinning. De bör undvikas och helst förbjudas. Jag vill inte hå några beroendeproblem.

        Konsumenternas om beroende och övriga rådgivare
        https://www.konsumenternas.se/spara/fakta/om-investeringsradgivning/olika-radgivare-olika-regler/oberoende-radgivare-ovriga-radgivare

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
      3. Vit pil

        Kan tillägga:

        BetterWealth – båda tillstånden

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Henrik
  31. Vit pil

    Hej alla

    Stort för ytterligare ett bra avsnitt Jan!

    Så, vad är egentligen skillnaden på en fondrobot och en klassisk fond-i-fond?

    Speciellt Avanza auto känns så…
    Men om.man vänder på frågan så är väl den största skillnaden bara hur produkterna presenteras och hur individuella de känns.

    Om Avanza bara gjort sin produkt lite mer ”flashig” så hade jag kanske inte tänkt så?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kalle
    1. Vit pil

      Jag har också varit där och funderat och det bästa svaret jag kommer – högst marginell. Faktiskt.

      Avanza Auto skulle jag i allra högsta grad säga att det är en fond-i-fond. Särskilt eftersom de inte har tillstånden för varken rådgivning eller diskretionär förvaltning. Det är därför jag har svårt att rekommendera dem eller Nordnet. Det känns som att de har gjort fondrobot som en biprodukt för det är en hygienfaktor att de som stora banker borde ha dem.

      Sedan tänker jag att den stora fördelen med Lysa är att de har riktigt bra underliggande tillgångar och är helt transparenta med det och sin strategi. Det är ju inte en vanlig fond-i-fond.

      Slutligen så tänker jag även att det stora värdet med en fondrobot är ju när de lyckas utveckla dem bortom ”tillgångsfördelning + ombalansering”. Det vill säga när jag kan ställa in uttagsstrategier, ombalansering mellan portföljer och så vidare. Det som är mitt stora klagomål (och deras potential) i dagsläget. Men det är svårt att vara först och ha allt färdigt.

      Jag tänker nämligen att det är ingen högoddsare att de kommer gå i samma riktning som Betterment och Wealthfront i USA och då kommer värdet på riktigt.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Tack Jan.

        Därmed inte sagt att jag tycker att Avanza Auto är en dålig produkt. Tvärtom är det ett bra alternativ till att handla på egen hand. Avgiften är ju rimlig och värdeutvwckoigen ser att ligga i paritet till den risk man tar…

        Men som jänkarna säger .. man ska kalla en spade: en spade

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Kalle
  32. Vit pil

    Hmm, jag funderar också på det här med räntefonder på ett ISK. Schablonskatt, plus avgift till fondrobotbolaget och i grunden en inflation på över 2 procent. Kan man ens kalla det ett sparande?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Jag skulle säga att det beror vilken tidshorisont och förväntning man har. Jag har en förväntning att en korg med räntefonder ska göra över tid (kanske inte just nu) ungefär 3.0 – 3.5 procent. I ett sådant scenario är det absolut värt med ett ISK.

      Brytgränsen går i år (2019) på 1.5 procent. En lägre förväntan då är det bättre med en vanlig depå, men då kan man diskutera värdet överhuvudtaget gentemot ett bankkonto med insättningsgaranti. Sedan är ju inte syftet, enligt mig, med räntefonder att maximera avkastningen. Tvärtom handlar det om att bevara den avkastning som aktierna ger. Ungefär som gas och broms i en bil.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  33. Vit pil

    Hej Jan!

    Stort tack Jan för ett, som vanligt, gedigen och superintressant artikel! Ska på allvar göra en funderare på att börja använda någon av dessa fondrobotar – om inte annat för benchmark. Keep up the good work och ser fram nästa veckas avsnitt med professorn :)

    Allt gott!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    David
    1. Vit pil

      Tack för kommentaren, kul att du uppskattade artikeln. Lycka till med tävlandet (även om jag sätter mina pengar på fondroboten 😎 )…

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  34. Vit pil

    Hej!

    Hur har du räknat i tabell 3? Avgiften kan väl inte äta upp mer än 100 % av vinsten?

    Att avgifter är väldigt viktigt håller jag annars helt med om, även när vi är nere på tiondelarna. Därför tycker jag inte att Optis avgifter på över 0,8 % känns särskilt lockande, då sätter jag mycket hellre ihop mina indexfonder själv. Med Avanza Global, med 0,1 % i total avgift, som bas kan man få väldigt mycket lägre avgift på egen hand samtidigt som arbetsinsatsen med att hålla koll på en enkel portfölj är väldigt, väldigt liten.

    (Invändningen gäller så klart även de andra ”robotarna” med avgifter i samma härad, men det var Opti som du specifikt ger högt betyg.)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Lukas
    1. Vit pil

      Hej Lukas,

      Du har rätt att det var otydligt. Jag har ändrat det så att det förhoppningsvis är tydligare nu. Nu är det redovisat som den andel av den totala vinsten om man inte hade någon avgift.

      Jag håller med dig, avgiften är också en stor anledning till att jag har valt Lysa.

      Tack för att du hjälper till att göra artikeln bättre!
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  35. Vit pil

    Hej, och tack för superbra avsnitt!
    Är fortfarande hyffsat ny i allt detta även om jag på några veckor nu snart lyckats lyssna mig igenom de flesta podd/youtube-avsnitt och även skumma igenom en hel del på bloggen.

