En viktig framgångsfaktor i investerande är att sprida ut äggen i olika korgar. En av de mest klassiska investeringar som de flesta rika människor förr eller senare investerar i är fastigheter. Fördelarna är många samtidigt som trösklarna tyvärr är höga.
Jag brukar få många frågor på just fastigheter både här på bloggen men även när jag håller kurser och utbildningar, så jag tänkte i den här artikeln sammanfatta både för- och nackdelar, men även sammanställa lite siffror och data. Jag vill dock redan nu vara tydlig med att jag själv inte äger någon fastighet, utan jag gillar värdepapper mer. Jag har däremot en hel del vänner med fastigheter och jag arbetar även nära två stycken fastighetsbolag.
Fördelar med att köpa och investera i fastigheter
De fördelar som jag ser framförallt med att investera i fastigheter:
- Avkastningen är ganska regelbunden och hyfsat riskjusterad
- Investeringen är enkel att förstå och räkna på
- Investeringen är belåningsbar ofta upp till 75 %
- Den är en långsiktig investering som går att skala upp
Nackdelar med att köpa och investera i fastigheter
Samtidigt så är där också några uppenbara nackdelar med fastigheter:
- Det krävs ofta en ganska stor kontantinsats för att köpa en fastighet
- Varje fastighet är unik och två fastigheter kan inte ha samma läge
- Svårt att diversifiera i fastigheter på grund av stora enhetsvärden
- Fastighetscykler har stel utbudskurva som gör att där blir förskjutningar mellan hög- och lågkonjunktur
- Fastigheter kräver en förvaltning – som dock kan vara aktiv till olika grad
- Avsaknad för en gemensam handelsplats
- Relativt höga transaktionskostnader ger långa transaktionstider
Genomsnittlig totalavkastning på en fastighetsinvestering
Det finns lite olika sätt att mäta avkastning på fastigheter. Det vanligaste sättet som man mäter på i Sverige är enligt IPD Svenskt Fastighetsindex (numer köpt av MSCI). Tittar man på de historiska värdena enligt deras rapport per 2014-12-31, så ger det en totalavkastning på årstakt:
| 3 år | 5 år | 10 år | |
|---|---|---|---|
| Bostäder | 7.3 % | 7.2 % | 7.0 % |
| Alla fastigheter | 7.1 % | 8.3 % | 8.2 % |
Det här kan jämföras med investeringar i andra typer av tillgångar enligt samma dokument:
| 3 år | 5 år | 10 år | |
|---|---|---|---|
| Alla fastigheter | 7.1 % | 8.3 % | 8.2 % |
| Aktier | 18.4 % | 12.8 % | 10.4 % |
| Fastighetsaktier | 23.5 % | 19.5 % | — |
| Obligationer | 4.3 % | 6.4 % | 5.6 % |
| Guld | -16.8 % | 22.56 % | 11.9 % |
| Inflation | 0.6 % | 0.8 % | 1.4 % |
Det man kan se är att över längre tidsperioder, mellan 5 – 10 år, så ligger avkastningen för fastigheter och värdepapper i form av aktier ganska nära varandra. När jag upptäckte det för första gången för ett par år sedan var jag ganska fascinerad, samtidigt som det är ganska logiskt. Utifrån ett avkastningsperspektiv spelar det således nästan ingen roll om man vill investera i fonder och aktier eller i fastigheter. Avkastningen är i princip samma. Jag brukar säga – ta in båda i portföljen eller satsa på det som du tycker är roligt.
Däremot skiljer ofta avkastningen i form av att en avkastning från en fastighet är mycket mer regelbunden. Pengarna kommer in på kontot i slutet av månaden när hyresgästerna har betalat in sina hyror, till skillnad från aktier som har utdelning en gång om året och däremellan kan gå både upp och ner.
Genomsnittlig direktavkastning och värdetillväxt
Man brukar även dela upp totalavkastningen på fastigheter i två olika delar. Direktavkastning och värdeförändring. I korthet kan man säga.
- Direktavkastning – Driftnetto genom sysselsatt kapital (ingående marknadsvärde plus aktiverade investeringar)
- Värdeförändring – Skillnaden i marknadsvärde mellan början och slutet av året med avdrag för investeringar
- Total avkastning – Består av direktavkastning och värdeförändring
Delar man upp avkastningen på de svenska fastigheterna så ser det i grova drag ut som följer. Nedanstående tabell är baserad på data från en IPD-föreläsning 2012 men också med de nyckeltal som de fastighetsägare jag känner, brukar räkna med. Det är således siffror som är mellan-tummen-och-pekfingret kombinerat med historiska värden för perioden 2002 – 2012.
| Direktavkastning | Värdetillväxt | Total avkastning | |
|---|---|---|---|
| Storstad (Sto., Gbg. & Mlm.) | ca 2.0 – 4.0 % | ca 4.0 – 6.0 % | ca 7.0 – 9.0 % |
| Mellanstor stad | ca 3.5 – 5.0 % | ca 3.0 – 5.0 % | ca 6.0 – 8.0 % |
| Långt utanför storstad | ca 5.0 – 10.0 % | ca 0.0 – 2.0 % | ca 6.0 – 8.0 % |
| Riket | ca 4.0 – 6.0 % | ca 2.0 – 3.0 % | ca 6.0 – 8.0 % |
Jämförelse i grafform
Jag ogillar att visa andras grafer okritiskt som jag själv inte har dataserierna till, men eftersom IPDs data inte är fritt tillgänglig så får jag göra ett undantag. Jag har däremot försökt verifiera datan så gott det går. Eftersom den dyker upp på flera källor så anser jag den vara hyfsat rimlig.
Min enda osäkerhet med grafen ovan är att urvalet i IPD-indexet har historiskt sett varit ganska litet. Jämför man med SCB:s statistik så är den inte lika bra. IPD har även publicerat följande graf:
Min invändning till den här grafen är att jag spontant tycker att volatiliteten är lite missvisande för aktierna. Ett enskilt år kan ju volatiliteten i aktier vara ganska stor, i enlighet med grafen. Däremot räknar man på ackumulerade tidsperioder så minskar den ganska drastiskt. Läs mer i min artikel:
- Minska risken i ditt sparande - Ett videoklipp med en förklaring och resonemang kring standardavvikelser för indexfonder
Investeringar i fastigheter är enkla att förstå och räkna på
Jag brukar ha som en tumregel; lägg inte pengar i investeringar som du inte förstår. En fastighet är ett bra exempel på en ”enkel” investering. Det är pengar ut för att köpa den, sedan hyr någon lägenheterna av dig och det får du betalt för på månadsbasis och samtidigt är där pengar ut varje månad i form av underhåll.
En fastighet är också ganska enkel att räkna på eftersom där inte finns alltför många parametrar och där finns några nyckeltal att hålla reda på. I grund och botten handlar det om att:
- Räkna ut inkomsten per kvadratmeter och år – den bör ligga på mellan 850 – 1600 kr/kvm/år. I den lägre delen av intervallet befinner man sig långt ute på landet, medan 1600 kr/kvm/år är centrala delarna av storstäderna.
- Räkna ut driften per kvadratmeter och år – den bör ligga på ca 420 kr/kvm/år för att inkludera allting, inkl. Stora periodiska renoveringar såsom stambyte och tak. Runt 200 kr/kvm/år för vanligt årligt underhåll.
- Räkna ut driftnetto genom att ta inkomsterna – utgifterna
- Dividera driftnetto med priset på fastigheten och jämför med ditt avkastningskrav på mellan 2 % och 10 % beroende på var i landet fastigheten befinner sig.
- Räkna därefter på betalnettot, dvs lägg till utgifterna för finansieringen och se vad det blir över till dig själv i vinst.
Det är faktiskt inte svårare än så. Jag ska inte gå genom det i detalj igen, eftersom jag har skrivit mer utförliga artiklar på det innan här på bloggen. Se mer nedan:
- Räknexempel på en hyresfastighet - Ett räkneexempel på en fastighet jag lade bud på i Svedala för ett litet tag sedan
- Viktigt att veta kring små hyreshus och fastigheter - Tips, råd, nyckeltal och saker att tänka på kring ägande, ägarformer och beskattning av små hyrehus
Hantera riskerna i ett flerbostadshus
De flesta riskerna i en fastighet är dessutom relativt enkla att både förutse och hantera. Allt strukturellt (tak, stammar, fasad) kan man med hjälp av en bra besiktningsman undersöka i förväg. Många av de oväntade sakerna som kan dyka upp kan man hantera via försäkringar. Vakans eller risken för att stå med huset outhyrt kan man testa i förväg via kontakt med den lokala bostadsförmedlingen eller genom att lägga annons på blocket och se svarsfrekvensen.
Dessutom anser jag att det är relativt enkelt att skaffa sig en ”vallgrav” som Warren Buffett brukar prata om när det gäller en fastighet. Det enklaste sättet att göra det på är genom att lägga skambud. Det roliga är också att många enligt mig har missuppfattat grejen med skambud…
Skambud är ett bud där man skäms när man lägger det!
Jag ska ge ett exempel från en fastighetsaffär som jag var inblandad i. Det var en fastighet som låg ute för 10 900 000 kr. Det första budet som vi lade var 4 900 000 kr och fastigheten såldes senare för 6 200 000 kr. Om jag inte skulle lagt ett skambud på 4.9 Mkr utan ett klassiskt ”svenskt” skambud på 10.5 Mkr så hade jag helt sannolikt betalat 4 000 000 kr för mycket!
Fördelen med hus som man köper som en investering är att man inte behöver att engagera sig lika mycket känslomässigt som ett hus som man ska bo i själv. Då vill man ofta att det ska se ut på ett visst sätt, det ska ligga i rätt område och så vidare. Det är inte ovanligt att man pratar om att ”bli kär” i huset. Det behöver man verkligen inte bli i flerfamiljshus. Det ska man ju ha för att tjäna pengar, då kan man lägga många skambud på många olika fastigheter och se var det nappar.
Fastigheter är belåningsbara, ofta upp till 75 %
En annan fördel med fastigheter är att man kan använda dem som säkerhet. Min upplevelse är att när man pratar med bankerna så brukar de gå med på att belåna dem, utan större problem, upp till 75 %. Det vill säga att om du har 25 % till handpenningen så brukar du kunna låna resten under förutsättningen att fastigheten täcker alla andra utgifter.
Fördelen med det här blir att avkastningen på det egna kapitalet kan ofta hamna på mellan 10 % – 25 % vilket är väldigt bra. Det är det som är hela hemligheten med fastigheter – man får inte 2-3 % avkastning på totala kapitalet, utan snarare 10 – 25 % på det egna kapitalet. Egentligen är det inget konstigt – det är i princip vad hela Sveriges befolkning just nu med sina villor och bostadsrätter. Det förklaras enklast med ett räkneexempel.
Räkneexempel 1) Köp av fastighet med helt egna pengar
Säg att jag köper en fastighet för 1 000 000 kr med helt egna pengar. Den ökar sedan i värde med 80 000 kr, då har jag tjänat:
80 000 / 1 000 000 = 0.08 = 8 %
Avkastningen på eget kapital är samma som avkastningen på totalt kapital, det vill säga 8 %.
Räkneexempel 2) Köp av fastighet med 75 % av bankens pengar
Säg att jag istället köper samma fastighet för 1 000 000 kr, men denna gången lånar jag 750 000 kr av banken och lägger bara in 250 000 kr av mina egna pengar. Säg att jag får betala 3 % i ränta till banken. Den ökar sedan i värde precis som i förra exemplet med 80 000 kr, då har jag tjänat:
( 80 000 – 22 500 ) / 250 000 = 0.23 = 23 %
Avkastningen på totalt kapital är fortfarande 8 % som i förra exemplet, men det är ganska ointressant eftersom banken har ju redan fått sina 22 500 kr. Det intressanta blir då avkastningen på mina pengar, det egna kapitalet, och den blir faktiskt hela 23 %.
Hävstång – Att använda någon annans pengar
Att använda någon annans pengar är ju inget konstigt. Som jag skrev innan, det gör de flesta i Sverige redan idag. Det är därför vi har så många som har blivit miljonärer bara genom att bo i sina hus. Här använder man det bara lite mer medvetet.
Jag har skrivit mer om konceptet i följande artikel:
- Att öka avkastningen på en investering med hjälp av hävstång - Hur du kan öka avkastningen på en investering genom en annan finansieringslösning
Naturligtvis är det inte riskfritt att använda hävstång, men jag påstår helt sonika att risken är betydligt mindre i en hyresfastighet än i t.ex. ett eget boende såsom bostadsrätt eller villa. En bostadsrätt eller villa värderar ju bara enligt efterfrågan. Det motsvarar det som vi kallar för ”värdetillväxt” i uppdelningen av total avkastning ovan. Till skillnad från en bostadsrätt eller en villa är en hyresfastighet en riktig tillgång som skapar inkomster och värderas på det sättet också annorlunda t.ex. på driftnettot.
Det är en långsiktig investering
Jag gillar ju långsiktiga investeringar eftersom tiden verkligen är ens bästa vän. I fastigheter så har man några olika fördelar över tid. Det första är ju att över tid så kan man ofta höja hyrorna i paritet med eller lite över inflationen. Samtidigt så amorterar man också vilket innebär att över tid så minskar lånen samtidigt som förhoppningsvis intäkterna ökar i snabbare takt än vad utgifterna gör. Det vill säga att de fundamentala faktorerna går i rätt linje.
Den andra fördelen som många har använt när det gäller fastigheter, det är att man kan utnyttja ett eventuellt övervärde till följd av en värdeökning som handpenning till nästkommande fastighet.
Det krävs mycket pengar för att komma igång
Det största hindret som både jag och många andra har upplevt med fastighetsinvesteringar är att tröskeln att komma igång är väldigt hög. Det krävs de där 25 % för att komma igång. Även på en liten fastighet på 2 000 000 kr är 25 % 500 000 kr, vilket är mycket pengar att ha i kontanter. Ska man titta på en fastighet på t.ex. 10 lägenheter, vilket av många anses som minimum för att det ska vara lönt med professionell fastighetsförvaltning, så pratar vi minst 2 500 000 kr i kontantinsats. Det är inte snutet ur näsan. (Å andra sidan är 15 % avkastning på 2.5 Mkr ganska najs avkastning).
Har man de pengarna så är de bästa ställena att hitta objekt på:
Om man dock inte har pengarna så får man kolla på andra ställen. Det finns nämligen några olika sätt att lösa problematiken med kontantinsatsen och investera mindre summor – med sina för- och nackdelar.
Mer om det i en artikel på lördag!
- Alternativa sätt att investera i fastigheter - För oss som inte har ett par miljoner till en egen stor fastighet men ändå vill ha exponering mot fastighetsmarknaden
Fastigheter i RikaTillsammans-portföljen
Ibland får jag frågan om inte fastigheter borde ingå i RikaTillsammans-portföljen. Om man tittar på originalet, permanent-portföljen, då ska där inte ingå fastigheter. Craig Rowland, expert på permanent-portföljen skriver så här på frågan om inte fastigheter borde ingå:
Harry Browne didn’t consider real estate specifically a good investment. He considered it a speculation. Moreover, he thought it straddled the stock/inflation protection part of the portfolio. Again, in his 1989 book if I recall he said if you wanted to use REITs it should come out of the stock and gold allocations to get your percentage. However, he always said that real estate can perform inconsistently based on the economy and is not an asset he considers particularly useful for the portfolio.
Relaterade artiklar
- Tessin - ett tips för dig som är intresserad av fastigheter och fastighetsinvesteringar och vill lära dig mer - Sponsrat inlägg av Tessin - en sajt om crowdfundinginvesteringar i fastigheter
- Alternativa sätt att investera i fastigheter - För oss som inte har ett par miljoner till en egen stor fastighet men ändå vill ha exponering mot fastighetsmarknaden
- Räknexempel på en hyresfastighet - Ett räkneexempel på en fastighet jag lade bud på i Svedala för ett litet tag sedan
- Viktigt att veta kring små hyreshus och fastigheter - Tips, råd, nyckeltal och saker att tänka på kring ägande, ägarformer och beskattning av små hyrehus
Senaste avsnitten
Nya avsnitt varje vecka
Hur har Sverige blivit ett av världens rikaste och mest jämlika länder? Och varför är det inte alltid ett problem att vissa blir väldigt rika? Vad är det som gjort oss svenskar rika? Det och mycket mer handlar dagens avsnitt med professor Daniel Waldenström om. Läs mer.
I veckans “hur gick det sedan”-avsnitt resonerar vi vidare och utforskar tre saker. 1) De flesta har noll koll på vad deras bil faktiskt kostar och det finns många myter kring bilägande som bara inte stämmer, 2) bil är klurigt eftersom det är så känslomässigt bortom bara ett transportmedel och 3) alternativkostnad i form av att många önskar “jobba mindre” men sedan väljer en dyr bil som de måste “jobba mer” för att försörja. Läs mer.
Hur förvandlades Sverige från ett av Europas fattigaste länder till ett av världens rikaste på bara hundra år? Vad är hemligheten bakom den svenska arbetsmarknaden med få strejker och hög produktivitet? Och varför har ett land med stark fackföreningsrörelse ingen lagstadgad minimilön? Läs mer.
Hur pratar man om pengar i en relation där skillnaderna är stora? Eller där den ena parten sålt företaget, fått ett stort arv eller liknande? Hur hanterar man känslan av att ha växt ifrån sin vänkrets – eller sin egen identitet – på grund av ekonomisk framgång? Och hur skiftar man från att bygga för framtiden till att faktiskt använda sina pengar? Läs mer.
“Låt livet kännas lika bra som det är. Njut dig själv till framgång. Man vill ha det man vill ha, för man tror att man kommer känna som man tror man vill känna.” Dessa är några av Moas favorit-sayings som vi tar upp i dagens avsnitt tillsammans med reflektioner på eventet vi hade tidigare i år. Läs mer.
I det här avsnittet träffar vi följaren Victor Schack som är tävlingskock och startade restaurangen Kalcium på Österlen. Det blir ett samtal om ekonomi i restaurangbranschen, dricks, misstag vi dödliga gör i köket och en massa småtips. Läs mer.
Välja den rationella bilen eller bilen vi önskar? Behålla bilen vi har fått hem att prova eller lämna tillbaka den? Häng med på vårt bakom-kulisserna samtal där vi resonerar vårt eget bilköp och ifrågasätter vårt val. Vi konstaterar att många där ute kör väldigt dyra bilar - förmodligen utan att ens vara medvetna om det… Läs mer.
När börsen stormar och kontot lyser rött – hur vet du egentligen om du sitter i en båt som klarar ovädret? Är det rätt att sitta still, eller är det naivt? Och hur skiljer man en stabil långfärdsseglare från en läckande jolle när vågorna går höga? Läs mer.
Börsen skakar, rubrikerna är röda – och oron kryper på. Vad gör man egentligen när marknaden faller flera dagar i rad? Ska man sälja av? Köpa mer? Vänta? Detta bonusavsnitt är en inspelning från en livesändning på Instagram, med mer än 40 frågor från er i communityn. Förhoppningsvis lyckas jag både sortera, förklara och - förhoppningsvis - lugna. ❤️ Läs mer.
Vad är egentligen värt att satsa på i ett sparande? I detta bonusavsnitt går vi igenom 30 olika investeringsråd tillsammans med juristen och rådgivaren Per Palmström – och hissar eller dissar dem. Från indexfonder och ESG till belåning och guld. Allt med målet göra dig till en bättre investerare. Läs mer.
Vi frågar en oberoende finansiell rådgivare: Vad är viktigast att få rätt på i en privatekonomi och ett sparande? Vad ska en ung person, en person mitt i livet, en företagare, någon som gjort exit eller en person som närmar sig pensionen tänka på? Ska man amortera eller investera? Investera allt på en gång eller sprida ut över tid? och mycket mycket mer. 😊 Läs mer.
Varför fortsätter så många betala dyrt för fonder som nästan alltid presterar sämre? Läs mer.
Enligt media har börsen “störtdykt”. Vad är rätt att göra? Ska man sitta still i båten? Ska man pausa sparandet tills det går upp igen? Ska man köpa mer i Europa och minska i USA? Du har hört min åsikt i andra avsnitt. Här får du istället tittlyssna på fem andra personer från finansbranschen som vi har mycket förtroende för. Läs mer.
Hur började RikaTillsammans? Vad har ni lärt er och ändrat åsikt om längs vägen? Har podden förändrat er som personer? Är ni i verkligheten som i podden? Vilka avsnitt är era favoriter? Det är några av de frågor som vi tar upp i dagens jubileumsavsnitt. Läs mer.
Nu när börsen faller, ska man verkligen sitta still i båten? Är det inte bättre att sälja? Är det annorlunda nu med USA och all osäkerhet i världen? Vad ska man göra? Läs mer.
Bilen är jämte boende och barn det som påverkar en privatekonomi mest. Även den billigaste bilen kostar 4.000 kr i månaden om man gör en korrekt kalkyl. Eftersom det dessutom är lätt att göra fel tycker vi det är ett ämne värt att dyka ner i tillsammans med bilexperten Erik Naessén. Läs mer.
Vart är bostadsmarknaden på väg? Kommer bostadspriserna att öka? Tjänar man på att renovera köket? Får man tillbaka pengarna på en pool? Ett växthus? Dränering eller takrenovering? Åsikter om de föreslagna regeländringarna för amorteringskrav och skuldkvot? Är hyresrätten ett underskattat boende? Detta är några av frågorna i veckans fortsättningsavsnitt med Per Hedenmark från mäklartjänsten Norban. Läs mer.
Hur får man bäst betalt när man säljer sin bostad? Hur vinner man budgivningen för drömbostaden? Vad ska man tänka på när man väljer bostad eller när man väljer mäklare? Vilka är de vanliga myterna och missuppfattningarna när man funderar på att köpa, sälja eller byta bostad? Det och mer därtill får du i veckans avsnitt! Läs mer.
För några veckor sedan (i avsnitt 392) konstaterade vi att våra samtal om ekonomi och livet kunde både göras roligare och mer inspirerande. Dagens avsnitt är en fortsättning som vi spelade in några dagar senare, med nya insikter och nya övningar från boken “Money for couples” av Ramit Sethi. Läs mer.
Framgång är ofta resultatet av många små steg som var för sig kan verka otillräckliga, snarare än av stora hjältedåd. Att använda positiv förstärkning, uppmärksamma ansträngningen hos både barn och kollegor samt fira framstegen är viktiga faktorer för att bygga motivation och engagemang - oavsett område i livet. Läs mer.
Med allt som händer nu i världspolitiken och den dramatiska utvecklingen bland annat med samtalen mellan USA och Ryssland så väcks en del oro. OM man nu råkar ha pengar sparade i fonder eller aktier - hur ska man tänka nu? Läs mer.
Carnegie Global Plus ger möjligheten till en högre tjänstepension genom en inbyggd hävstång. Den är inte helt olikt AP7 Aktiefond som många gillar och redan har i sin premiepension. Rätt använd kan fonden dessutom - trots 40% belåning - sänka totalrisken över livet. Att risken inte är högre än 100% på Stockholmsbörsen var ögonöppnande. 😎 Läs mer.
Hur går pengamötena hemma till? Ler vi, ger vi varandra komplimanger och high-fives på mötena? Vilka signaler om pengar sänder vi till barnen? Är vi på väg mot vårt rika liv? Det är frågor som vi diskuterar utifrån Ramit Sethis senaste bok “Money for couples”. För oss blev det … intressant. 😂 Läs mer.
Enligt forskningen är de som sparar mer robusta mot motgångar, de sover bättre, det subjektiva välmåendet är bättre och de oroar sig mindre. På samma sätt kan pengar göra oss lyckligare om vi använder dem rätt och de flesta utmaningar vi människor står inför går att härleda till beteendeförändringar. Därav veckans avsnitt med Sveriges första sparpsykolog Niklas Laninge. Läs mer.
Vad bör vi i Sverige vara stolta över? Hur är vardagen som finansminister? Har finansdepartementet en jättestor budgettavla? Hur går det till när försvarsministern vill ha nya ubåtar? Sparar och investerar hon själv? Hur har hennes karriär sett ut? Det är några av frågorna i dagens avsnitt med Elisabeth Svantesson, Sveriges finansminister. Läs mer.
Första reflektionsavsnittet tar avstamp i avsnitt 383 om indexfonder vs fondrobot. Kommentarerna från er i communityn kan sammanfattas i: “Caroline har rätt, Jan och Oliver har fel!” 😂 Läs mer.
Hur gick börsåret 2024? Är det OK att fondrobotarna Lysa 3 och Opti hade en sämre avkastning än en global indexfond? Hur gick det för snittspararen på Avanza 3? Stockholmsbörsen är som billigast i jämförelse med USA sedan 1991 och om du ska synda, synda lite. Det är innehållet i veckans avsnitt! 😎 Läs mer.
Vad är skillnaden på att spara och investera? Hur kommer man igång? Vad är ränta-på-ränta? Hur mycket borde man spara? Hur stor buffert ska man ha? Tre enkla förändringar till en bättre ekonomi och mycket mer, det är dagens avsnitt med forskaren Emma Frans. Läs mer.
Att spara i indexfonder ger många fördelar. Det ger ofta en bättre avkastning, det är enklare och ett sparande i indexfonder leder ofta också till färre och mindre beteendemisstag. Dessutom går det helt i linje med den akademiska forskningen som stöds av en massa bevis från verkligheten. Läs mer.
En fondrobot är en tjänst som hjälper oss sparare att på ett enkelt sätt spara enligt forskningens rekommendationer. Det i sin tur ger sannolikt de flesta en bättre avkastning över tid. En fondrobot minskar sannolikheten för att göra fel och är egentligen allt man behöver för sitt sparande. Läs mer.
Fondrobot eller indexfond? Häng med på diskussionen vi hade internt på kontoret där Oliver argumenterade för indexfond medan jag står i fondrobot-lägret. Vad står du? Läs mer.
Detta avsnitt, som inkluderar en egen Excel-mall, svarar på den kanske mindre roliga, men än så viktiga frågan: Hur skulle ekonomin se ut för familjen om jag går bort? Läs mer.
Få våra bästa frågor att prata om i slutet av året / inför ett nytt år med de du tycker om samt häng med när jag och Caroline gör vårt eget bokslut och reflektion för 2024. Både en och två överraskningar utlovas. Läs mer.
Få våra bästa frågor att prata om i slutet av året / inför ett nytt år med de du tycker om samt häng med när jag och Caroline gör vårt eget bokslut och reflektion för 2024. Både en och två överraskningar utlovas. Läs mer.
Vem behöver resp. inte en livförsäkring? Hur stort belopp ska man välja? Ska storleken vara i linje med bolånet? Vad händer ekonomiskt när man dör? Vilka är de vanliga misstagen folk gör när de tecknar livförsäkring? Ska man välja engångs- eller månadsutbetalning? Läs mer.
Ytterligare avsnitt
Tjänar du mindre än 35.600? Sträva efter att öka din inkomst! Om jag bara fick ge ett enda ekonomitips så skulle det med stor sannolikhet vara ”sträva efter att öka din inkomst!”. Anledningarna är flera. Vår inkomst bestämmer till stor del vår livskvalitet. Inkomsten avgör vilken standard vi kan ha i vardagen, den avgör hur […] Läs mer.
Häromveckan beklagade jag mig över att vi de två senaste gångerna inte fått till samtalet i Sveriges Radio om aktiv vs passiv förvaltning eftersom få ville ställa upp och prata för den aktiva delen. Men i torsdags den 4 april hände det! Det är alltid svårt att göra något riktigt bra när man bara har […] Läs mer.
Ett nyhetsbrev för dig som är intresserad av privatekonomi och rikedom i livet bortom bara pengar men inte hänger med oss på daglig basis. Det är kostnadsfritt och skickas oregelbundet, men oftast en gång i veckan. 🙂 Jag tar det verkligen inte för givet att ha förmånen att få skicka ett mejl till dig. Förmodligen […] Läs mer.
Kortavsnitt Korta sammanfattningar och fristående avsnitt när du har ont om tid
Den här artikeln ger en sammanfattning till att spara hållbart. Normalt brukar man inom hållbart sparande även ta hänsyn till etiska, sociala och miljömässiga faktorer. Det förkortas normalt som ESG Environment, Social och (Corporate) Governance och sammanfattar hållbarheten i olika investeringar. Tyvärr visar det sig att när man skrapar på ytan så är hållbarhet en […] Läs mer.