Bästa fondrobotarna 2019 | Sparande som sköter sig självt!

Fondrobotar är bra, alla borde ha en. Test av den bästa svenska fondroboten...

Fondrobotar är bra, alla borde ha en. En fondrobot hjälper dig att få rätt på de viktigaste sakerna i sparandet. Fondrobotarna hjälper dig att välja rätt tillgångsfördelning, välja bra och billiga fonder, årligen ombalansera, månadsspara och därmed få ett riktigt bra automatiserat sparande i en bra fondportfölj. I årets utvärdering av de bästa fondrobotarna 2019 tittar vi de olika fördelarna, nackdelarna och alternativen som finns och vilka vi själva lägger våra egna pengar i. Vi går även genom vad en fondrobot är, hur den fungerar och hur den passar i en småsparares ekonomi.

Hösten 2017 lanserades de första fondrobotarna i Sverige. Då gjorde jag en uppskattad jämförelse och började spara lite egna pengar i några av dem. Nu kände jag att det var dags för en uppföljning och inte minst en uppdatering. Jag har ett egenintresse i den här artikeln av två anledningar.

Den ena anledningen är att jag vill att fler ska komma igång och spara på det sätt som forskningen säger ger bäst förutsättningar och odds för att tjäna pengar. Allt för många har alldeles för dåliga eller obefintliga sparanden. Många, särskilt i min generation 70-, 80- och 90-talister behöver spara för att ens kunna gå i pension i framtiden. Då är fondrobotar den bästa ”one-stop-shop”-lösningen jag känner till idag.

Den andra anledningen är att jag själv börjar föra över mer och mer av vårt eget sparande till fondrobotarna. Ju mer jag lär mig, ju mer jag läser och pratar med människor, desto mer övertygad blir jag att det är svårt att vara bättre själv än de bästa fondrobotarna. Den här artikeln är således lika mycket research för mina egna placeringar som det är ett försök till bidrag till dig.

Till sist vill jag även ge dig som är ny läsare en möjlighet att ”catch-up” och se fördelarna med fondrobotarna, förstå hur de fungerar, vilken nytta de bidrar med och vad man faktiskt kan förvänta sig från dem. Helt enkelt svara på frågorna ”Varför, Vad, Hur, När och på vilket sätt?”.

Svårt att argumentera mot att använda en fondrobot

Även om jag själv gillar att pyssla och välja fonder (se: bästa fonderna 2019), sätta ihop dessa fonder till portföljer (se: nybörjarportföljen och globalportföljen) och sedan ombalansera och följa upp (se: Ombalansering 2019 och Så gick portföljerna 2018) börjar det bli svårare och svårare att rationellt svara på frågan:

Varför inte bara skippa de egna fondportföljerna och låta en fondrobot göra jobbet?

Jag säger nämligen alltid att sparande ska vara automatiserat och lika tråkigt som att se målarfärg torka. Det är då man tjänar pengar och inte när man har roligt eller har ett spännande sparande. Fondrobotarna är tråkiga på den nivån. Dessutom, det bästa av allt – de gör precis alla rätt enligt det som forskningen säger. Då blir den uppenbara frågan:

Varför hålla på och lägga tid på något som man således bara kommer att göra sämre själv?

Eftersom jag numer inte ens kan ge mig själv ett bra svar har jag börjat flytta över mer och mer av våra sparpengar till fondrobotarna. Därav mitt stora egenintresse i den här artikeln. För mig är det en stor bonus att kanske kunna bidra även till dig tack vare researchen jag gör. Samtidigt vill jag också ”varna” för att den här artikeln är lång och väldigt detaljerad, för de flesta räcker det med att läsa sammanfattningen nedan.

Den här artikeln är INTE sponsrad, ingen ersättning har utgått för den och ingen har haft påverkan på den. Den innehåller däremot sponsrade länkar till de två fondrobotar jag med gott samvete kan rekommendera och har egna pengar hos själv. Jag är alltså kund både hos Lysa och Opti men även hos Avanza och Nordnet – även om jag inte använder någon fondrobot hos de senare. Den absoluta majoriteten av mina egna pengar som finns placerade hos en fondrobot, finns placerade hos Lysa, läs mer om det nedan.

Jag hoppas att du uppskattar den här artikeln. Om du tycker att jag har missat något, har fel eller du har en annan erfarenhet, kommentera mer än gärna! Det är så vi kan hjälpas åt att och få den bästa artikeln precis som vi gjorde med ”Bästa fonderna 2019”.

Jag kan även tipsa om att komma tillbaka nästa söndag då jag förhoppningsvis har en av bloggens bästa intervjuer – med en professor från Handelshögskolan i Stockholm.

Tack för den här veckan,
Jan Bolmeson

Sammanfattning – ”De bästa fondrobotarna 2019”

Eftersom den här artikeln är rätt lång följer nedan de viktigaste punkterna i form av en sammanfattning.

En fondrobot automatiserar ditt sparande i bra fonder
Det viktigaste att förstå med en fondrobot är att det INTE är någon slags ny investering eller något konstigt. De fondrobotarna jag redovisar i artikeln hjälper dig att göra det som vi normalt behöver göra manuellt för hand – välja en fördelning mellan aktie- och räntefonder, välja bra och billiga räntefonder, balansera om så att fördelningen hålls över tid och regelbundet månadssparande. 
En fondrobot är således inget annat än en automatisering av t.ex. nybörjar- eller globalportföljen mot en avgift. Den bästa fondroboten är så billig att jag ens tvivlar på att det går att göra billigare själv. 
En fondrobot ger sannolikt de flesta sparare en bättre portfölj och ett bättre sparande än de har idag
Jag har under åren sett många läsare och deltagares sparande och portföljer. Jag har även sett statistik från Nordnet och Avanza och inte minst läst forskningsrapporter och studier. Jag känner mig således ganska trygg i att de flesta sparare kommer att få en bättre portfölj med en fondrobot än de sannolikt har valt själva. 
Även om jag är part i målet, så är det inte säkert att en så genomarbetad portfölj som Nybörjarportföljen eller Globalportföljen matchar de två bästa fondrobotarna. (Om den inte gör det, så är den dock inte långt efter). 
Enkelheten är det främsta argumentet
Om jag idag får frågan av en ointresserad person: ”Hur kommer jag igång med mitt sparande?” så rekommenderar jag alltid en fondrobot. Även om det i min mening fortfarande går att sänka instegströskeln, så är det väldigt enkelt och smidigt att komma igång med en fondrobot. Enklare hos vissa än hos andra. Det är så nära ett one-stop-shop- vi kan komma idagsläget. 
Lysa och Opti är de två bästa fondrobotarna
Som jag kommer gå genom i artikeln nedan så är Lysa och Opti de två som är bäst. Jag har valt att ge dem en delad första plats eftersom det som skiljer dem åt, handlar mer om personliga preferenser än att den ena är objektivt sätt bättre än den andra – som t.ex. att jag föredrar att interagera med min portfölj via en hemsida än en app på mobilen. 
Skillnaderna består i att Lysa är billigare, har en hemsida och i min smak en marginellt bättre portfölj. Opti är lite dyrare, är en mobilapp, de är enklare att komma igång med och har ett etiskt och hållbart alternativ. 
Fondrobotar är bra – alla borde ha en
Efter att ha lagt många timmar på research så landar jag i slutsatsen att jag tycker att alla borde ha minst en fondrobot. Nybörjare bör ha det eftersom de är bra att komma igång med, man får en bättre portfölj än man klarar att sätta ihop själv och de automatiserar det mest. 
Erfarna sparare bör också ha en fondrobot, inte minst som något att jämföra med – en benchmark. Jag är nämligen ganska säker på att de flesta – oavsett hur duktig man tror att man är – kommer över tid att vara sämre än sin fondrobot. Statistiskt sett visar forskningen att man har oddsen emot sig, särskilt ju längre tiden går. 
Ingen fondrobot är dålig – alla täcker de viktigaste andelsklasserna
Något som gjorde mig positivt överraskad var att alla fondrobotarna som vi tittade på uppfyllde de viktigaste andelsklasserna. Alla uppfyllde hygienkraven och ingen var direkt dålig – även om en stack ut som betydligt sämre än de andra. 
Svenska fondrobotar är fortfarande i sin linda
Jämför man med fondrobotar, framförallt i USA, kan man konstatera att vi i Sverige fortfarande är i startfasen. Det finns mycket som jag skulle önska att fondrobotarna gjorde som de inte kan idag. Särskilt om man tittar på vad som faktiskt potentiellt är möjligt. 