    Men – blev osäker på en grej gällande Avanza och Opti.
    Häromdagen startade jag upp ett KF konto plus ett ISK på Avanza. Syfte KF barnspar och ISK till mig. Båda långsiktiga. Jag hade först tänkt köra typ globala barnportföljen, men valde att köra Avanza auto. Tänkte att jag alltid kan ändra sen om jag ångrar mig, och jag börjar med ett ganska litet sprakande för att jag har skulder jag just nu prioriterar högst tillsammans med buffertspar. Så endast 1000:-/mån går in på barnspar och 500:-/mån på Mitt ISK. Även där tog jag Avanza Zero.

    Så min fråga här är; jag fattar inte helt varför Opti som har så mycket högre avgift hamnade bättre till i bedömningen? Och vad är det som gör att det är tveksamt om de är ett Robotspar? Handlar det är rådgivning, inledande frågor osv så kände jag inte att jag behövde det – det hade jag redan fått från denna sida.

    Först hade jag faktiskt tänkt köra bara Opti, men ändrade mig dels pga barnspar och behov av KF till dom, samt att jag tyckte avgiften var hög. Men gillade ändå något med Opti (kan inte sätta fingret på det men lyssnade också på intervjun med VDN 2ggr) så har också valt att köra ytterligare 500:-/mån via Opti.

    Skulle du (någon) tipsa om att byta Avanza Auto till Lysa eller ngt annat, eller är det bara små Microdetaljer som skiljer?? Det jag gillade med Avanza är att jag planerar att utöka mitt sparande och investerande ganska mycket i framtiden, när jag har betat av alla skulder. Och då känns det bra att ha lite olika typer av sparanden och konton på ett ställe – eller iallafall inte alltför många. Men kan absolut tänka mig att byta Avanza Auto mot tex Lysa om det finns rimliga skäl för det.

    Med vänlig hälsning, malin
    Ps – Appropå att du brukar ha span på saker som bästa sparräntan osv, nu har Santaders tidigare 0,65 gått upp till 0,9%.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Malin
    1. Vit pil

      Ser ett par skrivfel i min egen fråga så passar på att rätta själv för att göra det mer begripligt.
      På något ställe står det sprakande istället för sparande – ja den kanske alla kunde lista ut ändå :))
      Men, sedan undrar jag varför det är tveksamt om Avanza Auto verkligen är ett Robotspar, men jag har syftningar som gör att det framstår som att jag menar Opti.
      Men jag undrar alltså egentligen vad det är som gör att Opti bedöms som (så mycket?) bättre än Avanza Auto – eftersom jag precis satt igång Avanza Auto och såklart gärna slipper byta i onödan men å andra sidan gärna byter om det finns skäl för det.
      Har alltså även Opti men mindre summa pga hög avgift. Så skulle jag byta bort Avanza Auto så skulle det nog vara till Lysa eller till Globala barnportföljen, dvs skita i roboten.
      Hoppas det blev tydligare.
      /malin

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Malin
  36. Vit pil

    Rolig läsning – framför allt fantastiskt kreativt att du kallar det en ”oberoende” jämförelse när du har sponsoravtal med dina två ”vinnare”. Givetvis fokuserar du på avgiften vilket föga förvånande leder till dina slutsatser. Att du kallar detta och en ränta-på-ränta beräkning för ”research” är ju också fantastiskt. Som du skriver, så kan man inte annat än att imponeras av de låga avgifter, att det ger ett budgetalternativ är ju självklart, men vad får man verkligen ut av detta annat än en simpel tillgångsallokering? Hade uppskattat en djupare och på riktigt oberoende jämförelse!

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Adam
    1. Vit pil

      Du får gärna återkomma med konkret feedback på hur artikeln kan göras djupare och mer oberoende. Jag har dessutom i början varit tydlig med relationen och om du kan visa att någon annan fondrobot är bättre så är jag idel öra.

      4+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Avalark är bättre?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        christian215
      2. Vit pil

        Avalark imponerande? De har ju inte slagit till Tex SP500 i i år, på ett år eller på fem år?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Kalle
    2. Vit pil

      Jag är i kontakt med teamet bakom Avalark som vill vara med på bloggen. Det som skvalpar för mig med dem och andra liknande tjänster (samt t.ex. Kavastus strategi som är lik deras) är att det finns inget forskningsstöd för att det fungerar. T.ex. har professor Jeremy Siegel undersökt den klassiska MA200-strategin och kommit fram till att den fungerar i teorin (=exkl. avgifter) men inte i praktiken.

      Det som på sin höjd kan fungera är till viss del faktor-investeringar eller vissa momentum-strategier men även där går åsikterna och forskningen isär. Det är det som också är min invändning lite mot BetterWealth och andra som ska försöka vara lite ”smartare än marknaden” på sitt sätt – t.ex. genom att mäta korrelationer, volatilitet etc. Det låter alltid bra, det fungerar i ett par år, men över tid har jag fortfarande inte sett något som slår tillgångsfördelning + låga avgifter.

      För mig är det lite att det faller på sig självt – om det nu skulle fungerat, då skulle det finns hedgefonder och andra som hade utnyttjat det till tusen, vilket i sin tur skulle lett till att det slutade fungera.

      Slutligen, ett problem som jag ser också med att t.ex. bjuda in Avalark är att jag känner att jag säger emot mig själv. För jag säger ju alltid samma sak som ovan – passiv förvaltning slår aktiv – och sedan bjuder jag in t.ex. Avalark som helt uppenbart har en annan åsikt. För mig blir det lite att såga av den gren jag står på, särskilt eftersom jag alltid får kritik, är det inte det ena så är det andra. Men där kanske ni kan ge mig lite hjälp?

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Hej Jan,

        Bara för att förtydliga:

        BetterWealth försöker inte va smartare än marknaden eller på något sätt slå den. Vi använder bara en strategi som är akademiskt bevisad bättre på att hantera perioder när marknaden är riktigt osäker eller riktigt lugn. Det innebär inte en strategi som alltid levererar bäst avkastning. Mervärde för kunden är snarare att man minskar risken för stora förluster när marknaden är stressad och att man erhåller en stabilare avkastning över lång tid. Gemensamt för vår och alla andra strategier är att det kommer alltid finnas perioder när de är “bättre” eller “sämre”. Även om BetterWealths strategi bygger på bl.a. en studie från Yale University (se länk nedan) som i genomsnitt hade 25% högre riskjusterad avkastning än en köp-och-behåll strategi under 1926-2015 är det ingen garanti för framtida avkastning.



        MVH,
        Henrik på BetterWealth

        https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2659431

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Henrik
      2. Vit pil

        Hej Jan



        Bara för att förtydliga. BetterWealth försöker inte va smartare än marknaden eller sträva efter att slå den. Vi använder bara en strategi som är akademiskt bevisad bättre på att hantera perioder när marknaden är riktigt osäker eller riktigt lugn. Det innebär inte en strategi som alltid levererar bäst avkastning.
        Mervärde för kunden är snarare att man minskar risken för stora förluster när marknaden är stressad och erhåller en stabilare avkastning över tid. Gemensamt för vår och alla andra strategier är att det finns alltid perioder när de är “bättre” eller “sämre” och även om BetterWealths strategi bygger på bl.a. en studie från Yale University som hade 25% högre riskjusterad avkastning än en köp-och-behåll strategi under 1926-2015 är det ingen garanti för framtida avkastning.

        MVH,
        Henrik på BetterWealth

        

https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2659431

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Henrik
  37. Vit pil

    Jag saknar en diskussion kring skatteffekten av att ha räntefonder i en ISK. Framförallt sedan de höjde ISK skatten är det rätt ofördelaktigt att ha ränta i ISK, vilket det verkar som alla dessa tjänster har. Förmodligen för det blir enklare, man slipper skatteeffekter vid omviktning.

    Sedan tycker jag du tar lite för lätt på avgifterna. Vid långsiktigt sparande gör 0.4% stor skillnad så oppti går helt bort för mig.

    Själv har jag Avanza global, Nordnet superfond Svergie och räntor på bank och vanligt VP konto. De ger avesevärt lägre avgift och skatt än Lysa. Lysas portfölj är bättre konstruerad men, men tror verkligen inte den skulle överprestera ca 0.3-0.35% per år under 10 års period.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anders
    1. Vit pil

      Brytpunkten för 2019 ligger på ca 1.5 procent. Det vill säga att om man har en högre förväntad avkastning än 1.5 procent så är ISK bättre än en vanlig depå och vice versa.

      Jag ska ta upp det med fondrobot-bolagen och höra hur de resonerar och vilka möjligheter som finns.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  38. Vit pil

    Finns det ingen av dessa robotar som tillåter oss utvandrande svenskar?

    Jag har ärvt lite pengar i sverige och efter rätt mkt pappersarbete fått ett KF-konto på Nordnet, men insett att jag inte kommer orka rebalansera.

    Jag har plågat Lysa ett par gånger, men de vet inte om de ska tillåta utlandssvenskar när de väl börjar erbjuda KF.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kris
    1. Vit pil

      Har du ingen möjlighet att använda en robot där du är? För t.ex. amerikaner finns ju både Betterment och Wealthfront som är hästlängder före de svenska fondrobotarna.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Bor i Norge, men vill helst inte flytta över pengarna hit. Jag har hittat en bra fondrobot här i norge kron.no och börjat månadsspara i deras Tema Index.
        I Sverige får jag nöja mig med min KF i Nordnet där jag prövat mig på din aggressiva variant från ”bästa fonder 2018” med en 40,30,30 fördelning. Får hoppas att någon av de svenska fondrobotorna förbarmar sig över oss. Vi får ju inte äga en ISK utan bara KF så jag förstår att vi kanske inte är många nog att de anser det vara värt det.

        Tack för en väldigt bra plogg!

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Kris
  39. Vit pil

    Jag mejlade Lysa (sparar där) och frågade om hållbara alternativ, fick svaret att det tittar på det men att det inte var så många som hört av sig om frågan till dom. Så mejla lysa och säg att ni vill ha mer hållbara alternativ!

    10+
    Gravatar ikon för användaren
    Björn
    1. Vit pil

      Håller med. Jag är på både Patrik och deras rådgivare om att erbjuda det. :-) Låt oss få ihop lite hederlig konsumentpåverkan. :-)

      5+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  40. Vit pil

    Jag tyckte Lysa lät bra eftersom de har en hemsida så man kan följa utvecklingen på datorn. Det är viktigt för mig eftersom jag inte använder mobiltelefon. Jag har därför enbart bank-ID på fil. Tyvärr godtar Lysa enbart mobilt bank-ID, så jag kan inte bli kund där. Det kanske är bra om den informationen kommer fram. Gäller samma sak hos de andra fondrobotarna?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Christina Wiklund
    1. Vit pil

      Christina!

