Mer pengar för pengarna! | Det viktigaste att veta om sparande

I dagens avsnitt recenserar vi Småspararguidens bok ”Mer pengar för pengarna”. En bonus är att det blir en repetition kring de absolut viktigaste sakerna som gör mest skillnad över tid i en privatekonomi. Det är lite som att utnyttja Paretos 80/20-regel för att göra de 20 procenten som ger 80 procent av resultatet.

Det blir kanske inte så mycket spänst (förutom när Caroline blir upprörd ?) i avsnittet eftersom jag och Caroline ligger väldigt nära Småspararguiden i filosofi, tänk och strategi. Föga förvånansvärt är jag därför positiv till boken, kommer lägga den som en topp-5 böcker att läsa för den som är intresserad av ekonomi.

Min egentligen enda invändning till boken handlar om att jag gärna skulle sett en diskussion bortom det som är rationellt och matematiskt rätt. Min upplevelse är nämligen att; trots att jag vet vad som är rätt utifrån ett matematiskt, rationellt och statistiskt så agerar jag ibland (ok, ofta) irrationellt och gör dumma saker med mina pengar.

Min högst subjektiva åsikt är nämligen att ibland blir slutresultatet bättre genom att utgå från att man har lite otur när man tänker ibland och faktiskt ta hänsyn till känslorna och att de spelar en spratt. Det kan vara känslor som rädslan att förlora, känslan av girighet, känslan av att inte vilja missa en affär, känslan av att vilja tillhöra, att vara med, att ha en upplevelse av spänning, känslan av ånger och så vidare.

Slutligen är min sista invändning också kring att de tar avstamp på samma ställer där 99 av 100 andra tar avstamp. Att målet är att maximera mängden pengar, sin (riskjusterade) avkastning och att mer är bättre. Jag kanske börjar bli gammal, men jag är inte helt säker på att det är det bästa målet.

Några riktigt duktiga finansiella rådgivare och personer med mycket pengar som jag har pratat med är snarare inne på linjen:

Har du vunnit spelet, sluta spela.

Det finns ingen poäng i att samla mer resurser än du behöver (och dö rikast på kyrkogården). Det gör också att många av de rikaste inte jagar de sista kronorna, tar en mycket mer balanserad risk som också gör att de också förblir rika över tid. Eller uttryckt på mer nationalekonomiska:

Pengar tenderar efter en viss nivå ha en väldigt avtagande nytta. Något man sällan pratar om eftersom de flesta upplever brist på pengar på ett eller annat sätt.

Jag är nog snarare inne på min coach Moas linje att det handlar om att ligga så nära – ett för en själv – rikt liv som möjligt i linje med ens värderingar, livsintention och grundläggande egenskaper. Men det är klurigare för då måste man ju lära känna sig själv. ?

Eric Strand var inne på samma spår där han tyckte att månadssparande var det sämsta finansiella rådet han hört. För om man månadssparar mer än man behöver, då kanske det är feedback på att man kunde haft mer glädje för den tiden eller de resurserna.

Med det sagt, så är det väldigt små nyanser där vi tycker olika. Det förändrar inte faktumet att jag skriver under på 9 av 10 saker de skriver och rekommenderar dem själv till andra. Dessutom ska de ha credd för att de just är tydliga och tar ställning. Alla kan hålla med om att ”semester är bra” men det är först när man blir specifik som invändningarna kommer.

Min riktigt stora behållning från boken är en variant på deras tre frågor kring hur man snabbt kan utvärdera en investeringsstrategi (typ: Ny Teknik-fonder eller en fondrobot):

• Vad är hypotesen som du investerar enligt?
• Stöds hypotesen av historisk data?
• Vilken teoretisk förklaring finns till hypotesen / resultatet?
• Kommer den teoretiska förklaringen / hypotesen hålla även i framtiden?

Det är säkert något som jag kommer få anledning att återkomma till i framtiden. Det var mitt tankespjärn tillsammans med deras kommentar om att statsobligationer över en 30 års period tenderar ha högre risk än aktier. Jag har inte riktigt landat den funderingen än, så det får jag säkert lov att återkomma kring.

Så, sammanfattningsvis, en lysande bok. En riktigt bra genomgång av det som är viktigt att veta och gör man det som de skriver i boken så kommer ens framtida jag garanterat uppskatta en själv. Det blir utan tvekan 4.9 stjärnor av 5.0. ??

Tack för den här veckan och på återseende i nästa!

Hälsningar,
Jan och Caroline

PS #1. På tisdag intervjuar vi fondförvaltarna Henrik och Andreas från Coeli Global där de förvaltar över 5 000 miljoner kronor. Vi ligger ju långt ifrån varandra i strategi men det brukar vara lärorikt att träffa riktigt proffs – särskilt de som tycker annorlunda. Vad tycker du att vi ska ta upp med dem? DS.

PS #2. På onsdag intervjuar vi polisinspektör Mikael Ahrtzing som arbetar med investeringsbedrägerier och IT-brott. Vad tycker du att vi ska fråga honom? DS.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Idag är det dags för avsnitt #177 och temat för idag är ”mer pengar för pengarna”. Det är en diskussion och en recension på den här boken som heter ”Mer pengar för pengarna” som skrivits av författarna Andreas Runnemo, Elisabeth Wass och Patrick Siegbahn. Det här avsnittet kommer vara en diskussion och en liten recension på den här boken från Småspararguiden.

Det är författarna som har grundat Småspararguiden och de har själva satt undertiteln ”Spara, låna och försäkra som de verkliga experterna”. Det här avsnittet kommer också ge en översikt över privatekonomi. Nästan en liten sammanfattning av hur man får rätt på de viktigaste delarna i en privatekonomi.

Mer pengar för pengarna!

Om jag ska säga så här: Småspararguiden och jag håller med varandra i 98% av fallen, vilket är rätt mycket. Sedan är det några nyanser som jag inte riktigt håller med om, så det kommer vi ta upp. Men jag tycker att de är jätteduktiga. Det är väl de och vi som jag upplever håller småspararnas flagga högst.

De säljer inte heller några finansiella produkter. Jag ska också vara tydlig med att säga att detta inte är något samarbete. Jag tror inte ens att de vet om att vi gör det här avsnittet, så det blir en överraskning för dem. De släppte boken nu under året och jag köpte den på Bokus, så jag har inte ens fått den som recensionsexemplar.

Jag har alltid sett vad Småspararguiden gör och har tyckt att de är duktiga, men det har ändå varit lite jobbigt för även om vi inte är konkurrenter så säger vi till stor del samma grej. Jag har pratat på Twitter några gånger med Patrik och ibland har vi delat info.

Jag har tipsat dem om vissa grejer och sagt att detta skulle ni kunna kolla upp. Men eftersom vi är så lika så känner jag ibland när de har gjort någonting att fan det där skulle jag ha gjort. Sedan är det lite roligt för jag vet att de känner likadant.

Boken är riktigt bra. Det kan jag säga redan nu. När jag har läst den här boken så har jag helt enkelt plockat fram mina understrykningar. Så kan vi egentligen säga, att i det här avsnittet kommer vi gå igenom mina understrykningar och det som stack ut för mig.

Det var två eller tre grejer som jag tyckte var riktigt bra som jag ville sno, så det är mina tankar och guldkorn. Den här boken kommer hamna på min topplista för folk som vill komma igång med sin ekonomi.

Diskussion kring Småspararguidens bok

Caroline: På baksidan av boken står det att Andreas Runnemo och Patrick Siegbahn hade välbetalda jobb inom finansbranschen när de upprördes av hur rådgivare lurade in folk i dyra fonder. Elisabeth Wass har varit en upprådd pensionsexpert, eller är kanske, men det står också att de har avslöjat skandalbolaget anm. namn 05:29 och fått konsumentpriset Blåslampan.

Jan: Jag uppskattar att det är mycket hänvisningar till studier i boken och jag gillar ju att läsa det för jag vet hur sjukt noga man måste vara när man skriver en bok. De har letat upp nya referenser på studier som, återigen, överlapp på 95% av studier som vi hänvisar till, men de hade hittat några som jag inte har läst tidigare, så det var kul.

Det som skiljer oss från Småspararguiden är att de vågar kritisera saker rakt ut, alltså de har en lista över typ ”årets finansiella skitprodukt” och sedan rankar de upp dem och säger rakt ut om det är skitdåligt. Jag kritiserar sällan någonting, utan då är det hellre att jag inte pratar om det.

Caroline: Ja, det är väl vid några tillfällen som du har kritiserat med namn och det kan man göra. Inte personer, men bolag, även om det är sällan. Jag tycker det är helt ok att göra.

Jan: Det som också är skönt i boken är att de inte säger ”det beror på” utan snarare ”gör så här”. Jag gillar det, för idag känns det som att det mesta är mellanmjölk.

Caroline: Ja, eller att man måste ta egna beslut som man tycker är svåra att ta, även om man har läst boken eller lyssnat på podden eller på experter för att få raka bananer och så har det inte blivit det.

Jan: Nej, precis, och jag tänker att alla håller med om jag säger att nu ska vi åka på semester, ända tills jag säger att jag vill åka på semester till Venezuela eller Nordkorea. Det är när man blir specifik som man kan bli kritiserad. När man går ner på detaljer blir det mycket enklare att ha en åsikt.

De lägger upp boken med grundläggande finanskunskap, sedan privatsparande och pension, bostäder, lån, försäkring och sedan har de sina 10 budord. Jag tycker boken är bättre i början, men det kan också vara så att jag inte är så intresserad. Jag brukar också zona ut när det börjar pratas om pension för jag tycker det är klurigt. Vi går igenom boken lite kronologiskt här nu och någonting som stack ut var i början av boken när de pratar ganska mycket om problemet med rådgivare.

Problematiken med rådgivare

Jan: Någonting som jag också har pratat om rätt länge är när du träffar någon på banken så brukar de säga att det är din personliga bankman, men den personliga bankmannen är inte mer personlig än någon tv-rådgivare på MediaMarkt. På MediaMarkt är de åtminstone tydliga med att det är en säljare. Jag gillar också hur de uttrycker det i boken.

De skriver rakt upp ner: ”får du ingen faktura efter mötet så har du varit på ett säljmöte”. Det är en ganska schysst grej att ha i många sammanhang.

Sedan hade de hittat en studie som jag hade missat en studie skriven av professorerna Harry Flam och Roine Vestman från 2014 som skriver att vi svenskar betalar i genomsnitt fem miljarder för mycket i fondavgifter. Vi betalar för saker som vi inte får valuta för.

Vi går på den här myten att vi tror att ju dyrare desto bättre. Visst, det kan stämma. En Tesla är bättre än många andra bilar och även dyrare, men när det är en fond så är det ingen korrelation mellan dyr fond och en bra produkt. Det är snarare ju billigare desto bättre.

En annan studie de refererade till gjordes av KTH på uppdrag från konsumentverket som visar att de som inte har fått hjälp av en rådgivare hamnar ofta i ett bättre läge än de som har fått det (Berglund 2014). Alltså, folk som placerar sina sparpengar och fått hjälp av finansiell rådgivare.

Jag håller helt med dem om att värdet av en finansiell rådgivare som är gratis, som du inte betalar på faktura, är högst begränsat. Detta gör det klurigt för då säger folk att du är ju en expert, eller du ger ju råd, och då har jag tänkt jättemycket på det här att man behöver skilja på vilka råd man lyssnar på.

Alla råd är inte dåliga. Där tänker jag mycket på att jag försöker numer dela upp råd om framtiden och råd som har funkat historiskt. Då tänker jag så här: råd om framtiden; skit i dem. Det finns så många. Det finns studier där man har gått igenom 6 000 förutsägelser, 17 000 olika analyser etc. och konstaterade att experter har i genomsnitt rätt 48% av fallen.

Vi har gjort ett eget avsnitt på det temat som heter ”Singla hellre slant än lyssna på en expert”, så man ska inte lyssna på råd som gäller framtiden. Det vill säga, vilka fonder ska du köpa, vad kommer gå bra imorgon? Ska man ha ny teknik-aktier, Bitcoin, guld, whatever. Inget värde i att lyssna på det.

Lindy-effekten

Jan: Däremot, i avsnittet om Nassim Taleb, kommer du ihåg att vi pratade om Lindy-effekten? Den kom från att det var skådespelare på Broadway som satt på ett fik utanför en stor Broadway-teater som heter då Lindy och så konstaterade de att pjäserna som har gått väldigt länge på Broadway tenderar att vara uppbokade väldigt lång tid framåt.

Så man kunde dra en slutsats av att ju längre något har varit relevant historiskt, desto längre tid kommer det vara relevant framåt. Då säger man t.ex. att råd från filosoferna i Grekland för 2 000 år sedan som fortfarande är aktuella idag kommer sannolikt att vara aktuella om 2 000 år. Det är Lindy-effekten.

En artikel på Aftonbladet som var relevant för en timme sedan kommer högst marginellt vara relevant i en timme till. Därför gillar jag råd som har bestått tidens tand. En av mina andra favoritböcker är ju ”Rikaste mannen i Babylon” för den är skriven 1926.

Kan man skriva en bok med finansiell rådgivning 1926 som är aktuell 2020 så lär den vara aktuell i några år ytterligare.

Här kan man ju diskutera också för jag tror att deras bok kommer vara inaktuell om ett par år. Den är väldigt skriven för 2020, men det är ju en annan sak. Inte hela boken alltså, men vissa delar, om t.ex. räntefonder. De avråder från räntefonder och säger att man ska ha pengar på sparkontot. Det är relevant för att vi har nollränta i dagsläget, men över en längre tidsperiod så är det inte så relevant. Men vi kommer komma till det.

Det jag hade velat ha till i boken som en komplettering är just att man ska skilja på vilka råd man lyssnar på. Skit i allt som har med framtiden att göra men råd om hur man t.ex. kan tänka för att placera långsiktigt, hur man kan tänka kring bolån och sådana råd kan man lyssna på eftersom de har funkat i 100 år och kommer förmodligen att funka i 100 år till. Så det är en bra tumregel.

Min andra kommentar är angående någonting man inte alltid går in på vilket är att det finns två, tre oberoende rådgivare som skickar en faktura efter mötet. Men då får man räkna med att det kostar 2 000-5 000 kronor för det mötet. Jag brukar säga att det är sällan värt det om man inte har flera hundra tusen. Men de är duktiga.

Jag råkar ju känna de oberoende rådgivarna som finns i Sverige och de säger inget annorlunda än vad som skrivs i den här boken eller vad vi säger, så det känns ju ganska schysst.

Finansiella rådgivare som får 8% i provision

Jan: Men man kan fundera på detta för jag tittade vid ett tillfälle på hur det går till när man skaffar sig en rådgivningslicens och problemet är att det är så reglerat i Sverige kring finansiell rådgivning att det inte går att göra det billigare. Det kostar flera hundra tusen att ansöka om tillståndet, att upprätthålla det och uppfylla alla kraven etc. är ett heltidsjobb.

Sedan tycker jag det är ganska intressant att i England ändrade man lagstiftningen just om att man var tvungen att vara mer transparent vid rådgivningssituationer, vilket gjorde att man skapade lagmässiga förutsättningar för att ha oberoende rådgivare. Man fick inte lov att göra det i det dolda.

Jag pratade med en finansiell rådgivare här om dagen som inte var oberoende utan jobbar för ett företag, som sålde strukturerade produkter, som de säger är så bra med begränsad risk och hög uppsida.

Så fick de 8% provision på beloppet, så om de sålde in någonting för en miljon till en rik klient så fick de 80 000 kronor i avgift i provision. Det döljer man över en femårsperiod i den där produkten. Sådan är svineri och det har man förbjudit i ett antal länder. Man tittar på att göra det i Sverige men man är inte där ännu.

Caroline: Jag förstår att författarna Andreas, Elisabeth och Patrick är upprörda över att det går till så i finansbranschen. Att man inte ger människor rätt råd.

Jan: Jag tror att finansinspektionen just nu tittar på om man skulle förbjuda en viss typ av sådana produkter.

Aktier = företagslotter

Jan: I boken skriver de såhär:

“Vi föreslår att du tänker på aktier som en slags företagslotter där den stora skillnaden mot trisslotter och stryktipset är att du i genomsnitt vinner mer än du förlorar. [..] Att som 35 åring ha pensionspengar i räntefonder är som att elda upp dem.”

Citat från småspararguidens bok ”Mer pengar för pengarna”

Jan: Jag tyckte detta var ganska kul av två anledningar. För det första så har jag aldrig tänkt på aktier som företagslotter, men jag undviker ju direktinvestering i aktier. Jag för jätteofta frågor om vad jag tycker om särskilda företag och jag säger att jag inte har någon aning för jag direktinvesterar jag inte i aktier. Men nu mer ska jag svara: ”Jag köper inte företagslotter”.

Caroline: Eller att det är som att köpa en Trisslott, för då får du igång diskussionen.

Jan: Sannolikheten att vinna på en Trisslott är ju väldigt, väldigt låg, men enligt andra studier som de inte har hänvisat till kommer du underprestera mot index i 66% av fallen när du köper en enskild aktie. Jag tror det t.o.m. var så att i 20% av fallen kommer du förlora mer än 75% av pengarna.

Det är typ bara 4% av alla aktier som har stått för majoriteten av all uppgång, så det ligger ganska mycket i det här resonemanget kring företagslotter. Jag gillade det. Vad tänker du?

Caroline: Jag tänkte på det att det kan vara så att om man nu ska ha den här diskussionen så kan folk tycka att man är lite dryg för det inte alls är samma risk att förlora pengarna som när man går och köper en lott. Och så bara kom jag in i de tankarna.

Jan: Sedan säger de att ha pensionspengar i räntefonder som 35-åring är att elda upp dem. De är inte glada i räntefonder och det är väl en av de grejerna som jag inte håller med om och det ska vi prata kring. De gör då en jämförelse som de kallar för ränteplaceringar.

Där buntar de ihop sparkonton, obligationer, korta- och långa räntefonder och peer-to-peer utlåning. Så de säger allt som är lån och sedan spelar det inte så stor roll om det är lån till stater, lån till företag, lån till andra privatpersoner eller lån till banken. Räntor är ju lån. Man lånar ut sina pengar och får en ränta.

Sedan säger de att över tid kommer aktier alltid ge ungefär fyra gånger mer i slutändan än räntefonder, därav säger de att ha pensionspengar i räntefonder som 35-åring är att elda upp dem. Jag håller med om det angående långsiktigt sparande över 10 år. Är man 35 år och har pensionssparande tills man är 65 så ska man inte ha det i räntefonder.

Alltså, det är ingen invändning där. Det är vi överens om. Kortare än två år, ränteplaceringar. Längre än 10 år, aktier.

Tips på fördelning per sparhorisont

Jan: De fokuserar väldigt mycket på sparhorisonten och det är något jag också har varit inne på på våra workshoppar. Att den viktigaste faktorn är tiden. Tiden avgör vilken avkastning du kommer få, tiden avgör hur stor risk du kommer ta. Ju längre sparhorisont, desto mer risk. Desto bättre avkastning, desto lägre risk.

Och de invänder, vilket jag också håller med om, t.ex. när man ska gå till en finansiell rådgivare eller öppna ett konto på Lysa så får man frågor i stil med: ”Hur stor sannolikhet bedömer du att du behöver pengarna inom ett visst år?”, ”Om börsen faller, väljer du hellre 10 000 med 100% säkerhet eller 20 000 med 50% sannolikhet?”

Alltså, frågor som är svåra till och med för mig. Helt ärligt, jag brukar skippa dem. Jag bara klickar på nästa, nästa, nästa och ställer in det jag vill ha själv. De är lite irrelevanta, men det är krav på att de ska finnas.

De har resonemanget att när det är kortare än två år så ska det vara ränteplaceringar och där brukar jag säga sparkonto rakt upp och ner. Längre än 10 år 100% aktier. Sedan däremellan en kombination. Det roligare är att där tog de också upp det jag alltid tjatar om, att tumregel som inte är naturlag, är 10% i aktier per år i sparhorisont.

Jag vet inte vart det kommer ifrån och jag tror inte att de har en källa på det heller. När jag har varit på debatt med Aktiespararna så tycker de att man ska ha 100% aktier redan efter två år, så det kommer inte från dem. Jag vet faktiskt inte. Här kommer de med ett ganska intressant resonemang.

De säger att på fem år ta 50% sparkonto och 50% global aktiefond. Vi är överens om 10% i aktier per år i sparhorisont, då har vi fem år 50% i aktier. Vad gör vi med resten? Då ska resten vara ränteplaceringar.

Det som jag tycker är spännande är att de säger sparkonto och inte en kombination av räntefonder. Vi är helt överens om den globala aktiefonden, men här skulle de säga sparkonto. Lysa säger själva att den förväntade avkastningen på deras räntedel är 1% om året och då har du en risk i de här räntefonderna, medan du kan få 1% året på sparkonto med insättningsgaranti utan risk.

Varför ta den ökade risken utan att få mer i avkastning? Det är så resonemanget går där. Samtidigt så blir det lite mycket av en anpassning till dagens läge, medans jag vill, även om jag har en femårig sparhorisont, ha en portfölj som funkar i 30 år. Jag hade haft en kombination med kanske 20% på bankkontot och sedan 30% hade jag spritt i olika typer av räntefonder. De säger att det inte är värt risken och bekymret för den avkastningen.

Caroline: Men om man skulle räkna på det? Det är en sak att ha det teoretiskt, men hur har de räknat på det?

Jan: Det är jättesvårt att räkna för du måste göra antaganden om framtiden. Historiskt sätt tror jag inte att det hade varit optimalt, du kan inte titta i backspegeln och köra framåt. 2020 är detta ganska klokt. Kommer det vara klokt 2025 eller 2030? Det vet vi inte.

Statsobligationerna är inte så säkra som man tror

Jan: Däremot skrev de en grej som jag inte har tänkt på. De gjorde en reflektion kring statsobligationer, det här att man lånar ut pengar till stater, och det är ofta de man vill ha för det är de som är säkra eftersom en stat sällan går i konkurs, även om det har hänt. Då säger de att när man har tittat på en 30-årsperiod så har faktiskt ibland statsobligationer varit mer riskabla än aktier.

T.ex. när räntorna har ökat kraftigt i värde. Det hände på 70-talet i USA, det hände på 90-talet i Sverige, och när räntorna ökar så faller obligationerna i värde, som vi pratade om i avsnitt #63. Då säger de att över en 30-årsperiod så kan man faktiskt se att de här statsobligationerna är inte så säkra som man tror, det så det har de också som en anledning till att inte köra räntor.

Sedan säger de också att om man tittar på riktigt långa tidsperioder, som över en 20-årsperiod så har jag själv räknat fram att sannolikhet att gå på plus är upp mot 99%. Som de skriver har ingen period längre än 17 år varit negativ på börsen. Då kan man också fråga sig varför man ska ha räntefonder överhuvudtaget.

Jag upplever att de inte tar hänsyn till beteendemässiga misstag i boken. Personligen har jag gjort väldigt många beteendemässiga misstag under de 25 år som jag har investerat. Jag vet också väldigt många läsare som har gjort beteendemässiga misstag.

I boken frågar de också varför man ska ha 10% i räntor i en 90/10-portfölj när det ger en lägre avkastning, men det ger bara en lägre avkastning om vi förutsätter att du sitter stilla i båten och agerar rationellt. Men om 10% i räntor hjälper dig att agera rationellt när du annars hade agerat irrationellt, då är det värt att ha det. Vi är överens, men det finns vissa nyanser.

Caroline: Jag håller med dig. Det är extremt viktigt med vilka beteenden man har kring sina pengar när man har sparat ihop dem och sedan satt dem någonstans. De går ner och man har haft sin strategi och om det inte känns som att den funkar längre.

Jan: Jag kanske har missat det, men jag tror inte att de skrev så mycket om den psykologiska biten. Jag är ett stort fan av Daniel Kahnemans och Amos Tversky prospect theory, som är t.ex. så här att vi värderar en förlust ungefär dubbelt så negativt som vi värderar en vinst positivt.

Så en förlust känns så mycket sugigare än en motsvarande vinst. Jag tar mycket mer hänsyn till det beteendemässiga och då säger jag att det är bättre att jag bara för 90% av vinsten i en uppåtgående marknad, för det kommer ändå kännas som att göra en vinst och det ger en 100%-ig känsla.

Men om jag går mindre ner än andra när marknaden går ner än index, för att jag inte har 100% aktieexponering, kommer göra att jag känner mig mycket bättre. Om det då kan hindra mig från att sälja av och få panik, då är det värt i längden att få 10% mindre avkastning. Så tänker jag. Sedan tycker jag att de hade ett kul citat från Galenskaparna, som jag kanske ska stjäla: “Spring inte runt och vela, då sabbar du det hela”.

Rationell och känslokall syn på investeringsstrategier

Jan: Sedan vet jag inte om de skrev detta uttryckligen till mig, men jag kände mig lite träffad: “Andra vanliga tumregler är 60/40 eller 90/10 eller Allvädersportföljer. Vår uppfattning är att argumenten för dessa portföljer baseras på idén att det är viktigare att minska obehagskänslan av att vissa år kan ge negativ avkastning än att se till bäst avkastning och minst risk för förlust på lång sikt.”

Caroline: Jag tänker att den här obehagskänslan är ju ett faktum för många. Man ska nog inte bara tycka att det är att knipa ihop och titta åt andra hållet.

Jan: Jag skulle säga två saker här. Så som det är skrivet är det rätt. En 100% aktieportfölj kommer sannolikt ge bättre avkastning än 60/40 eller 90/10 eller en Allvädersportfölj över tid.

De själva säger att aktier går 6% per år realt och säg att Allvädersportföljen gör kanske 3% realt, så det säger sig självt att deras kommer ge mycket bättre avkastning. Men min invändning är att vi inte är rationella och jag påstår att de flesta inte klarar av en 100% aktieportfölj. Det såg vi nu under Coronakrisen 2020. Framförallt inte nybörjare.

Sedan tänker jag att det är absolut en trygghet i att ha Allvädersportföljen eller RikaTillsammans-portföljen, som vi använder. Den har gått back typ två gånger sedan 1970. Det är ganska schysst att veta att det här är en portfölj som i majoriteten av fallen alltid kommer gå plus. Den kommer inte göra mig rikast, men den kommer gå plus och jag kan sova tryggt om natten. Jag behöver inte ha en åsikt om framtiden.

Det är ytterligare två nyanser. Jag säger inte att detta är fel, men kommer du ihåg diskussionen vi hade med Eric Strand om drakportföljen? Med the allegory of the serpent and the hawk. 100-årsportföljen. Där resonemanget bygger på att mycket när man pratar om att ha 100% aktier bygger det på det som har gått bra de senaste 50 åren.

Det är svårt att titta längre bak för det finns dåligt med data. Författaren till den studien argumenterar att de flesta finansiella rådgivare har växt under den här perioden då både aktier och räntor har gått bra, men det är inte en sanning om du tittar på alla generationer, ännu längre bak i tiden.

Detta kallas för recency-bias. Allvädersportföljen är ju skapad på 70-talet när man hade upplevt ett annat klimat. Det är ingen som hade skapat en Allvädersportfölj från början idag, eftersom man inte har upplevt de problem som den portföljen löser.

Caroline: Jag kommer ihåg att jag blev lite chockad när vi pratade om de här 100 åren tillbaka. Hur det egentligen har sett ut. Att det inte har varit aktier som varit bäst.

Jan: Nej, majoriteten av avkastningen, om man tittar på en 100-årsportfölj, har kommit de senaste åren. Innan dess har det varit olika typer av räntefonder, guld och råvaror. Det har alltså varit en massa saker som de direkt avråder från och jag känner mig inte så trygg i att säga att aktier kommer vara det bästa tillgångsslaget för att få max avkastning de kommande 100 åren. Jag tycker det är svårt och det är mitt argument mot det här.

Maxa livet istället för att maxa pengarna

Jan: Mitt sista argument mot de skriver om att ha 100% aktier är att det känns som att det underliggande antagandet i den här boken och de flesta andra sammanhang är ”ju mer pengar desto bättre”.

Jag har också levt i det paradigmet väldigt länge och utgått från att ju mer avkastning desto bättre, men nu mer, både när vår ekonomiska situation har blivit bättre och vi umgås med folk som har väldigt, väldigt mycket pengar, så inser jag också att det finns situationer då vinstmaximering inte är det övergripande målet.

Jag har tänkt jättemycket på detta efter ett av de senaste avsnitten med Eric Strand. Han säger att om du månadssparar på ett sätt som gör att det kommer vara en massa pengar kvar när du dör så har du förmodligen missat saker i livet. Oftast har vi fått göra en ansträngning för att tjäna de pengarna och då kanske vi inte har använt den tiden eller de pengarna på det mest resurseffektiva sättet.

När jag har pratat med finansiella rådgivare är en av grundreglerna har du vunnit spelet, sluta spela. D.v.s. om jag har de pengarna jag behöver för att leva resten av livet, varför ska jag då ta en risk med 100% aktier?

Caroline: Det hade varit så himla spännande att höra vad de har att säga om detta. Vi får nog bjuda in dem online på zoom.

Jan: Ja, om de vill. Så jag säger att de har rätt i nio fall av 10, en det är ett tionde fall som jag tycker att man bör diskutera så som vi gör nu. Det har också att göra med det som vi pratade om för två veckor sedan. Det här med överflöd versus bristperspektiv.

Att kommer jag från ett bristperspektiv då vill jag ha så mycket pengar som möjligt. Jag vill ha så mycket i avkastning som möjligt. Men jag behöver inte mer än det jag behöver och sedan är det olika för olika personer. Men jag tycker det är jätteskönt att vi har räknat på detta att i vår pension behöver vi en avkastning på 5%. That’s it.

Vi behöver inte 6% eller 8%. Vi behöver 5% nominellt, det vill säga 3% realt för de kommande 25 åren. Varför ska jag maxa med en 100% aktieportfölj när jag egentligen bara behöver 3% realt? Det var en lång utläggning här.

Vad ska man göra när det blinkar rött?

Caroline: Här är nästa citat ur boken:

“Vet du med dig att du inte står ut med obehaget att se ditt kontobesked blinka rött och därmed riskerar att sälja vid en nedgång är det en anledning att vara försiktig, men i slutändan resulterar det nästan säkert i mindre pengar på kontot.”

Jan: Jag tycker att man då istället ska ha mer ränteplaceringar och lite guld och lite råvaror.

Caroline: Du och jag fokuserar på lite olika saker. Jag har inte läst boken nu, men jag tittar på dig Jan för att få lite vägledning. När någon skriver en sådan här diffus grej att ”det är anledning att vara försiktig” så vet jag inte vad det betyder.

Vad ska jag göra med det? Jag får stresshormoner nu för det är diffust för mig och jag hatar diffust. Jag vill gärna veta då. Jag står inte ut med att det blinkar rött.

Jan: Därför ska du ha en 60/40-portfölj för då kommer det inte blinka lika mycket rött. Men då får du mindre pengar i längden.

Caroline: Ja, vad ska jag göra då? För mig är det så här ”Skit ner dig!” Jag tar inte det rådet. Jag blir jättearg av att få diffusa råd. Jag vet att jag inte står ut med det röda så jag får vara försiktig, men jag kommer ändå förlora pengar i slutändan.

Jag kan suck it up men jag kommer inte göra det på det viset som de föreslår här. Vaddå försiktig? Hur ska jag vara försiktig? Ska jag försiktigt titta på mina kontoutdrag eller?

Jan: Det bästa rådet brukar vara att inte logga in. Men vi kan hänga kvar här lite. Jag fattar vad du menar. Du vill ha den stora avkastningen och du mår dåligt. Då får du ha dem i aktier då. Det är två val, Caroline, som utesluter varandra.

Genomgång av forskningen

Jan: Sedan går de igenom forskningen och det är väl inga nyheter här. Billigt är bra. 99,4% av alla fondförvaltare slår inte index. Den studien har de inte med. Det är Barras 2010. Blev lite förvånad faktiskt. Sedan delar vi uppfattningen att det inte är någon konst att slå börsen enskilda år, men problemet är att urskilja om det är tur eller skicklighet.

Sedan skriver de också att det bara är 2% av aktierna på den svenska börsen som ägs av småsparare. Så om man tror att man handlar med andra småsparare då kanske det är så att om jag läser på mer än du gör så kanske jag har en chans, men eftersom 98% ägs av proffs så är det väldigt, väldigt svårt.

De skriver också att när de träffar många människor så kan man sammanfatta folk i finansbranschen utefter hur de förhåller sig till forskningen och detta tyckte jag var ett bra citat från boken:

“Jo, jag vet att forskningen säger att det är bäst med billiga fonder. I stort sett håller jag med, men just den här fonden har gått riktigt bra. Jag känner förvaltaren och jag vet att hen är riktigt skarp.”

Jag var i debatt i Aktiespararna med en författare till en annan bok där vi inte delar uppfattning överhuvudtaget, som sa att jag vill ge mig själv chansen att överprestera mot index. Men om man tittar på fakta så har de tagit fram några studier som jag inte har sett förut.

Jag har ett inspelat rådgivningsmöte där en storbank ringde till mig och ville ge mig finansiell rådgivning och jag kunde inte låta bli att tacka ja. De hade inte googlat mitt namn och jag bestämde mig för att spela lite dum och det var katastrof. Vi ska kolla om vi ska lägga ut den på bloggen utan att hänga ut någon.

Men det var verkligen bedrövligt. Som att den förväntade avkastningen för de kommande fem åren var 15% avkastning. I Småspararguiden säger de 6%, alltså 8% nominellt. Jag brukar säga 7% nominellt och 5% realt. Realt är alltså efter inflation.

Rådgivaren på den här storbanken sa att jag skulle få 15% avkastning i genomsnitt de kommande fem åren. Alltså dubbelt så mycket. Och då tyckte han ändå att det var försiktigt. Det är helt sjukt.

Sedan kunde man ha mycket i aktier och mycket NyTeknik, så klart. 40% av portföljen skulle in i en NyTeknik-fond. Min poäng är, och varför jag tar upp detta nu, är för att många av de finansiella rådgivarna tror på det själva. De har ju placerat sina pengar på ditt sättet själva. Annars hade det varit kriminellt. Han sa till mig att han hade sina egna pengar i den portföljen.

Tips från Fondbolagens förening

Jan: Mellan 2014 och 2018 lyckades 20% av europeiska fondförvaltare slå det europeiska indexet. 80% misslyckades. I USA under samma period var det 18% som slog S&P 500, alltså USA:s 500 största bolag, så 82 av 100 slog inte sitt index över en fyraårsperiod.

Tittar vi på en 30-årsperiod så är det 994 av 1 000 som inte slår index. Då kan man ändå tänka på att om fonderna hade varit gratis och urvalet slumpmässigt så hade det åtminstone varit 50/50. Index är ju genomsnittet. Hälften bättre, hälften sämre.

De skriver också att Morningstar, ett bolag som utvärderar fonder, säger att den största korrelationen mellan en fonds framtida utveckling och ett nyckeltal idag är inte antal stjärnor, betyg eller analyser, utan hur dyr eller billig fonden är.

Ju billigare fonden är, desto större sannolikhet är det att fonden kommer gå bra i framtiden. Det både jag och de konstaterar när man läser forskningen är att det bästa man kan göra är att investera i en indexfond som ger dig marknadens genomsnittliga avkastning.

Jag försöker inte förutsäga vilka aktier som kommer gå bra eller dåligt imorgon, utan jag köper allihop, väl medveten om att några kommer gå bra och några kommer gå dåligt. Här är väl min egen kommentar, de har inte skrivit det i boken men jag tror att de skulle skriva under på det också, att ju fortare man inser att man är genomsnittlig och att det är ok, desto mer pengar kommer man tjäna över tid.

Jan: Sedan hade de ett citat från Fondbolagens Förening, en intresseorganisation för svenska fonder som de flesta svenska fondbolag är med i:

“Argumenten för indexförvaltning bygger till stor del på forskning som visar att aktiva förvaltare, i genomsnitt och på lång sikt, inte kan prestera bättre än marknaden (index). Exempel är Sharpe (1966), Jensen (1967) och Malkiel (1995).”

Källa: Fondbolagens förening

Jan: Redan här har vi Lindyeffekten. Det är alltså studier som är nästan 50 år gamla och som håller fortfarande. De har överlevt som gladiatorer på vetenskapens Colosseum och kommer förmodligen hålla i 50 år till. Fama fick Nobelpris för detta 2013.

Wermers (2000) som undersökte fonder under perioden 1975- 1994, kommer visserligen fram till att aktiva fonder i genomsnitt kunde välja ut aktier som slog marknaden. Dock gav fonderna ändå i genomsnitt inte bättre avkastning än index, vilket förklaras av fondernas avgifter samt det faktum att likviditet måste hållas i fonden för att möta spararnas insättningar/uttag (Pettersson, 2014).”

Källa: Fondbolagens förening

Jan: Då ska det ändå sägas att alla är överens om att det var mycket enklare att förvalta fonder på 90-talet för konkurrensen var inte så hård som den är nu på 2020-talet. Det är intressant och lite spännande att även Fondbolagens förening säger detta.

Så det är ingen tvekan om vad forskningen säger och jag tycker också det är så himla skönt att vi är flera nu som tjatar om det, både vi och Småspararguiden, mot hela finans-Twitter. Jag har inte varit på Twitter i flera år. Det är jätteskönt.

Guldkorn från boken: Tre smarta frågor

Jan: Mitt guldkorn från boken, som jag kommer ta med mig är där de beskriver en historia där någon av dem jobbade på en hedgefond i finansbranschen och så hade de en chef som alltid ställde de här tre frågorna. Då säger de att om man tittar på en fond eller en investeringsstrategi så skulle den här investeringsstrategin uppfylla tre frågor:

1) Bekräftar historisk data hypotesen?
2) Finns det en bra teoretisk förklaring?
3) Är det rimligt att (2) kommer gälla även i framtiden?

Jag själv skulle gärna lägga till en fråga innan detta, som är: ”Vad är hypotesen?” Fråga ett skulle jag vilja vara ”Vad är hypotesen?”. Fråga nummer två: ”Bekräftar historisk data hypotesen?” Och gärna om man vill ta fråga 1A och 1B och dela upp det olika marknader. Finns det en teoretisk förklaring och kommer den här förklaringen och hypotesen gälla även i framtiden?

Jag tycker detta detta är briljant för man kan applicera det på så mycket som är där ute. NyTeknik-fonder, vad är hypotesen? Är hypotesen att NyTeknik-fonder kommer fortsätta överprestera mot index? Ok. Bekräftar historisk data den hypotesen? Nej. Det går i olika perioder. I vissa perioder har värdebolag gått bättre och i vissa perioden är det andra typer av aktier.

Finns det någon teoretisk förklaring? Då kan man säga att under Corona är det bolag som funkar även för de som kan jobba hemifrån eller det kan vara att det är så mycket teknikutveckling nu. Då kan man säga är det rimligt att detta kommer gälla även i framtiden? Jag tror inte att de kommer fortsätta gå dubbelt så bra som index.

Varför skulle de göra det? På 20 och 30-talet var oljebolagen jättestora. Det går i cykler. Man läser boken ”Good to Great” och 10 eller 20 år efter att boken getts ut så är inte bolagen så jävla great längre.

Eller ta investmentbolag. Vad är hypotesen? Investmentbolag är bättre än andra bolag. Bekräftar historisk data hypotesen? Ja, i Sverige gör den det. Det är så vi kom fram till hypotesen. Finns det en bra teoretisk förklaring? Njae. Funkar då den här teoretiska förklaringen på andra marknader? Naej. Tyska investmentbolag eller amerikanska investmentbolag är inte dubbelt så bra som det landets index. Är det rimligt att investmentbolag kommer gälla även i framtiden? Kanske.

Dessa frågor hjälper en att utvärdera den strategi man har. Istället för att bara läsa Aftonbladet om fonden man skulle ha haft eller det alla pratar om. Jag använder inte sociala medier men jag får höra från kompisar att det finns grupper där de pratar om att man är dum i huvudet om man har en indexfond.

Caroline: När man frågar sig de här tre frågorna är det inte lätt att man lurar sig själv lite för att man vill att något ska vara på ett visst sätt?

Jan: Jo, men bara att man ställer sig de här frågorna kommer göra hästlängder att man kan börja ifrågasätta sig själv. När folk frågar varför de inte ska ha NyTeknik-fonder eller vad jag tycker om deras portfölj då brukar jag säga att det är ingen tvekan om att NyTeknik-fonder har gått bättre än index.

Men hur vet du att de kommer göra det de kommande tre åren? Det som många proffs brukar prata om nu är att värdebolag har underpresterat. Jag tror att vi kommer se början på en trend på värdebolag. Investerar jag i det? Nej, för jag vet inte.

Men jag har däremot varit med i 25 år så jag vet att det går en trend i vad som är populärt i olika perioder. För mig blir det här ett sätt att försöka identifiera det på.

Ingen oro över home-bias

Jan: Någonting som jag tyckte var intressant var att de argumenterar för att man ska ha en indexfond, men inte så stenhårt på att den ska vara global. De säger att om du investerar i Sverige så är det inte en jättestor skillnad för många svenska bolag är globala, svenska marknaden påverkas av den globala marknaden.

Då säger de t.ex. att en billig Sverigefond är bättre än en dyr global fond. Jag har inte tänkt på det på det sättet, men det är svårt att argumentera mot. Jag hade hellre ändå till syvende och sist valt en billig global fond framför en Sverigefond. I boken rekommenderar de Nordnet Superfonden Sverige och Avanza Zero.

Jag är inget fan av dem utan jag tar hellre SEB Sverige Index.

Caroline: Får jag bara fråga, vem är den här boken för?

Jan: Som våra lyssnare. Någon som inte kan så mycket.

Caroline: Vissa av våra lyssnare kan mycket. Kan man läsa boken ändå?

Jan: Ja, det kan man. Vi kommer prata i två timmar om detta nästan, så det finns ju underlag. Men min behållning från att ha läst det kapitlet är att skillnaden är nog mindre än jag trodde mellan att ha en bred Sverigefond jämfört med att ha en bred global fond.

Jag har nog trott att skillnaden varit 8 på en skala från 1 till 10. Men de säger att skillnaden kanske bara är 4. Det tyckte jag var spännande.

Jan: De pratar också om att invändningar mot indexfonder alltid är att om alla investerar i indexfonder så kommer de inte att fungera, eftersom alla bolag kommer värderas likadant oavsett hur bra eller dåliga de är. Det är teoretiskt sant. Men alla kommer inte göra det.

De hade en intressant siffra från 2018 att 17% av alla pengar som investerades investerades i indexfonder. 2013 var det 11%. Vi har sett en ökning på 6% över fem år. Det är inte jättemycket. Majoriteten av världens pengar förvaltas fortfarande aktivt.

Sedan är det så att vi som gillar passiv förvaltning, alltså att man köper allt istället för att ha en fondförvaltare, vi behöver de aktiva fondförvaltarna, annars kommer vi inte kunna göra vår grej.

De understryker också det som jag alltid säger att det inte är någon poäng i att ha två globala fonder. De har en skitbra metafor där de säger att det inte någon skillnad att köpa Gott & Blandat på Ica eller Coop. Det är fortfarande samma Gott & Blandat. De velar också i det här med Sverige eller inte. De pratar mycket om att vi har en stor exponering mot Sverige oavsett, i och med att man bor här, man har sin ekonomi här etc.

Köpa allt eller optimera?

Jan: Om jag skulle spela djävulens advokat så kan man väl säga att de säger att räcker med en global indexfond. Alltså, köp då Länsförsäkringar Global Indexnära. Vilket jag kan tycka är lite spännande för om man läser mycket av forskningen som bygger till grund för det här med indexfonder, som är den här CAPM-studien från 60-talet, så säger den att man ska äga hela marknaden så billigt som möjligt och så lång tid som möjligt och köpa så regelbundet som möjligt.

Här tar de egentligen ett avsteg från den för de säger att det räcker att du äger aktier i den här globala indexfonden men du behöver inte ha så mycket i Sverige eller i tillväxtmarknader. Du behöver inte ha små bolag, alltså de delarna som inte ingår i en vanlig indexfond.

Detta är en av anledningarna till varför jag gillar en fondrobot. En fondrobot gör det mycket enklare för mig att komma närmare forskningen. Här säger de att det är ett ok avsteg.

Jag kan tycka att det blir lite spännande att i vissa fall upplever jag dem lite inkonsekventa. I vissa fall är det bättre, att nära nog är det good enough. Men i vissa fall vill de att man ska optimera. De är mot fondrobotar, som vi kommer komma in på, där jag är väldigt positiv, framför allt till Lysa som är billig på 0,4%. Sedan är det andra fondrobotar som är dyra och de avråder jag också från.

Jan: Sedan pratar de lite om sparkontot som den bästa ränteplaceringen.

Caroline: Det här med räntan, jag har förstått det som att de inte gillar räntefonder, så då pratar vi inte mer om det.

Jan: Det var det jag sa där i början att de buntar ihop sparkonto med insättningsgaranti och 0% ränta, sparkonto hos en nischbank med lite högre ränta, obligationer, korta och långa räntefonder och peer-to-peer. De buntar allt det som en ränteplacering.

Då säger de att den bästa ränteplaceringen är sparkonto. Jag håller med 2020. Jag vet inte om jag skulle säga det 2022 eller 2023.

Om vi gör en liten utvikning, som jag tror vi kommer återkomma till i framtida avsnitt, så är det också så att de flesta av oss har bolån. Om man ska resonera rent optimalt och rationellt, inte känslomässigt, så är det dumt att ha någon ränteplacering oavsett om det är sparkonto eller räntefond om man samtidigt har ett lån.

Om man har 100 000 kronor att investera och vill sätta dem i en 50/50-portfölj på fem års sikt, så hade det varit bättre att ta 50 000 kronor, amortera på lånet och sedan ta 50 000 i 100% aktier. Men det skulle resultera i att när du loggar in på din portfölj så har du 100% aktieexponering.

Det är få av oss som tittar på vår ekonomi utifrån ett helhetsperspektiv och tänker att jag har ju amorterat 50 000 på mitt lån. Då är vi tillbaka på det där med ett rationellt och matematiskt korrekt svar eller känslomässigt. Detta skriver de inte om i boken men jag vet att vi har diskuterat det på Patreon i vår community, att det är egentligen dumt att ha räntefond och ett lån samtidigt på det sättet.

Om hållbara investeringar

Jan: Som jag var inne på så avråder de från räntefonder och från en global spridning. Jag tycker att man borde ha en global spridning på sina ränteplaceringar och det tycker Lysa också. Återigen, detta är en tolkning av den forskning som finns.

Jag tycker det är precis som vi säger med aktier, att jag ska äga alla aktier och inte försöka förutsäga framtiden om vilka aktier som kommer gå bra eller dåligt, så upplever jag att då ska jag ju inte göra det med räntefonder heller. Då ska jag äga alla räntetyper och inte försöka förutse vilka som kommer gå bra eller dåligt i framtiden. Vi gör ju det via Lysa. Vi har delegerat det jobbet till Lysa, att de får plocka fram det som man kallar för universumet av räntefonder.

Jan: De har en utvikning på att investera hållbart eller inte där de faktiskt har gjort en genomlysning av den forskning som finns och den är väl oklar. De pratar mycket om att det finns olika sätt man kan välja till eller välja bort fonder på.

Caroline: Vänta nu, om man nu vill investera hållbart, och det är en ganska så bred definition. Etiskt eller hållbart är detsamma, men det är det kanske inte.

Jan: De pratar om att de flesta fonder antingen väljer till eller väljer bort bolag. Alltså vi investerar inte i X eller vi försöker påverka bolagen. Ingrid från AP7 SÅFA pratade ju om hur de jobbar med just påverkansarbete, och jag har hört att det går bra för dem.

Caroline: Visst, men det kan också vara så att man använder det ordet för något litet samtal man har en gång om året. ”God jul” och så har man gjort ett påverkningsarbete och så kan man skriva det. Jag är så skeptiskt till allt det där. Man måste vara tydlig.

Jan: De hänvisade till en studie som visar att det är bättre att välja till bolag än att välja bort bolag. Det spelar ingen roll om man väljer bort ett bolag. Det påverkar inte deras verksamhet. Men genom att välja till bolag så kan man ge kapital genom att t.ex. stödja nyemissioner eller nya bolag som hade behövt kapital och därmed kan utvecklas.

Det är alltså bättre att välja till. Men de landar väl i samma resultat som jag, som vi också har pratat om här tidigare, att om man verkligen är intresserad i det här med positive impact investing, att göra skillnad och att göra gott, så är det många gånger som Vilhelm från Effektiv Alturism sa, att det är nästan bättre att försöka ha sina fonder någorlunda schysst, men med låga avgifter.

Det som man annars hade betalat i högre avgift kan man ge bort till en organisation som man tycker gör ett bra jobb. Att man gör både och men att man särskiljer på dem. Enligt forskningen verkar det ge mest effekt och det är också min upplevelse. Sedan finns det som hamnar mitt emellan, typ Switchr och en massa andra som försöker göra grejer.

Du investerar i solpaneler som bidrar till att vi får mer solenergi och att du får en viss avkastning, men de investeringarna kommer med en helt annan risk, för om bolaget eller projektet går i konkurs så förlorar man alla pengarna. Det finns inga gratisluncher i det.

Del 2: Bolån och fastigheter

Jan: Nu är vi på bolån och fastigheter, så om du har ett bolån säger de att du ska prioritera att amortera ner till 75% belåningsgrad och rekommenderar inte att amortera bortom 50%. Jag brukar säga samma regel.

Följ amorteringskravet och överamortera inte. Det är vad jag brukar säga.

Sedan säger de ganska logiskt att man ska amortera dyra smålån först, som kreditkortslån, konsumentlån, avbetalningar på Klarna, delbetalningar, you name it. De landar i tre månader i buffert. Där har vi ett helt avsnitt om buffert men vi pratar mer om hinkar. Det tycker jag är ett lite bättre resonemang. Sedan säger de att man ska spara till barn och pension i 100% aktiefonder om det är lång tidsperiod.

Något jag älskar, för jag har varit så jäkla ensam om det här resonemanget, är att de skriver:

”Att låna på huset för att investera i aktiefonder kan låta helgalet men för långsiktigt kan det vara helt rätt.”

Det är återigen något som forskningen säger, att om man är ung, har lång tidshorisont och inte behöver använda pengarna så bör man ha en högre risk. Men det förutsätter att man inte freakar ut. Du och jag har precis gjort det. Vi har lånat pengar för att investera, men vi har varit med om börskrascher, vi vet att vi kommer kunna hantera den räntebetalningen och amorteringen och vi kan till och med hantera om det skulle skita sig med den investeringen.

Kan man låta för att köpa en bil som garanterat faller i värde, varför i helvete (förlåt att jag svär) skulle man inte kunna låna för att investera i någonting som med stor sannolikhet kommer ge pengar över tid. Tips här till Patrick, Andreas och Elisabeth (och alla andra) är att det finns en promemoria om man går in på riksbankens hemsida. Där hittar man promemorior och analyser som de har gjort.

27:e januari 2014 skrev de en promemoria där de skriver bokstavligt talat: för de flesta hushåll i Sverige vore det ekonomiskt sätt lönsamt att belåna huset upp till bolånetaket och investera pengarna långsiktigt i aktie- och ränteobligationsfonder. Riksbanken skriver alltså detta. Vill du läsa promemorian så finns den här. Vi har också ett avsnitt som heter ”Bra och dåliga lån”.

Jan: På frågan investera allting på samma gång eller sprida ut det över tid så återigen går de på det rent matematiskt rationella svaret, som är att investera allting på en gång. Jag är inte helt hundra på det. Det stämmer matematiskt, men om man investerar pengarna 1:a januari 2020 och 30:e mars har förlorat 35% då ska man vara sjukt duktig att inte få panik och ångra sig och ta ut pengarna. Då är vi tillbaka på det här resonemanget som vi hade innan.

En lista över saker att inte spara i

Caroline: Men om man är lite som jag. Jag skulle kunna göra en sådan grej och sedan inte titta på det på fem år. För jag är inte så intresserad.

Jan: Det är bra. Det viktigaste är att du inte freakar ut så alternativet är att månadsspara in det och jag vet att det är irrationellt och matematiskt okorrekt, men jag tror ändå att det är en känslomässig aspekt som man inte får glömma. Jag tror att det känns bättre för folk att spara in det över tid.

Caroline: Jag har inte ens tänkt att man kan dela upp det. För mig är det bara ett jävla hassle. Förlåt mig. Det är bara jobbigt att behöva tänka på det även om man har autogiro på det.

Jan: Ja, vi har avsnitt #92 där vi pratar en och en halv timme om just den här frågan. Min feedback är återigen att deras resonemang är matematiskt korrekt, men de tar inte alls det här beteendemässiga perspektivet i den grad som jag gör.

De kommer fram till ungefär samma grejer som vi när det gäller barnsparande. De kritiserar HSB Bospar. De avråder det i långa stycken. Jag kanske har samlat mod till mig nu att kunna avsluta vårt HSB Bospar. De avråder också från att spara i blandfonder, fond-i-fond och robotförvaltning.

Jag håller med dem om att 90% av alla fondrobotar är dåliga, för det är blandfonder eller fond-i-fond fonder. Undantaget i min värld är Lysa med Opti på plats nummer två. Opti är lite för dyrt, men jag vet att de kör kampanjer också.

De tycker inte att man ska investera i fastigheter heller eftersom det kan man få via fastighetsbolag på börsen som är mycket mer professionella. Råvaror tycker de är en ren spekulation. De säger att det finns små mängder guld i havet och man lyckas utvinna det guldet så kommer det att rasa i värde.

Det är ju svårt att argumentera mot, men jag vet inte om den teknologin finns. Det finns fördelar och nackdelar med att vara kategorisk. Jag är inte kategorisk på det sättet. Folk säger att guld är en barbarisk relik och att det är en sten du betalar för att ha i en låda och sedan har vi Eric Strand och andra som säger att guld är det enda du kommer ha för annars kommer det gå åt helvete. Då kollar jag vad det finns för belägg i studier och då är det mellan fem och 10% guld och då tar jag så mycket.

De skriver vidare att man inte ska hålla på med optioner och derivat, vilket jag håller med om. Valutor ska man inte heller hålla på med. Strukturerade produkter håller jag också med om att man ska hålla sig borta från. Där är det ingen begränsad uppsida och nedsidan är begränsad till 20% i 95% av fallen.

Som tur är finns det inte så mycket sådant nu. För 15 år sedan var det jättestort. De avråder också från att direktäga aktier. De säger att man kan köpa det som hobby, men precis som vilken hobby som helst så kommer det att kosta dig pengar. Återigen, vad är hypotesen? Finns det historiska belägg för hypotesen? Kommer den att hålla framgent?

Del 3 i boken om pension

Jan: Jag tycker det är klurigt att prata om pension för beroende på vilken generation du är kommer du få ut olika mycket. Sedan finns det olika lösningar så det är jättesvårt att säga någonting som är generellt. Men de har samma poäng som jag, att det bästa du kan göra i ditt PPM är AP7 SÅFA.

Vi är väl överens om att pension är svårt. Sedan tar de upp den problematiken som vi har diskuterat om dödsfall, att man får ha det här samtalet om vad som händer rent teoretiskt om man dör. Hur kommer ekonomin se ut för dig och vad händer i olika situationer.

Så det var del tre som är en ganska stor del i boken. Där kan man också titta om man är intresserad av hur man ska tänka kring att ta ut pengar i pension, men det kommer också komma ganska mycket lagstiftning nästa år om att man ska kunna flytta sin pension så jag tror det blir mer aktuellt då.

Del 4. bostäder, lån och försäkring

Jan: I sista delen pratar de om bostäder, lån och försäkringar. De är också väldigt tydliga med att uppgången vi har sett på bostäder sedan 90-talet är en anomali. Det är inte en naturlag. Det finns en berömd gata i Amsterdam som jag inte minns vad den heter, men det som är roligt med den gatan är att man har prisuppgifter på varenda hustransaktion på den gatan sedan 1600-talet.

Det är en jättelång obruten dataserie. Då har man konstaterat att mellan 1600-talet och 2000-talet, på de här 400 åren, så har den reala värdeökningen varit 0,2%, alltså efter inflation. Det är trots att Amsterdam har ökat med befolkning 10 gånger under den perioden.

Så man kan inte säga att staden inte växte. Huspriserna på olika marknader tenderar att gå i takt med inflationen. Min hypotes är att hus ska behålla sitt värde över tid, inte öka i värde, så jag utgår från att när vi säljer vårt hus kommer vi få tillbaka lika mycket som vi har satt in, även om vi totalt sett har gått minus eftersom vi har fått underhålla huset.

De tycker att man ska utgå från att ens bostad kan sjunka i värde med 20%. Jag själv tycker att det är lite optimistiskt. Jag skulle nog räkna 30-40%. Jag tycker att de är lite försiktiga. Sedan tänker jag generellt att man ska se boende som en konsumtion. Boendet är en av de få sakerna man använder sina pengar till.

Sedan tycker jag att det är ett mycket bättre resonemang att fråga vad som händer om priset faller med 20%. För det kommer inte påverka mig i det fallet så länge jag inte säljer det.

Det som händer är att jag blir inlåst i mitt boende och inte har råd att flytta, men så länge jag betalar räntorna så kan inte banken kasta ut mig. Därför tänker jag att innan man köper ett boende så ska man fråga sig om man kan tänka sig att bo där i 10 år framöver oavsett om livssituationen förändras. Vi köpte inte ett hus förrän vi visste att här kommer vi bo i 10 år och det värsta som kan ända för oss på 20 års sikt är att barnen flyttar hemifrån. Vi kommer inte behöva större. Det passar det vi gör.

Något annat jag upplever att de missar, som de flesta missar kring bostad utifrån ett privatekonomiskt perspektiv, är att huset i sin tur driver en massa andra kostnader. Alltså, huset är en kostnadsdrivare i renoveringar, i området där man bor, i underhåll, och så vidare. Så det tänker jag att vi kommer återkomma till, för det finns några kostnadsdrivare.

Om bolåneräntan, förhandlingar och seniorlån

Jan: Sedan säger de väldigt konkret att det aldrig är läge att binda räntan. De säger att när någon går ut på en bank och säger att nu är det dags att binda räntan så är det egentligen som att säga att mina kollegor som sitter på ränteavdelningen är dumma i huvudet och har räknat fel.

Not gonna happen. Historiskt sätt har det alltid gett lägre ränta att ha rörligt. Det de argumenterar mest med är att du blir fastlåst i banken, så du får inte så mycket valmöjlighet. Återigen så tror jag att de kommer från det matematiskt korrekta hållet, men återigen, vi gjorde precis som de sa att man inte ska göra.

Vi band en del av våra lån på olika tidsperioder. För oss var det så att vi flyttade till ett dyrt hus när vi inte hade samma ekonomiska situation som vi har idag. Då tänkte vi att vi kan bo här fram tills barnen går till årskurs fem och det kommer gå bra. Återigen, man måste kunna värdera sin känsla och se om det är ok att det kostar lite pengar, tänker jag.

Sedan pratar de om att förhandla räntan på banken. De avråder också från att bli helkund. Man behöver inte berätta hur mycket pengar man har. Jag brukar säga till Swedbank att när de lanserar en fondrobot som är lika bra som Lysa så kan jag bli helkund hos er.

De är skeptiska till seniorlån, alltså att t.ex. min mamma som är i pension med obelånat hus skulle låna pengar på huset, för det kommer vara dyrt för henne. Seniorlån har ofta hög ränta så då säger de att det är bättre att barnen tar lånet, för då sparar man den räntan. Sedan är de inne på att det inte är så dumt att investera studielånet.

Om försäkringar

Jan: Intressant fakta som jag inte visste är att du får bara tillbaka 20-30% av det du betalar in på en försäkring. Det vill säga 70% av en försäkringskostnad är bortkastade pengar. Då är det kvantifierat.

Då säger de att ett bättre och matematiskt korrekt svar är att om du har en god ekonomi så är det bättre att ha ett eget försäkringskonto där man själv gör avsättningar och tar från när det skiter sig. Deras poäng är att man bara ska försäkra det man inte har råd att förlora, vilket är precis vad vår kompis Filip säger. Man ska bara försäkra det man inte har råd att köpa igen.

Är det lönt att ha en helförsäkring som kostar fem till 10 000 om året på en bil som är värd kanske 100 000 om du har en miljon i sparkapital? Då är det bättre att du investerar de pengarna och sedan får du väl bita i det sura äpplet om det skiter sig.

När de listar försäkringar säger de hemförsäkring absolut, bil kanske, gravid ja för att det är gratis, barnförsäkring kanske, sjukdom kanske, inkomstförsäkring kanske, djurförsäkring kanske. Så det enda de säger ja på är hemförsäkring och kanske på resten och nej till alla självriskreducering, cykelförsäkring, telefon, dator, drulle, avbeställningsskydd etc. Jag håller med om att det är bättre för de flesta.

Småspararguidens 10 budord

Jan: De avslutar det hela med det de kallar för Småspararguidens 10 budord. Vi borde också göra våra egna budord.

1. Din personliga bankman är en säljare
2. Finansanalytiker kan inte spå framtiden
3. Titta på priset när du köper fonder
4. Spel på aktier är en hobby som kostar pengar
5. Försök inte tajma marknaden
6. Investera inte i saker som du inte förstår
7. Bostadspriser kan gå ner
8. Det är aldrig läge att binda räntan
9. Försäkra bara det som du inte har råd att förlora
10. Aktier på lång sikt

Caroline: Jag håller med.

Jan: Jag håller också med. Men det är så här ”semester är bra” och när man bryter ner det så har vi haft lite olika åsikt. Så min sammanfattning, om vi ska runda av här, så utgår de hela tiden från det som är matematiskt rationellt. Det kan man argumentera är rätt, men jag ifrågasätter om det alltid är det jag ska fatta beslutet på. Jag fokuserar mycket mer på det beteendemässiga, att vi inte är rationella trots att vi gärna vill tro att vi är det.

Något jag tycker att de missar helt och hållet är den här att har du vunnit spelet så ska du sluta spela. Alltså, har du de pengarna du behöver för ditt liv så kan du skita i att ta mer risk. Och att maximera avkastningen och ha en mängd pengar eller överspara varje månad.

Här pratar vi om att maxa pengarna, men jag vill nog hellre maxa livet. Om jag maxar pengarna så kanske jag inte maxar livet och jag tror det är viktigare att komma så nära mitt liv som möjligt, det som är viktigt i mitt liv, snarare än att maximera bankkontot.

Men jag säger inte att det är fel det de har sagt. Vad tar du med dig?

Caroline: Jag tar med mig de här 10 budorden. Det var bra. Hur det än är så gillar vi listor. Vad tog du själv med dig?

Jan: Jag tog med mig de här hypotesfrågorna. Jag gillade vissa av de här studierna och vi tycker ju samma. Alltså, i 99% av fallen har vi samma åsikter. Gör man de här grejerna som vi skriver om och som de pratar om så kommer ditt framtida jag tacka dig själv. Detta är best odds. Sedan är det skitsamma om du väljer Länsförsäkringar Global för 0,22 eller Lysa för 0,4. Du gör detta långsiktigt. Du försöker inte tajma marknaden och de andra faktorerna. De är ju mycket, mycket viktigare tänker jag.

Jag tänkte avrunda med att tipsa och tacka vår RikaTillsammans-community, som du hittar på RikaTillsammans.se/medlem eller Patreon.com/RikaTillsammans. Där tycker jag att vi har mest kul. Vi har FikaTillsammans, det är där vi gör saminvesteringar, det är vi delar ut extramaterial och gör undersökningar och sådant.

Så det är en community för dig som tycker att det här är spännande, vill ha ett extra avsnitt typ varannan vecka som inte kommer på bloggen. Du väljer själv engagemangsnivå och hur mycket du vill betala, så det är helt och hållet upp till dig. Det är mycket som gör det möjligt för oss att ha de här avsnitten helt reklamfria.

På tal om reklamfritt, detta är faktiskt en av få böcker man kan unna sig att köpa och ha i bokhyllan för att slå upp grejer eller ge bort. Tack för den här veckan så ses vi nästa.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

• Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid? - OBS! Det finns en ny version av denna artikel i och med avsnitt 256
• Vad säger forskningen om sparande och investerande? Del 1 - En genomgång av de viktigaste akademiska studierna om sparande och investerande....

Prenumerera på vårt nyhetsbrev