Jag vill även i sammanfattningen passa på och hänvisa till villkoren för bloggen. Att investera i en fondrobot innebär en risk, man kan förlora hela eller delar av sitt kapital. Det är precis samma sak som att investera i enskilda fonder eller aktier.

Om du vill testa en fondrobot och dessutom stödja bloggen, då kan du använda en våra sponsrade länkar nedan:

Vill du inte stödja bloggen, bara googla istället i ett nytt fönster. Jag vill också återigen betona att de sponsrade länkarna inte har påverkat artikeln eller dess slutsatser.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

De 8 stegen som allt sparande handlar om egentligen

Innan vi hoppar in i analysen av fondrobotarna tänker jag att det är viktigt att förstå bakgrunden till sparande, investerande och därmed även en fondrobot. Jag anser att sparande egentligen går att bryta ner i åtta distinkta steg:

Steg 1. Bestämma och specificera målet
Till skillnad från många andra anser jag att investerande är ett verktyg snarare än ett mål i sig. På engelska pratar man om ”investment vehicles”, det vill säga att en investering är ett fordon som ska ta dig från en punkt A till en punkt B. 
Det första steget i receptet är således att bestämma ett mål t.ex. ”Upprätthålla samma livsstil vid pension som nu”, ”Ge barnen en bra start i livet”, ”Köpa ett sommarhus i Spanien”, ”Vara ledig en dag i veckan” eller liknande. När man bestämt målet behöver man även specificera det i belopp och i tid. Det vill säga svara på frågorna: varför? vad? när? hur mycket? etc. 
Exempel: Jag hjälpte en vän med barnsparandet till deras nyfödda son. Målet var 250 000 kr vid 20 års åldern för en bra start i livet. Beloppet tog vi utifrån resonemanget i boken ”Gör ditt barn rikt” som jag skrev 2017. 
Steg 2. Bestämma nuläget
Precis som man börjar med att väga sig när man inleder en viktminskning behöver man identifiera nuläget. Vilka är förutsättningarna man har idag? Hur mycket pengar har man idag? 
Exempel: nuläget var att de hade sparat 14 000 kr, barnet var 1 år gammalt och de kunder spara barnbidraget på 1 250 kr i månaden. 
Steg 3. Bestämma begränsningarna
I det tredje steget behöver man identifiera och sätta avgränsningarna. Exempel kan vara: hur mycket pengar vill man lägga på det här målet i förhållande till andra? Hur mycket kan man månadsspara? Vilken avkastning förväntar man sig? Vilken risk är man beredd att ta? och så vidare. 
Exempel: tidsperioden är 18 år, begränsningen 1 250 kr i månaden och således var man beredd att ta en hög risk. 
Steg 4. Reality-check för att se om det går att uppnå målet med begränsningarna
Nästa steg är att göra en realitycheck – är det ens rimligt att uppnå målet i om man tar hänsyn till nuläget och begränsningarna? T.ex. genom att använda ränta-på-ränta-kalkylatorn eller minnesregler såsom att pengarna dubblas vart 10 år. 
Exempel: 1 250 kr i månaden i 18 år med ett startbelopp på 14 000 kr ger en förväntad slutsumma på ca 600 000 kr vid 8 procents avkastning. Det är långt över de 250 000 kr, så det är rimligt att anse det går ihop. Förmodligen även rimligt att minska månadssparandet.
Steg 5. Välja en tillgångsfördelning
För att få ihop 8 procent om året krävs en hög fördelning av aktier och liten med räntefonder. T.ex. en global (barn)portfölj som har fördelningen 90 procent aktieindexfonder och 10 procent räntefonder. 
I tidigare artiklar har jag skrivit att över 80 procent av avkastningen kommer att ges av vilka tillgångsslag du väljer och fördelningen dem mellan. Det är ett av de absolut viktigaste besluten att ta rätt på då det styr både den förväntade avkastningen och risken. 
Steg 6. Välja bra och billiga indexfonder
När man har valt en tillgångsfördelning i steg 5 gäller det att sätta ihop den med hjälp av bra och billiga indexfonder. Indexfonderna är fonder som bygger på resonemanget: ”Man vet inte vilka företag som kommer gå bra i framtiden eller inte, därför köper man alla. Några kommer gå bra, några kommer att gå dåligt och de flesta kommer att gå som genomsnittet.”
Eftersom de flesta över tid underpresterar mot genomsnittet är det här den teori som enligt mig har starkast stöd i forskningen. Tänk på det som en cyklist i Tour de France, du kommer aldrig vinna en etappseger, men eftersom du är medelmåttig i alla etapperna hamnar du högt upp i slutresultatet. För varje år som går trillar fler och fler ifrån och du lyfts sakta till toppen över tid. 
Steg 7. Ombalansera regelbundet
Problemet med att välja en tillgångsfördelning är att den förändras över tid på grund av marknadens rörelser. Om aktiefonder är gasen i bilen så är räntefonderna i bromsen. Om marknaden går bra och det gasas mycket kommer värdet på aktieandelen att öka. Det är inte något som är önskvärt och därför behöver man ombalansera.
Att ombalansera är som att göra en omstart i portföljen, något man bör göra ungefär en gång om året. Det hjälper dig också att sälja det som har gått bra och är dyrt och köpa mer av det som är billigt. Precis som man ska göra, men som de flesta tyvärr gör tvärtemot. 
Steg 8. Månadsspara 
Jag är en stor fantast av regelbundet månadssparande. Det är bland det bästa man kan göra eftersom det hjälper dig att komma in i marknaden till ett genomsnittlig pris. 

Min upplevelse utifrån ovan är tyvärr att steg 1 till 5 nästan alltid hoppas över och att man går direkt på steg 6. Men då väljer man sällan ens indexfonder utan enskilda aktier eller de fonder som det har skrivits om i media på sistone.

Än värre är det att man sällan ens får hjälpen med steg 1 – 5 hos finansiella rådgivare. Jag brukar till och med säga att om den finansielle rådgivare du har inte gör stegen i ovanstående ordning, spring därifrån. De värsta är de som pratar om fonder eller investeringar direkt utan att ens fråga om ditt mål.

Fondrobotarna med i utvärderingen 2019

Värdet med en fondrobot är att den försöker guida dig genom alla stegen i förra stycket. Det är en automatiserad ”rådgivare” som guidar dig genom investeringsprocessen och sedan sköter dina pengar på det sätt som du har gett direktiv på – i utbyte mot en låg kostnad.

Min upplevelse efter att ha gjort researchen att de är undermåliga på steg 1 till 4 och riktigt, riktigt duktiga på steg 5 till 8. Det är en god nyhet, eftersom steg 5 till 8 är de som behöver göras över tid, medan 1 till 4 är mer eller mindre ett engångsjobb.

De fondrobotar jag har valt att ta med i årets utvärdering är:

Det finns flera och några har jag avsiktligt valt att inte ta med. Bland dessa återfinns t.ex. Nordeas Nora och vissa pensionsbolags robotar som t.ex. Advinans, Lifeplan m.fl. Anledningen till att de inte kom med var främst att de inte är så lättillgängliga för den generella bloggläsaren, snarare än att de inte är bra.

Jämförelse av fondrobotarnas avgifter

Forskningen som jag (och fondrobotarna) bygger sin investeringsstrategi säger att det bästa man kan göra är att ha en portfölj som är lik index (marknadens genomsnitt) som möjligt. Det betyder att man vill betala en så låg avgift som möjligt, eftersom all avgift man betalar gör att man får en sämre avkastning än snittet. Ju högre avgift desto större sänke på avkastningen och få procent spelar stor roll över lång tid.