      Är du verkligen helt säker på det?
      Jag loggar ibland in på Lysa på min dator med BankID-filen som ligger i datorn.

      /Emanuel

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Emanuel Johansson
      1. Vit pil

        Instämmer med Emanuel. Är också kund hos Lysa och det går utmärkt att logga in med Bank-ID som ligger på datorn.

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Arabesk
    2. Vit pil

      Du kan se utvecklingen på alla utom Opti och Waizer. Tidigare har Lysa funkat med bank id på datorn, men det har de kanske ändrat.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Per Jonasson
    3. Vit pil

      Hej Christina och övriga,

      Stort tack för er fråga och intresse för Lysa!

      BankID på kort och mobilt BankID är två olika produkter och Lysa är helt utvecklad efter mobilt BankID.
      Då det är väldigt få kunder som använder sig av BankID på kort och det kräver ett visst merarbete rent tekniskt från vår sida valde vi att ta bort det alternativet.
      Alla som redan är kunder med BankID på kort kommer givetvis vara kunder även framöver, men vi tar inte in nya kunder med BankID på kort.

      Hör gärna av er till oss om ni skulle ha ytterligare frågor eller funderingar.

      Bästa hälsningar

      Axel på Lysa

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Axel
      1. Vit pil

        Hej Axel,
        BankID på kort är ju en tredje variant, den förstår jag att få använder.
        Frågan här var väl om BankID på fil, alltså lagrat i datorn fungerar hos Lysa. Som befintlig kund vet jag att den gör det. Menar du verkligen att nya kunder inte kan använda den inloggningen? Det är ju i princip samma produkt som mobilt BankID. Inget kort eller dosa är inblandat.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Arabesk
    4. Vit pil

      Hej Arabesk, stort tack för din fråga. Ber om ursäkt om jag uttryckte mig slarvigt. Mitt svar avsåg både BankID på kort och BankID på fil.

      Bästa hälsningar

      Axel

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Axel
  41. Vit pil

    Hej, Har du hört något om LYSA eller OPTI ska göra en ”RikaTillsammans” portfölj eller liknande?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    ARutgersson
    1. Vit pil

      Nej, det har jag inte hört något om och jag skulle tyvärr inte satsa några pengar på att de kommer göra det framgent.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  42. Vit pil

    Hej Jan och tack för välskriven artikel.

    Dock verkar det som du missat poängen lite med BetterWealth. BetterWealth ändrar allokeringen mellan olika tillgångsslag beroende på den förväntade marknadsrisken. Kan låta märkvärdigt men betyder egentligen bara att när den förväntade risken i marknaden är hög sänks risken automatiskt i alla våra portföljen (och på samma sätt höjs om den förväntad risken är låg). Exempelvis, BetterWealth högriskportfölj innehåller i genomsnitt 90% aktier men i dagsläget 70% aktier eftersom risken för stora förluster just nu är högre än vad den va för 6 månader sedan.

    Dessutom, vilka fonder som ingår i BetterWealths portföljer bestäms av vilken portfölj du väljer. Även om BetterWealths högriskportfölj inte innehållet guld så innehåller våra andra portföljer både guld, globala inflationsskyddade statsobligationer och valutasäkrade räntefonder vilket du verkar ha missat.

    Sen kan man också nämna att BetterWealth automatiskt tillämpar ”fyra-hinkar-strategin”. Genom att göra vår guide får du förslag på olika sparstrategier (ex. Buffert och Pension) och sedan fördelas din initiala investering och månadsinvesteringar automatiskt mellan de olika målen. På så sätt prioriteras Bufferhinken innan nästa hink automatiskt fyllas på.

    Kontakta gärna mig vid frågor eller läs mer om ovan i vår blogg https://blog.betterwealth.se/

    Med vänliga hälsningar
    Henrik på BetterWealth

    PS. vår avgift är 0,75% inklusive moms och inte 0,79%

    26+
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Det låter intressant. Förslagsvis har ni dock en hel del att arbeta med kommunikativt om en omdömesgill och kunnig person som Jan haft svårt att lista ut vad ni egentligen erbjuder.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Martin
      1. Vit pil

        Du har rätt! Vi erbjuder en mer teknisk lösning och arbetar löpande med vår kommunikation runt detta. Är du intresserad och vill få en överblick av vår investeringsprocess får du gärna kolla in https://www.betterwealth.se/investment-philosophy.

        3+
        Gravatar ikon för användaren
        Henrik
    2. Vit pil

      Lät bra det du sa så jag öppnade ett pensionspar för att testa.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Marcus
      1. Vit pil

        Jag hyser stor respekt för Jan och deras blogg. Däremot tycker jag han missat flera viktiga aspekter angående Betterwealth. Jag tycker inte det stämmer att det är en blackbox. Andra har redan reagerat på artikeln. Själv beslutade jag mig för att bli kund.

        Med vänlig hälsning,
        Magnus

        4+
        Gravatar ikon för användaren
        Magnus
    3. Vit pil

      Hej, ni skriver följande på https://betterwealth.zendesk.com/hc/sv/articles/360004966333-På-vilket-sätt-är-BetterWealth-annorlunda-
      ”Dessutom är vi prispressare.
      Vi inte har traditionella kontor och säljare, vilket gör att vi kan erbjuda denna tjänsten till ett pris långt under alla våra jämförbara konkurrenter.”

