Fondavgifterna som urholkar värdet på dina investeringar

Fondavgifterna som urholkar värdet på dina investeringar

Dina fonder gör banken rik istället för att göra dig rik...

För ett par dagar sedan fick jag själv hem nedanstående årsbesked från ett gammalt pensionsförsäkringskonto hos Länsförsäkringar. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Det visar hur avgifterna som bolaget och fonderna tar ut, äter upp kapitalet på sikt. Detta inspirerade mig till detta inlägget – samt denna modellen – som en gång för alla reder ut allt om fonders avgifter och ersättningsupplägg.

Notera i bilden hur beloppet den 31:e december är mindre än beloppet den 1:e januari. Jag har alltså under året gått back, trots en värdeökning på nästan 8,30 %!

Trenden – allt högre avgifter

Jag är personligen för att personer och företag som gör ett bra jobb skall tjäna bra med pengar och bli väl ersatta. Men där är några saker jag vänder mig starkt emot – den första är att de flesta i fond- och kapitalförvaltningsbranschen tar risk med andras pengar och att det är underlaget för deras bonusar.

Det andra som jag är emot är årliga förvaltningsavgifter som tas ut oavsett resultat samt går till annat än att täcka administrationskostnad och absolut nödvändiga kostnader. På samma sätt tycker jag att det är fel att index-följande fonder skall ha en förvaltningsavgift eftersom det idag går att automatisera helt och hållet. Jämför t.ex. Avanzas fond Avanza Zero som följer Stockholms-index.

I tabellen nedan har jag sammanställt några vanliga typer av fonder och vanliga avgifter för dessa. I den sista kolumnen har jag även angivit vilken avgift som jag anser man ska anse vara rimlig i normala fall.

Typ av fond Vanliga avgift Rimlig avgift
Svenska indexfonder 0 – 0.80 % 0.20 %
Korta räntefonder 0.15 – 0.80 % 0.15 %
Långa räntefonder 0 – 1.00 % 0.50 %
Globalfonder 1.50 – 3.00 % 0.40 %
Hedgefonder 1.50 – 5.00 % 2.50 %

Snittet för alla fonder på fondmarknaden ligger idag på ca 1.29 %.

Varför är det viktigt att ta hänsyn till fondavgifterna?

Det är lätt att anta att 0.50 % eller 2.00% per år borde ju inte spela någon roll. Tyvärr så spelar det betydligt större roll än vad man tror på grund av ränta-på-ränta-effekten – samma effekt som jag skriver om i denna artikelserien ”Så blir du rik”. Häng med på nedanstående exempel.

I exemplet nedan utgår jag från att man placerar 10.000 SEK i en Sverige-fond som under de kommande 10 åren levererar en avkastning på 5 % med en fondavgift om 1.50 %. Då blir matten som nedan:

År Startkapital Avkastning Med avkastning Avgift Efter avgift
1 10 000,00kr 5,00% 10 500,00kr 157,50kr 10 342,50kr
2 10 342,50kr 5,00% 10 859,63kr 162,89kr 10 696,73kr
3 10 696,73kr 5,00% 11 231,57kr 168,47kr 11 063,09kr
4 11 063,09kr 5,00% 11 616,25kr 174,24kr 11 442,00kr
5 11 442,00kr 5,00% 12 014,10kr 180,21kr 11 833,89kr
6 11 833,89kr 5,00% 12 425,59kr 186,38kr 12 239,20kr
7 12 239,20kr 5,00% 12 851,16kr 192,77kr 12 658,40kr
8 12 658,40kr 5,00% 13 291,32kr 199,37kr 13 091,95kr
9 13 091,95kr 5,00% 13 746,54kr 206,20kr 13 540,35kr
10 13 540,35kr 5,00% 14 217,36kr 213,26kr 14 004,10kr

Summan av avgifterna efter 10 år blir alltså 1.841 SEK. Om man räknar om avgiften som en del av den totala avkastningen på 5.845 SEK (=4.004 + 1.841) motsvarar avgiften på 1.50 % per år hela 31.50 % av den totala avkastningen! Detta påstår jag är bra att veta…

Det betyder att förvaltaren har riskfritt plockat hem en tredjedel av din vinst. Om texten för avgifter vore formulerad enligt ”Låt oss förvalta dina pengar och efter 10 år så delar vi 70 / 30”, så tror jag inte att det lika många skulle bortse från avgifterna på samma sätt.