Därför anser jag att avgiften spelar en väldigt stor roll i valet av en fondrobot. Nedan ser du en sammanställning över avgifterna som fondrobot-företagen tar och den totala avgift som vi kunder betalar. Vi betalar nämligen ofta för tre olika saker:

  • Avgift till fondrobot-företaget
  • Avgift till fonden som fondroboten väljer
  • Avgift för övriga saker såsom t.ex. växlingsavgift

Jag har valt att särskilja dessa avgiften till fondrobot företaget från den totala avgiften i tabellen nedan. Jag har även valt att ta med de senaste och rekommenderade versionerna av mina två modellportföljer som jämförelse.

Tabell 1. Avgifter till fondroboten samt totala avgifter vi betalar
Fondrobot Avgift till fondroboten Total avgift
1. Nybörjarportföljen 0.27 – 0.34 %
2. Lysa 0.15 – 0.24 % 0.30 – 0.41 %
3. Globalportföljen 0.33 – 0.40 %
4. Avanza Auto 0.35 % 0.40 – 0.50 %
5. Fundler 0.49 % ca 0.79 %
6. Opti 0.50 % 0.82 – 0.88 %
7. Nordnet Robosave 0.50 % 0.90 – 0.98 %
8. Better Wealth 0.79 % 0.94 – 1.04 %
9. Genomsnittlig fond ca 1.40 %

Lite senare i artikeln återkommer jag till diskussionen huruvida man ska göra det själv eller använda en fondrobot, men redan här ser man att i jämförelse med Lysa så går det inte att göra särskilt mycket billigare. Då kan man dessutom lägga till att Lysas portfölj är något bättre än mina modellportföljer då de kan investera i fonder som inte är tillgängliga för oss småsparare. Den andra reflektionen är att alla är betydligt billigare än en vanlig genomsnittlig svensk aktiefond på ca 1.40 %.

Avgifterna spelar en JÄTTESTOR roll!

När man tittar ovan så är skillnaden mellan plats 1 och plats 9 bara ungefär 1 procent. Då kan man fråga sig om det spelar någon större roll. Många jag träffar tycker att det är lite skitsamma, men jag påstår att inget kunde vara mer fel.

Låt oss ta ett räkneexempel tillsammans. Vi utgår från att börsen de kommande 100 åren har en årsmedelavkastning om 7 %. Historiskt har den varit något högre, men vi behöver inte ta i. Låt oss säga att vi börjar med 100 000 kr, att alla fondrobotarna har exakt samma avkastning och det enda som skiljer är deras avgifter. Vi bortser även för enkelhetens skull från inflationen eftersom den kommer att påverka alla likadant.

Tabellen nedan visar slutsumman efter ett antal år för de olika fondrobotarna med deras respektive avgifter. Den sista kolumnen visar vad slutbeloppet är utan någon avgift. Skillnaden mellan den valda kolumnen och den sista kolumnen är den uteblivna vinsten på grund av avgiften.

Tabell 2. Avgifternas påverkan över olika tidsperioder på 100 000 i startbelopp och en årsmedelavkastning på 7 % minus de olika avgifterna
År  1.4 % avgift (=5,6%) 1.0 % avgift (=6.0 %) 0.75% avgift (=6,25 %) 0.5% avgift (=6,5 %) 0.25% avgift (=6,75 %) 0.1% avgift (=6,9 %) 0 % avgift (=7 %)
1 105 600 106 000 106 250 106 500 106 750 106 900 107 000
5 131 317 133 823 135 408 137 009 138 624 139 601 140 255
10 172 440 179 085 183 354 187 714 192 167 194 884 196 715
20 297 357 320 714 336 185 352 365 369 282 379 799 386 968
30 512 764 574 349 616 408 661 437 709 637 740 169 761 226
50 1 524 740 1 842 015 2 072 273 2 330 668 2 620 560 2 811 158 2 945 703
100 23 248 333 33 930 208 42 943 147 54 320 127 68 673 372 79 026 095 86 771 633

(För övrigt; det är så bankerna argumenterar för att ”lura” oss, de säger att ”titta du har tjänat mer pengar än du hade från början och visar bara den ena kolumnen, utan att jämföra med vad det skulle kunna ha gett med en lägre avgift eller en avkastning mot index.)

På ett år sikt är skillnaden mellan en fondrobot som har 0.75 % och en som har 0.25 % bara 500 kr (=106 750 – 106 250) i det här scenariot. Men i samma scenario på 10 år skiljer det plötsligt 8 813 kr (=192 167 – 183 354) och i ett pensionsscenario på 30 år, skiljer det hela 92 959 kr (=709 367 – 616 408). Det här är dessutom ”bara” per 100 000 kr. På en miljon skiljer det 10 gånger för varje belopp!

Nedanstående tabell visar skillnaderna som en procentuell skillnad istället. De olika kolumnerna visar hur mycket mindre avkastning som du får i förhållande till en fondrobot utan någon som helst avgift.

Tabell 3. Avgifternas påverkan över olika tidsperioder som en procentuell skillnad mot en fondrobot utan avgift och en årsmedelavkastning om 7 procent.
År  1.4 % avgift (=5,6%) 1.0 % avgift (=6.0 %) 0.75% avgift (=6,25 %) 0.5% avgift (=6,5 %) 0.25% avgift (=6,75 %) 0.1% avgift (=6,9 %)
1 -1,3 % -0,9 % -0,7 % -0,5 % -0,2 % -0,1 %
5 -6,4 % -4,6 % -3,5 % -2,3 % -1,2 % -0,5 %
10 -12,3 % -9,0 % -6,8 % -4,6 % -2,3 % -0,9 %
20 23,2 % -17,1 % -13,1 % -8,9 % -4,6 % -1,9 %
30 32,6 % -24,5 % -19,0 % -13,1 % -6,8 % -2,8 %
50 -48,2 % -37,5 % -29,7 % -20,9 % -11,0 % -4,6 %
100 -73,2 % -60,9 % -50,5 % -37,4 % -20,9 % -8,9 %

Det är alltså ganska stor skillnader redan efter några år. Givet att den genomsnittlige svensken är ungefär 40 år och har en förväntad livslängd på ytterligare 40 år blir även de längre tidsperioderna ovan väsentliga. Tabellerna ovan visar ju tydligt att det bokstavligt talat kan skilja miljoner i slutresultat baserat på några tiondelars procent i avgift.

En parentes – i ovan har vi dessutom utgått från den stora fördelen att alla robotarna presterar som index (genomsnittet för marknaden) innan sina avgifter. Tar man vanliga fonder, kolumn 1, så är det dessutom väldigt många fonder som underpresterar mot indexet. Det betyder att man hade fått lägga till ytterligare en premie vilket gjort siffrorna ännu sämre. För att göra det ännu värre så lägger många pensionsbolag ytterligare på 0,5 % eller mer. Det är så här vi småsparare blir skinnade. Mer om det i en annan artikel.

Fondrobotarna och deras portföljer

Jag har valt att ranka fondrobotarna och deras portföljer som den näst viktigaste faktorn. Anledningen till att det inte är den viktigaste är att alla portföljerna är liknande, uppfyller hygienkraven och därmed blir avgifterna viktigare än portföljerna.

Att jämföra vad fondrobotarna placerar i och vilken tillgångsfördelning de väljer var lite klurigt. En fondrobot ber dig nämligen att gå genom steg 1 – 4 i investeringsprocessen genom att svara på ett antal frågor. Dessa frågor är inte standardiserade utan skiljer en hel del från fondrobot till fondrobot. Beroende på hur man svarar får man olika följdfrågor och olika därmed även olika förslag. För att få en någorlunda rättvis bild som dessutom gick att jämföra mellan fondrobotarna, valde jag tre scenarion.

”Buffert”-scenariot med låg risk
Det första var ett lågrisk-scenario där jag tänkte på ”buffert”. Jag ville inte riskera pengarna, jag skulle behöva dem inom en kort tidshorisont och jag hade inte så mycket pengar vid sidan. Jag ville alltså tvinga fondroboten att ge mig ett defensivt förslag med låg risk.
Barnsparande-scenariot med mellanrisk
Nästa scenario var att jag tänkte mig ett sparande till mina döttrar på en mellanlång sikt. Syftet var att försöka provocera fram ett förslag som var någorlunda balanserat mellan risk och avkastning. 
Pension-scenariot med maximal risk
I det sista scenariot försökte jag stressa fondroboten till att ge mig maximal risk. Jag angav att tidshorisonten var riktigt lång, att jag inte behövde pengarna på minst 10 år och att jag hade kapital vid sidan av. 

Precis som jag skrivit i tidigare artiklar (t.ex. Kom-igång-med-barnsparande med Claudia Galli) så är det viktigaste valet man kan göra i sitt sparande fördelningen mellan aktieindexfonder och räntefonder. Det valet bestämmer enligt forskningen mer än 80 procent av den förväntade avkastningen och risken. Därför är det jätteviktigt att fondrobotarna gör rätt här.

Det är nämligen lika mycket fel med en för låg som en för hög risk. En för låg risk innebär en risk för att pengarna inte kommer att räcka till eller minska i värde på grund av inflationen. En för stor risk innebär att pengarna kommer att förloras vid fel tillfälle.

Fondrobotarnas förslag på tillgångsfördelning

Dessa förslag fick jag från de olika fondrobotarna när jag simulerade de olika scenariona ovan. Jag vill återigen betona att det här är subjektivt och svårt att jämföra rakt av på grund av olikheterna i frågor. För att göra tabellen någorlunda översiktlig har jag valt förkortningen (”A”) för aktieindexfonder, (”R”) för räntefonder och (”Ö”) för övriga tillgångsslag som t.ex. råvaror, fastigheter eller motsvarande.

Tabell 4. De olika förslagen på tillgångsfördelning och därmed portföljer som fondrobotarna gav
Fondrobot Låg risk (buffert) Mellan risk (barnspar) Hög risk (pension)
Lysa 20% A, 80 % R 75% A, 25% R 100% A
Opti 20% A, 75% R, 5% Ö 75% A, 15% R, 10% Ö 75% A, 15% R, 10% Ö
Fundler 10% A, 90% R 35% A, 65% R 100% A
BetterWealth 40% A, 60% R 40% A, 47% R, 13% Ö 70% A, 20% R, 10% Ö
Avanza Auto 20% A, 80% R 75% A, 20% R, 5% Ö 92% A, 8% Ö
Nordnet Robosave Inget förslag(!?) 65% A, 30% R, 5% Ö 65% A, 30% R, 5% Ö
Nybörjarportföljen 60% A, 35% R, 5% Ö
Globala (barn)portföljen 85% A, 10 % R, 5% Ö

Min spontana reflektion när jag tittar på förslagen ovan är att jag tycker att alla är rimliga och ganska okej. Det som sticker ut är att jag inte kan höja risken hos t.ex. Opti bortom 75 % aktier, vilket kanske är något man skulle önska över riktigt långa tidsperioder. Sedan kan jag tycka att Fundlers mellanrisk-alternativ också är i något defensivaste laget. Men det kan som sagt bero på skillnader i inställningarna.

Jag själv tycker att 20/80 är en rimlig målfördelning för lågrisk, 60/40 är bra mellanriskfördelning och en 90/10-portfölj är en bra högrisk fördelning över långa (10+ år) tidsperioder. Alla fondrobotarna ligger på samma fördelning eller i närheten av de, så här får alla utom Nordnet Robosave godkänt.

Anledningen är att Nordnet tvingar en att svara på 25 frågor, vissa av dem är till och med ”rätt/fel”-frågor och i många fall när man ha svarat på dem, så får man inte ens ett förslag. Att jag sedan inte ens kan ställa in en egen fördelning, utan tvingas svara på nytt på alla 25 frågorna tycker jag inte är okej. Det är inte okej eftersom uppenbarligen har alla de andra fondrobotarna lyckats med bedriften OCH det är exakt samma feedback jag hade till Nordnet 2017. Jag tror inte att jag är ensam om den kritiken. Så även om jag älskar Nordnet i många andra sammanhang så blir det här en plump i protokollet.

Fondrobotarnas förslag på fondtyper

I nästa steg handlar det om att omvandla tillgångsfördelningen till riktiga portföljer med underliggande fonder. Forskningen som alla fondrobotarna bygger sin teori på är att:

  • Det går inte förutsäga vilka fonder som kommer gå bra i framtiden eller ej
  • Därför vill man ha indexfonder som köper hela marknader
  • Avgifter spelar roll, därför är billigare fonder bättre än dyra
  • Global exponering är bättre än lokal och helst marknadsviktad exponering

Vilket medför att många av fonderna faktiskt till och med överlappar hos de olika fondrobotarna (och mina modellportföljer). Eftersom vi har 6 fondrobotar och 3 varianter av alla, plus mina två modell-portföljer ger de 20 olika portföljer. Givet att varje portfölj dessutom ofta består av minst 10 fonder betyder det över två hundra olika fond/andels-kombinationer. Jag har därför valt att inte redovisa alla portföljerna i artikeln, utan snarare titta på andelsklasserna som de täcker och vilka fonder de använder som byggstenar.

Olika aktie-andelsklasser som fondrobotarna tar med

Nedanstående tabell visar de olika delklasserna inom tillgångsslaget aktier som du får med de olika fondrobotarna. På regionnivå avses stora och medelstora bolag.

Tabell 5. De olika typerna av aktier som du får tack vare de olika fondrobotarna.
  Lysa Opti Fundler Better Wealth Avanza Auto Nordnet Robosave Nybörjar portföljen Global portföljen
Svenska aktier
Europeiska aktier
Amerikanska aktier
Asien
Tillväxtmarknader
Småbolag

Det man kan säga är att alla fondrobotarna täcker in de viktigaste andelsklasserna inom tillgångsslaget aktier. Det är i bara Nordnet och Fundler som inte tar med småbolagen.

Olika ränte-andelsklasser som fondrobotarna tar med

Tittar vi på räntesidan så ser det ut som följer:

Tabell 6. De olika typerna av räntefonder som du får med hos de olika fondrobotarna
  Lysa Opti Fundler Better
Wealth
Avanza Auto Nordnet Robosave Nybörjar portföljen Global portföljen
Svenska stats- &
bostadsobligationer
Svenska real-obligationer
Svenska företags-
obligationer
Globala stats-
& ftg. obligationer
Globala high-
yield obligationer
Globala real-
räntor

Här är skillnaderna något större mellan de olika förslagen än i aktiedelen. Dock är det svårare att säga att det är fel att en del inte är med jämfört med aktierna. Här är vi nämligen nere på detaljnivå där det är svårt att utvärdera hur mycket bättre eller sämre en portfölj blir om den har eller inte har t.ex. globala realräntor.

Olika övriga-andelsklasser som fondrobotarna tar med

Den sista delen med alternativa tillgångsslag ser ut som följer:

Tabell 7. De olika alternativa tillgångsslagen som fondrobotarna väljer
  Lysa Opti Fundler Better Wealth Avanza Auto Nordnet Robosave Nybörjar portföljen Global portföljen
Råvaror
Fastigheter
Guld

Precis som med andelsklasserna inom räntefonder är det svårt att mäta påverkan av att ha med eller inte ha med ovanstående alternativa tillgångsslag. Om vi tar mina modellportföljer har jag med 5 procent guld, något som inte finns med hos någon fondrobot. Andelen guld är bara 5 procent så påverkan kommer vara marginell. Precis på samma sätt kan man resonera kring råvaror eller t.ex. fastigheter.

Fondrobotarnas fonder per andelsklass

Det är lätt att tro att det är datorerna som väljer ”rätt” fonder utifrån någon magisk algoritm, men så är det inte. Alla fonderna har manuellt valts ut av de olika fondrobotarnas förvaltningsteam eller som i mina modellportföljers fall av mig. Det är inget som sker automatiskt i dagsläget. För den intresserade läsaren följer nedan de olika fonderna som de olika fondrobotarna använder sig av. Klicka på bilden för att göra den större, eller klicka här för kalkylarket: ”Fondrobotarna och deras fonder”.

Bild 1. Sammanställning över de olika fondrobotarna och de olika fonderna de använder för att bygga sina portföljer.
Bild 1. Sammanställning över de olika fondrobotarna och de olika fonderna de använder för att bygga sina portföljer.