      Jag tycker det är jätte bra att ni pressar priserna inom branchen genom att vara mycket billigare än alla andra. Tummen upp!

      Men det som egentligen intresserar mig mest som småsparare är avkastning – dvs, slår ni era konkurrenter i avkastning, eller ger ni ungefär samma avkastning men till mindre risk (dvs volatilitet).

      Personligen skulle jag nog på allvar överväga att byta min nuvarande fondrobot till en som ger ungefär samma (eller marginellt lägre) avkastning till avsevärt mindre risk, särskilt inom kortare och medellånga investeringsperioder.

      Men först måste jag bli övertygad – som kan ta sin om man råkar vara den försiktiga typen. Hitta bra artiklar i branchtidningar, positiva recensioner i diverse bloggar och expertutlåtanden. Och för mig, allt väsentligt i appen eller på hemsidan – både lättillgängligt och nördigt fakta, tydliga siffror, historik och prognoser. Ärlig korrekt information som inte lämnar några tvivel eller frågetecken.

      Man kan hänvisa till AI och avancerade ”dynamiska” algoritmer eller komplicerade nobelprisvinnande strategier, eller för den del svenska akademin eller annat lika abstrakt, vad spelar det för roll om man inte kan presentera allt väsentligt konkret fakta så att man lätt kan jämföra tjänsten med andra jämförbara konkurrenter?

      Det är många påstår som att de är bättre än de andra. Och kanske är det sant. Alla på sitt sätt.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
      1. Vit pil

        Hej Tale och tack för din kommentar och feedback!


        Vi arbetar just nu med att uppdatera vår hemsida och historisk avkastning kommer inom en snar framtid. Tills dess kan du läsa på vår blogg (länk nedan) där jag exempelvis har skrivit om hur vi klarade oss under marknadsoron fjärde kvartalet förra året. Sen som jag skrivit ovan: BetterWealth försöker inte “slå marknaden”. Vi använder bara en strategi som är akademiskt bevisad bättre på att hantera perioder när marknaden är riktigt osäker eller riktigt lugn. Det innebär inte en strategi som alltid levererar bäst avkastning. Mervärde för kunden är snarare att man minskar risken för stora förluster när marknaden är stressad och erhåller en stabilare avkastning över tid. Gemensamt för vår och alla andra strategier är att det finns alltid perioder när de var “bättre” eller “sämre” och även om BetterWealths strategi bygger på bl.a. en studie från Yale University som hade 25% högre Sharpe än en köp-och-behåll strategi under 1926-2015 är det ingen garanti för framtida avkastning.



        MVH,

        Henrik på BetterWealth

        

https://blog.betterwealth.se/2018/12/hur-star-betterwealth-emot-borsnedgangen.html
        https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2659431

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Henrik
    4. Vit pil

      Tack för feedbacken. Jag träffar David imorgon jag hoppas få göra en uppdatering av artikeln så att det gör även er rättvisa.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    5. Vit pil

      Henrik,

      Du skrev på
      https://tradevenue.se/miljonarinnan30/fredagsintervju-med-henrik-jönsson-på-betterwealth
      om ”Yale University studie som visar på hela 75% högre riskjusterad avkastning när de jämförde liknande strategi med köp-och-håll-strategi (i flera olika OECD länder) mellan 1926-2015.”

      men här skriver du 25% högre – enligt precis samma studie. Så är det 25 eller 75% som gäller?

      Men oavsett, ”bara” 25% högre riskjusterad avkastning per år låter ju helt fantastiskt! Även om historisk avkastning är ingen garant för framtiden kan jag inte låta bli att försöka räkna snabbt i huvet vilken avkastning (mellan tummen och pekfingret) kommer jag att få på 10-20 års sikt om börsen går upp i snitt 6-7% per år.

      Och tack för tydlig information som inte lätt kan missförstås. Både här och på er hemsida.
      ___

      Ok, erkänner att jag var lite ironisk, men det sistnämnda är oerhört viktigt. Särskilt eftersom ni är nya inom branchen och skiljer från era konkurrenter med en innovativ och komplex investeringsstrategi. Jag tror att i grunder är ni en seriös aktör på marknaden.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
      1. Vit pil

        Hej Tale,



        Tack för din kommentar, håller helt med angående information. Med en tjänst som bygger på avancerad forskning och teknologi är en av våra största utmaningar att nå ut med denna informationen på ett lättförståeligt sätt. Vi arbetar löpande med detta och uppmanar alla till att ställa frågor runt vår strategi. Finansbranschen har en tendens att göra saker komplicerade (särskilt till privatpersoner) och det vill BetterWealth ändra på. Vi tror inte det behöver vara så komplicerat och även om vi använder en komplex investeringsstrategi som normalt inte erbjuds till privatpersoner är vårt mål att förmedla det på ett enkelt och lättförståeligt sätt som alla kan förstå.



        Jag ber om ursäkt! 75% är en felskrivning och jag har bett administratören av bloggen att ändra detta. Tack för att du poängtera och kul att du läst intervjun.



        Med vänliga hälsningar,
        
Henrik

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Henrik
  43. Vit pil

    Grym podd och artikel!

    Skönt att få bekräftat att sparande i Lysa är en bra grej:)

    Men som någon annan var inne på är jag nyfiken på Waizer.
    Dom ska enligt uppgift vara gratis,utan förvaltningsavgift om man sätter in en summa under 10 000 kr.
    Men! Vad kostar det sedan?!
    Någon som har koll!

    /E

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emanuel Johansson
      1. Vit pil

        Pensionsmyndigheten har verkligen gjort ett gediget arbete, bra där!

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Tomas
    1. Vit pil

      Tack för tipset @tale! Ska se om jag kan uppdatera med Waizer.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Hej
      Waizer tar 0.19% över 10 000 kr.
      Hälsningar
      Waizer

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Karl Erlandzon
  44. Vit pil

    Hej och tack för en – som vanligt – oerhört välgenomarbetad artikel.

    Egentligen skulle man väl kunna lägga barnsparande hos Lysa eller Opti också – bortsett från att pengarna hamnar på ett ISK snarare än en KF i barnets namn. Några synpunkter kring det?

    En liten kommentar kring ”skydd mot mot själva”: av egen erfarenhet (som lagt in pengar både hos Lysa och Opti och samtidigt har depåer både hos Avanza och Nordnet) känner jag att det är ett mycket bättre skydd mot ’klåfingrighet’ att ha det hos Opti/Lysa. Att plocka ut pengar från dessa känns (åtminstone för mig) mycket mer definitivt än att sälja av någon del av en fond inom en depå. Framför allt handlar det om att undvika skatteeffekterna av att ta ut pengar från ett ISK för att senare sätta in igen. Just detta har gjort att jag redan innan denna artikel hade bestämt mig för att öka andelen sparande hos Lysa och Opti.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Olov Andersson
    1. Vit pil

      Du kan skriva ett testamente där det framgår att det är nn´s pengar på ett ISK

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tomas
  45. Vit pil

    Bra genomgång!

    Tittade på intervjun med Opti. Den slutade tvärt mitt i en mening efter 11 min. Kommer en fortsättning framöver?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
    1. Vit pil

      Märkligt, jag har sett hela avsnittet utan några avbrott. Du kan testa att byta till lägre upplösningen på Youtube om det beror på buffring alternativt testa med en annan webbläsare, prova också med att hoppa över stället var den stannade. Om inget funkar kan du alltid läsa artikeln eller lyssna på audiopodden (Podcaster, Acast, SoundCloud, tex).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
  46. Vit pil

    Hej och tack för en ambitiös genomgång och välskriven artikel! Du har dock missat att Betterwealth ändrar allokeringen efter den förväntade marknadsrisken, vilket är hela poängen med Betterwealth. Jag använder både Lysa och Betterwealth. Satte in mina första slantar i Betterwealths högriskportfölj den 16 nov 2018. Då bestod den av 90% aktier. Sedan dess har den ändrats till att nu innehålla 70% aktier och därmed har den undvikit stora delar av nedgången under senhösten/december. Jämförde min Lysa 90/10-portfölj med min Betterwealth för någon dag sedan och från den 16 nov har BW gått upp 4% medan Lysa gått minus 3,9%. Visserligen en kort mätperiod men än så länge är det ju väl värt den högre avgiften.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik A
    1. Vit pil

      Tack! Ska uppdatera artikeln med BetterWealth, träffar en av deras representanter imorgon.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Startade en 90/10 portfölj på Lysa i oktober 18 men gick själv in och riskjusterade i nov till 70/30 för att undvika stora delar av nedgången.
      Nackdelen med Lysa som jag ser det är att den inte ändrar allokeringen automatiskt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Camilla
      1. Vit pil

        Camilla!

        Du tycker att det är synd att Lysa inte ”ändrar allokering automatiskt”.

        Jag förstår vart du vill komma,men hur kan något ändras automatiskt på en marknad som ”ingen” kan förutspå?!

        Det skulle ju bli en allokeringsändring byggd på ren spekulation.

        Eller tänker jag helt fel?!

        /Emanuel

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Emanuel Johansson
    3. Vit pil

      @Emanuel.

      Du har rätt i att ingen kan förutspå avkastning, däremot finns det mycket forskning på att man kan förutspå risk. Exempelvis, Robert F. Engle fick Nobelpriset 2003 efter att ha bevisat just det. Egentligen är det inte så märkvärdigt, om risken i marknaden är hög idag kan man med stor sannolikhet (mer än 50%) säga att risken är hög även imorgon. Tillskillnad från avkastning, om marknaden gick upp idag så är det helt omöjligt att veta om marknaden kommer gå upp eller ned imorgon.

      Precis därför gör det mening att fokusera på risk istället för avkastning vid investering. Genom att exempelvis sänka risken i portföljen när den förväntade marknadsrisken är hög kan man undvika potentiella stora förluster och erhålla en stabilare avkastning över tid. Notera att bara för att marknadsrisken är hög betyder det inte att det med 100% säkerhet kommer ske en stor förlust utan bara att sannolikheten för en stor förlust är hög.

      Exempelvis idag är marknadsrisken högre än vad den va för 6 månader sedan (p.g.a. globalt handelskrig, lägre ekonomisk tillväxt, brexit, etc). Betyder det att det kommer ske en finanskris nästa halvår/månad/vecka? Ingen vet. Det enda vi vet är att sannolikheten för en stor förlust är högre idag än vad den va för 6 månader sedan.

      Jag tycker @Camilla har gjort rätt i att ändra sin allokering med tanke på att risken sen oktober varit betydligt högre. Om det är var beslut och kommer leda till bättre avkastning får vi se men jag är säker på att hon sovit bättre om natten än om hon haft kvar sin 90/10 allokering.

      Också! @Camilla, det du beskriver är precis vad BetterWealth gör. Vi gör dagliga riskberäkningar för att kontrollera risken i alla våra kunders portföljer. Om den förväntade risken är hög kommer vi automatiskt ändra din allokering (och likadant om den förväntade risken är låg).

      MVH,
      Henrik på BetterWealth

      5+
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik
  47. Vit pil

    Hej Jan och tack för en jättebra blogg!

    Det är ett par saker jag reagerar på,

    Först att du inte nämner något om vilka som är oberoende? Vad jag förstår så säljer Lysa bara deras egna fonder, som för visso består av andra fonder, men det gör ju alla mix fonder.

    Det andra är att du lägger sådan tyngd för hur avgiften påverkar. Men det som målas upp är helt overkliga scenario, som utgår från att alla ger samma medelavkastning, vilket är omöjligt. Inte ens två indexfonder gör det. för mig är det viktigare att jag får en bra avkastning än en låg avgift. Jag hade tidigare Lysa, men efter att avkastningen är många % sämre än en billigare global aktiefond och räntefond på Avanza, så ser jag ingen anledning till att betala en avgift för att få sämre fonder?

    Om Avgiften är så viktig så ska man ju alltid göra det själv, speciellt om det bara handlar om att köpa 2 fonder och sen en gång om året se över dem? Alternativt så är ju Waizer helt gratis, finns det någon speciell anledning att dom inte är med?

    Om man nu ska betala någon för att göra jobbet åt en vill man ju att de gör något jag inte kan göra själv. Just nu använder jag mest BetterWealth, de är ca 200 kr dyrare om året, men de är den enda tjänsten som sålde av aktier sent förre året för att få bättre risk, något jag aldrig hade hunnit själv.

    Jag ser framemot nästa i serien

    Tusen Tack

    Per

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Per Jonasson
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar Per!

      Jag har valt att inte gå på termen ”oberoende” eftersom när jag gjorde research på det så är det väldigt klurigt. Nu är jag inte jurist och brukar hålla mig undan när det handlar om sådan detaljkunskap. Men så här har jag förstått det:

      Lysa har ett tillstånd för diskretionär portföljförvaltning inom ramen för det tillståndet så finns det inte något som heter oberoende. Det är i juridikens mening således helt irrelevant. Opti har ett annat tillstånd som handlar om investeringsrådgivning där oberoende-begreppet finns definierat(?). Det blir således att jämföra äpplen och päron. Därför har jag snarare valt att sätta begreppet ”tar bara betalt av kunden”.

      Sedan kan man diskutera det här att Lysa egentligen ”bara” är två fonder. Det har ju sina fördelar och nackdelar. Fördelarna är ju att du får extremt låga avgifter eftersom du mot den underliggande Vanguard-fonden bara är en ”kund” med mycket stora belopp vilket ger dig möjlighet att t.ex. förhandla avgifter. Det ger också möjlighet att poola pengar genom att t.ex. kvitta insättningar mot uttag och så vidare. För oss kunder blir det också bra eftersom även med typ 1 000 kr får du en sjukt bra fördelning. Jag ser det således inte som en nackdel.

      När det gäller avgifterna så håller jag med om att det är teoretiskt scenario i tabellen. Men det visar ju ändå att 0.5 procent skillnad i avgift över tid kommer att spela stor roll. Det var det som var min poäng.

      När det gäller att göra själv – ja, det har alltid varit bäst om man velat ha det billigast. Men med Lysa påstår jag att det är på gränsen. De har kapat avgifterna så lågt att jag skulle inte våga sätta pengar på att jag kan få en lika bra eller bättre portfölj billigare genom att göra det själv. Med de andra som Opti etc påstår jag att man kan göra det bättre/billigare själv, men inte med Lysa. Där upplever jag att de står som ensam herre på täppan.

      Ska även försöka uppdatera artikeln med Waizer.

      Tack än en gång för en intressant kommentar.
      Jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  48. Vit pil

    Hej,

    Väldigt intressant och informativt inlägg kring fondrobotar. Gillar idén som ni har med att låta hälften skötas av en fondrobot och den andra hälften av er själva. Då blir det lätt att jämföra hur bra en robot är.

    Hälsningar

    Martin

    http://stojkoinvest.blogspot.com

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
    1. Vit pil

      Tack! Lycka till i tävlingen! :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  49. Vit pil

    Mkt bra avsnitt, men varför spelar optis app så stor roll? Testa att gå in på Lysa via din mobil, funkar lika bra som optis app enligt mig. Alltså kan man ju se det som att Lysa har både app/hemsida medan Opti endast app. Skickar även med ett tips för videoredigeringen, man har inte en chans att läsa dina slides pga för kort intervall i helskärm. Tack för en superbra blogg.

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Martin Tauson
    1. Vit pil

      Tack Martin! För mig spelar det ingen stor roll att Opti har en app. Tvärtom är det ett minus i min bok. Däremot vet jag att många numer inte ens har en dator utan kör allt via appar och för dem spelar sådant stor roll. Börjar känna mig som en dinosaurie ibland… Skönt när man är 37 år gammal…

      När det gäller redigeringen, tack för tipset! Har redan skickat det till min redigerare. Förhoppningsvis blir det ändring från nästa avsnitt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Jag håller med om att appen är ett minus! Poängen med fondrobotar är väl att de inte ska uppmuntra till att man ska gå in och peta och kolla på portföljen. Lysa är lagom tråkig och uppmuntrar inte tll överdrivet inloggande. Appen blir för tillgänglig…

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Björn
  50. Vit pil

    Hej Jan och Caroline! Fantastiskt som vanligt och stundtals riktigt roliga sidospår och diskussioner ni hannar i.

    Jag kanske har missat något i artikeln men hur ser möjligheten ut för belåning av portföljen direkt via robotarna?

    Annars är det väl möjligtvis det som skulle vara den enda fördelen med egenförvaltade portföljer för småsparare att via t.ex. Avansa eller Nordnet belåna sin portfölj utan att det påverkar ens kreditvärdighet i andra sammanhang.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Filip
    1. Vit pil

      Tack för din fina kommentar Filip! :-)

      Tyvärr finns det mig veterligen ingen möjlighet till belåning hos någon av fondrobotarna.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  51. Vit pil

    Jag använder Lysa app, så jag förstår inte helt helt kommentarerna om att Lysa inte har någon app?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mikael Melander
    1. Vit pil

      Har du en länk till den appen? För jag har inte hittat någon när jag har sökt på App Store och de promotar inte någon på hemsidan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Jag ser nu att det nog inte är en app, det ser bara så ut så på min mobil. Jag har bara lagrat kund.lysa.se på mobilen och så fungerar det som en app. Hade glömt bort det själv.

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Mikael Melander
    2. Vit pil

      De har ingen app, däremot kan man lägga en genväg till deras (mobilanpassade) hemsida

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Rollefc
    3. Vit pil

      Även jag har lagt till en genväg till Lysas hemsida på mobilens startskärm. Funkar jättebra, det blir som en app.

      Tack för ännu ett bra poddavsnitt!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Peter Berglund
  52. Vit pil

    Bra avsnitt som vanligt, keep up the good work!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Gustav
    1. Vit pil

      Tack för de uppmuntrande orden! :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  53. Vit pil

    Är det inte lite dumt att ha sin Bufferhink hos lysa? Tänk om börsen går ner just när man behöver sina buffertpengar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anton
    1. Vit pil

      Hej Anton!

      Ja, det vore lite dumt om det är din emergencybuffert. Den bufferthinken bör vara lättillgänglig och bör inte exponeras mot aktiemarknaden. Däremot den som ska täcka ett helt års utgifter behöver du inte ha så lättillgängligt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  54. Vit pil

    Möjligt att jag hade fel om att Lysa har bytt fonden ”Xact OMXSB”. Det finns ju en fond som heter ”Handelsbanken Sverige OMXSB Index” som jag tror finns kvar, men jag hittade den inte på Xacts hemsida. Det är möjligt att det är den som Lysa har. Best om jag kontaktar dem för säkerhets skull och frågar om saken.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tale
    1. Vit pil

      Hej,

      Nej du har helt rätt. Vi har nu uppdaterat på alla ställen till Xact Sverige. Tack!

      Vänliga hälsningar,

      Patrik på Lysa

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Patrik
  55. Vit pil

    Att använda fyra-hinkar-principen hos Lysa är så att säga en lysande idé, bra där och tack för tipset!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Tomas
    1. Vit pil

      Tack för kommentaren och kul att du uppskattade tipset. :-)

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  56. Vit pil

    Tack Jan! Intressant. Förstår jag rätt att även räntepapper förvaras i en ISK där? Har hellre mina räntepapper i en vanlig aktiedepå. Allokerar jag då 100% aktiefonder på LYSA försvinner väl en av fördelarna med robotsparandet, just att de sköter ombalanseringen? Eller ombalanserar de även inom aktiefonderna? Hur ser den ombalanseringen/allokeringen ut?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Mike
    1. Vit pil

      Fått svar från Lysa.
      Rebalansering inom aktiefonden sker på daglig basis i samband med handeln av fonderna. Således sker rebalansering dels mellan räntefond och aktiefond och dels inuti dessa fonder så att målvikterna följs.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mike
    1. Vit pil

      Tack för tipset. Lysa har nu bekräftat att det är ändrat. :-)

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  57. Vit pil

    Jag tror jag bestämt mig för att köra helt på lysa, jag har missförstått fyra hinkar principen och kört på mer hinkar kan man säga, haft konto på avanza , Nordnet och aktieinvest för jag trodde man skulle diversifiera så istället visade ju ni att man kan ha alla hinkar på lysa , ha ha man kan lyssna hur mycket som helst men man fattar ändå inte och jag vill absolut inte hålla på och ombalansera själv.. tack för ett bra avsnitt igen , ni är bäst….

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Marcus
    1. Vit pil

      Räntefonder utanför ISK? Om räntefond presterar mindre än 3% borde den inte vara i fonddepå?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Nils
    2. Vit pil

      Ja, man lär så länge man lever. I nästa avsnitt med professorn från Stockholms Handelshögskola fick jag mig några liknande insikter. :-)

      Angående räntefonder utanför ISK, gränsen för 2019 går på ca 1.5 procent. Om du förväntar dig högre avkastning än 1.5 procent, ha dem i ett ISK. Annars i en vanlig depå.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.