Observera att detta exemplet dessutom är ”snällt” nog att bara räkna med en positiv avkastning varje år – för varje år som det i ovan skulle vara en negativ avkastning, skulle procenten som tillfaller förvaltaren bara öka eftersom förvaltaren får betalt OAVSETT om din avkastning blir positiv eller negativ.

I värsta fall – om förvaltaren skulle underprestera och inte leverera någon avkastning överhuvudtaget så kommer ju avgiften att tas från ditt insatta kapital och din insats kommer tvärtom att minska i värde!

Nedanstående bild illustrerar det på ett ganska tragiskt sätt:

150404-avgifter2

Testa själv – med dina egna värden i min modell!

Så här mycket av den totala avkastningen motsvarar den årliga förvaltningsavgiften

I tabellen nedan har jag gjort en tabell baserad på ovanstående exempel där du själv kan se hur mycket av den totala avkastningen som försvinner baserat på den årliga förvaltningsavgiften:

Förvaltningsavgift per år Del av totalavkastningen till förvaltaren vid
nedanstående procentuella avkastning per år
3 % 5 % 8 % 10 % 15 %
0.10 % 3.43 % 2.10 % 1.35 % 1.10 % 0.77 %
0.25 % 8.58 % 5.25 % 3.38 % 2.75 % 1.92 %
0.50 % 17.17 % 10.50 % 6.75 % 5.50 % 3.83 %
0.75 % 25.75 % 15.75 % 10.10 % 8.25 % 5.75 %
1.00 % 34.33 % 21.00 % 13.48 % 11.00 % 7.67 %
1.50 % 51.50 % 31.50 % 20.35 % 16.50 % 11.50 %
2.00 % 68,67 % 42.00 % 27.00 % 22.00 % 15.33 %
2.50 % 85,83 % 52.50 % 33.75 % 27.50 % 19.17 %

Ovanstående tabell tolkar du alltså enligt följande. Om du investerar i en fond som har en årlig förvaltningsavgift på 1.50 % och fonden avkastar i snitt 8 % så kommer 20.35 % av den totala avkastningen att tillfalla fondförvaltaren över tid. Motsvarande blir det att om du investerar i en fond med 0.75 % i årlig förvaltningsavgift men bara avkastar 3 % per år så behåller förvaltaren en fjärdedel (25.75 %) av din totala avkastning.

Prestationsbaserade fondavgifter

De senaste åren har många fonder även börjat införa så kallade performance-fees, eller prestationsbaserade avgifter (även kallade rörliga avgifter). Dessa avgifterna kan vara både bra och dåliga för dig som kund.

I grunden så tycker jag att prestationsbaserade ersättningar är bra – om man gör ett bra jobb, så ska man ha bra betalt för det. Tjänar du pengar, så ska jag tjäna pengar. Problemet är att fondföretagen utnyttjar den generella kundens okunskap, ointresse och rädsla (att folk kommer med mössan i hand istället för att ställa krav) och skapar komplicerade modeller för dessa performance-fees som de dessutom – fräckt nog – lägger ovanpå de årliga förvaltningsavgifterna.

Det vill säga – det är inte ovanligt att fonder har både en fast årlig förvaltningsavgift på t.ex. 1.50 % och sedan dessutom lägger på prestationsbaserad avgift på t.ex. 20 % mot ett visst index. Här gäller det som kund vara väldigt uppmärksam på vilket index det är som fonden jämför sig med. Många gånger väljs nämligen ett för kunden sämre jämförelse-index (eller en variant på ett index, som t.ex. utan utdelningsjustering m.m.) eller jämförelse-ränta (t.ex. svensk 3-månaders ränta) eftersom det är lättare att ”slå” – vilket leder till att man kan ta mer pengar från investeraren.

Det är alltså t.ex. en enorm skillnad om en fond som t.ex. har en 20 % rörlig avgift avkastar 10 % per år och jämför sig mot:

  1. OMX Stockholm 30 som avkastar ca 8 % per år. För då blir den rörliga avgiften, som baseras på överavkastningen mot index: ( 10 % – 8 % ) * 0,20 = 0.4 %. Du som investerare får alltså behålla 9.60 % av de 10 %.
  2. 3-månaders ränta som avkastar ca 3.00 % per år. För då blir den rörliga avgiften, mot överavkastningen enligt samma formel ( 10 % – 3 % ) * 0,20 = 1.4 %. Du får alltså bara behålla 8.40 %. Avgiften i detta fallet är mer än 3 gånger så stor som i det förra exemplet.

Ponera då att den rörliga avgiften är 1.40 % som i exempel två ovan, samt att fonden dessutom har en årlig förvaltningsavgift på 1.00 % det betyder att du är uppe i nästan 2.50 % i årliga avgifter. Jämför du då det med tabellen som jag hade ovan så betyder det att på sikt kommer du att betala nästan 27.50 % av din totala avkastning till förvaltaren.

Enligt den amerikanska TASS-databasen har det vanligaste upplägget de senaste åren varit 1.50% i årlig förvaltningsavgift, samt 20% rörlig avgift vilket i snitt har gett en medianavgift på 3.77%.

Är fonderna värda sina förvaltningsavgifter?

Att svara på den frågan är extremt svårt och komplext – för det är både ja och nej. Det beror på faktorer såsom placeringshorisont, risknivå och avkastning. Flera undersökningar visar att upp till 75 % av alla fonderna slår inte sitt jämförelseindex eller har en risknivå som överstiger den vanliga börsens. Dessa förtjänar sällan sin avgift eftersom en investering i en passivt förvaltad fond i de fallen är bättre (och idag finns de dessutom utan avgifter).

De resterande 25 % är förmodligen värda sin avgift – åtminstone enskilda år. För det handlar ju inte om att bara slå sitt index ett enstaka år utan att göra det år efter år. Det är här utmaningen är. När man pressar många av de stora pensionsbolagen så erkänner de att mindre än 10 % av kunderna är aktiva och byter fonder från dem, som de tecknade vid inköpstillfället. Tittar vi på ett 10 – 33 års perspektiv (genomsnittlig tid för ett pensionssparande) så är det få fonder som överpresterar mot index.

De fonder som jag anser det vara värt att betala en hög avgift för är fonder som leverar en hög riskjusterad avkastning. Det vill säga en avkastning som är hög, inte i absoluta tal, utan hög i förhållande till den risken som fonden tar. Du kan läsa mer i min artikel om Sharpe-kvoter här.

Enligt en amerikansk undersökning som jämförde 4.800 hedgefonders resultat under perioden 1995 till 2006, kom fram till att den genomsnittliga avkastningen efter avgifter var ca 9 %. Vilket är 2.60 % lägre än om man jämför med S&P500 som steg med 11.6 % under samma period. MEN – skillnaden var att hedge-fonderna tog bara hälften så stor risk. Det vill säga att det var dubbelt så riskabelt att investera i S&P500-indexet som det var att investera i hedge-fonderna. En hög risk-justerad avkastning motiverar alltså uttaget av en hög avgift anser jag.

Som en tum-regel anser jag att det är rimligt att anta att en sådan fond skall ha en standardavvikelse på under 8 %. Annars är det nämligen lika bra att investera pengarna i en vanlig aktiefond då dessa risken annars inte motsvarar avkastningen.

Slutsats och sammanfattning

Slutsatsen som jag tycker att man ska dra utifrån denna artikeln är att man bör vara väldigt medveten om hur dina fonder tar ut sina avgifter, samt ställa krav och t.ex. kräva en historik över hur avgifterna har sett ut. På samma sätt bör du vara extremt hård och byta fond om din fond underpresterar mot jämförelseindex.

Använd sunt förnuft och avvisa inte alla fonder på grund av att de har höga avgifter – utan sätt det i jämförelse med den riskjusterade avkastning som de har. Det kan vara rimligt att betala den om det verkligen blir en win-win-situation. Jämför också alltid mot alternativen – vad är alternativen som du skulle kunna jämföra mot?

Det vill säga – om jag inte slår OMX Stockholm 30 – som där finns en fond med 0 % i avgifter – då finns det ju ingen mening för mig att hålla på med det jag gör, utan då är det lika bra att lägga in pengarna där, eller hur? (dessutom gör den mellan 8 – 11 % per år, utan avgift vilket är fullt godkänt tycker jag).

  • När du skall välja fonder – när du har valt typ av fond – jämför då alltid Sharpe-kvoten (den riskjusterade avkastningen) ju högre desto bättre.
  • Jämför även fondernas avgifter – ju lägre desto bättre.
  • När du tittar på hedge-fonder – titta på deras standardavvikelse, är den över 8 %, låt det vara en varnings-klocka.
  • Byt fonder som underpresterar mot sina index eller i förhållande till risken som de tar (standardavvikelsen)
  • Använd sunt förnuft, var försiktigt positiv och titta verkligen efter vad den totala kostnaden blir för dig över tid.
  • Använd tjänsten Morningstart (www.morningstar.se) som har information om alla fonder som finns.

Jag själv köper idag bara fonder som har max 0.4 % i avgift. Läs mer i nedanstående relaterade artiklar.

Relaterade artiklar

Källor

Till denna artikeln har jag använt flera källor, förutom den kunskapen jag har i huvudet, bland annat:

Relaterade etiketter och ämnen

aktier, avanza, Avanza Zero, avkastning, förvaltningsavgift, jämförelse, morningstar, OMX, sharpekvot, sp500

Kommentera

13 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej Jan

    Får som många tacka för det du delar med dig till oss gräsrötter utan större kunskap. Jag öppnar en nybörjar portfölj så får vi se hur den utvecklar sig

    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Erik
  2. Vit pil

    Ifall fonden har lågt värde från början och avgiften är fast så blir fonden helt tömd över tiden.
    Vad händer då?

    Med vänlig hälsning
    Hans

    Gravatar ikon för användaren
    Hans Rosell
    1. Vit pil

      Jag vet inte men jag skulle gissa att vi investerare blir av med våra pengar… Det har ju hänt tidigare (tyvärr)…

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Hej Jan

    Väldigt intressant det du skriver om fondavgifter. Men enligt mitt räkne exempel nedan tappar man ännu mer pengar
    under dom 10 år man sparat ?! DETTA STÄLLT MOT ATT MAN INTE BETALAR NÅGON AVGIFT ALLS.

    10 000 kr 1,05 10 500 kr
    10 500 kr 1,05 11 025 kr
    11 025 kr 1,05 11 576 kr
    11 576 kr 1,05 12 155 kr
    12 155 kr 1,05 12 763 kr
    12 763 kr 1,05 13 401 kr
    13 401 kr 1,05 14 071 kr
    14 071 kr 1,05 14 775 kr
    14 775 kr 1,05 15 513 kr
    15 513 kr 1,05 16 289 kr

    mvh

    Lars

    Gravatar ikon för användaren
    Lars Roy
  4. Vit pil

    Tack för din utmärkta analys, ett suveränt jobb du gjort inte minst för oss som ryggmärgsirriterar oss på bankernas avgifter men inte satt in oss nog för att förstå vad som är rimligt.

    Gravatar ikon för användaren
    Niklas
  5. Vit pil

    Tack för att du sprider ljus i avgiftsmörkret till oss med dunkel syn.

    Fortsätt det goda arbetet!!!

    Vänligast,
    JK

    Gravatar ikon för användaren
    Johnny
  6. Vit pil

    Jag är bara så tacksam för att du vet och kan och delar med dig så att vi oinsatta kan läsa och lära.

    Tack, tack / Mia

    Gravatar ikon för användaren
    Mia Eriksson
    1. Vit pil

      Hej Mia,

      Tack för komplimangen. Det är sådant som ger en energin att fortsätta skriva.

      Jan

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson