Räntor: en introduktion till det kanske mest missförstådda tillgångsslaget

Vill du tjäna pengar? Då ska du investera i tillgången aktier. Vill du behålla pengarna du tjänar på aktier? Då ska du investera i räntor. Dagens avsnitt ger dig en introduktion och bättre förståelse för räntor, som förmodligen är det mest missförstådda tillgångsslaget bland oss småsparare. Med oss har vi Daniel och Peter från räntefondbolaget Captor vars fonder bl.a. har valts ut av Avanza till deras Avanza Auto-lösning.

När jag började investera 1996 tänkte jag: ”Aktier är det som är svårt. Räntor är enkelt.”. Idag kan jag nästan skämmas över hur fel jag hade. 🙈 I förhållande till räntemarknaden är aktiemarknaden rena barnleken. Bara för att ta ett exempel. När det gäller aktier så har de bästa företagen den högsta avkastningen. I räntevärlden är det precis tvärtom.

Det är de sämsta företagen som får betala högst ränta på sina lån. Eller att räntefonder stiger i värde när marknadsräntan går ner. Allt har sin förklaring, men det är klurigt. Att vi dessutom har haft 15 år då räntor var helt satta ur spel på grund av konsekvenserna av finanskrisen har inte gjort det enklare.

På sätt och vis är det fascinerande. Att låna och låna ut pengar är något som vi har gjort bokstavligt talet i tusentals år. Långt mycket längre än vad vi har handlat med aktier, det började vi med först på 1700-talet. Sedan dess har dessa två delar varit grunden i det kapitalistiska systemet. Det är nämligen de två bästa sätten att dela på risk.

När man ger någon ett lån, då tar man en risk. Den risken vill man ha betalt för i form av ränta. I många fall önskar man även en säkerhet, precis som banken vill ha säkerhet i huset när vi tar bolån. Aktier å andra sidan är att man säger att jag ger dig pengar, inte mot säkerhet eller ränta, utan mot att man delar på vinsten om projektet lyckas. Räntor och aktier är till stor del anledningen till att vi har det välstånd vi har idag.

Dagens avsnitt är ett försök att ge dig en introduktion och förklara det viktigaste att veta kring räntor. Både syfte till att äga dem, hur de fungerar och var de passar in i ett sparande. Till vår hjälp har vi Daniel Karlgren och Peter Bergman som har jobbat med räntor i princip hela sina verksamma karriärer.

Till vardags arbetar de på fondbolaget Captor som förvaltar fonden Captor Iris Bond som är populär i forumet och fondfamiljen Captor Aster. Fondernas syfte är att vara byggstenarna för de olika situationerna som vi beskriver nedan. Det är klurigt med räntor, passa därför gärna att ställa frågor i forumet där både vi och Captor hjälper till att svara.

Vi hoppas att du gillar och blir lite klokare av dagens avsnitt. 🙂
Jan, Caroline, Daniel och Peter

PS. Besök gärna forumet där vi har många diskussioner kring räntor.

Räntor skyddar det som du tjänar på aktier

Tittar man på ränte- och aktiemarknaden är de jämnstora. Per Q3 2022 uppgick den globala räntemarknaden till ca 133 000 miljarder USD (1) samtidigt som den globala aktiemarknaden per 2022 uppgick till ca 107 000 miljarder USD (2). Räntor är således inget udda tillgångsslag, det är bara att vi i Sverige är ett aktieälskande folk, till skillnad från t.ex. danskar eller tyskar som älskar räntor (och inte alls är lika förtjusta i aktier).

Paul Merriman, en amerikansk finansiell rådgivare, brukar beskriva syftet med räntor som:

If you want to make the most money, you should invest in stocks. But if you want to keep the money you made in stocks, you should invest in bonds. It’s ironic, but true: The most important asset class, bonds, is the one that has the lowest expected rate of return. At their core, bonds are quite simple. Yet decade after decade, investors tie themselves in rational and emotional knots trying to deal with bonds.

Paul Merriman

Både han och jag brukar beskriva det som en bil med gas och broms. Aktier är gasen som gör att vi kommer någonstans på vår ekonomiska resa. Men att köra bil utan broms vore väldigt läskigt. På samma sätt hade man aldrig kommit någonvart om man bara använda bromsen i bil. Båda behövs och har sin plats.

Vi brukar prata om att sparhorisonten är det viktigaste beslutet som vi tar. De två första scenariona är väldigt enkla:

• Kort sparhorisont (0 – 2 år) – alla pengarna på bankkonto med insättningsgaranti
• Lång sparhorisont (>10 år) – då kan man unna sig 100% i en aktieindexfond / fondrobot

Problemet är att många av oss även har en tredje ”vet-inte”-horisont om 3 – 9 år. Framförallt t.ex. när man börjar närma sig pension och ska leva på en del av sina pengar. Då är bankkonto olämpligt eftersom man förlorar pengar till inflation. 100% aktier är också olämpligt eftersom börsen då kan man förlora 30% av pengarna på 3 veckor. Precis det som hände under corona 2020. Det gör att vi får en:

• Vet-inte-horisont (3 – 9 år) – här brukar vi prata om 50% aktieindexfond och 50% räntor

Det är i denna horisonten som räntor kommer i spel. Många av oss använder en fondrobot som LYSA eller OPTI som sätter ihop en ränteportfölj åt oss. Jag tycker absolut att dessa ränteportföljer är OK, men som du kommer att se, så är de inte fantastiska. Men det stora problemet är att många av oss inte kan välja fondrobotar för vår tjänstepension eller premiepension. Då blir detta resonemang högst aktuellt.

Alla räntefonder är inte skapta lika

Det som gör räntor klurigt är att alla räntor är inte skapta lika. För att ta en metafor, lite beroende på vilken typ av räntefond som man väljer kan få en personbil, båt eller flygplan. Ingen är bra eller dålig, de är bara väldigt olika och löser väldigt olika problem. Så till skillnad från aktier där alla mer eller mindre är variationer på en personbil så kan räntor vara diametralt olika.

Alla investeringar i räntor är att vi lånar ut våra pengar till någon annan. De två viktigaste egenskaperna som karaktäriserar ett lån är:

• Tiden som lånet löper – det vill säga det som på fackspråk kallas för duration.
• Risken för att inte få tillbaka pengarna – det som vi kallar för kreditrisk

Dessa två faktorer tillsammans bestämmer vilken risk jag tar och vilken avkastning som jag begär på mina pengar. Om vi tar de huvudsakliga kombinationerna så blir dessa lång/kort duration och låg/hög kreditrisk. Dessa olika kombinationer ger väldigt olika egenskaper och jag påstår att syftena blir ungefär som följer.

Eftersom vi inte vill låna ut våra pengar på lång tid till en hög risk, kan man egentligen rita upp det som en triangel med tre olika hörn som beskriver samma syften. Det vill säga:

• Stabilitet (kort duration, låg kreditrisk) – här placerar vi pengar som vi vill ha säkra men där vi ändå vill få en högre avkastning än bankkontot. Jag skulle spontant säga pengar som ska användas i intervallet 3-5 år. Pengar 0-2 år är i en variation på denna del som vi kallar för bankkonto. 🙂
• Diversifiering (lång duration, låg kreditrisk) – det här är den mest missförstådda delen upplever jag eftersom denna kompletterar en aktieportfölj. Vi har en hög ränterisk/möjlighet eftersom när marknadsräntan förändras kommer den påverka denna del mycket. I tider av lågkonjuktur, då räntan ofta sänks (och aktier faller) så ökar denna del i värde. Motsatt gäller så klart också, i goda tider då aktier går bra, tenderar räntan att öka och då faller denna del i värde.
• Avkastning (kort/mellan duration, hög kreditrisk) – också en missförstådd och i Sverige många gånger en del som inte används, eller används helt fel. Det här är inte ett komplement till aktier som Diversifierings-hörnet, utan det här är ett alternativ till aktier. Det vill säga att jag kan välja den här delen när jag inte vill ta samma risk som i aktier, men jag vill ändå ha en avkastning.

Zino i forumet var först med att rita upp det här som en illustrativ triangel enligt nedan. Här är en förenklad variant som svarar på frågan: ”Vilken roll vill du att räntor ska spela i din portfölj?”:

Det ger alltså tre väldigt olika typer av beteenden beroende på vilken kombination som man väljer.

Duration är samma sak som ränterisk / räntemöjlighet

Den andra viktiga är att durationen hänger ihop med ränterisken. Räntan är på sätt och vis priset på pengar för en viss period. Det kostar olika mycket att låna ut pengar på olika tidsperioder. Något de flesta av oss känner igen från när vi tar bolån. Vi år olika förslag på räntor från banken beroende på om vi vill ha rörligt, bundet på 12 månader, 3 år, 5 år eller 10 år. Det här bruka man kalla för räntekurvan eller yield curve. Det är detta som experter ofta pratar om i nyheterna.

Det här leder till att räntor med olika duration är olika känsliga för en ränteförändring. Generellt sett kommer ett lån (=obligation) med längre duration att vara mer känslig för ränteförändringar än en obligation med kortare duration. Det betyder att om räntorna stiger, kommer priset på en obligation med längre duration att falla mer än priset på en obligation med kortare duration. Omvänt, om räntorna sjunker, kommer priset på en obligation med längre duration att stiga mer än priset på en obligation med kortare duration.

Kom ihåg: när marknadsräntan faller, då stiger värdet på räntefonden och vice versa.

Detta händer eftersom duration mäter det genomsnittliga antalet år det tar att få tillbaka betalningarna från en obligation (ränta och nominellt/ursprungligt belopp) i nuvärde. Ju längre tid det tar att få tillbaka betalningarna, desto större är risken att ränteförändringar kommer att påverka värdet på dessa framtida betalningar. Om räntorna stiger, blir nuvärdet av framtida betalningar mindre, vilket gör obligationen mindre värdefull. Tumregeln är:

Förändring i värde på räntefonden = duration * förändringen i marknadsräntan

Man kan se det som en gungbräda på lekplatser:

Och om vi utökar det föregående överkursavsnittet med ett liknande räkneexempel så blir det som följer. Notera att det är överkurs, det viktiga är att komma ihåg tumregeln ovan. Värdet på räntefonden förändras med marknadsräntan multiplicerat med durationen. Är den 10 år och ränteförändringen 1% så kommer värdet förändras med 10%.

Det är viktigt att förstå eftersom durationen då kan ge en stor rörelse eller ingen alls.

Räntetriangeln med några vanliga fonder

Nu när vi har koll på durationens påverkan kan vi återgå till räntetriangeln och kolla på kreditrisken. Alla räntefonder redovisar nämligen kreditrisken genom att ange vilka innehav de har och hur dessa är betygssatta. Det är från obefintlig risk för att de inte ska kunna betala (”AAA”) till hög sannolikhet för att inte kunna betala ”C”. Det tre huvudkategorierna är just ”AAA”, ”Investment grade” och ”speculative”. De senare, speculative, brukar även kallas för high-yield (”HY”), junk bonds eller högränte-fonder.

Det kan vi också lägga in i vår triangel tillsammans med några av de mer kända räntefonderna som vi har pratat om historiskt i forumet. I forumet finns även en räntetriangel med betydligt fler räntefonder insatta.

Kom ihåg att detta är en modell. Alla modeller är fel, men vissa är användbara. Alla fonder ryms naturligtvis inte i triangeln, utan det finns specialfonder som har t.ex. en extrem lång duration (20-30 år) som skulle hamna långt ute till höger.

Som sagt följ gärna diskussionen i forumet och se ovan som en översikt, inte en naturlag. Notera även att många av fonderna gör en viss förflyttning. T.ex. kan det stå i villkoren att löptiden ska vara mellan 3 – 12 år, det kan skifta fondens karaktär väldigt mycket.

Reklam för Captor

Vi har kunnat lägga mycket tid på dagens avsnitt tack vare att Captor har sponsrat det. Därför vill jag puffa för deras nyhetsbrev. I det delar de med sig av t.ex. marknadskommentarer som tråden vi hade i forumet att den svenska kronan faktiskt inte har försvagats i den mån vi tror eller sätt att värdera räntemarknaden vs aktiemarknaden. Självklart är det kostnadsfritt.

• Captors nyhetsbrev (direktlänk) →

En bonus för dig på Patreon är att vi dessutom hade ett FikaTillsammans-tillfälle i veckan som du kan se i efterhand om du önskar det. Där pratade vi om just svenska kronans värde, värderingen av räntemarknaden och en del frågor från de i communityn. 🙂

Captor skriver själva på sin hemsida att deras önskan är att erbjuda räntefonder i form av olika byggklossar så att investerare ska kunna bygga ihop sin egen portfölj. Det syns tydligt när vi sätter ut deras fonder i räntetriangeln som visar vilken roll de olika räntefonderna kan spela.

Sedan tycker att det är väl värt att titta på deras hemsida om de olika räntefonderna ovan. Jag tycker att bilden illustrerar tanken att erbjuda olika typer av räntefonder som antingen driver avkastning eller ger en diversifiering till en aktieportfölj. Det förklarar också varför t.ex. Avanza har valt fonderna till sina Avanza Auto-portföljer. Jag tror vi kommer få möjlighet att återkomma till ovan.

För tydlighetens skull: vi har investerat pengar i deras fonder.

Transkribering av hela intervjun

Detta är inte en ordagrann transkribering av intervjun då vi har använt AI-verktyg för att förenkla texten och göra den mer läsbar. För originalet, se video eller lyssna på poddavsnittet.

Jan: Varmt välkomna! Daniel Karlgren och Peter Bergman från fondbolaget Captor. Daniel, du är civilingenjör i teknisk fysik och doktorerat i kärnfysik och du har pluggat på KTH, Katholieke Universiteit i Leuven och även i University of California i Berkeley. Du har arbetat som kvantitativ analytiker, kapitalförvaltare på Handelsbanken och även jobbat med förvaltat en derivat portfölj på Industrivärden. Så välkommen! 

Och Peter, du har 25 års erfarenhet av finansmarknaden. Tagit en magisterexamen i internationell ekonomi i Lund. Började med valutor, derivathandel på Banque Indosuez och sedan har fortsatt med räntor, valutahandel på Credit Agricole och sedan jobbat med kapitalförvaltning och sedan senast skandinavienansvarig på Evli. Varmt välkommen! Vill ni lägga till något?

Daniel: Tack för en fin presentation. Finns inget att tillägga. 🙂

Jan: Jag ser fram emot att prata om räntor med er. På er hemsida skriver ni att era fonder är byggblock i en portfölj. Kan ni ge en kort presentation av Captor för någon som inte känner till er?

Peter: Captor är ett modernt och effektivt fondbolag som bygger fonder som kompletterar andra fonder, framförallt t.ex. aktiefonder, på marknaden. Vi vill hjälpa investerare att bygga effektiva portföljer. Våra kunder är idag främst institutioner, men vi har också fått mer privat sparande via plattformar som Avanza.

Försäkrings- och pensionsbolag har också investerat stora pengar i Captor eftersom de ser att våra fonder kompletterar deras egna. Teamet består idag mycket av tech och förvaltare med lån erfarenhet av att hjälpa institutionella kunder med förvaltning.

Jan: Varför är det viktigt med räntefonder och varför ska man lyssna på det här?

Daniel: Räntefonder har blivit eftersatta i Sverige, där vi istället älskar aktier och ofta till och med har en belåning på aktier. Aktier har alltid varit i fokus i Sverige, ända sedan jag började intressera mig för finans under IT-bubblan på 90-talet.

Svenskar är ett aktieälskande land

Caroline: Aktier är lättare att förstå eftersom man köper en del av ett företag och kan tjäna pengar när företaget går bra. Räntor är svårare att förstå, åtminstone tycker jag det.

Daniel: Jag tycker att det är en större utmaning att förstå ett företag än att förstå en kupongutbetalning. Men jag håller med om att vi tror att vi förstår aktiemarknaden bättre. Eftersom våra bolån är vår största ekonomiska post i Sverige, borde vi egentligen veta mer om räntor.

Jan: Är det i Danmark eller i Tyskland där man älskar räntor?

Daniel: Alla i Europa utom Sverige och Norge älskar räntor. Det beror nog på hur vi har konstruerat våra bolån jämfört med andra länder. Vi lånar pengar med kort bindningstid och amorterar inte. Vi ser inte lånet som en obligation som ska betalas tillbaka, utan på sätt och vis hyr vi våra bostäder av banken.

I andra länder betalar man tillbaka lånet. Då är det också enklare att se att man handlar räntor i andra änden när man själv investerar och är långivare istället för låntagare.

Peter: I många andra länder är det lättare att ändra sitt lån utan att det kostar mycket pengar. Därför finns det inte samma motstånd mot att binda lånen eftersom det inte är dyrt att lösa upp dem, vilket är vanligt i andra länder.

Jan: En amerikan som jag följer, Paul Marriman, brukar säga att:

Om man vill ha en hög avkastning på sina pengar ska man investera i aktier. Men om man vill behålla pengarna man tjänar på aktier ska man investera i räntor.

Håller ni med om det påståendet?

Daniel: Det är sant att det är lättare att förlora pengar på aktier än räntor. Vi har inte mycket sparande på konton i Sverige, till skillnad från t.ex. USA där man är ansvarig för alla sina utgifter och t.ex. pension själv. På sätt och vis har vårt välfärdssystem i Sverige gjort att vi förväntar oss att någon annan tar hand om vårt dagliga liv. Det i sin tur leder till att vi kan ta mer risk i vårt sparande. Vilket också historiskt har tjänat oss väl.

Caroline: Jag fattar inte, vem är det nu som löser problemen?

Två viktiga anledningar till att äga räntor

Jan: Vi har ett välfärdssystem som tar hand om pensionen och liknande. Jag brukar tänka att räntor skyddar och bevarar värde, ger en förutsägbar avkastning och balanserar risken i aktier. Kan man resonera så?

Peter: Det är intressant att vi i Sverige har en marknad för privat sparande, som fondförsäkringar där individen själv bestämmer – vilket gör att många tar en hög risk. Men om man tittar på de statliga AP-fonderna, Alecta, Skandia och AMF, ser deras portföljer annorlunda ut.

Jan: De kör inte 100% aktier.

Peter: Precis. För att de har någon form av definierat åtagande där pengarna ska användas eller betalas ut i framtiden. Men du, Daniel brukar ofta prata om det, att det har vi egentligen allihop. Vi ska ha pengarna till någonting så småningom. Men beräkningen av nuvärdet och diskontering av de pengarna, det har vi väldigt svårt att göra. Då slänger vi hellre in allting och köper aktier.

Där vill vi gärna delta i en diskussion om att man behöver tänka efter före. Jag vet att du Jan brukar säga att man ska ha en aktieandel om 10% per år man har i sparhorisont. Men då är det väldigt många som befinner sig inom tio år och många som befinner sig i pensionsåldern. Alla de bör ha mycket räntor och absolut inte 100% aktieexponering. Det är en stor anledning till att ha räntor.

Utöver tror vi också att det finns väldigt många delar av räntemarknaden som vid tillfällen ger en mycket bättre riskjusterad avkastning än börsen. Så det är ytterligare en annan anledning till att räntor är både relevanta och intressanta.

Frågesport och finanshistoria

Jan: Ja, exakt. Men jag tänker att vi kommer att komma till det snart. Men först en frågesport:

Vet ni när den första obligationen ställdes ut, var och vad det handlade om?

Det här med räntor är inget nytt fenomen, så nu är det dags för gissningstävling 110.

Daniel: Jag tänker Ostindiska kompaniet på 1700-talet.

Jan: Bra gissning. Vad skulle du gissa på, Peter?

Peter: Kanske ändå mycket tidigare någon gång i Italien.

Jan: Bra gissningar, men inte nära. Ni var ungefär 3 000 år fel. Den första obligationen handlade om vete och utfärdades i Mesopotamien för 2 400 år f.Kr. Det var ett lån som skulle återbetalas med en viss mängd vete. Men nu till er nästa fråga:

Vad lånade man till och var och när utfärdades de första statsobligationerna?

Daniel: Eftersom jag var fel ute med mina obligationer, låt mig istället ta er tillbaka till romerska kejsartiden.

Jan: Ni hade rätt från början, det var i Italien. På 1100-talet utfärdade de Italienska stadsstaterna obligationer för att finansiera krig. De insåg att det var dyrt att bedriva krig och att de behövde låna pengar, så de började utfärda obligationer.

Caroline: Var lånade de pengar från då?

Jan: Bland annat köpmän och adeln. Senare, 1693, utfärdade Bank of England de första riktiga statsobligationerna för att finansiera kriget mot Ludwig XIV. Men det fanns också en kung som inte ville betala tillbaka sina lån och satte de som han lånat pengar av i fängelse tills de efterskänkte lånet och gick i konkurs. 🤯🙈

Nu till nästa fråga: Vad var den första företagsobligationen?

Daniel: Då är jag tillbaka till mina Ostindiska.

Jan: Helt rätt, den första företagsobligationen var Ostindiska Kompaniet i Holland 1623. Nu till nästa fråga: Vad var den första kommunala obligationen? Även kommuner kan vilja låna pengar, inte bara kungar och länder.

Caroline: Var Ostindiska kompaniet i Holland?

Jan: Alla länder utfärdade obligationer, inte bara kungar. Den första kommunala obligationen utfärdades i New York 1812 för att bygga en kanal. De lånade 25 miljoner US dollar från befolkningen. Nu till en mer aktuell fråga: Vad var den första high-yield företagsobligationen, det vill säga en obligation med hög risk?

Caroline: Kan det vara på 70-talet?

Daniel: Det låter inte orimligt, 70-tal tänker jag också.

Jan: Carro hade rätt, den första high-yield företagsobligationen utfärdades av Bear Stearns 1977. Innan dess var det bara fina bolag som fick låna pengar. Men Bear Stearns skapade marknaden för att alla företag skulle kunna låna av vem som helst. Nu till en annan fråga: Vad var det största lånet som ett företag någonsin har tagit?

Det var Verizon som lånade 49 miljarder US dollar 2013 för att köpa Vodafone. Detta visar på grunden i räntor, att det handlar om att låna pengar. Stater, företag, privatpersoner och kommuner kan alla låna pengar.

Introduktion till kreditrisk och duration

Jan: Innan vi går vidare tror jag att det är viktigt att vi pratar om kreditrisk. Kan man säga att:

Kreditrisk är: hur stor är risken att jag inte får tillbaka mina pengar från den som jag har lånat ut dem till?

Vad tänker du Daniel?

Daniel: Det är väldigt bra beskrivning av det.

Jan: Jag tänker att kreditrisk handlar om vem jag lånar ut pengar till. Jag kan lita på min kompis som alltid betalar tillbaka, till exempel svenska staten. Eller så kan jag låna ut till någon som jag är osäker på om jag får tillbaka pengarna. Då vill jag korrigera det med räntan. Om jag lånar ut pengar till svenska staten i tio år, vad tror du räntan skulle vara, Carro?

Caroline: Jag vet inte.

Jan: Om jag vill låna ut till svenska staten i tio år, skulle räntan vara cirka 2,4%. Men om jag vill låna ut till Pakistan, då kan jag kräva upp till 18%. Detta beror på kreditrisken, där Pakistan anses ha en mycket högre kreditrisk, det vill säga sannolikhet för att de inte betalar tillbaka.

Nästa faktor att tänka på är duration, det vill säga hur länge jag vill låna ut pengarna. Om jag vill låna ut pengar, vad är då det kortaste lånet?

Daniel: Det kortaste lånet kallas för växlar eller certifikat och sträcker sig vanligtvis över en eller två månader.

Räntefond – en ”pärm” med många skuldsedlar

Jan: Är det korrekt att säga så här? Lån kan sträcka sig från en månad upp till 30 år. Det är det som kallas för duration. Varje lån har förutom en duration, en mottagare (med en viss kreditrisk), ett belopp, en valuta och de kan även ha andra villkor t.ex. säkerheter i bolag som man lånar ut till.

Allt detta kan jämföras med en skuldsedel. Precis som en aktiefond hjälper oss sparare att fördela 100 kr på väldigt många aktier, så hjälper en räntefond oss att fördela 100 kr på väldigt många långivare genom att vi äger en andel av dessa skuldsedlar. Man kan alltså nästan se en räntefond som en pärm med skuldsedlar.

Kan jag tänka så?

Daniel: Grunden i räntefonder är den löpande kupongen som du får. Om du lånar ut pengar till ett företag i fem år, tar du mer risk än om du lånar ut pengar i två år till samma företag.

Jan: Det fungerar på samma sätt som med ett bolån. Om jag lånar pengar av banken med en bunden ränta på tio år, kommer jag att betala en högre ränta.

Daniel: Normalt sett fungerar det så, men inte just nu. Det gäller även för företagsutlåning. Om jag lånar ut pengar till ett företag i fem år och sedan väntar i tre år, har jag egentligen ett tvåårigt lån kvar. Om jag hade lånat ut pengar idag för två år, hade de fått betala en lägre ränta.

Men eftersom jag lånade ut med en högre ränta och företaget inte gick i konkurs under de tre åren, har min tillgång nu ett högre värde. Detta kallas roll down i räntemarknaden, där du låter något löpa inåt och bli kortare. Risken minskar hela tiden i ränteinstrument eftersom vi kommer närmare slutdatumet för lånet.

Gungbrädan – när marknadsräntan går upp faller värdet på räntefonder

Jan: När marknadsräntan går upp, minskar vanligtvis värdet på räntefonder. Detta kan vara svårt att förstå. Har ni en enkel förklaring till varför det händer?

Daniel: Om du lånar ut pengar i fem år och får 1% varje år i kupong, kommer du att få tillbaka beloppet plus 5% i ränta efter fem år. Men om marknadsräntorna går upp till 2% dagen efter att du har lånat ut pengarna, kommer du att få totalt 105% tillbaka. Om du lånade ut pengar till företaget idag, skulle du få 110% tillbaka. Skillnaden mellan dessa två värden kallas för marknadsvärdet.

Jan: Pärmen blir mindre värd eftersom du skulle ha fått mer betalt idag för ett nytt lån. Räntefonder kan beräkna en snitt-duration, vilket är genomsnittet av hur länge lånen löper. Detta innebär att man inte behöver oroa sig för att fonden kommer att byta ut lånen löpande. Om räntan normaliseras till 2%, kommer räntefonderna att återvända och ge dig den nya och högre räntan.

Daniel: Om du lånade ut 100 med 1% ränta, blir värdet plötsligt 95% om marknadsräntorna går upp. Men om du väntar i fem år och företaget inte går i konkurs, kommer du att få tillbaka de 105% som du lånade ut. Värdet av obligationen blir 95%. Du får en avkastning på 2% om året, fastän du bara har 95% av värdet. Ditt lån värderas som ett nytt lån med den avkastningen samma dag, men du har förlorat 5% direkt.

Jan: Jag tänker på marknadsräntan som en gungbräda. När marknadsräntan går upp, sjunker räntefonder och när marknadsräntan går ner, ökar räntefonder. Men efter en tid stabiliseras gungbrädan. Ju längre durationen är, desto mer påverkas räntefonderna av förändringar i marknadsräntan.

Om marknadsräntan sjunker med 1% och durationen är tio år, ökar värdet på räntefonderna med 10%. Detta är en av de stora missförstånden inom finansiell kompetens. 80% av befolkningen svarar fel på denna fråga i Swedbanks undersökning.

Caroline: Det är inte så konstigt att detta kan vara svårt att förstå. Det kan vara bra att lyssna på det flera gånger för att det ska sitta.

Räntor lämpar sig väl för index

Jan: Precis som du säger, när man räknar på det är det enkelt. Men det svåra är att bedöma kreditrisken, det vill säga hur stor sannolikheten är att du får tillbaka dina pengar. Hur vet man vilka obligationer man ska köpa och vilka man ska undvika?

Daniel: Det finns många sätt att bedöma kreditrisken, till exempel genom att titta på skuldsättning och tillgångar. Men det viktigaste är att sprida riskerna genom att köpa många obligationer. En stor internationell obligationsfond kan innehålla upp till 15 000 lån.

Att följa ett index är vanligt inom räntemarknaden. Har man tusentals lån, då är det inte lika viktigt att göra en individuell kreditanalys av varje papper, utan det handlar mer om att hantera marknadens generella risk. Räntemarknaden är mer lämpad för index än aktiemarknaden, där man kan ha åsikter om specifika bolag.

När man lånar ut pengar till bolag får man inte samma uppsida som i aktiemarknaden, utan en förutbestämd kupongränta och värdeförändringar. Detta ger mer lik avkastning på många bolag i obligationsmarknaden.

Det är viktigt att sprida riskerna, särskilt när 50% av alla lån på den svenska marknaden är fastighetslån. Om man förvaltar hållbart kan upp till 70% av marknaden vara fastighetsbolag. Det är viktigt att undvika sektorrisk och att välja bolag med en bra balansräkning och kassaflöden som är mer sannolika att kunna betala tillbaka.

Jan: När man tar ett bolån ger man banken säkerhet i form av pantbrev. Har obligationer också säkerhet?

Daniel: Vi skiljer på säkerställda obligationer och kreditobligationer. Säkerställda obligationer är en del av den svenska räntemarknaden och har en AAA-rating.

Kreditrating, investment grade, AAA och liknande

Jan: Kan ni förklara vad rating är för någon som inte vet?

Peter: När vi pratade om bolagsanalys tidigare, nämnde Daniel att rating är viktigt för många investerare. Det är särskilt användbart när man har 15 000 namn att hålla reda på och man vet att det finns AAA-rating.

Jan: AAA-rating betyder att det är en säker investering som alltid betalar tillbaka. Under 1900-talet var konkurser bland AAA-rate:ade bolag eller obligationer mindre än 0,1%. Under 2000-talet steg det till 1,4% på grund av finanskrisen 2008, men det var fortfarande en låg siffra.

Daniel: Men det är inte företag, utan man rate:ade obligationer.

Peter: Obligationer grupperas i paket och får en rating. AAA-rating är den bästa kompisen och investment grade är en annan rating. High-yield kallas också investment grade och Bear Stearns gjorde den första high-yield-obligationen. Det finns mycket regulatoriskt arbitrage i denna värld.

Jan: Och det är det som är BBB? Så det är, AAA, AA, A, B, och hela vägen ner till CCC?

Daniel: Det är från BB, B, och sedan dessa olika C.

Peter: Vi tycker att under perioden med mycket låga räntor var avkastningen på AAA negativ. Det innebar att det inte fanns någon avkastning och det var som att parkera pengarna, vilket till och med gav en negativ avkastning.

Jan: En vän till mig var ekonomidirektör på en kommun i Skåne. De lånade pengar för bredband och han tyckte det var helt galet. De lånade kanske 100 miljoner och en gång om året fick de betalt för att ha lånet. De behövde bokföra 50 000 kr i vinst för att ha lånat pengarna, vilket var helt galet enligt honom.

Peter: Det var en galen period där många förvaltare migrerade sina investeringsstrategier för att skapa avkastning åt alla typer av sparare. För att öka avkastningen började man ta mer kreditrisk och använda crossover-strategin, där man köpte både high-yield och investment grade obligationer i en fond.

Men detta innebar att man plockade in mindre likvida obligationer med högre kreditrisk. Vi föredrar att ha separata high-yield och investment grade fonder så att vi alltid vet vad vi har. Och vi är mycket disciplinerade och vill ha byggklossar.

Räntefonder som byggblock

Jan: Jag tror att en anledning till att räntefonder inte har varit populära i Sverige är att de inte har gett någon avkastning på tio år. Många tänker att om man lägger pengarna i aktier så går de upp istället. Men nu ser obligationsmarknaden för första gången på länge attraktiv ut, tänker jag.

Daniel: Det beror på hur mycket risk man vill ta i obligationsmarknaden, men det har förändrats mycket relativt sett. Att säga att man kan förvänta sig en 5% löpande avkastning om man investerar i räntor nu kan ändras snabbt om räntorna sänks igen. Men just nu är det en mycket intressant möjlighet att investera i relativt säkra räntor. Tidigare har man kunnat få 5% avkastning, men då har man behövt ge sig in i det spekulativa high-yield segmentet, det behöver man inte nu.

Jan: Det som är svårt med räntemarknaden är att det fungerar tvärtom jämfört med aktiemarknaden. I aktier ger de bästa bolagen högsta avkastningen, men i räntor ger de sämsta lånen högsta avkastningen.

Caroline: Du har rätt, Peter. Det är inte så svårt som det verkar.

Jan: På er hemsida skriver ni:

Captors fonder har till syfte att vara byggblock i en portfölj konstruktion. Det sa ni också precis i början att ”vår uppgift är att ge folk verktygen att kunna komplettera sina portföljer

Kan ni beskriva vad dessa byggblock är? Sedan kan vi prata om hur man skapar en bra portfölj med dessa olika byggblock. Vilka ingredienser har ni och vilka ingredienser saknas som man bör ha koll på?

Daniel: Vår huvudfond är Captor Iris Bond som även blev årets räntefond 2019 och 2020. Iris har en ren ränterisk med en längre duration än vad som är normalt i svenska räntefonder och räntemarknaden.

Jan: För att klargöra, när du säger att vi bara har ränterisk och ingen kreditrisk betyder det att ni lånar ut pengar till människor och är typ 100% säkra på att de kommer att betala tillbaka. Det enda som påverkar avkastningen är marknadsräntan multiplicerat med längden på lånet, dvs. durationen

Daniel: AAA-säkerställda obligationer rör sig mycket lite och de rör sig i förhållande till statsobligationer på grund av likviditeten på marknaden. Om Riksbanken köper upp alla statsobligationer på marknaden, kommer man att flytta marknaden till en annan AAA-obligation.

Jan: Så det är en av byggstenarna, att låna ut pengar bara till de som är bäst på att betala tillbaka och göra det på en lång tidshorisont. Dvs. lång duration och låg kreditrisk.

Peter: Denna produkt är mycket räntekänslig med en lång duration, vilket innebär att om räntan går upp så går fonden dåligt och om räntan går ner så går fonden bra. Det har historiskt sett varit ett bra komplement till aktierisk i en portfölj. Om man har en AAA-fond (låg kreditrisk) utan duration händer ingenting, den rör sig bara med Riksbankens ränteförändringar. Men denna fond kan fungera som en gungbräda mot aktieexponeringen.

Jan: Men vilka är de andra ingredienserna i portföljen?

Olika typer av fonder och kreditportföljer

Daniel: Vi har också ”Captor Aster Global Credit Short-term” som är en kort investment grade-fond med mycket kort ränteduration. Det motsvarar FRN-fonder i Sverige, där man inte tar någon ränterisk utan lånar ut pengar till rörlig ränta, vilket alla bolåntagare känner till.

Peter: Jag kan tillägga att Daniel inte vill ha den fonden. Men jag argumenterade för den eftersom den är populär i Sverige, har ett kort konto och inga ränterisker.

Jan: Det är steget ovanför bankkonto.

Peter: I Sverige finns det en fond som innehåller fastighetskrediter och liknande, vilket innebär att det bara är svenska krediter. Vi erbjuder en global kreditportfölj med samma typ av ränterisk, vilket vi anser är mycket stabilare. Det är därför jag argumenterade för det.

Jan: Kan man sammanfatta det som att vi har olika ingredienser där vi lånar ut pengar till personer:

• som är bra på att betala tillbaka över en lång tid (=låg kreditrisk, lång duration, Sverige – Captor Iris)
• som är bra på att betala tillbaka, men vi gör det på en kort tid (=låg kreditrisk, kort duration, global – Captor Aster Global Short-Term)
• i hela världen, till de bästa låntagarna på lång tid (=låg kreditrisk, lång duration, globalt – Captor Aster Global Credit)

Daniel: Likviditet är mycket viktigt för oss. Vi vill inte riskera att en del av en låneportfölj innehåller lån till företag som kan ha svårt att betala tillbaka. Om ingen vill köpa dessa lån kan vi inte sälja dem i fonden och vi skulle bli sittandes med dem.

Likviditet är jätteviktigt när det gäller räntor

Enligt fondlagstiftningen måste alla fondandelar behandlas lika. Om du har en tillgång som är svår att värdera, måste du stänga fonden. Till exempel kunde Östeuropafonder med Rysslands invasion ha mycket lite Ryssland, kanske bara några procent och fick stänga.

Jan: Under 2020 hände det att Avanza Auto och Lysa tvingades stänga på grund av att en svensk fond inte kunde sätta värde, vilket påverkade Pensionsmyndigheten och hindrade människor från att byta sina premiepensionsfonder.

När du tittar på en räntefond måste du också ta hänsyn till likviditetsrisken. Kommer du att kunna ta ut dina pengar från fonden? Kan fonden sälja sina skuldsedlar? Det är viktigt att tänka på om någon vill köpa deras skuldsedlar. Vad tycker ni om det?

Daniel: Det är viktigt att veta vilka företag som en fond har lånat ut pengar till eftersom det är en indikator på risknivån. Svenska high-yield marknaden är en illikvid marknad med många små företag som lånar pengar. De kan lova att betala tillbaka på tre år, men när tiden är ute kan de ha svårt att finansiera återbetalningen och då blir det problem.

Många företag har inte tillräckligt med aktiekapital för att skydda obligationsägarna. Tanken är att aktiekapitalet ska fungera som en skyddskudde om företaget går dåligt och en nyemission behövs. Men om det är ett familjeföretag som lånar pengar på den svenska high-yield marknaden, kan det finnas mycket lite pengar kvar mellan dig och konkursen när du har lånat ut pengar till dem. Risken ökar ju mindre företaget är, även om det finns stora företag som också är mycket riskabla.

Det är viktigt att tänka på att om det går dåligt för företag som lånar pengar på high-yield marknaden, kan det påverka många av dem samtidigt under en lågkonjunktur. Det kan bli svårt att omfinansiera lån och sälja produkter som planerat, vilket kan leda till problem för flera företag samtidigt. Det är därför som high-yield-marknaden ofta rör sig som aktiemarknaden.

Om du investerar i en fond med många sådana lån är det stor risk att fonden inte kan säljas och att uttag inte är möjliga. Det är inte fel att investera i high-yield marknaden, men det är viktigt att inse att det inte är en fond som du kan köpa och sälja när du vill. Det kan ta månader att få ut sina pengar.

Peter: Vi använder byggklossar som en metafor för att beskriva vår investeringsstrategi. Vi vill undvika att sparare som vill hantera sin egen portfölj och byta fonder drabbas av risken att fonden stängs. Därför bygger vi fonder som inte har den risken. Vi investerar i indexprodukter som är mycket likvida när det gäller krediter, räntor och obligationer. Vårt mål är att undvika risken att behöva stänga en fond på grund av att obligationerna inte kan handlas eller värderas.

Lån i andra valutor och valutasäkring

Caroline: Menade du också att ni vill komplettera marknaden med det som saknas när du sa det i början?

Jan: Ja, så tolkar jag det. De flesta räntefonder i Sverige har exponering mot Sverige, medan ni är en av få som har global exponering. Låt oss ta en kort avstickare till valuta.

Ibland pratar man om amerikanska statsräntor på korta papper, till exempel på tre månader eller ett år. Amerikanska statspapper anses vara mycket säkra och räntan kan vara 4%. Men om du bara tittar på valutakursen mellan svenska kronor och amerikanska dollar, har den under det senaste året ökat med 6%. Det betyder att om du köper något med målet att få 4% avkastning, kan slutsumman bli -2 om den svenska kronan har gått sämre eller bättre, eller så kan det bli 10. Valutan spelar en roll.

Daniel: Det är sant. Obligationsmarknaden eller räntemarknaden är kanske mindre volatil än till exempel den amerikanska aktiemarknaden, men den är fortfarande relativt stabil. Valutakursen är dock mycket mer volatil – det vill säga rör sig mycket mer – än räntorna. Om du handlar utländska obligationer i utländsk valuta utan att skydda dig mot valutakursrisker, kan det påverka din avkastning i båda riktningarna.

Jan: Jag tänker på det som att jag vill vara säker på att jag bromsar bilen när jag trycker på bromsen och inte gasar. Vilket de facto kan hända när man inte valutasäkrar.

Daniel: Men om du väljer att inte skydda dig mot valutakursrisker, inför du en valutarisk i din placering. Eftersom den risken kan vara större än risken i din underliggande placering, kan det i praktiken bli mer av en FX-position. Som du sa, om valutakursen ökar eller minskar med 6% och obligationen ger 4% avkastning.

Jan: Jag fick en intressant graf som visade att jag kan köpa en försäkring om jag vill ha amerikanska statspapper och samtidigt undvika att påverkas av svenska kronans värde. Men försäkringen kan vara så dyr att jag faktiskt går back på min investering. Jag kan ha betalat så mycket för försäkringen att det inte är värt det.

Caroline: Jag tycker att det verkar lite galet.

Jan: Folk pratar om valutakursrisker, men man tänker inte alltid på att man kan få en valutaspekulation när man köper något. Det kan kännas som att man trycker på bromsen, men bilen gasar och man vet inte om den kommer att bromsa eller gasa. Jag tror att du skrev i ett mejl, Daniel, att ”FX Hedge är dyrt och dåligt.” Rätta mig om jag har fel.

Peter: Vi har försökt att komplettera det som redan finns på marknaden med våra fonder. Vi har löst det på ett annat sätt än att behöva använda FX-hedge (=”valutasäkring”). Att använda FX-hedge kan vara dyrt och dåligt på lång sikt.

Vi vill ha en global kreditportfölj, men vi vill inte bara ha amerikansk ränterisk. För att matcha våra behov av svensk ränta för bolån, framtida utgifter, sparande och pension använder vi en kreditindex som skapar en produkt som vi tror är bättre lämpad för oss i Sverige.

Caroline: Jag undrar vem som använder valutasäkring, men kanske alla gör det?

Kreditindex

Peter: Nästan alla fonder som du kan köpa på plattformar, inklusive Lysa, använder FX-hedge. Om du sparar i en investment grade fond i dollar och har dollar som valuta, slipper du problemet. Det är den amerikanska förvaltaren som måste använda valutasäkring för att den svenska investeraren ska känna sig trygg och undvika valutarisk.

Jan: Kan ni förklara det kreditindex? Jag har aldrig hört talas om det tidigare och jag vet inte vad det är.

Daniel: Kreditindex är en gammal produkt som numera handlas som ett clearad derivat. I investment grade-fallet handlar du själva risken och skillnaden mellan personen som du vet betalar tillbaka och personen som du är osäker på. Du kan försäkra bort skillnaden, vilket motsvarar skillnaden mellan att investera i en säker obligation eller en osäker BBB-obligation.

Du får betalt för att försäkra den typen av investeringar. CDS-indexet innehåller 125 europeiska och 125 amerikanska bolag. Vi handlar dem som en korg, liknande OMX-indexet. Efter att ha gjort vår egen ESG-hedge har vi strax under 200 bolag, eftersom vi inte vill investera i alla typer av bolag.

Vi lånar ut till dem i fem år och försäkrar ett femårigt lån. Efter ett halvår köper vi tillbaka försäkringsskyddet och ställer ut en ny försäkring som är fem år igen. Vi försäkrar alla dessa lån eftersom försäkring är ett vanligt sätt att komma åt krediter utan att ta likviditetsrisk och låsa in pengar, särskilt inom hedgefondbranschen.

Man kan försäkra lånen man ger ut

Bankerna lånar ut mycket pengar som banklån, inte i form av obligationer. Det kostar kapital för en bank att göra kapitaltäckning för dessa lån. Bankerna kan minska sin kapitaltäckning genom att skydda sin lånebok genom att köpa denna typ av försäkring.

Caroline: Vem är det som ger ut den försäkringen?

Daniel: I detta fall ger vi ut försäkringen. Det är ett standardiserat kontrakt, liknande ett försäkringskontrakt, som handlas över börsen. Vi handlar med de som vill försäkra dessa positioner och de som vill ha försäkringen.

Jan: Kan man se det som att dessa positioner är rankade? Vilket innebär att det är de bästa och mest tillförlitliga låntagarna. Köparen kan vara trygg i att dessa positioner kommer att betala tillbaka. Det är de 200 bästa positionerna i världen som är säkra, hela, rena och prydliga.

Peter: Det som är intressant med denna produkt är att den är helt standardiserad och har tydliga regler för vilka som är med och vad som händer om någon skulle få problem. Vi rullar alltid det nyaste kontraktet, vilket innebär att det aldrig finns något bolag som inte är investment grade i början av 6-månadersperioden.

Daniel: Jag tror att det rullar 4 000 miljarder dollar varje gång.

Peter: Då ska vi jämföra med de här svenska obligationsfonder när det inte är någon omsättning alls. Så vi får ett extremt billig förvaltning genom att arbeta med den, för den har ingen spread alls.

High-Yield är företag som t.ex. Tesla

Jan: Vi har pratat om dessa byggstenar eller ingredienser, vilket inkluderar de bästa kompisarna på lång sikt, de bästa kompisarna på kort sikt och hela världen.

Daniel: Vi har också näst bästa kompisarna på lång sikt. Vi har två investment grade-fonder som heter nästan samma sak, Captor Aster Global Credit och Captor Aster Global Credit Short Term. ”Short” i detta fall betyder ränterisk (eftersom durationen är kort och därmed är ränterisken låg).

De två fonderna kan användas tillsammans om man vill ha en viss mängd ränterisk i sin portfölj. Vi har också en high-yield fond där vi handlar motsvarande kreditindex fast i en high-yield variant.

Jan: Det är de mer riskfyllda kompisarna som betalar bättre, men man vet inte riktigt var man har dem. Men det är viktigt att komma ihåg att vi inte pratar om jättekonstiga eller udda bolag, utan om bolag som folk kanske känner till, som till exempel Tesla och andra. Det är de som klassas utanför investmentgrade som high-yield eller speculative.

Daniel: Jag kan inte ge en exakt lista, men typiskt sett inkluderar det flygbolag och andra bolag som rör sig lite. En rolig sak som jag tycker är intressant är att man finansierar Las Vegas Casino, som är enorma. Till exempel skulle Ceasars Palace vara ett stort bolag i Sverige baserat på sin omsättning.

Jan: Man fattar att de behöver mycket pengar. Men bolag som inte uppfyller ESG-kriterierna, det vill säga hållbarhet och socialt ansvar, sållas bort. Finns det några andra byggstenar som vi bör känna till?

Daniel: Vi investerar alltid i gröna obligationer, vilket är annorlunda eftersom man endast kan finansiera bolaget på detta sätt. Det är en intressant marknad för oss som har arbetat länge inom finans, eftersom man sällan har känt att man kan göra det man vill göra. Det ger oss stor påverkan och det är lätt att prata med företagen om dessa frågor. Det är en viktig aspekt.

Vi lånar ut till gröna projekt som bidrar till klimatomställningen, och det är Captor Dahlia-fonden som fokuserar på detta. Captor Dalia-fonden är en mer traditionell förvaltning eftersom vi måste låna ut till projekten, och det finns inget annat sätt att göra det på.

När är olika räntefonder bra att ha?

Jan: Nu kommer vi till Peter och frågor från Tomas M, JFB Mattias Andersson och Buspojken som alla undrar om olika räntefonder och när man ska använda dem.

Jag hade likt andra velat ha en bättre förståelse om olika räntefonder förväntas prestera bra eller dåligt eller deras syn på räntefonder. När ska man ha vilken typ av ingrediens?

Daniel: Daniel Karlgren: Jag tycker man ska se det som att kreditfonder, det är lite aktierisk i dem eller ganska mycket. En high-yield fond är väldigt mycket aktierisk. Den kommer röra sig ungefär som aktiemarknaden.

Jan: Om det bolag som har lånat pengar går dåligt och inte kan betala tillbaka, så blir det en dålig situation.

Daniel: Jag tänker så här:

Om man har en portfölj som är aktietung, är det nästan meningslöst att handla high-yield. Man kan göra det om man tror att high-yield kommer att prestera bättre än aktiemarknaden, men då bör man byta ut aktier mot high-yield.

Om man vill ha ett komplement till aktierna, är det bättre att välja AAA-fonder för att få en exponering mot ränterisken. Man kan välja hur mycket ränterisk man vill ha, men

Om man vill ha mycket aktier är lång duration det som ger den typen av utveckling man vill ha.

Jan: Om man har mycket aktier i sin portfölj, då är det bra att ha räntefonder med lång duration och låg kreditrisk. Dessa fonder ger hög exponering mot räntan men till en låg kreditrisk, vilket blir en bra balans till aktierna.

Daniel: Om det blir en super-lågkonjunktur, kommer aktierna troligtvis att tappa mycket i värde. Men i sådana lägen brukar Riksbanken sänka räntorna. Som vi vet så tenderar värdet på räntefonder gå upp när räntan sänks.

Jan: Då har vi gungbrädan, att då blir det förändring i marknadsräntan gånger durationen. Då kan man också säga att blanda aktiefonder med high-yield fonder, det är två ingredienser som inte passar, det blir inte så gott.

Peter: Daniel sa något mycket viktigt. Om räntorna är höga och high-yield-fonden har en duration på 4 år, kan man byta mellan aktier och high-yield-fonder för att hantera risken i portföljen. Det är bättre att behålla ränteallokeringen än att lägga till high-yield-fonder i en portfölj som redan är tung på aktier, eftersom det ökar risken i portföljen.

Daniel: Om man vill använda räntor på ett visst sätt, ska man absolut inte handla kort duration eller FRN-fonder. Dessa fonder kommer inte att påverkas när Riksbanken sänker räntan, eftersom de inte har någon ränterisk. De är alltså inte ett bra komplement till en aktieportfölj.

Peter: Framöver kommer du bara att få lägre kuponger, men det kommer inte att påverka värderingen.

Jan: För att sammanfatta; om man väljer räntefonder med lång duration och hög kreditvärdighet, fungerar de som en krockkudde när aktierna tappar i värde. Dessa fonder ger högre avkastning när aktierna inte längre kan dra portföljen uppåt. Om man väljer korta räntefonder som en krockkudde, blir de bara ballast och ger ingen avkastning. Det är bättre att välja fonder med lång duration som ger högre avkastning men samtidigt har låg kreditrisk.

Tumreglerna för sparhorisont gäller än

När det gäller andelen aktier i portföljen, är 60/40-portföljen en klassiker som har överlevt i nästan 100 år. Även om den förklaras död varje år, kan den fortfarande vara en bra utgångspunkt för att balansera risk och avkastning.

Daniel: Man bör vara noga med att förstå varför 60/40-portföljen har överlevt så länge. Det är en institutionell portfölj som populariserades på en tid när räntor och aktier förväntades ge samma avkastning.

Caroline: När var det?

Daniel: Under 70-talet kunde man räkna med 8% avkastning på statliga obligationer. Då var obligationerna inte som idag, där även företag ger ut obligationer. 60/40-portföljen är en institutionell portfölj som har följt med i tiden och visat sig vara stabil. Det har skett förändringar i hur mycket räntor och aktier man bör ha för att få samma avkastning. Men det är viktigt att välja en portfölj som passar ens egen sparande.

Jan: Om man inte har några bättre regler att följa, brukar jag rekommendera att ha alla pengar på bankkontot om tidshorisonten är 0 till 2 år. Om tidshorisonten är över 10 år, kan man ha 100% aktier. Om tidshorisonten är mellan 3 och 9 år, brukar jag rekommendera en 50/50-fördelning mellan aktier och räntor.

Daniel: Jag tycker att det är en rimlig portfölj. Men man bör också tänka på vad man har i sin aktieportfölj. Om man investerar i världsindex och svenska storbolag, behöver man kanske ha mindre räntor än om man bara fokuserar på de hetaste aktierna för att uppnå samma effekt.

Det är viktigt att komma ihåg att alla aktier inte är samma. Tidigare pratades det mycket om value och growth-aktier. Nu verkar det som att value-aktier har tappat i popularitet och alla vill bara ha tillväxt-aktier.

Ränta är inte bara en broms i portföljen

Peter: När det gäller långsiktigt sparande, är Captor Iris ett bra alternativ med en lång duration och låg kreditrisk. En annan attraktiv option är den långa investment grade-fonden (Captor Aster Global), som ger Iris plus en investment grade pick up. Inget bolag i indexet har någonsin gått i default under de sex månader vi ägt indexet.

Så en kombination av tioårig kreditrisk och tioårig ränterisk ger en bra blandning. Om man har en tidshorisont på över tio år och investerar globalt i aktier, bör man vara medveten om att 70% av det globala aktieindexet är i dollar.

Det är farligt att ha valutarisk i sitt räntesparande, särskilt om man köper amerikanska obligationer. Det kan gå bra eller dåligt, men om man inte har någon vy på det är det en risk om man ska använda pengarna i Sverige i framtiden.

Jan: För att jag upplever så här, jag ska vara helt ärlig, jag har ändå investerat sedan 96. Tittar man på Iris, på Avanza så tror jag att det är 25 000 ägare, men jag tror att det är mycket också tack vare Avanza Auto. Men de här andra fonderna, någon av dem hade typ 25 ägare på Avanza. När jag sa det till dig så skojade ni ”vi kan namnet på dem.” Jag tycker det är synd, för att det är en ren okunskaps grej att man tänker att vi är så aktie älskande, att vi tänker inte att jag kan förbättra den riskjusterade avkastningen.

Jag kan få ett sparande som passar mig egentligen mycket bättre och framförallt, så blir detta viktigt att ha tjänstepensioner eller andra delar där man inte kan köra en sådan här lösning som typ Lysa, för de ska vara one size fits all. Men då tänker jag att vi är klara med högrisk portföljen, om man skulle ta en sådan här mellan risk portfölj. Hur ska man resonera med ingrediensen, hur bakar man den kakan? Säg 50/50, 50% aktier 50% räntor. Så hur fördelar vi den de här 50% räntorna?

Daniel: Investment grade-fonder är en bra option för att få en fantastisk riskjusterad avkastning över tid, vilket är mycket bättre än aktier. Men man bör komma ihåg att man vill ha avkastning, inte bara riskjusterad avkastning. Om man har en 50/50-fördelning mellan aktier och räntor, finns det utrymme för att arbeta mer med sin ränta. Räntan är inte bara en broms i portföljen.

Jan: Hur skulle man kunna tänka med de ingredienser som ni har? Det är inget råd som ska kopieras, men det är ett resonemang.

Daniel: Jag funderar på att blanda våra två investment grade-fonder, Captor Aster Global Credit och Captor Aster Global Credit Shortterm. Dessutom vill jag lägga till några hållbara obligationer. Anledningen till detta är att hållbara obligationer kräver att bolagen gör en noggrann genomlysning av sin verksamhet, vilket gör dem mer transparenta och tydliga. Detta påverkar inte deras kreditrisk, men det är ändå en viktig faktor att tänka på.

High-yield är ett alternativ, inte komplement, till aktier

Genom att välja hållbara obligationer får man bättre bolag i förhållande till den kreditrisk man tar. Det sägs ibland att man betalar en premie för hållbarhet, men man får tillbaka det genom att investera i bolag som man vet mer om. Om man bryr sig om hållbarhet, tycker jag att det är viktigt att överväga.

Jan: Hur skulle du säga Peter?

Peter: Jag tycker att det är en bra lösning. Om man har en 50/50-fördelning mellan aktier och räntor, kan man överväga att lägga till lite high-yield i en mellanrisk-portfölj på lång sikt. High-yield har presterat bra.

Caroline: Vad menar du när du säger att det har presterat bra?

Peter: Jag tror ändå vi har en snitt avkastning på high-yield på 6 procent.

Daniel: Om man jämför långa tidsserier av high-yield mot aktiemarknaden, får man ungefär samma avkastning över tid, beroende på startpunkt.

Peter: High-yield har varit en bra produkt, men om man har mycket aktier så innebär high-yield också aktierisk. Om man har en mindre andel aktier och kompletterar med high-yield, kan man få en bättre riskjusterad avkastning över tid. Särskilt nu när räntorna är högre och det är svårare att låna, blir det mer attraktivt att låna ut pengar. High-yield ger bättre avkastning än börsen för långivare.

Jan: Om vi ska ta nästa kaka, som är en lågrisk kaka 70 till 100% räntor.

Daniel: Man bör verkligen fundera på varför man har en portfölj från början. Om man har mycket räntor för att man tänker att man behöver pengarna imorgon, då är frågan om man överhuvudtaget bör ha fonder. Det är en grundläggande fråga att tänka på.

Jan: Jag läste en amerikansk jämförelse i Nick Maggiullis bok. Han sa att om man har pengar som man inte behöver på tre år eller mer, då kan man överväga att använda fasta bankkonton istället för fonder. Om man har pengar som man inte behöver på mindre än två år, då bör man ha 100% bankkonto och skippa fonder. Men om man har pengar som man inte behöver på tre till fem år, har räntor historiskt sett varit bättre än bankkonto.

Caroline: Kan det inte finnas människor som har pengar men vill behålla värdet på dem?

Jan: Man vill inte ta aktierisken.

Peter: Det är en skillnad mellan att ha pengar under en lång tid och att ha pengar för att köpa en bil om sex månader. Om man har pengar under en lång tid, kan man överväga att investera i en lång räntefond som Iris. Denna fond kan gå ner 20% på grund av ränterörelser, men man kommer att få tillbaka pengarna över tid.

Daniel: Pensionssparande som ligger som fondförsäkring kommer snart att bli aktuellt för många av oss. Vi kommer att ta ansvar för vårt eget sparande när vi behöver pengarna. Därför tror jag att 100% räntor i olika former kommer att bli mycket vanligare. Hittills har vi inte haft den typen av sparande i stor utsträckning i Sverige.

Peter: De första som har detta sparande har inte ens börjat gå i pension ännu.

Pensionssystemet kommer ställa högre krav

Jan: Pensionssystemet har förändrats och behovet av räntor kommer att öka. De som närmar sig pensionen kommer att behöva en annan typ av lösning. Tidigare pensionärer hade andra lösningar där staten tog hand om det. Nu måste man ta mer ansvar och därför behövs denna typ av ingrediens. Det är som att baka lussekatter – man behöver saffran för att kunna baka dem, och nu finns saffran tillgängligt.

Daniel: Om man tittar på sparande till så kallad Såfa, det vill säga AP7, icke-valsfonden, så sker detta automatiskt. Men fonden ger ingen information om räntelösningen, och den kanske inte heller är den man vill ha.

Jan: Eftersom fonden ska passa alla, blir det kanske inte alltid den bästa lösningen. Istället blir det en kompromiss som inte är optimal för någon. Lite som jag kan uppleva även att fondrobotarna är.

Daniel: När man går i pension är det väldigt viktigt att tänka på hur stor del av pensionen man själv förvaltar, särskilt när det gäller tjänstepensionsförvaltningen. Detta utgör en stor del av ens framtida pension, så det är viktigt att vara säker på att man får den. Om det är en liten del av pensionen och man har mycket annat sparande, kan man kanske fortsätta att ta risker med den delen av pensionen.

Peter: Det är viktigt att komma ihåg att din pension är en del av din lön, så det är inte bara en slumpmässig siffra. Det är en faktisk månatlig utbetalning, och om börsen sjunker med 40%, så har du sänkt din lön för resten av livet med 40%. Det kan komma tillbaka, men det finns ingen garanti. Om man investerar i en obligationsfond, kan man vara säker på att det finns en viss avkastning.

Jan: Om vi återgår till liknelsen med kakan, så handlar det inte om att jag behöver pengar till en ny bil om sex månader. Jag vill uttryckligen ha en ränteportfölj på 70 till 100%. Hur skulle ni resonera i detta fall?

Daniel: Om man har en sådan åsikt från början, så är man ganska riskavert. Jag skulle kanske inte ens rekommendera high-yield, även om jag tror på det som en investering. Men eftersom det är uppenbart att personen inte är intresserad av high-yield, så är det kanske bäst att investera i investment grade räntor.

Jan: Då var det på kort- och långsikt, en blandning mellan durationen.

Peter: Det intressanta med institutionella fonder – som t.ex. pensionsstiftelser – är att flera av dem har kombinerat korta och långa räntor. Genom att ta hälften och hälften kan man få något som liknar internationella fonder när det gäller ränte- och kreditrisk. Man kan flytta pengarna mellan dem och själv bestämma vad man vill göra.

Daniel: Sedan slår jag ett slag för våra hållbara obligationer också.

Jan: En annan liknelse är att tänka på när man ska byta, vi nämnde AP7 Såfa tidigare. De har en ”glide path” där de lägger till 3% ränta per år från 55 års ålder. Det är en bra tumregel, men finns det något annat sätt att tänka på?

Daniel: Jag tycker att det är en rimlig grundregel, men jag tror att det som de byter till är fel. Om man tänker på att man som svensk idag kan förvänta sig att leva länge efter pensionen, så kommer avkastningen från 65 år och framåt att göra en stor skillnad. Om man bara investerar i korta och säkra räntor, kommer ens pensionskapital att utvecklas mycket sämre efter pensionen än om man vågar ta lite mer risk.

Räntemarknaden är attraktiv

Det är en rimlig grundregel, men jag tror att det de byter till är fel. Som svensk idag kan man förvänta sig att leva länge efter pensionen, vilket innebär att avkastningen från 65 år och framåt kommer att göra en stor skillnad. Om man bara investerar i korta och säkra räntor, kommer ens pensionskapital att utvecklas mycket sämre efter pensionen än om man vågar ta lite mer risk.

Jan: Jag tror att jag läste på er hemsida eller hörde dig, Peter, säga att Captor Iris Bond passar äldre personer som närmar sig pensionen. Du skrev att dess långa ränteduration kan balansera en portfölj med hög andel aktier. Genom att öka allokeringen till Captor Iris Bond kan man stabilisera förväntade utbetalningar och ha mer i aktier.

Peter: Det är också det som Daniel nämnde, att om man använder räntedelen som ett komplement till aktiedelen, så ger Iris tio gånger rörelsen i resultat. Om man däremot investerar i en kort AAA-fond, får man ingen effekt av ränterörelserna alls utan bara kuponger. Man får alltså inte samma portföljeffekt. Därför tycker vi att man kan investera en mindre del av portföljen i Iris och få samma räntebidrag till den totala avkastningen. Till exempel kan man investera obegränsat i en kort fond. Vi anser att duration är viktigt i en portfölj.

Jan: Det har varit jättesvårt att få duration i Sverige.

Peter: Jag har arbetat med pensionsskulder och pension sedan 2002, och alla har alltid trott att räntorna kommer att stiga. Du brukar prata om att den största missen som det svenska sparsystemet har gjort är att man har haft för kort duration i alla utom de sista 1,5 åren. Men det innebär att de som fortfarande har kort duration kan komma in på en bra nivå. Vi tror att det är viktigt att förstå att duration över tid skapar bättre avkastning än ingen duration alls.

Jan: Vi har diskuterat detta i forumet och ni har en av de längsta durationerna jag har sett bland svenska räntefonder. Tidigare har jag sett andra fonder med en duration på bara 5 eller 4,5 år. När vi hade vissa specialportföljer ville vi ha en duration på 15 eller 20 år, men det fanns inte i Sverige, så vi var tvungna att titta utomlands. Men då fick vi valutarisk och andra problem.

Spara i räntefonder och ha bolån samtidigt?

Nu vill jag runda av med några nischfrågor och några generella frågor. En fråga som dyker upp då och då är om man ska spara i en räntefond samtidigt som man har bolån. Hiss eller diss?

Daniel: Det är en hiss, men det finns en gräns när det blir orimligt. Att långsiktigt spara i en räntefond med lägre avkastning än vad man betalar i boränta är inte bra.

Jan: Vad är gränsen då? Det är därför man har sagt att det är en dålig idé, eftersom det är vad de flesta har gjort.

Daniel: Det finns faktiskt möjlighet att spara i investment grade-fonder eller liknande och över tid få lite mer avkastning. Men framförallt handlar det om att man har tillgång till pengarna, vilket man annars inte har.

Jan: Det är extra viktigt när det gäller pension, eftersom jag har hört att det är nästan omöjligt att få bolån efter 55. Så det kan vara ett alternativ att ha bolånet och pengarna, men man vill inte ta aktierisk med dem.

Peter: Korta fonder har en förväntad avkastning som är högre än bolåneräntan i genomsnitt.

Jan: Och då är det inte Iris utan då är det Aster Short.

Peter: Om man inte vill ta någon ränterisk och bara vill investera kort mot kort, så är våra korta investment grade-fonder ett alternativ. Om man har rörlig bolåneränta och rörlig investeringsränta, så har dessa fonder en förväntad avkastning som är högre än bolåneräntan.

Jan: När det gäller aktier brukar man säga att man ska äga hela högen. Kan man säga samma sak generellt om räntor? Att man egentligen vill ha så bred exponering som möjligt.

Daniel: Jag tycker att det är ännu viktigare i räntevärlden, eftersom man inte kan välja och vraka på samma sätt. Man kan inte plocka ut de bästa investeringarna eftersom man inte har tillväxten med sig.

Hur ser ni på risken för en ny bostadskrasch?

Jan: Vi har några specifika frågor från forummedlemmar, till exempel Zino på forumet som undrar:

”Captor Iris innehåller en stor del bostadsobligationer. Hur ser ni på risken för en ny bostadskrasch liknande 2008, då obligationer inte gav samma skydd?”

Fråga från Zino

Daniel: Vi diskuterade faktiskt detta eftersom vi är tillräckligt gamla för att ha varit med 2008 och arbetat på en Investment Bank då. Det som hände 2008 var en likviditetskris, där man blev orolig för bankernas förmåga att betala. Det kan bli tekniskt att förklara.

Jan: Du får ta det kort.

Daniel: På den tiden fungerade obligationsmarknaden så att om man sålde en obligation till någon, så skickades den ut i tomma luften och man fick betalt bredvid. Det fanns en sentimentrisk där man blev orolig för att inte få betalt. Risken blev så stor att man undvek att handla papper överhuvudtaget. Till exempel stängdes statsobligationsmarknaden helt.

Det enda som fortfarande gick att handla i räntemarknaden var bostadsobligationer. Man var inte orolig för att bolånen skulle defaulta, utan för att inte få betalt. Det innebar att det som faktiskt gick att handla såg mer volatilt ut och rörde sig mer än det som inte gick att handla alls.

Jan: JFB undrar: 

Vilket typfall passar Captor Iris bäst in? När passar den bäst?

Daniel: Jag tycker att den här portföljen har väldigt hög aktierisk för en privatsparare.

Jan: Birger undrar också: 

Hur pass väl speglar den tio åriga statsobligationsräntan Captor Iris Bonds innehav?

Daniel: Fonden speglar egentligen dåligt vår handel med statsobligationer eftersom vi handlar väldigt lite av dem. Det beror på att det finns för lite statsobligationer i Sverige och många vill ha dem till andra ändamål än investeringar. För att få vara med i Riksbanken och betalsystemet måste man ha statsobligationer som säkerhet.

Statsobligationer används också som sparobjekt av andra anledningar, så det blir inte riktigt den rörelse som man förväntar sig. Istället kan man hitta tioåriga swapräntor på DI som är en bättre approximation för rörelsen i Iris än vad statsobligationer är.

Peter: Swapräntan är mer i linje med omvärlden, medan svenska statsobligationer är ett udda djur. Vi har sett att Ingves har sagt att han ska sluta köpa statsobligationer, vilket har orsakat en stor rörelse i dessa tillgångar som inte har skett i andra tillgångsslag.

Avslutande frågor från communityn

Jan: Zino, är en av era fans i forumet. Det är han som lärde mig eller tipsa mig. Han skrev:

Captor Iris innehåller endast nordiska obligationer, har det funnits några fördelar med att lansera en motsvarande fond med globala statsobligationer istället med valutasäkring? Detta saknas helt på den svenska räntemarknaden.

Daniel: Vi anser att det kanske inte är Iris syfte egentligen, eftersom det innebär att man får risk på många olika räntekurvor. Det kan vara något man vill ha, men det är inte det som är syftet med Iris. Det är dock en intressant portfölj att bygga.

Jan: Jag tror att många av oss gillar index, så vi tänker att vi kan följa index med allt.

Peter: Det är intressant att notera att när vi konverterade Iris till en dollarbaserad tillgång, så har avkastningen varit otroligt bra. Det innebär att svenska bostäder är en bra tillgång även för utländska investerare, och det kan vara ett möjligt tillväxtområde för Captor på sikt.

Jan: JFB undrar:

”Jag kommer aldrig riktigt fram till när jag skulle vilja ha Captor Aster Global High-yield.”

Men då säger vi, att det är egentligen ett alternativ till aktier.

Caroline: Jag funderar på den här perioden med tio år av väldigt låga räntor. Hur påverkade det er på jobbet?

Daniel: Under perioden med väldigt låga räntor minskade intresset för räntemarknaden, särskilt bland privatsparare. Institutionella investerare behöll sina ränteportföljer eftersom de hade 40/60-portföljer inskrivna i sina regelverk. Det är också viktigt att notera att förväntad avkastning på till exempel Iris var lika hög 2017 som den är nu, eftersom räntekurvan lutade mycket.

Tidigare fick man bra betalt för att ta längre ränterisk, men nu får man dåligt betalt på grund av att kurvan prissätter en lågkonjunktur. Det pratas mycket om japanska statsobligationer, där räntan har varit 0 i 40 år. Trots det har det varit möjligt att tjäna pengar genom att köpa och sälja dem vid rätt tillfällen.

Caroline: Verkar det inte som att människor som investerar i räntor är helt lugna? Vad är din uppfattning?

Jan: Jag tror att man är mer seriös på räntemarknaden än på aktiemarknaden, där det ibland kan kännas som att man skjuter från höften. Räntehandlare verkar inte agera på samma impulsiva sätt.

Peter: Tillbaka till det Daniel sa, vi vill ha pengarna tillbaka.

Daniel: Det är ovanligt att man kan köpa en obligation och förvänta sig en avkastning på 200% på ett år.

Jan: Finns det något vi har missat eller borde prata om? Vi har inte hunnit diskutera realräntor, obligationer och andra liknande ämnen, så det får vi ta upp nästa gång.

Det sämsta rådet i finansbranschen

En fråga vi brukar ställa till våra gäster är: Vilket är det sämsta finansiella rådet du har hört under din karriär i finans? Har du hört något som du tycker var riktigt dåligt sagt?

Daniel: Det sämsta rådet jag har hört är när någon ger enskilda aktietips. Det är alltid något nytt bolag som presenteras med fantastiska framtidsutsikter, och alla uppmanas att hoppa på tåget.

Jan: De av oss som har varit med ett tag vet att det ofta går i vågor på börsen. Ett exempel på detta är Northland Resources eller Anoto, som var populära för en tid sedan. Men för oss som har varit med ett tag, känns det som att vi har sett den här historien förut.

Daniel: En anledning till varför jag tycker att enskilda aktietips är dåliga är att de ofta hamnar hos personer som inte investerar brett i aktier. De kanske bara äger en aktie, som Telia eller Northland. När tillräckligt många pratar om en viss aktie, så köper de också den.

Caroline: Din mamma berättade att det pratades om enskilda aktier och kryptovalutor i kafferummet på skolan där hon jobbar.

Jan: Vi behövde skapa ett avsnitt där vi avrådde från kryptovalutor år 2017. Jag är fortfarande nöjd med hur avsnittet blev. Peter, vad tycker du?

Peter: Ibland har man en kollega som tror att de har ett bra tips, men de har fel varje gång. Det är viktigt att göra sin egen research innan man investerar i ett bolag. Det gäller även när man investerar i indexprodukter och tittar på sin sparportfölj.

Jan: En professor har sagt att det finns tre typer av investerare. Den första typen investerar för att tjäna pengar, medan de andra två investerar av andra anledningar. Den andra typen investerar för spänningens skull och den tredje investerar för att det säger något om dem själva. Det handlar inte alltid om pengarna utan också om det sociala sammanhanget kring investeringarna, som att kunna berätta historier och dela med sig.

Peter: Vi är mycket disciplinerade och håller alltid vad vi lovar. Vi använder endast IG, high-yield eller AAA-investeringar med samma duration. Detta är för att våra institutionella kunder ska känna sig trygga när de räknar upp sin portfölj. Vi vill inte att något annat ska dyka upp sex månader senare och störa deras planer.

Jan: Även om det hade gått bra att hitta en bättre investering för denna pensionsstiftelse, skulle det fortfarande vara ett jobbigt samtal om avkastningen blev tre gånger högre. Kunden vill ha förutsägbarhet och inte bli överraskad. Tack för att ni var här idag, det har varit spännande! Carro, har du förstått allt?

Caroline: Jag tycker det har varit förståeligt.

Jan: Jag hoppas att vi får möjlighet att bjuda tillbaka er och prata mer om räntor och hur vi kan använda dessa ingredienser för att baka kakor. Tack så mycket!

Peter: Tack så mycket!

Jan och Caroline Bolmeson

18 juni, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 18 juni klockan 13:07 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Indexfonder, fonder och fondrobotar, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.