Jag tycker att alla fonderna är generellt sett bra. Det som sticker ut för mig är att Lysa har de absolut bästa fonderna i min mening. Eftersom Lysa har valt att poola alla sina kunderspengar i två fonder Lysa Aktier och Lysa Räntefonder blir de gentemot andra aktörer endast ”en kund”. Det har fördelen att de räknas som en institutionell investerare och kommer därmed åt fonder som vi småsparare inte kommer åt. Det gör det även möjligt för dem att förhandla priser på ett bra sätt.

Jag kan ärligt säga att hade jag kommit åt Vanguard-fonderna till mina portföljer så skulle jag också ha valt dem. Det vill säga att Lysa kan bygga och har byggt en bättre portfölj än vad vi småsparare kommer att kunna göra själva.

Utvärdering och kommentar till fondrobot-portföljerna

Nu när vi har gått genom både andelsklasser och fondtyper samt de specifika fonderna så kan man göra en slutkommentar. Jag tycker att alla fondrobotarna täcker in de viktigaste områdena. Det är ingen portfölj som är direkt dålig även om jag tycker att det är tydligt att Lysa är bäst och Opti är på en god andra plats.

Det ska däremot sägas att det är väldigt svårt att uppskatta och utvärdera skillnaderna mellan dessa portföljer. Lysa är t.ex. billigare men har valt att inte ta med råvaror eller valutasäkra sina räntefonder. Opti är dyrare, har tagit med råvaror och valutasäkrat räntefonderna. BetterWealth har inga svenska fonder men har tagit med alternativa investeringar. Jag vet inte hur man ska utvärdera eller kunna räkna på dessa skillnaderna, men min magkänsla och tro säger att det bara innebär en högst marginell skillnad över tid. Skulle jag satsat pengar, så skulle jag göra det på lägre avgift snarare än en valutasäkrad räntefond.

Det är viktigt att komma ihåg att tillgångsfördelningen, det vill säga fördelningen mellan aktier och räntor, kommer att spela en långt större roll än om alla fondtyper är med eller inte.

Jämförelse av övriga väsentliga faktorer

Jag anser att avgiften är den enskilt viktigaste faktorn eftersom den spelar så stor roll på slutresultatet. Går man bortom den finns det fler saker som jag tycker att man kan och bör ta hänsyn till.

  • Mobilapp – kan man använda fondroboten via en app på telefonen?
  • Hemsida – kan man använda fondroboten via datorn?
  • Hållbarhet – tar fondroboten hänsyn till etiska och hållbara kriterier?
  • Bara betalt av kunden – tar man kickbacks eller tar man bara betalt av kunden?
  • Företag – kan man använda fondroboten via sitt eventuella företag?
  • Enkelhet – hur enkel är fondroboten att använda och komma igång med?

Nedanstående tabell visar hur det ligger till för de olika fondrobotarna. Betyget för enkelhet är helt och hållet subjektivt och går från 1 till 5 där 5 är bästa betyg för användarvänlighet och enkelhet.

Tabell 8. Övriga faktorer att ta hänsyn till vid val av fondrobot
Fondrobot Mobilapp Hemsida Hållbarhet Bara betalt av kunden Företag Enkelhet
Avanza Auto Njae Njae Nej Ja Ja 3 av 5
Better Wealth Nej Ja Njae Ja Nej 3 av 5
Fundler Ja Nej Nej Ja Nej 5 av 5
Lysa Nej Ja Nej Ja Njae 2 av 5
Nordnet Robosave Njae Njae Nej Nej Nej 1 av 5
Opti Ja Nej Ja Ja Ja 5 av 5

I tabellen har jag skrivit in några ”Njae” där jag tyckt att det varken går att säga det ena eller det andra. T.ex. har både Avanza och Nordnet en app och en hemsida för sina tjänster men deras respektive fondrobot är bara en biprodukt, så det finns ingen särskild anpassning. Vidare kan man bli företagskund hos Lysa, men man får ingen kapitalförsäkring förrän i mars 2019. BetterWealth säger sig erbjuda ett hållbart alternativ men jag kunde inte riktigt urskilja den stora skillnaden mellan det hållbara och icke-hållbara alternativet.

Här får man utgå från sig själv vad man bedömer som viktigt. Jag själv föredrar t.ex. en hemsida framför en app, jag tycker att hållbarhet är viktigt och jag investerar mest via mitt företag. En annan person kan föredra en mobilapp och enkelhet. Högst subjektivt alltså.

Övergripande plus och minus per fondrobot

Tittar vi på de olika fondrobotarna så anser jag att följande är deras styrkor och svagheter.

Tabell 9. Sammanfattning av de olika fondrobotarnas styrkor och svagheter
  Plus Minus
Lysa Billigast, bäst portfölj Ingen app, högt insteg, ingen hållbarhet
Opti Bäst app, enkelt, hållbart Ingen hemsida, hög avgift
Fundler Bäst insteg Portföljerna ok, men inte bäst
BetterWealth Flest tillgångsslag, fokus på risk Svårt att förstå modellen
Avanza Auto Företag Fondrobot?, bara svenska fonder
Nordnet Robosave Ej komplett, fondrobot?
Egna portföljer Mest kontroll, guld Komplicerat, ej samma utbud

Man kan säkert argumentera annorlunda och jag ser fram en konstruktiv diskussion i kommentarerna.

Delad förstaplats: Lysa och Opti

Väger jag samman alla faktorerna upplever jag att objektivt sätt hamnar Lysa och Opti på en delad första plats. Jag föredrar personligen Lysa, men det beror mest på att jag t.ex. föredrar en hemsida framför en app, gärna en lite mer avancerad version med mer valfrihet och framförallt den lägre avgiften. Å andra sidan är tröskeln för att komma igång högre hos Lysa än hos Opti och så vidare.

En någorlunda objektiv jämförelse mellan de två bästa fondrobotarna ser ut som följer:

Tabell 10. Jämförelse mellan de två bästa fondrobotarna – Lysa och Opti
  Lysa Opti
Avgift 0,30 – 0,39 % 0,82 – 0,88 %
Portföljkvalitet Mycket bra (bättre än egen) Mycket bra
Fondägande Via två Lysa-fonder Direktägande av fonder
Hemsida Ja Nej
Mobilapp Nej Ja
Enkelhet (1-5 bäst) 3 5
Detaljstyrning 5 3
Valutasäkring Nej Ja
Hållbart alternativ Nej Ja
ISK för privatpersoner Ja Ja
Kapitalförsäkring företag Ja (från mars) Ja
Förvaltat kapital Mer än 1 miljard Mindre än 1 miljard
Uttagsstrategier Inom kort Nej
Uthållighet Hög (kända ägare) Hög (kapitalstarka ägare)

Jag tror att man själv får värdera hur viktiga de olika faktorerna ovan är för en själv. Jag kan tycka att jämfört med utvärderingen 2017 så har Opti gjort stora framsteg och hunnit ikapp Lysa. Samtidigt vet jag också att Lysa håller på med en hel del spännande utveckling som t.ex. uttagsstrategier där man ska kunna plocka ut pengar baserat på olika villkor.

En utmaning jag noterade 2017 var uthålligheten. Att driva en fondrobot med låga avgifter, i Lysas fall på 0.3 % betyder att 100 miljoner i kapital ger 300 000 kr i intäkt. Det är inte ens en heltidstjänst. För att få det att gå ihop måste man få ihop flera miljarder i kapital. Något som de verkar vara på god väg att få. Min spaning är att det kommer att leda till en konsolidering i branschen inom de närmsta åren. Min upplevelse är att både Lysa och Opti har kapital nog för flera års uthållighet baserat på uppgifter från båda företagen.

Jag vill även tipsa om följande två intervjuer som jag har gjort med både Optis VD och medgrundare Jonas Hombert och Lysas VD och medgrundare Patrik Adamsson:

Kommentar om de andra fondrobotarna

Uppdatering 190208: Efter att jag skrivit artikeln har jag fått feedback från de andra fondrobotbolagen, framförallt BetterWealth om att jag inte gjort dem rättvisa. För mig är det viktigt att ge en så rättvisande bild som möjligt, därav den här uppdateringen.

BetterWealth

Efter att jag publicerade artikeln träffade jag en av grundarna till BetterWealth som tyckte att jag hade missat några saker. Den första var att de investerade i fler tillgångsslag än det jag hade skrivit. De portföljer jag hade fått förslag på var de som deras modell bedömde var bäst just nu – i det ingick inte alla tillgångsslag. Tvärtom hade de i sitt investeringsuniversum flest tillgångsslag, men alla är inte aktiva i portföljen samtidigt.

Det andra handlar om att de har valt ett annat perspektiv än Lysa, Opti och de andra. Istället för att fokusera på tillgångsfördelningen så fokuserar de på risken. Som de skriver själva, de försöker välja ett index efter mina mål som sparare. Sedan säger de att det är omöjligt att förutsäga avkastning men möjligt att förutsäga risk. Spontant gillar jag angrepssättet, särskilt jag som är riskavers.

Men helt ärligt så kvarstår min sammanfattning i ”blackbox” i betydelsen svårt att förstå. Jag har läst på deras hemsida, jag har läst en del av forskningsartiklarna och pratat med personer i finansbranschen men jag känner fortfarande inte jag är klokare. Jämfört med Opti och Lysa så förstår jag vad jag köper – jag köper en global marknadsviktad tillgångsallokering med årlig ombalansering. Enkelt att förstå.

Med risk att jag återigen har missförstått det – så köper jag med BetterWealth en modell som mäter och jämför korrelationer, volatilitet och andra faktorer och baserat på resultaten väljer en lämplig tillgångsallokering. För mig hamnar det väldigt nära att försöka förutsäga framtiden baserat på historiska och dagsfärska signaler, något jag i normala fall är skeptisk mot fungerar. Särskilt eftersom man behöver ha rätt två gånger – både när man ändrar och ändrar tillbaka.

Jag vill verkligen inte avfärda deras alternativ. Det kan som sagt mycket väl vara så att de har fattat saker som inte jag har fattat. De ska som sagt ha credit för att ha gått sitt eget spår. Tittar man på det objektivt så tillför det väldigt lite att ha t.ex. både Lysa och Opti. Däremot tror jag att det faktiskt ger en viss riskspridning att testa Lysa/Opti och BetterWealth.

Jag tänker helt enkelt att jag får bjuda in dem till bloggen i framtiden och ge dem en möjlighet att förklara t.ex. den nobelprisbelönta teorin om Autoregressiv betingad heteroskedasticitet som de refererar till. För om jag inte fattar, så tror jag att det är fler som inte fattar. Eller, så är det bara jag.

Önskat att de hade kommit längre

Nu när jag i större delen av artikeln rosat fondrobotarna i allmänhet och Lysa samt Opti i synnerhet är det också dags för lite ris. Jag personligen önskar att de hade kommit längre. Det är fortfarande idag, precis som 2017, fortfarande i sin linda med fondrobotarna.

Det är fortfarande ingen direkt rådgivning och de första fyra stegen behandlas styvmoderligt. Det känns som att det är mer för att uppfylla Finansinspektionens krav än att skapa riktigt kundvärde. Jag saknar t.ex. kopplingen och uppföljning till specifika mål. Jag kan idag på min höjd döpa en portfölj till ”pension” eller ”barnsparande” men det är också allt. Jag får inte svar på de viktiga frågorna som ”är jag på väg att nå mina mål?”, ”ligger jag före eller efter?”, ”behöver jag vidta några åtgärder?” och så vidare.

Jag får inte heller någon översyn på mitt sparande eller någon helhetsblick. Än mindre än koppling mellan de olika portföljerna – t.ex. som jag skulle önska med fyra-hinkar-principen. Det vill säga att om min buffert-portfölj med lågrisk blir full, då vill jag att ombalansering sker mellan portföljerna också, att månadssparande riktas om och så vidare. Det är faktiskt ingen raketforskning, men det kräver lite utifrån-in-perspektiv.

Det är dessutom fortfarande väldigt mycket antingen eller. Antingen väljer jag Opti och får en app eller Lysa och då får jag en hemsida. Varför inte både och? Jag kan inte heller anpassa portföljerna mer än genom att välja tillgångsfördelning. Det finns ingen uttagsstrategi som ändrar fördelning beroende på när jag ska plocka ut pengarna. En annan sak jag funderat på, varför erbjuds inte ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti som alternativ? Eller belåning av portföljen?

Vidare saknar jag även funktioner som finns hos de amerikanska fondrobotarna såsom alternativ för riskparitet. Idag hålls portföljerna konstanta baserat på tillgångsfördelningen. Även om tillgångsfördelningen är kopplad till risken och avkastningen, så är det sambandet inte helt enkelt. En portfölj med 50 procent aktier och 50 procent räntor kommer att få majoriteten – långt över 50 procent – av sin risk från aktierna. Varför inte designa en portfölj som håller risken konstant snarare än tillgångsfördelningen? Eller introducerar smart beta-lösningar?

Det sista som jag saknar ett skydd för oss sparare mot oss själva. Flera aktörer har bekräftat att höstens skakningar ledde till uttag ur fondrobotarna. Än en gång bekräftas det att vi småsparare säljer när det är billigt och köper när det är dyrt. Det finns alltså inget som hindrar oss från att göra dumma saker med våra fondrobotar. För mig är det t.ex. ett av det största värdet med en oberoende finansiell rådgivare – att hindra mig från att göra de mest dumma sakerna med mina pengar.

Göra själv eller delegera till en fondrobot?

En fråga som förr eller senare dyker upp är – ska jag göra det själv eller ska jag delegera förvaltningen av mina pengar till en fondrobot? Jag tror att man behöver bryta ner den frågan i ett par andra frågor såsom:

  • Kan jag skapa en bättre portfölj än fondroboten?
  • Hur lång tid tar det mig att årligen ha koll, välja och ombalansera portföljerna?
  • Vad är min egen tid värd?
  • Kan jag göra det billigare än fondroboten?
  • Har jag intresset att göra det?
  • Har jag kompetensen?
  • Eller förvaltar jag mina egna pengar för att tillfredsställa något annat känslomässigt behov?

Då behöver man sätta ovan i relation till att Lysa tar 0.3 procent i avgift. Det betyder att de facto en kostnad på 300 kr per 100 000 kr i förvaltning eller 3 000 kr per förvaltad miljon och år. Jag har i min ekonomi konstaterat att det är väldigt svårt att göra det bättre och billigare än vad Lysa gör det.

Fondrobotar är bra – alla borde ha en!

Samtidigt är det alltid skönt att kunna säga att det inte behöver vara antingen eller. Man kan faktiskt välja att ha sin egen portfölj OCH ha en (eller flera) fondrobotar. Särskilt om man är som jag och inte är redo att ta steget över helt och hållet.

Jag kan med gott samvete rekommendera en fondrobot (Lysa eller Opti) för nybörjaren. Anledningarna är flera. För det första är det enkelt att komma igång. Det är tyvärr alldeles för många som öppnar ett konto hos Avanza och Nordnet, sätter in pengar men gör aldrig något mer. En fondrobot hjälper dig att komma igång och det är det absolut viktigaste steget. Att du sedan får en bra portfölj, bättre än vad du kan göra själv är en bonus.

För den erfarne spararen rekommenderar jag en fondrobot för att ha något att mäta mot. Sannolikheten är tyvärr stor att över tid kommer fondroboten att överprestera mot din egen förvaltning. På det sättet får du hela tiden någon att jämföra med och utmanas av – och du tjänar pengar på köpet.

Utmaningarna är dock helt olika för nybörjaren och för den som är erfaren. Min upplevelse är tyvärr att många nybörjare upplever fondrobotarna som något man inte riktigt förstår. Man upplever dem dessutom som ett sämre alternativ än egen förvaltning (trots att det inte är det!) och kommer sannolikt ha ett dåligt samvete för att man använder dem och vilja över tid flytta pengarna från dem och förvalta själv.

För den erfarne spararen handlar det om ett känslomässigt skifte att våga ge upp kontrollen och inte minst att acceptera medelmåttighet. En fondrobot kommer nämligen vara genomsnittlig per definition. Det är först över flera års sikt som medelmåttighet varje enskilt år är något extraordinärt. Det är därför många erfarna sparare har så svårt för fondrobotarna – och det är en del varför det tar emot även för mig att flytta pengar till Lysa.

Återigen handlar det alltså inte så mycket om själva fondroboten som det handlar om oss och våra känslor. På gott och ont.

Fondrobot eller nybörjar- / globalportföljen?

Den uppenbara frågan som dyker upp – ska man spara sina pengar i våra modellportföljer eller i en fondrobot? Man får så klart fatta sitt eget beslut, men vad jag och Caroline gör sedan en tid är att vi har delat upp vårt sparande i två delar enligt resonemanget i förra stycket. Hälften förvaltar numer Lysa och hälften har vi i våra egna portföljer.

Hos Lysa motsvaras nämligen Nybörjarportföljen gott och väl av en 60 % aktier och 40 % räntefonder-fördelning. Globala (barn)portföljen motsvaras väldigt väl av en 90 % aktier och 10 % räntefonder-inställning. Om jag skulle få frågan från en nybörjare idag om man skulle välja antingen eller, då skulle jag helt ärligt ha svårt att argumentera mot Lysa och för våra modellportföljer.

Den enda anpassningen man skulle kunna gör är att vid sidan av lägga 5 procent av värdet i guld. Jag tycker nämligen att det finns goda grunder för att ha lite guld som försäkring i det totala sparandet.

Fondroboten och Fyra-hinkar-principen

Den senare tiden har jag flera gånger återkommit till fyra-hinkar-principen och gillar den mer och mer. Jag har till och med uppdaterat artikeln och kommer göra en ny version under 2019. Man kan utan större problem använda en fondrobot för att bygga sina fyra-hinkar även om det kräver lite manuell handpåläggning.

  • Bufferthinken – motsvaras väl av en 20 % aktier och 80 % räntor
  • Mellanriskhinken – motsvaras av 60 % aktier och 40 % räntor
  • Passiva hinken – motsvaras av 90 % aktier och 10 % räntor

Jag har satt upp dessa hos Lysa som tre olika portföljer. Sedan har jag manuellt ställt in tillgångsfördelningen och månadssparandet. När bufferthinken t.ex. är full, då slutar man månadsspara i den och månadssparar i nästa hink. En gång om året ombalanserar jag mellan de olika portföljerna via deras interna överföring. Alla uttag görs från bufferthinken i enlighet med strategin.

Jag hoppas få återkomma med en fördjupad artikel på ämnet under året.

Fondrobot, fyra-hinkar-principen och buffert

Uppdatering: Efter publicering har jag fått en del frågor kring bufferthinken, och huruvida det är smart att ha sin buffert hos t.ex. Lysa, särskilt om det ska vara lättillgängliga pengar. Jag skulle rekommendera att läsa både:

För det första handlar det nämligen om att bufferthinken enligt fyra-hinkar-principen skall vara en årslön minus garanterade inkomster. Det betyder att det är betydligt mer än en ”emergency fund”. Den kan man gott väl fortsätta ha på ett sparkonto med insättningsgaranti. Det andra är att i buffert-avsnittet så pratar jag även om sannolikheten för att en buffert behövs ett enskilt i år.

I en sådan situation (där bufferten inte behöver användas varje år) får man en alternativkostnad i ”förlorad” avkastning. I ett sådant scenario tycker jag att det är fullt rimligt med att ha en 20/80-fördelning hos en fondrobot.

Om du vill testa Lysa/Opti, använd vår sponsrade länk

Även om den här artikeln, poddavsnittet och vloggen har varit väldigt att gör så har den tagit hela arbetsveckan i anspråk. Vi valde aktivt att inte få artikeln sponsrad för att kunna skriva om det som vi själva gör och de robotarna vi tyckte var bäst. Både för din och vår egen skull.

Vi hoppas däremot att om du vill testa eller använda en av fondrobotarna att du använder en av de sponsrade länkarna nedan. Det ger oss en liten ersättning, men kostar dig inget:

Tack för att du hjälper oss!

Prenumerera på vårt månatliga nyhetsbrev (gratis)

Om du gillar den här typen av artiklar då kommer du även gilla vårt månatliga nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och kommer ungefär en gång i månaden. Det innehåller det bästa från bloggen och ofta något konkret tips för privatekonomin eller sparandet.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

RikaTillsammans-workshopen

Jag vill passa på och också verkligen rekommendera RikaTillsammans-workshopen. Det är en heldags-utbildning där vi går genom det bästa från bloggens 1000 artiklar, 2000 frågor och snart 100 podd- och vloggavsnitt. Det handlar om att skapa dig en ekonomisk plan, att hitta lugnet, tryggheten och självförtroendet i att investera på ett sådant sätt som forskningen stödjer och faktiskt hjälper dig att nå dina mål. Många som har gått den har också sagt att de uppskattade just passen kring portföljerna och fondrobotarna eftersom det gav dem ett helt annat ekonomiskt lugn och självförtroende.

Relaterade artiklar

Om du gillar den här artikeln, då uppskattar du nog även:

Jag kan även rekommendera Pensionsmyndighetens genomgång av fondrobotar som finns här (tack för tipset @tale!):

Låt oss hjälpas åt!

Precis som vanligt är jag nyfiken på dina tankar, funderingar och frågor. Jag och Caroline lär oss många gånger minst lika mycket som du och ser fram emot kommentarerna. Hjälp oss därför gärna med:

  • Har jag missat något?
  • Vad är din erfarenhet av en fondrobot?

Tack för att du har läst ända hit!
Jan

PS. Jag kan verkligen rekommendera nästa veckas artikel som är en intervju med en professor från Handelshögskolan i Stockholm. Det är nog det bästa sammanfattande avsnittet av de snart 100 vi har spelat in. DS.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

168 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Betterwealth verkar ha adderat en mer traditionell fondrobot (utan riskminimering) med bara 0,09% i avgift.

    Det skulle vara intressant att höra din bedömning av den, Jan!

    Gravatar för användaren
    ML
  2. Nu verkar det finnas ännu en fondrobot, Fundler. De har en lite högre avgift att döma, men en hög avkastning (om nu en sådan kan garanteras). Kan du ta upp detta i något kommande blogginlägg?

    Gravatar för användaren
    Elisabeth Karlsson
    1. Fundler påstås även ha sänkt avgiften på sistone. Med tanke på den högre avkastningen, blir den då ett vettigt alternativ till Lysa?

      Gravatar för användaren
      Elisabeth Karlsson
  3. Hejsan. Jag skulle vilja fråga vad man kan använda som alternativ istället för räntefonder pga av religiösa skäl?

    Till exempel råvaror eller fastigheter?

    Gravatar för användaren
    emad
  4. Om den enda gratislunchen i finansbranschen är diversifiering borde man inte rimligen använda sig av Better weslth som har alternativa tillgångsslag som fastigheter och råvaror i portföljen?

    Gravatar för användaren
    Eduardo
  5. Fantastiskt information. tusen tack.
    Mohammed

    Gravatar för användaren
    Mohammed Rezania
  6. Hej,
    Tack för lång och utförlig artikel. Finns det planer på en uppdatering nu ett år senare?
    /Claes

    Gravatar för användaren
    Claes Törnqvist
  7. Det var lång och svettig läsning men roligt och informativt. Min svärfar har hållit på med aktier så länge som man har kunnat sitta vid en dator hemma och köpa och sälja. Sista 10 åren som pensionär. Varje morgon öppnas datorn och sen är det köp/sälj eller bara kolla. Vad jag vet så går det bra. Han vill själv ha full kontroll och det är dessutom ett intresse så någon robot lär det inte bli. Jag fick ut mycket av läsningen så detta ska jag fundera på.
    Mvh Micke

    Gravatar för användaren
    Mikael Forsberg
  8. Säkert skrivits i kommentarsfältet eller i senare blogginlägg men jag läser på mobilen, därav kommentaren:

    Lysa har hållbart alternativ nu för tiden. Skulle vara intressant och se hur det står sig emot deras icke hållbara alternativ

    Gravatar för användaren
    Jesper Carlsson
  9. Hej Jan!
    Först och främst vilja jag berömma och tacka dig för allt du delar med dig! Hjälper mig mycket!

    Jag skulle gärna vilja starta ett konto på Lysa och därmed ta hjälp av deras fondrobot.
    Dock är det så att jag och familjen snart kommer flytta till Åland och skriva oss där. Har varit i kontakt med Lysa och de meddelar att jag då inte kan ta del av deras tjänster trots att sambon kommer jobba i Sverige. Kan bli möjligt i framtiden.
    Letar efter fondrobotar i Finland men hittar ingen.
    Vet du om det finns någon fondrobot i Finland jag kan använda?
    Eller finns det någon i Sverige jag kan använda?
    Eller är det bättre att använda sig av dina fondportföljer?
    Med vänlig hälsning Simon

    Gravatar för användaren
    Simon
    1. Det finns https://evervest.com/, vet dock inte hur bra den är. Håller själv på att fundera om jag borde investera där.

      Gravatar för användaren
      Erik
      1. Hej! Jag har själv också varit inne och kollat på Everests fondrobot. Har du börjat investera där? Isf hur upplever du att det fungerar? Tycker själv att jag har hittat för lite aktuella recensioner, för att lägga mina pengar där.

        0
        Gravatar för användaren
        Jonatan
  10. Hej!

    Vill bara fråga – värför säger ni att Opti är lika bra som Lysa? Avgiften 0.8% är otrolig hög, då är Lysa mycket bättre än Opti. Vad är poängen med Opti egentligen? Bara en snygg app?

    Tack på förhand!

    Gravatar för användaren
    Carlos
    1. Läs artikeln igen.
      Bl.a. investerar de i andra områden.

      Gravatar för användaren
      Daniel
  11. Hej,
    Hur kan jag fa tillgang till en fondrobot om jag ar bosatt och skattskyldig i ett annat EU land?

    Gravatar för användaren
    Magnus
  12. Hej!
    Jag vill gärna följa ert råd att investera pengarna från min lägenhetsförsäljning i Sverige, via Lysa. Eftersom jag bor i Danmark så går inte det, har varit i kontakt med Lysas kundtjänst två ggr… man måste bo i Sverige för att få använda Lysa.
    I danmark har de inte ISK och valutakursen är inte så lockande just nu.
    Vet du om det finns någon annan robot som tillåter utlandssvenskar att använda deras tjänster (för pengar tjänade i Sverige)?

    Tack på förhand!

    Gravatar för användaren
    Dansken
  13. Nu har jag skapat två konton på Lysa, skönt att inte behöva höra något själv! Blev dock inte rekommenderad 90/10 som jag ville efter att ha besvarat deras frågor, men kunde ju lätt ändra det. Fyllde sedan i månadssparande 500kr per konto och valde konto från min vanliga bank. Var det så lätt, blir helt nojjig att jag missat nåt nu. Med inställd fördelning på 90 aktier och 10 fonder kan jag nu räkna med att mina pengar investeras på typ det sätt som beskrivs i den globala (barn)fonden? Och nu gör jag inget förrän det börjar närma sig att använda pengarna?

    Gravatar för användaren
    Louise
  14. hej!
    Du har fel vad det gäller FUNDLER och småbolag!
    Dem har visst småbolag i sin portfölj!
    XACT småbolag ingår i deras portfölj!

    Gravatar för användaren
    Patrick
  15. Hej!

    Vi har en ganska stor global portfölj på Nordnet som går bra med avgifter i linje med ditt rekommenderade tak.

    Hur ska man tänka kring fondrobot? Jag ser det som lockande att investering och ombalansering sker automatiskt. Samtidigt ärglobal portföljen enkel att optimera..

    Jag tänker 1. Sälj av allt i Nordnet, investera i fondrobot 2. Ändra månadssparande till 50/50 Nordnet och fondrobot där fondroboten kör 90-10 3. Skippa fondrobot för det kommer bli ungefär samma som globala om vi fortsätter som nu.

    Har ni några tips på hur man ska tänka när man redan har sparande igång?

    Gravatar för användaren
    Adam
  16. Äntligen mars Jan!

    Måste fråga då jag även som du är en driven företagare. Har du kommit till skott med lysa för bolaget ditt?

    Kan inte se något bättre alternativ att automatisera bolagets förvaltning av innestående kapital!

    Mvh
    Richard

    Gravatar för användaren
    Richard
  17. Hej! En nybörjarfråga.

    Jag undrar lite grundläggande saker så att vi har förväntningar som stämmer.

    Jag och min sambo har formulerat vårt sparmmål. Det kan ju ändras men så här är det nu:
    Vi vill köpa ett hus för cirka 2 miljoner om lite över 5 år, (har räknat på Januari 2025) Exakt tid är inte viktig, det kan ändras lite om det är smartare. Eventuellt behövs lite mer tid för att kunna spara mer ändå.
    Då behöver vi ha 15 % i handpenning/kontantinsats dvs. 300 000. Visst stämmer det att det är 15 %?

    Vi har 90 000 nu och sparar 2650 i månaden.
    Om pengarna bara ligger på noll-räntekonto så blir det 272 850 sek i Januari 2025.

    Vad är smartast att göra? Jag vet att alla säger månadsspara. Men borde vi då investera dessa 2650 direkt varje månad? Men ska de 90000 som vi redan har bara vila?
    eller borde vi investera större summor varje månad?

    Och såklart, investera i vad? Om vi åndå vet att vi behöver de här 272 850 pengarna år 2025, borde vi ha kanske 50 % kontant och 50 % i lite olika räntefonder? Eller också lite aktiefonder? Jag är generellt inne på att använda Lysa, det skulle jag själv välja.

    Tack!!!!!

    Gravatar för användaren
    Robin Jonsson
    1. Inge som har lite råd till mig?

      Gravatar för användaren
      Robin Jonsson
  18. Hej! Tack för en bra artikel. Varför nämner du inte wazer i din jämförelse? De gör investeringar åt en genom ens nordnet konto.
    Daniel

    Gravatar för användaren
    Daniel V
  19. Hej, tack för artikeln!

    Du skriver att en nybörjarportfölj kostar 0,27-0,34%. De siffrorna är rätt långt från vad jag själv ser, nämligen med 60% i global-/tillväxt-/sverige-/asien-indexfonder (0,2-0,21 i avgift för alla utom 0,41 för en tillväxfond) och 40% i Spiltan Räntefond Sverige hamnar jag på kostnader 0,17-0,18. Är det några avgifter jag missar?

    Om det inte är några avgifter jag missar och om man sparar 10 000 i månaden, gör skillnaden i avgifter mellan Lysa (0,40) och min egen förvaltade nybörjarportfölj, att 700 000 över 20 år går till Lysa. Det är otroligt mycket för att omfördela en portfölj. Vad tänker du kring det?

    Jens

    Gravatar för användaren
    Jens
      1. Fondportföljen kan givetvis diskuteras, samtidigt är det din förenklade Nybörjarportfölj jag använder (minus guld som ändå bara är 5% av innehavet), och även om jag lägger till en långsiktig räntefond, så blir avgiften densamma.

        Jag har tittat på Total avgift på Nordnet och Avanza som är de aktörer jag använder. Total avgift är väl allt jag betalar för en fond? Eller är det mer kostnader?

        Om det är mer kostnader, ge mig ett räkneexempel på transaktionsavgifter för LF Indexfonder, Nordnet Superfond, Avanza Zero/Global eller DNB Global Indeks, är du snäll, så jag kan se vad jag missar. Jag är verkligen ingen expert på det här.

        Så vitt jag förstår, efter att ha läst Lysas hemsida, så är transaktionskostnaderna åtminstone en tiopotens lägre än förvaltningsavgifterna, så även om de inte ingår i den Totala avgiften, så är det ändå runt 650 000 som går i avgift till Lysa under en 20-årsperiod om man sparar 10 000 kr i månaden.

        Jag ser inte logiken i att betala så mycket istället för att rebalansera en gång per år.

        2
        Gravatar för användaren
        Jens
  20. Hej!

    Något tips på hur man kan automatisera överföringen till Lysa?
    Personligen hade jag helst haft ett bankkontonummer hos Lysa, så att jag skulle kunna lägga in en automatisk överföring på min bank.

    Det går ju inte att lägga in återkommande BG-betalningar, eller Swish.
    S.k. ”Lysainsättning” fungerar inte med min bank :/

    Gravatar för användaren
    Patrik

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök